Klassning av explosionsfarliga områden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klassning av explosionsfarliga områden"

Mona Lundström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Klassning av explosionsfarliga områden Områden med explosiv gasatmosfär SEK Handbok 426 Utgåva 4

3 SEK Handbok 426 Utgåva 4 April 2011 Klassning av explosionsfarliga områden Områden med explosiv gasatmosfär En handbok utgiven av SEK Svensk Elstandard.

4 2011, SEK Svensk Elstandard SEK Svensk Elstandard svarar för standardiseringen på elområdet i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering som medlem i IEC och CENELEC. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer som har ett intresse att medverka i och påverka arbetet med tekniska regler inom elektrotekniken. Se vidare SEK Handbok 426 Klassning av explosionsfarliga områden Områden med explosiv gasatmosfär Utgåva 4, Digital. ISBN: ISSN: Omslag: Industrilandskap VI, Lars Lindberg. Lars Lindberg/ BUS

5 Innehåll Förord till fjärde utgåvan 3 Återgivning av EN : Översättning av EN : Den engelska och svenska språkversionen av standarden har tryckts på motstående sidor av ett uppslag. Kompletterande bilagor NE Klassningsexempel 138 NF Laboratorier 175 NG Kyl- och värmepumpsanläggningar 179 NH Industrilackering 181 NI Billackering 199 NJ Brandfarliga gasers och vätskors egenskaper 206 NK Tabeller med säkerhetstekniska data för brännbara vätskor, gaser och ångor 208 NL Litteraturlista 237 Sida 1

6 2

7 Förord till fjärde utgåvan Denna SEK Handbok 426 bygger på internationell och europeisk standard för klassning av explosionsfarliga områden där explosionsrisken främst betingas av brandfarlig gas, vätska eller ånga. Handboken består av en återgivning av europastandarden EN , på engelska och i svensk översättning samt av ett antal informativa bilagor, NE NL. EN har tidigare fastställts som svensk standard SS-EN Denna utgåva av handboken ersätter den tredje utgåvan från 2004 och är föranledd av att EN reviderats. Den utgåva av standarden som ingår i handbokens tredje utgåva gäller ej från och med 1 mars I samband med nyutgåvan har också handbokens övriga innehåll gåtts igenom och reviderats. Eftersom den nya utgåvan av standarden innehåller en bilaga mer än den förra, bilagorna A D i stället för A C, har de nationella bilagorna i handboken fått nya beteckningar, NE NL i stället för ND NK. Bilaga NE är en utvidgning med fler klassningsexempel än vad som finns i bilaga C i EN Några av dem har bearbetats sedan förra utgåvan. Erfarenheten har visat att just klassningsexempel efterfrågas av dem som använder standarden. Bilagorna NF och NG innehåller rekommendationer om klassning m m av laboratorier och kyl- och värmepumpsanläggningar. För sådana anläggningar erfordras från säkerhetssynpunkt särskilda åtgärder kombinerade med klassning. Dessa rekommendationer har därför utformats som fristående bilagor. Bilaga NH och NI beskriver klassning av lackeringsanläggningar. Bilaga NI innehåller även exempel på plats där dimma av brandfarlig vätska kan förekomma. Bilaga NJ är en kort lärobok om brandfarliga varors egenskaper. Bilaga NK är ett tabellverk över de viktigaste fysikaliska data som erfordras för klassning. Tabellerna omfattar de vanligast förekommande brandfarliga varorna och grundar sig på IEC Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, det så kallade ATEX-direktivet, behandlar utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar. Förutom risker till följd av damm, behandlar direktivet risker till följd av explosiva blandningar med gas, ånga eller dimma. Den standard som ingår i denna handbok behandlar ursprungligen endast klassning av områden där gas eller ånga kan förekomma. För att standarden skall kunna användas som stöd för den klassning som krävs i direktivet, har SEK beslutat att standarden även kan tillämpas för klassning av områden där explosionsfaran har sin grund i förekomsten av dimma. Se anmärkningen till standardens inledning. En klassning som baseras på gas eller ånga ger i allmänhet stora marginaler när den tillämpas på motsvarande dimma, med undantag för trycksatta utsläpp av brandfarlig vätska med en flampunkt över 30 C. Den standard som ingår i handboken har utarbetats av den tekniska kommittén TC 31 inom IEC, International Electrotechnical Commission, för vilken SEK TK 31 är svensk referensgrupp. I arbetet med denna handbok har främst deltagit Kent Ruuth från Kent Ruuth Konsult AB, Krister Källberg från SAMTEK, Karin Kjellén och David Gårsjö från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I arbetet med vissa gasexempel har samarbete skett med externa experter. Myndighetsreglerna för klassning återfinns i SRVFS 2004:7, Statens räddningsverks föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Till denna digitala utgåva har ett antal tryckfel rättats, främst i bilaga NI. 3

Relevanta dokument

SEK Handbok 413 Utgåva 4

Skyddsutjämning i byggnader SEK Handbok 413 Utgåva 4 SEK Handbok 413 Utgåva 4 November 2012 Skyddsutjämning i byggnader En handbok utgiven av SEK Svensk Elstandard. 2012, SEK Svensk Elstandard SEK Svensk