Bevarandeplan för Natura 2000-område

Transkript

1 SE Gus ta vs b er g- K o rpberge t Bevarandeplan för Natura 2000-område SE Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura Livsmiljöerna för vilda djur och växter krymper i snabb takt och många arter hotas av utrotning. Länderna i EU samarbetar därför för att försöka bevara det europeiska växt- och djurlivet. Arbetet grundas på två EUdirektiv, fågeldirektivet och art- och habitatdirektiet.

2 Natura 2000-områden i Västra Götalands län I Västra Götalands län finns 406 av regeringen beslutade Natura 2000-områden (t.o.m. år 2004) som sammanlagt har en yta av cirka hektar. Avsikten med områdena är att bevara speciella, i EU direktiven bestämda naturtyper och arter. I länet förekommer 54 av dessa naturtyper och 95 djur- och växtarter. Arbetet med att utse områden har pågått sedan EU-inträdet Naturtyperna kan sammanfattas i följande kategorier och täcker cirka hälften av den totala ytan. Berg / hällmark, ha Odlingsmark / hed, ha Lövskog, ha Barrskog, ha Våtmark / hed, ha Sötvatten, ha Sötvatten, Vättern, ha Hav / kust, ha Bevarandeplanen Till varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan. Den ger en beskrivning av området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad som krävs för att de ska finnas kvar. Planen ska också underlätta vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplaner utarbetas och fastställs av Länsstyrelsen som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Planen kan dock revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar ändras; den sägs vara ett "levande dokument". Det är därför aldrig för sent att bidra med kunskap och synpunkter, kontakta gärna Länsstyrelsen. När bevarandeplanen ändras medför det att den måste fastställas på nytt. Markägare och andra berörda ges då nytt tillfälle att lämna synpunkter om ändringarna är av betydelse. Tillståndsplikt och samråd För att inte skada Natura 2000-områdenas värden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området (regleras av miljöbalken). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som kan påverka naturvärdena i ett område bör man samråda med länsstyrelsen innan man påbörjar en åtgärd. Om det rör sig om en skogsbruksåtgärd ska istället samråd hållas med skogsvårdsstyrelsen innan en åtgärd påbörjas. Mer information Länsstyrelsen Telefon vx. - E-post: natura2000@o.lst.se Skogsvårdsstyrelsen Telefon vx. - E-post: svs@svsvg.svo.se Naturvårdsverket - Om lagstiftningen som Natura 2000 bygger på Ett Natura 2000-områdes juridiska status bestäms av flera paragrafer i miljöbalken. Förutom bestämmelser om områdesskydd och tillståndsprövning enligt 7 kap. miljöbalken är Natura områden även riksintresseområden enligt 4 kap. 1 och 8 i miljöbalken, vilket innebär att Natura 2000-bestämmelserna får en tydlig koppling till en rad andra lagar som rör markanvändning. Bestämmelser som rör miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), tillsyn och ersättningsfrågor m.m. i Natura 2000-områden finns även i miljöbalkens kapitel 6:1 och 7, 11:9, 17:3, 19:2, 21:7, 29:4 och 31:4 och 5 kap. MB samt i förordningen om områdesskydd (1998:1252).

3 BEVARANDEPLAN Fastställd Diarienummer: Naturvårdsenheten Peter Post Enligt sändlista Bevarandeplanen behöver uppdateras! Bevarandeplan för Natura 2000-området SE Gustavsberg-Korpberget Kommun: Uddevalla Områdets totala areal: 49 ha Områdestyp: psci Biogeografisk region: Boreal Naturtyper och arter som måste bevaras i området: Boreonemoral ädellövskog* Lövsumpskog* Näringsrik ek eller ek- avenbokskog Ädellövskog i branter* Näringsfattig ekskog 91E0 - Svämlövskog* Enligt nuvarande kunskap om området vet vi att följande naturtyper inte finns eller inte har naturtypsstatus: Näringsrik ekskog 91E0 - Svämlövskog Utvecklingsmark till ytterligare naturtyper kan finnas. Detta är viktigt att ta hänsyn till. Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper och arter som finns i området (se förteckningen) ska bevaras långsiktigt. Varje naturtyp och art ska bidra till att upprätthålla s.k. gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Det främsta syftet med området är att bevara områdets värdefulla lövskogar och dess arter. Naturtyp 9180 är särskilt prioriterad. Regeringen fattade beslut om att föreslå området till Natura 2000-nätverket i december Beskrivning av området Natura 2000-området omfattar i huvudsak delar av Gustavsbergs, Korpbergets och Emaus naturreservat och är beläget tätortsnära, söder om Uddevalla. Området omfattar även en större brant med lövskog söder om Korpbergets naturreservat längs järnvägens östra sida. Stora delar av området är populärt ur rekreations- och friluftslivssynpunkt. Den del av området som ligger inom Gustavsbergs naturreservat löper på båda sidor om Bodeleån och omfattas av strandskydd och riksintresse för kulturmiljövård. Området är kuperat och på bergstopparna växer hällmarkstallskog och ekkrattskog. Längre ner på sluttningarna övergår skogen i lövblandskog med inslag av barrträd och längst ned i örtrik ädellövskog. I dalgångarna finns bäckraviner. I den västra delen av området slingrar sig Bodeleån fram i lerrika sediment. Ravinsluttningarna

4 var tidigare hagmark och hölls öppna genom bete men präglas numera av en rik lundvegetation med al, ask och hassel närmast vattnet samt ek, lind, lönn och hägg. Fältskiktet är rikt med bl.a. strutbräken, ramslök och skogsbingel. Fågellivet är intressant med arter som mindre hackspett, skogsduva, forsärla, härmsångare och strömstare. Ån är också ett värdefullt reproduktionsområde för bl.a. öring. Det östra delområdet omfattar bla Korpbergets naturreservat som hyser alla våra ädla lövträdsarter utom avenbok. Speciellt lind förekommer i påfallande riklig omfattning. I de bördiga sänkorna föryngrar sig främst bok, men också de mer ljuskrävande arterna ek, ask och alm, trots konkurrens från överståndare av asp, björk, gran och tall. I bergspartierna dominerar tall och ek. I rasbranterna och klippskrevorna nedanför korpberget dominerar lind, hassel och alm samt spridda exemplar av fågelbär. De delar av Emaus naturreservat som omfattas av Natura 2000 utgörs främst av lövskog med ek lind och alm. I den västra delen finns också ett vackert område med bokskog. På de högre belägna partierna dominerar tall. Reservaten hyser en rik lundflora med många rariteter. Lövskogsbranten söder om Korpeberget är en nyckelbiotop med blockrik terrän och rikligt med död ved och ett antal mindre vanliga lavar (t.ex. blylav och västlig njurlav). En ny inventering och översyn av skötseln i reservaten genomfördes under 2004 och har resulterat i en ny gemensam skötselplan för de tre reservaten vilket inkluderar större delen av natura 2000-området. Förutsatt att denna skötselplan efterlevs bör gynnsam bevarandestatus kunna upprätthållas för utpekade naturtyper. Bevarandemål Exempel på uppföljningsbara bevarandemål beskrivs under respektive naturtyp och art. Vilka av dessa mål som kommer att användas i området bestäms när kompletterande inventeringar genomförts. Då kommer även koder som x, y och liknande att ersättas med siffror och arter. Målet med Natura 2000-området är att bibehålla och utveckla områdets värdefulla ädellövskogsmiljöer. Markägarförhållanden Området ägs av Uddevalla kommun och privata markägare. Vad kan påverka negativt - Skogsbruksplanen för området saknar information om utpekade Natura 2000-naturtyper. - Lövskogsbranten söder om Korpebergets naturreservat saknar skydd. - Slitage på utpekade naturtyper från omfattande friluftsliv, t.ex. ridning, terrängcykling etc. - Skogsbruksåtgärder som buskröjning, avverkning, markberedning, plantering, transporter etc. i utpekade naturtyper (omfattar ej naturvårdande åtgärder i enlighet med fastställd skötselplan). Även avverkning i direkt anslutning till utpekade naturtyper kan hota naturvärden. - Terrängkörning som orsakar markskador, skador på vattenmiljöer eller förändrad markhydrologi i utpekade naturtyper. - Föryngring av gran i utpekade naturtyper. - Kvävenedfall, surt nedfall och andra luftföroreningar kan påverka den känsliga lavfloran och leda till vegetationsförändringar i fältskiktet. - Användning av kemiska bekämpingsmedel kan påverka djurliv såväl som fältskikt och artsammansättningen negativt i utpekade naturtyper och är ej reglerat i Gustavsbergsområdet. Följande åtgärder regleras av reservatsföreskrifterna (gäller ej för delområdet utanför reservaten): - Ny bebyggelse. - Täktverksamhet, Schaktning, fyllning, anordnande av upplag eller anläggande av väg. - Anläggning av campingplats eller upplåtande av plats för husvagn. - Avverkning av träd och buskar annat än i enlighet med fastställd skötselplan. - Användning av kemiska bekämpningsmedel i och i anslutning till utpekade naturtyper (är ej reglerat i Gustavsbergsområdet).

5 - Framdragande av luftledning. - Anläggande av ny väg. Se även beskrivning av negativ påverkan på respektive naturtyp. Bevarandeåtgärder Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 28 a miljöbalken). Befintligt skydd: - Området ligger i huvudsak inom Gustavsbergs, Korpbergets- och Emaus naturreservat. Området omfattar även en större oskyddad brant med lövskog söder om Korpbergets naturreservat längs järnvägens östra sida. Övergripande åtgärder: - Aktuella skogsbruksplaner i området bör förtydligas med Natura 2000-värden så att skogsbruk helt undviks i utpekade naturtyper (gäller ej naturvårdande åtgärder som föreslagits i skötselplanen). Särskild naturhänsyn i skogsbruket bör även tas i direkt anslutning till utpekade naturtyper för att undvika drastiska kanteffekter. - Delområdet som återfinns runt Bodeleån i Gustavsbergs naturreservat bör säkerställas genom särskild förvaltning inom 5 år. - Delområdet söder om Korpbergets naturreservat bör säkerställas långsiktigt inom 5 år. Skötsel: - Skötseln bör följa de åtgärdsförslag som anges i naturreservatens skötselplan. Fri utveckling gäller överlag för de lövrika naturtyperna men i flera objekt behöver granuppslag eftersökas och avverkas minst vart 10:e år. I delar av området bör också befintlig gran och bok avverkas. Se mer specifika skötselåtgärder för respektive naturtyp. Bevarandestatus Skrives efter att basinventeringen genomförts. Uppföljning av naturtyper och arter De i bevarandeplanen angivna målen ska följas upp. Bevarandemålen följs upp med olika tidsintervall beroende på vilken naturtyp eller art som berörs. Naturtyper som inte kräver skötsel följs upp stickprovsvis med glesa tidsintervall liksom arter som till exempel förekommer på många lokaler eller som inte är hotade i så hög grad. Områden som vid basinventeringen inte konstateras ha gynnsam bevarandestatus följs upp regelbundet tills gynnsam bevarandestatus uppnåtts. Samtliga områden ska följas upp om de innehåller arter och naturtyper som är sällsynta, särskilt viktiga för biologisk mångfald eller kräver regelbunden skötsel. Dokumentation Envall, K., Smålander, A. 1987: Inventering av ädellövskog, Uddevalla kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1988:4. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1980: Beslut om naturvårdsområdet Gustavsberg

6 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Norra och mellersta delen. Del 1. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1967: Skötselplan för naturreservatet Emaus. Beslut Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län. 1988: Skötselplan för naturreservatet Korpberget. Beslut Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Våtmarker i Göteborg och Bohus län. Länsstyrelsen Västra Götalands län Skötselplan för Emaus, Korpbergets och Gustafsbergs naturreservat. Skogsbruksplan Gustavsberg 1:1. Avser perioden Forest Maps G. Glesåen AB.

7 Naturtyper, djur- och växtarter som speciellt måste bevaras i området 9020 Boreonemoral ädellövskog* Beskrivning: Bevarandemål: Äldre naturliga ädellövskogar med ett stort inslag av trädslagen alm, ask, lind eller lönn. Eken är ofta en karaktärsart och kan ibland dominera. Skogarna har lång kontinuitet som lövträdsbärande mark. De kan under tidigare sekler varit betes- eller slåtterpräglade och därefter vuxit igen eller ha varit betesfredade p.g.a. terrängförhållanden (öar, branter etc.) eller av andra orsaker. En varierad åldersstruktur och förekomst av död ved är viktiga inslag. Artrikedomen på lavar, svampar, insekter och andra markorganismer är stor. Naturtypen i området förekommer bl.a. i dalgången längs Bodeleån och i de norra delarna av Korpbergets naturreservat. I dalgången längs Bodeleån är förekomsten av grova askar och almar framträdande. Här finns också bl.a. lönn, al och ek. Det finns rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier och dimensioner och förekomsten av sällsynta kryptogamer är god. Kärlväxtfloran är också rik med arter som skavfräken, ramslök, gullpudra, skogsbingel och ormbär. Naturtypen är bl.a. känslig för bruten kontinuitet i trädskiktet och förändrad hydrologi. Areal -Arealen ädellövskog med rik epifytflora ska vara minst x ha eller öka. Struktur och funktion -På minst x (90) % av arealen ska andelen ädellövträd i alla skikt utgöra minst x (50) % och finnas i minst två skikt, där den undre skikthöjden är högst 1/2 av den övre. -Trädskiktets sammansättning ska vara minst x % av respektive trädslag. -Föryngring av nyckelarter i trädskiktet ska nås i minst x (90) % av området. Fördelningen av nyckelarter i olika åldrar eller diameterklasser ska vara x. -Det ska finnas minst x st grova och/eller gamla träd per ha. -Andelen arter av grova träd ska bibehållas eller öka så att x % av arten a, x % av arten b... o.s.v. förekommer bland de grova träden. -Gran högre än x meter får inte finnas i naturtypen. Detsamma gäller för trädslag av utländskt ursprung som t.ex. cykomorlönn och ädelgranar. -Det ska finnas minst x m³ död ved per ha. (Relationen död/levande ved ska vara minst 1/5) Typiska arter -Minst x av de typiska lavarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska mossarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska vedsvamparna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska kärlväxterna ska förekomma i minst x % av provytorna. Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Se beskrivning av negativ påverkan på områdesnivå. Se beskrivning av bevarandeåtgärder på områdesnivå. Skrivs efter att basinventeringen genomförts. Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

8 9080 Lövsumpskog* Beskrivning: Bevarandemål: Lövsumpskogar, ofta med inslag av gran, på huvudsakligen översilad eller genomsilad mark. I södra och mellersta delarna av landet dominerar klibbal och ibland ask. Träden står vanligtvis på socklar. I området förekommer naturtypen nedanför bergsbranten i den södra delen av Korpbergets naturreservat på båda sidor om järnvägen. Skogen har troligtvis en mycket viktig fuktfördelande och klimatstabiliserande funktion för lav -och mossfloran i branten. Trädskiktet utgörs idag framförallt av al, ask och hägg. Naturtypen är bl.a. känslig för bruten kontinuitet i trädskiktet och förändrad hydrologi. Areal -Arealen lövsumpskog ska vara minst x ha eller öka. Struktur och funktion -Lövträdsandelen ska vara minst x % varav andelen beteskänsliga lövträdsarter (sälg, rönn och asp) ska vara minst x %. -Sumpskogar ska ha en ostörd hydrologi. Det ska inte finnas diken med avvattnande effekt. -Det ska finnas minst x m³ död ved per ha. (Relationen död ved/levande ved skall vara minst 1/5.) Typiska arter -Minst x av de typiska kärlväxterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska mossarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Se beskrivning av negativ påverkan på områdesnivå. Se beskrivning av bevarandeåtgärder på områdesnivå. Skrivs efter att basinventeringen genomförts. Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

9 9160 Näringsrik ek eller ek- avenbokskog Beskrivning: Bevarandemål: Skogar med ek och/eller ekavenbok på friska, fuktiga jordar, som kan bestå av såväl lera och silt som grövre, silikatrika jordarter. Inslag av andra lövträd och hassel kan förekomma. Naturtypens förekomst och utbredning i området är oklar. Naturtypen är bl.a. känslig för bruten kontinuitet i trädskiktet och förändrad hydrologi. Areal -Arealen ädellövskog med rik epifytflora ska vara minst x ha eller öka. Struktur och funktion -På minst x (90) % av arealen ska andelen ek i trädskiktet utgöra minst x (50) % i alla skikt och finnas i minst två skikt, där den undre skikthöjden är högst 1/2 av den övre. -Trädskiktets sammansättning ska vara minst x % av respektive trädslag. -Föryngring av ek i trädskiktet ska nås i minst x (90) % av området. Fördelningen av ek i olika åldrar eller diameterklasser ska vara x. -Det ska finnas minst x st grova och/eller gamla träd per ha. -Gran högre än x meter får inte finnas i beståndet. Detsamma gäller för trädslag av utländskt ursprung som t.ex. cykomorlönn och ädelgranar. -Det ska finnas minst x m³ död ved per ha. (Relationen död/levande ved ska vara minst 1/5) -Vedartad igenväxningsvegetation högre än 2 m får inte förekomma inom en radie av 2 m från trädkronornas yttergräns vid mer än x % av de spärrkroniga träden. Typiska arter -Minst x av de typiska vedsvampsarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska lavarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska mossarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska kärlväxterna ska förekomma i minst x % av provytorna. Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Se beskrivning av negativ påverkan på områdesnivå. - Inventera naturtypen i området. Se även beskrivna bevarandeåtgärder på områdesnivå. Bevarandestatus: Uppföljning: Skrivs efter att basinventeringen genomförts. Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

10 9180 Ädellövskog i branter* Beskrivning: Bevarandemål: Naturtypen består av ädellövskog i sluttningar och raviner. Dessa skogar domineras av alm eller lind. Inslag av ek, lönn, lind och ask i träd -och buskskiktet är vanligt. Fältskiktet innehåller ofta skogsbingel, liljekonvalj, stinknäva, majbräken och träjon. Naturtypen förekommer i området bl.a. i södra delen av Korpbergets naturreservat och i den oskyddade branten söder om reservatet. Området omfattar skogsklädda stup och bergbranter ner mot järnvägen. De biologiska värdena i området är anmärkningsvärt höga med en lång rad sällsynta och mycket sällsynta arter. Särskilt skyddsvärd är lav- och mossfloran samt förekomsten av den starkt hotade svarta guldbaggen Gnorimus variablis (EN) som är beroende av områdets stora ihåliga jätteekar. Naturtypen är känslig för bruten kontinuitet i trädskiktet och förändrad hydrologi. Areal -Arealen ädellövskog med rik epifytflora ska vara minst x ha eller öka. Struktur och funktion -På minst x (90) % av arealen ska andelen nyckelarter i trädskiktet utgöra minst x (50) % i alla skikt och det ska finnas minst två skikt där det undre skiktets höjd är högst 1/2 av det övre. -Trädskiktets sammansättning ska vara minst x % av respektive trädslag. -Föryngring av nyckelarter i trädskiktet ska nås i minst x (90) % av området. Fördelningen av nyckelarter i olika åldrar eller diameterklasser ska vara x. -Det ska finnas minst x st grova och/eller gamla träd per ha. -Gran högre än x meter får inte finnas i beståndet. Detsamma gäller för trädslag av utländskt ursprung som t.ex. cykomorlönn och ädelgranar. -Det ska finnas minst x m³ död ved per ha. (Relationen död/levande ved ska vara minst 1/5) Typiska arter -Minst x av de typiska vedsvampsarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska lavarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska mossarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska kärlväxterna ska förekomma i minst x % av provytorna. Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Se beskrivning av negativ påverkan på områdesnivå. Se beskrivning av bevarandeåtgärder på områdesnivå. Skrivs efter att basinventeringen genomförts. Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

11 9190 Näringsfattig ekskog Beskrivning: Bevarandemål: Naturtypen består av stora ekar eller krattekskog. På vissa ställen förekommer även inslag av tall. Fältskiktet är av ris- och ormbunkstyp med bl.a. gullris, skogssallat, bergslok och vårfryle. Naturtypen förekommer i de centrala delarna av Korpbergets naturreservat och i större delen av det delområde som återfinns inom Emaus naturreservat. Flera av ekarna är gamla och biologiskt mycket värdefulla. Området hyser också en värdefull kryptogamflora. Naturtypen är känslig för bruten kontinuitet i trädskiktet och förändrad hydrologi. Areal -Arealen ädellövskog med rik epifytflora ska vara minst x ha eller öka. Struktur och funktion -På minst x (90) % av arealen ska andelen nyckelarter i trädskiktet utgöra minst x (50) % i alla skikt och det ska finnas minst två skikt, där den undre skikthöjden är högst 1/2 av den övre. -Trädskiktets sammansättning ska vara minst x % av respektive trädslag. -Föryngring av nyckelarter i trädskiktet ska nås i minst x (90) % av området. Fördelningen av nyckelarter i olika åldrar eller diameterklasser ska vara x. -Det ska finnas minst x st grova och/eller gamla träd per ha. -Gran, liksom trädslag av utländskt ursprung får inte förekomma i området. -Det ska finnas minst x m³ död ved per ha. (Relationen död/levande ved ska vara minst 1/5) Typiska arter -Minst x av de typiska vedsvampsarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska lavarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska mossarterna ska förekomma i minst x % av provytorna. -Minst x av de typiska kärlväxterna ska förekomma i minst x % av provytorna. Negativ påverkan: - Konkurrens från gran men även bok utgör ett hot. Se även beskrivning av negativ påverkan på områdesnivå. Bevarandeåtgärder: - I området förekommer två partier med gran och ett med bok vilka bör avverkas i enlighet med skötselplanen. Se även beskrivna bevarandeåtgärder på områdesnivå. Bevarandestatus: Uppföljning: Skrivs efter att basinventeringen genomförts. Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

12 91E0 Svämlövskog* Beskrivning: Naturtypen utgår enligt reservatens skötselplan och ersätts med Detta avser skötselområde VII i skötselplanen. Bevarandemål: Negativ påverkan: Bevarandeåtgärder: Bevarandestatus: Uppföljning: