REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

Transkript

1 Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad

2 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras en bilogisk miljö som har försvunnit i det moderna jordbrukslandskapet. Banverket har i sommar börjat kartlägga den biologiska mångfalden vid spåren. D är, säger Markus ivrigt och pekar på en väddklint, en hög ört med vackert rödlila blommor som växer intill spåret. Ett oansenligt bi sitter på en av blommorna. Jag smyger försiktigt fram med kameran. Precis innan jag kommer tillräckligt nära lyfter biet och flyger iväg. Men ett ögonblick senare har Markus gjort en snabb rörelse med insektshåven och fångat biet. Det är ett stortapetserarbi, en rödlistad art som håller på att försvinna på fastlandet, säger han och håller det lilla djuret i ett försiktigt grepp mellan tummen och pekfingret. Förut var de vanliga, nu finns de bara på Gotland och Öland och i ett i litet hörn av nordöstra Skåne. Det här biet är en bra indikator som visar att miljön vid järnvägen är en viktig lokal för hotade djur och växter. Varför stortapetserarbina minskar vet vi inte säkert. Men förmodligen klarar de inte av att leva i den miljö som skapas av det moderna jordbruket. Trivs vid spåret. Gullusern. Medicao sativa falcata. Inventerar 50 stationer Markus Franzén är doktor i entomologi vetenskapen om insekter. Han arbetar för företaget Faunistica som på uppdrag av Banverket gör en pilotinventering av den biologiska mångfalden på 50 järnvägsstationer i södra Sverige. Markus inventerar insekter, medan Anna Knöppf tittar på växterna. Trivs i grus och sand Den här julidagen besöker Markus den lilla stationen i Rinkaby mellan Kristianstad och Åhus. Här stannar inte längre några tåg. I de övergivna växlingsspåren frodas en rik växtlighet. I tågspåret ligger grov makadam, men resten av bangården är täckt av gammaldags grusballast och sand. En miljö där insekter gillar Sällsynt fynd. Markus Franzén fångar ett stortapetserarbi. Det finns 14 exempel rosenblad och fyller kamrarna med pollen åt larverna. att bygga bon. Och här finns gott om blommande växter att suga nektar från. Växter som inte betas ner, slås av eller sprutas bort som i det moderna jordbrukslandskapet, där den här typen av torra, varma platser med orörd växtlighet blivit sällsynta. Färre insekter Det här är förklaringen till att järnvägsmiljöer och vägkanter, tillsammans med grus- och sandtäkter, blivit de enda miljöer som finns kvar för växter och djur som trivs

3 arter av tapetserarbin. De klär in sina barnkammare i vedhål eller under stenar med till i den här typen av gammalt odlingslandskap. Men varför är det så viktigt att bevara livsmiljön för insekter? Att insekter minskar är ett problem som fått ökad uppmärksamhet i Sverige och övriga Västeuropa. Många fåglar lever på insekter, när fåglarna minskar i antal märker folk det och reagerar. Många insekter behövs för pollinering av fruktträd och bärbuskar. Om vi inte har några insekter så kommer det till slut inte att finnas så mycket annat heller, säger Markus. >

4 SANDÖDLOR VID SPÅRET Väddklint - Centaurea scabiosa, vid stationen i Rinkaby. Sandödlan är beroende av öppna miljöer som människan skapat, som sand- och grustag, men den finns även vid järnvägsvallar och vägbankar. Vid en inventering i Västra Götalands län hittades sju lokaler med sandödla på den här typen av marker. Sandödlan har minskat starkt i nordvästra Europa under de senaste decennierna. Eftersom sandödlan är begränsad till ett fåtal isolerade platser är artens överlevnad beroende av att dessa miljöer hålls öppna, skriver länsstyrelsen i Västra Götaland i en rapport. > Banverket har genomfört pilotinventeringen av växtoch djurliv på järnvägsstationer eftersom de externa kraven de senaste åren har ökat när det gäller hanteringen av miljöer med hotade arter, bland annat genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. För att kunna diskutera vad Banverket kan göra för att bevara dessa miljöer måste vi bygga upp kunskap om var de mest värdefulla platserna finns och hur skötseln kan anpassas så att dessa värden kan bevaras, säger Ulrika Wennergren som är miljöstrateg i gd:s stab. Att ta fram ett kunskapsunderlag är också en del i att utveckla ett systematiskt arbetssätt för hantering av natur- och kulturmiljöfrågor i drift och underhåll. Det är även viktigt inför åtgärdsplaneringen, där riktade åtgärder för att minska miljöpåverkan ska identifieras och kostnadsberäknas, förklarar Ulrika Wennergren. Det är väldigt kul att Banverket är intresserat av att ta reda på vad det finns för flora och fauna vid järnvägen. Det är speciellt positivt om Banverket kan få till en skötsel av områdena som gynnar hotade insekter och växter, säger Markus Franzén. Vi har redan hittat många spännande områden vid spåren som hyser en mängd roliga och sällsynta arter. Vänta med besprutning Mycket analysarbete återstår av det insamlade materialet. I höst lämnas en slutrapport över fynden och förslag till skötselåtgärder. Markus påpekar att det är viktigt att man tar hänsyn till växter och djur när stationer byggs om, att man inte lägger jord eller makadam överallt, utan försöker bevara en del grus- och sandytor. När det gäller Banverkets ogräsbekämpning bör man inte spruta på alla ställen och inte för tidigt på säsongen. Att en liten igenväxt station som Rinkaby har ett rikt växt- och insektsliv är kanske inte så konstigt. Men även på större stationer med tät trafik görs intressanta fynd. Godsbangården i Kristianstad har stora grus- och sandytor mellan spåren där insekter trivs och kan bygga bo. Övergivna spår och slänter bjuder på frodig växtlighet som ger skydd och gott om nektarfyllda blomklasar. Den här blåsiga och svala dagen är inte perfekt för att studera insekter, de trivs bättre i värme och vindstilla. Vi får ändå syn på en hel del humlor, bin och fjärilar. Men i övrigt får Markus förlita sig på de insektsfällor som han har ställt ut. Det är vanliga plastbyttor i blått, gult och vitt som lockar till sig blomsökande insekter. När de landar drunknar de i den glykol som finns i kärlet och kan sedan samlas in och artbestämmas. Den här är spännande, säger Markus och håller upp ett litet kryp. Det här är ett gökbi som lever som parasit på andra bin. Det är ett detektivarbete att gå igenom fynden i fällorna. Mycket måste jag artbestämma hemma på kontoret, efter att ha slagit i böcker eller konsulterat andra experter. Men det är ett roligt jobb, säger han och ser lycklig ut. TEXT & FOTO: Göran Fält

5 INSEKTER TAR TÅGET Det är inte bara de gamla stationsmiljöerna i sig som erbjuder en fristad för insekter och växter. De hotade arterna tar även hjälp av tågen för att sprida sig! Förr i tiden när godsvagnar lastades manuellt gav de större potential för spridning, berättar Magnus Larsson på Faunistica. Men även idag sker spridning. Exempelvis kan klibbiga fröer av gul- och färgreseda lätt fastna på balkarna mellan en godsvagn. Där kan de sitta i flera dagar för att sedan lossna vid ett hastigt ryck eller en vindpust, då kanske de är över hundra mil från utgångspunkten. Det är troligt att ett stort antal växter spridit sig på detta sätt. Det är till och med så att insekter kan lifta med tågvagnar genom att skyla sig för natten och sedan vakna upp långt därifrån nästa gryning. Bara tågspridning kan exempelvis förklara att resedabiet finns både på Malmö och på Uppsala stationer, men ingenstans däremellan, säger Magnus Larsson. Inesektsfällor. Markus Franzén vittjar fällor som består av plastlådor i lockande färger, fyllda med glykol. Fynd av rödlistade arter på stationer Nemophora metallica, väddantennmal, Emmaboda, Brösarp Panurgus calvaratus, småfibblebi, Blomstermåla, Berga, Hultsfred, Skvalmon, Södra Vi, Målilla Andrena hattorfiana, väddsandbi, Emmaboda, Blomstermåla, Järnforsen Nomada armata, väddgökbi, Blomstermåla Panurgus banksianus, storfibblebi, Kalmar Dasypoda hirtipes, praktbyxbi, Järnforsen Nomada fuscicirnis, mörkgökbi, Målilla Lasioglossum sexmaculatum, backsmalbi, Målilla Adscita staices, allmän metallvingesvärmare, Rinkaby m fl Zygaena viciae, liten bastardsvärmare, Nybro m fl Zygaena lonicarae, bredbrämad bastardsvärmare, Gärsnäs m fl Acer campestre, naverlönn, (troligen en rymling) Vissefjärda, Trelleborg, Gantofta, Ramlösa, Tyringe Dianthus armeria, knippnejlika, (troligen en rymling) Karlshamn Petrorhagia prolifera, hylsnejlika, Brösarp Agrostemma githago, klätt, (sannolikt spridd från odling) Skillingaryd Myricaria germanica, klådris, Malmö Phleum arenarium, sandtimotej, Åhus, Horna, Brösarp Koeleria glauca, tofsäxing, Åhus, Horna Aira caryophyllea, vittåtel, Kalmar, Brösarp Alyssum alyssoides, grådådra, Åhus, Horna, Brösarp Anthemis arvensis, åkerkulla, Gärsnäs Genista pilosa, hårginst, Veinge, Genevad Rosa tomentella, flikros, Diö, Kallinge Setaria viridis, kavelhirs, Brösarp, Blomstermåla, Södra Vi Ononis spinosa ssp., spinosa busktörne, Malmö m fl