Postadress Telefonväxel E-post: Stockholm
|
|
- Rebecka Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga frågor om makars förmögenhetsförhållanden, inbegripet frågorna om domstols behörighet och ömsesidigt erkännande 1. Allmän kommentar Vi välkomnar kommissionens initiativ att inleda en diskussion om gemensamma internationellt privaträttsliga regler om makars förmögenhetsförhållanden. Som tidigare vill vi framhålla att detta är frågor som bör prioriteras framför de, i och för sig viktiga, internationellt privaträttsliga frågorna beträffande arv och testamente. Till skillnad från exempelvis lagvalsregler för skilsmässa, rör det sig här om ett område där det finns ett verkligt stort praktiskt behov av gemensamma regler, regler som för den enskilde medborgaren är av märkbar nytta. Vi är av uppfattningen att det hade varit mer ändamålsenligt att börja med att lösa frågorna om makarnas förmögenhetsförhållanden, och att först därefter gripa sig an de därmed sammanhängande frågorna. Under alla omständigheter är det av största vikt att gemenskapens lagstiftningsarbete bedrivs på ett sådant sätt att regelsystemet blir sammanhängande. Särskilt angeläget är det naturligtvis att koordinera de regler som här diskuteras med reglerna om en efterlevande makes rätt till kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken och med reglerna om underhållsskyldighet mellan makarna. Tillämpningsområdet för de bestämmelser som införs skall vara tydligt avgränsat. Ur den enskilde medborgarens perspektiv måste reglerna vara enkla och begripliga. Begreppsmässiga skillnader mellan de olika nationella rättsordningarna behöver överbryggas på ett insiktsfullt sätt. Så långt det är möjligt bör begrepp som är väl etablerade inom det internationellt privaträttsliga området användas, och språkliga nykonstruktioner undvikas. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Telex Karlavägen PREMIER S
2 En självklar utgångspunkt är att ett förslag måste grundas på en redovisad analys av de faktiska konsekvenser de valda lösningarna kan få. En sådan analys behövs för att säkerställa att förslaget tillgodoser grundläggande krav på rättvisa, jämlikhet och likabehandling. En viktig aspekt är t.ex. att reglerna är neutrala i förhållande till vilket kön respektive part har. De olikheter som finns mellan de nationella rättsordningarna skall respekteras, men bör inte hindra internationellt privaträttsliga regler i frågor där det finns ett praktiskt behov av dem. Lagstiftningen bör förhålla sig neutral i förhållande till valet av samlevnadsform. I sak bör det eftersträvas lösningar som är enkla och användbara för den enskilde medborgaren. Det skall vara möjligt att snabbt och utan stora kostnader ordna sina personliga ekonomiska angelägenheter. Systemet bör därför vara uppbyggt så att domstolsprocesser kan undvikas. Om det skall bli en verklig förbättring av rörelsefriheten bör det i princip vara möjligt för makar att i ett sammanhang själva reglera sina förmögenhetsrättsliga förhållanden i äktenskapet och därefter inte behöva vidta ytterligare åtgärder vid flyttning inom gemenskapen Svar på frågorna Fråga 1: a) Bör vissa personliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, som inte regleras i ovan nämnda rättsakter, inkluderas i det framtida instrumentet, eller bör detta endast omfatta de förmögenhetsrättsliga konsekvenserna av äktenskapet? Om ja, vilka och varför? b) Bör den framtida rättsakten omfatta förmögenhetsrättsliga konsekvenser av dessa förhållanden under hela den tid paret lever tillsammans, eller endast från den stund paret separerar eller förhållandet upplöses? 1 a) En makes underhållsskyldighet i förhållande till den andre maken är den viktigaste av frågorna om äktenskapets rättsverkningar i personligt hänseende. Vi instämmer i att den inte bör behandlas i det här diskuterade instrumentet. Avgränsningen av frågan måste göras tydlig. Utgångspunkten för vad som skall anses höra till underhållsfrågan bör naturligtvis vara resultatet av förhandlingarna om gemenskapsinstrumentet om underhåll. Det vore värdefullt om det t.ex. kunde klargöras hur det skall avgöras om en skyldighet att utge ett engångsbelopp i samband med äktenskapets upplösning avser underhåll eller utjämning av makarnas förmögenhet. Makarnas inbördes försörjningsplikt under den tid äktenskapet varar bör behandlas i nära anslutning till frågan om försörjningsskyldigheten efter äktenskapets upplösning. Vi förordar att instrumentet i övrigt får ett relativt brett tillämpningsområde. Det vore dock en fördel om instrumentet inte
3 3 omfattar frågor om ideellt skadestånd eller liknande ekonomiska sanktioner på grund av att en make anses ha skuld till äktenskapets upplösning eller anses ha brutit mot någon form av lydnadsplikt. I svensk domstol skulle det anses strida mot ordre public att tillämpa regler om sådana förpliktelser. Skyddet av makarnas bostad bör omfattas av instrumentet. Det är ofta en central fråga för makarna såväl socialt som förmögenhetsmässigt. Den har också ett nära samband med regleringen av övriga förmögenhetsmässiga frågor. Vi utgår därför från att de måste behandlas i ett sammanhang. En makes rätt att företräda den andre maken och ådra denne förpliktelser mot tredje man bör omfattas. Instrumentet bör också omfatta frågan om en makes rätt att ensam råda över egendom som den andra maken kan ha viss rätt till på grund av äktenskapet. Frågorna är nära relaterade till den övriga regleringen beträffande egendomsordningen under äktenskapet. 1 b) Rättsakten bör omfatta både förhållandena under äktenskapet och förhållandena i samband med upplösningen av äktenskapet. Det är en praktisk ordning som även kan överbrygga vissa skillnader mellan rättsordningarna. Fråga 2: a) Vilka anknytningskriterier bör användas för att fastställa tillämplig lag när det gäller makars förmögenhetsförhållanden? Och hur bör prioriteringsordningen se ut om det finns flera sådana kriterier (till exempel: makarnas första hemvist, makarnas nationalitet, andra anknytningskriterier?) b) Om den framtida rättsakten omfattar alla förmögenhetsrättsliga konsekvenser av äktenskapet, bör då samma kriterier gälla såväl för den period då makarna lever tillsammans som för perioden från det att samlevnaden upphör? 2 a) Den bestämmande anknytningen bör vara makarnas gemensamma hemvistland. Makarnas förmögenhetsförhållanden är sammanflätade med det samhälle där de har etablerat sig och lever sitt vardagliga liv. Hemvistet är därför den naturliga utgångspunkten. Om makarna inte själva väljer annat, bör alltså det gemensamma hemvistlandets lag tillämpas. Några andra anknytningsmoment bör inte beaktas om makarna har hemvist i samma land. Samma lag bör fortsätta att tillämpas intill dess att ett annat lands lag bör tillämpas på grund av att båda makarna har tagit hemvist där, eller makarna avtalar annat. Om t.ex. endast den ene maken byter hemvistland, bör man alltså fortsätta att tillämpa det tidigare gemensamma hemvistlandets lag. I det mer sällsynta fallet att makarna från början tar hemvist i olika länder bör tillämplig lag kunna bestämmas utifrån en bedömning
4 4 av samtliga omständigheter. Den bestämmande anknytningen bör då t.ex. kunna vara att båda makarna är medborgare i samma stat. 2 b) Samma kriterier bör gälla både under äktenskapet och efter upplösningen av äktenskapet. Fråga 3: Bör samma anknytningskriterium användas för alla aspekter av den situation som omfattas av den tillämpliga lagen, eller kan man använda olika kriterier för olika aspekter(dépeçage)? Om ja, vilka situationer bör tas i beaktande? 3. Dépeçage bör kunna förekomma i viss utsträckning. Lagen i det land där egendomen finns bör användas i fråga om dels äganderätt, nyttjanderätt eller annan rätt till fast egendom, dels skyddet för makarnas gemensamma bostad. Beträffande inskränkningar av en makes rätt att förfoga över sådan egendom kan det finnas skäl att låta lagen i det land där egendomen finns bli bestämmande, oavsett om ett annat lands lag är tillämpligt i övrigt. Bl.a. kan det för tredje man vara mer förutsebart vad som gäller med en sådan ordning. Tredje man bör också i övrigt skyddas mot överraskningar på grund av att en annan lag än lagen i makarnas hemvistland skall tillämpas för deras förmögenhetsförhållanden. En makes rätt att vid bodelning ta över en gemensam bostad som han eller hon har stort behov av kan vara en viktig del av de sociala skyddsreglerna i en rättsordning. Även om en annan lag än hemvistlandets lag är tillämplig i övrigt bör sådana skyddsregler kunna tillämpas för egendomen. De frågor som nu har nämnts är dock beroende av bl.a. de lösningar som väljs för den efterlevande makens ställning i det kommande förslaget till instrument om arv och testamente. Vi är öppna för de synpunkter som kan komma fram i samband med det arbetet. Fråga 4: Bör man tillåta att den lag som skall tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden kan ändras automatiskt om vissa anknytningskriterier ändras, till exempel makarnas gemensamma hemvist? Om ja, bör en sådan ändring ha retroaktiv verkan? 4. Om man anammar hemvistprincipen är det svårt att tänka sig annan lösning än att den tillämpliga lagen byts i samband med att makarna gemensamt byter hemvistland, om de inte har avtalat annat. För att undvika överraskande effekter vid en flyttning kan det vara lämpligt att den tillämpliga lagen byts först efter en viss tids boende i det nya landet. En tidsfrist som ett tillägg till ett hemvistkriterium är en beprövad metod. En praktisk lösning är att låta den nya lagen bli tillämplig efter t.ex. två års boende i det nya landet eller, om makarna då ännu inte har etablerat hemvist där, den senare tidpunkt då makarna har etablerat hemvist. Det är enklare att avgöra när boendet i
5 landet har tagit sin början än att avgöra när hemvistbyte har skett. Vanligen råder det efter tidsfristen ingen tvekan i frågan om hemvistbyte har skett. Undantag från tidsfristen kan vara motiverade för fall då båda makarna kan förväntas vara bekanta med det nya hemvistlandets rättsordning sedan tidigare, t.ex. om de är medborgare i landet eller tidigare har haft sitt gemensamma hemvist där. Att endast den ena maken byter hemvist bör inte påverka vilken lag som tillämpas. Vi är i princip positiva till att ett byte av tillämplig lag skall kunna ha retroaktiva effekter. Frågan är dock komplex och det finns utrymme för flera olika lösningar. Viktigt är att regelsystemet ger förutsebarhet för parterna och upplevs som rättssäkert. Ett byte av tillämplig rättsordning bör i princip inte leda till att tidigare företagna rättshandlingar mellan makarna underkänns, om makarna med fog har utgått från att de skall fortsätta att gälla. Tredje person bör alltid vara skyddad mot att ett byte av tillämplig rättsordning för makarnas förmögenhetsförhållanden menligt inverkar på hans eller hennes rätt. Fråga 5: a) Bör makarna ha möjlighet att välja vilken lag som skall vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden? Om ja, vilka anknytningskriterier kan komma i fråga för att möjliggöra detta val? b) Bör man tillåta ett val där vissa tillgångar omfattas av ett lands lagstiftning och andra av ett annat lands lagstiftning? c) Bör det vara möjligt att göra eller ändra detta val när som helst före och under äktenskapet, eller endast vid en bestämd tidpunkt (i samband med upplösningen av ett äktenskap)? d) Om det i sådant fall skulle bli aktuellt att välja en annan tillämplig lag, bör denna ändring ha en retroaktiv verkan? 5 a) Ja, makarna bör kunna avtala om tillämplig lag. Det bör vara möjligt för dem att välja lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare när avtalet ingås. Makarna bör dock inte genom avtal kunna avvika från regeln att lagen i det land där egendomen finns skall användas i fråga om dels äganderätt, nyttjanderätt eller annan rätt till fast egendom, dels skyddet för makarnas gemensamma bostad. 5 b) Lagvalsavtalet skall avse makarnas egendom i dess helhet. Det skall alltså inte vara möjligt att dela upp egendomen och låta de olika delarna följa lagen i olika länder. En annan sak är att det på grund av regler av tvingande karaktär inte skall vara möjligt att byta tillämplig lag beträffande viss egendom. T.ex. bör alltid lagen i det land där egendomen finns användas i fråga om dels äganderätt, nyttjanderätt eller annan rätt till fast egendom, dels skyddet för makarnas gemensamma bostad (se svaret på fråga 3 och 5 a). 5
6 6 5 c) Avtalet bör kunna ingås av blivande makar inför äktenskapet, av makarna vid varje tidpunkt under äktenskapet och även av de före detta makarna efter äktenskapets upplösning. Om äktenskapet har upplösts genom den ena makens död, bör rättsägarna i den avlidne makens kvarlåtenskap och den efterlevande maken kunna träffa ett lagvalsavtal. 5 d) Utgångspunkten bör vara att avtalet kan ha retroaktiva effekter. Fråga 6: Bör bestämmelserna om vilka formkrav som gäller för avtalet harmoniseras? 6. Rättssäkerheten skulle stärkas om enhetliga formkrav för lagvalsavtal införs. Vid övervägande av utformningen av formkraven bör särskilt tredje persons intresse beaktas. Fråga 7: a) Bör den domstol som enligt förordning nr 2201/2003 är behörig att pröva [frågan om upplösning av makars egendomsgemenskap vid] äktenskapsskillnad eller hemskillnad även vara behörig att pröva frågan om avveckling av egendomen? b) Om det uppstår en arvssituation, bör då den domstol som är behörig att pröva eventuella arvstvister även vara behörig att pröva frågan om avveckling av egendomen? 7 a) Vi ställer oss frågande till uppgiften att förordning (EG) nr 2201/2003 reglerar vissa personliga verkningar av äktenskapet, om därmed avses något annat än äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap. Under alla förhållanden bör den domstol som är behörig i fråga om äktenskapsskillnad, hemskillnad och annullering också vara behörig att avgöra de frågor om fördelning av egendom mellan makarna som uppkommer i samband därmed. 7 b) Ja. En annan lösning vore olycklig. Fråga 8: a) Vilka regler om domstols internationella behörighet bör annars antas, särskilt när det gäller egendomsfrågor som uppkommer medan paret fortfarande lever tillsammans (exempel: gåvor mellan makar, äktenskapsavtal)? b) Bör det finnas ett enda generellt kriterium, eller snarare flera alternativa, som i förordning nr 2201/2003 (exempelvis: hemvist, gemensam nationalitet)? 8 a) Det bör finnas en allmän regel om domstols internationella behörighet att avgöra frågor som rör makarnas
7 7 förmögenhetsförhållanden i äktenskapet och som inte uppkommer i samband med äktenskapets upplösning. 8 b) Flera olika alternativa behörighetsgrunder bör vara möjliga, för att erbjuda makarna säker tillgång till domstol i de fall där de har behov av det. Den naturliga utgångspunkten är att domstolarna i ett land där båda makarna har hemvist är behöriga. Det bör vara tillräckligt att endast svaranden har hemvist i det land där talan väcks. Även kärandens hemvist i landet bör vara en behörighetsgrund, under förutsättning att det är det landets lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Dessutom bör behörighet kunna grundas på att frågan rör egendom som finns i landet. Fråga 9: a) Skulle en enda domstol kunna vara behörig att döma i mål om alla olika typer av egendom, rörlig och fast, även om egendomen finns på flera medlemsstaters territorium? b) Bör gemenskapsbestämmelserna vara tillämpliga om en tredje man är part i tvisten? 9 a) Ja. Det är den lösning som bäst svarar mot makarnas behov. 9 b) Det är oklart vad som avses med frågan. Det bör inte införas någon allmän regel av innebörden att bestämmelserna om domstols internationella behörighet också skall tillämpas i fråga om annan än makarna. Fråga 10: Vore det möjligt att låta parterna välja behörig domstol? Om ja, hur? 10. Ja. Möjligheten till prorogationsavtal bör regleras så att den nära ansluter till den lösning som kommer att gälla för sådana avtal beträffande äktenskapsskillnad och hemskillnad. Fråga 11: Skulle det vara ändamålsenligt om mål kunde överföras till en domstol i en annan medlemsstat inom detta område? Om ja, på vilka villkor skulle en sådan överföring i så fall kunna ske? 11. Vi är tveksamma till en ordning som kan föranleda ytterligare tvistefrågor mellan parterna. Om överföringsmöjligheten begränsas till de fall då båda parterna samtycker till åtgärden och regleringen kan hållas enkel, kan det finnas skäl att överväga en sådan. Fråga 12: Bör det finnas behörighetsregler för myndigheter som inte är domstolar? Bör man i så fall tillämpa behörighetsgrundar som liknar dem som gäller för domstolar? Kunde man för det
8 8 ändamålet ta den breda definitionen av termen behörighet i artikel 2 i förordning (EG) nr 2201/2003 som utgångspunkt? 12. Ja. Samma behörighetsgrunder bör kunna tillämpas i dessa fall. Det bör kunna göras en bred definition på samma sätt som i förordning (EG) nr 2201/2003. Fråga 13: Bör den myndighet som ansvarar för avvecklingen och fördelningen av egendomen vara behörig också om en del av egendomen finns utanför myndighetens geografiska behörighetsområde? 13. Ja. Det är den lösning som bäst svarar mot makarnas behov. Fråga 14: Om inte, bör det finnas en bestämmelse om att vissa formaliteter kan utföras vid myndigheterna i en annan medlemsstat än den som anvisas enligt den allmänna lagvalsregeln? 14. Fråga 15: Bör det framtida EU-instrumentet innebära att exekvaturförfarandet avskaffas med avseende på domar som meddelats inom dess tillämpningsområde? Vilka skäl för att inte erkänna domar bör annars föreskrivas? 15. Rättsområdet inrymmer komplicerade frågor där de olika rättsordningarna uppvisar starka nationella särdrag. Även inom gemenskapen är skillnaderna mellan regelsystemen stora. Det bör därför finnas ett exekvaturförfarande för de avgöranden som omfattas. Grunderna för att avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring bör motsvara de som finns i förordning (EG) nr 2201/2003. Fråga 16: Bör det införas en bestämmelse om automatiskt erkännande av domar rörande förmögenhetsrättsliga konsekvenser av äktenskap som meddelas i en medlemsstat, så att det blir möjligt att utan vidare formaliteter ändra i fastighetsregister i de andra medlemsstaterna? Kunde artikel 21.2 i förordning (EG) nr 2201/2003 tjäna som förebild? 16. Ja. En ordning som motsvarar den i förordning (EG) nr 2201/2003 är praktisk. Fråga 17:
9 9 Är det möjligt att tillämpa samma ordning för erkännande och verkställighet på handlingar som upprättats av andra myndigheter än domstolar (till exempel äktenskapsförord) som på domar? Om inte, vilka regler bör vara tillämpliga? 17. För vissa handlingar kan detta vara möjligt. Är t.ex. ett beslut om viss fördelning av egendom mellan makarna i samband med upplösning av äktenskapet verkställbar även om det inte har meddelats av en domstol, bör det efter verkställbarhetsförklaring kunna verkställas också i en annan medlemsstat. Betydande svårigheter visar sig när det skall klargöras hur olika handlingar skall kvalificeras. När det i grönboken t.ex. anges marriage contract blir tolkningsmöjligheterna många. Med den ordförklaring som anges i grönboken vore det mer betecknande att i den språkversionen använda ett etablerat begrepp som tar sikte på egendomen. Det torde också vara mycket vanligt att ett sådant avtal kan ingås efter äktenskapets ingående vilket ordförklaringen i grönboken bortser från. Vilka rättverkningar ett avtal av detta slag har och vilken verkan en myndighets åtgärd beträffande avtalet har varierar avsevärt mellan de olika rättsordningarna. Det blir därför nödvändigt att ägna betydande arbete åt att tydliggöra vad som avses med de begrepp som används och vilken rättsverkan som avses när det talas om erkännande. Fråga 18: Hur kan man förbättra registreringen av makars förmögenhetsförhållanden i unionen? Bär man exempelvis införa ett registreringssystem i alla medlemsstater? Hur kan man informera berörda personer med hjälp av ett sådant system? 18. Registreringen bör vara nationell. Det skulle sannolikt ligga utanför gemenskapens behörighet att harmonisera registreringen eller att inrätta ett register för alla medlemsstater. Möjligen kunde det övervägas att införa ett system som möjliggör att det simultant ställs en förfrågan till samtliga länders registreringsmyndigheter om det finns någon registrering beträffande en viss person. Information om vart man vänder sig för att söka uppgifter ur registren bör kunna läggas in i det Europeiska Rättsliga Nätverket. Fråga 19 : a) Bör det finnas särskilda lagvalsregler för förmögenhetsrättsliga konsekvenser av registrerade partnerskap? b) Bör lagen på platsen där partnerskapet registrerades vara tillämplig lag när det gäller förmögenhetsrättsliga konsekvenser av registrerade partnerskap? Andra möjliga rättsordningar? c) Bör den genom lagvalsreglerna anvisade lagen reglera alla frågor inom det berörda området, eller bör även andra kriterier användas, till exempel platsen där tillgångarna finns?
10 Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet för alla medborgare i unionen. Om det skall bli ett europeiskt område med verklig rättvisa kan arbetet med att underlätta gränsöverskridande förhållanden inte inskränka sig till endast delar av befolkningen. De internationellt privaträttsliga regler som har berörts i det föregående underlättar rörligheten över gränserna och överbryggar de skillnader som finns mellan de olika nationella rättsordningarna. För par som lever tillsammans utan att vara gifta inställer sig i princip samma frågeställningar som för gifta par. Även dessa par bör därför kunna omfattas av bestämmelserna. Behovet av internationellt privaträttsliga regler är självklart inte heller mindre för par av samma kön, oavsett om de lever i ett äktenskap, i ett registrerat partnerskap eller som sambor. Kravet på likabehandling innebär att det finns ett starkt krav på att bestämmelserna tillämpas på samma sätt beträffande deras förmögenhetsrättsliga förhållanden. I grönboken förbigås frågan om instrumentet skall omfatta också makar som är av samma kön med tystnad, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den betydelse frågan har. Under alla förhållanden kan det förväntas att frågan om tillämpningen av bestämmelserna i förordning (EG) nr 2201/2003 beträffande makar av samma kön kommer att klargöras i de pågående förhandlingarna om ändring av den förordningen. Den enkla och praktiska lösningen när det gäller par av samma kön, oavsett om de är gifta, registrerade partner eller sambor, liksom heterosexuella sambor, är att låta samma internationellt privaträttsliga regler omfatta även dessa par. Det är den lösning som har valts i svensk lag och inga nackdelar har visat sig av detta i Sverige. Fråga 20: Bör det finnas särskilda regler om domstols internationella behörighet för att reglera förmögenhetsrättsliga konsekvenser av registrerade partnerskap? Om ja, vilka? Endast domstolen på den plats där partnerskapet registrerats (som är behörig att upplösa partnerskapet)? Eller andra kriterier, till exempel svarandens eller en av parternas vanliga vistelseort, eller ena eller båda parternas nationalitet? 20. Se svaret på fråga 19. Fråga 21: Enligt vilka bestämmelser bör domar som meddelas i en medlemsstat om de förmögenhetsrättsliga konsekvenserna av ett registrerat partnerskap erkännas i alla medlemsstater? 21. Se svaret på fråga 19. Fråga 22:
11 a) Bör det finnas särskilda lagvalsregler för förmögenhetsförhållanden som grundar sig på ej formaliserade samlevnadsformer? b) Om ja, vilka? c) Om inte, bör det åtminstone finnas särskilda regler när det gäller konsekvenserna gentemot tredje man av att sådana förhållanden upplöses (ansvaret för parets skulder, rättigheter som kan göras gällande mot tredje man (exempel: livförsäkring )? d) Bör man i fråga om fastigheter endast tillämpa lagen på den plats där tillgångarna finns? 22. Se svaret på fråga 19. Fråga 23: Bör man införa särskilda bestämmelser om behörighet och erkännande för förmögenhetsförhållanden som grundar sig på ej formaliserade samlevnadsformer? 23. Se svaret på fråga
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merLagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)
Läs merSamfundet lämnar härmed följande svar på frågorna i grönboken om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad.
R-2005/0887 Stockholm den 30 augusti 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/4749/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss 18 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens grönböcker
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.3.2016 COM(2016) 106 final 2016/0059 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som
Läs merTillämplig lag - Tyskland
Tillämplig lag - Tyskland Ansvarsfriskrivning Nedanstående upplysningar lämnas utan garantier för att innehållet är korrekt. De kan inte och får inte ersätta juridisk rådgivning i enskilda fall. Syftet
Läs merCIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE
CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur
Läs merVerkställighet av utländska domar på privaträttens område
Lagrådsremiss Verkställighet av utländska domar på privaträttens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 februari 2002 Thomas Bodström Cecilia Renfors (Justitiedepartementet)
Läs merDagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt
Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv
Läs merRegeringens proposition 2014/15:105
Regeringens proposition 2014/15:105 Arv i internationella situationer Prop. 2014/15:105 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 april 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson
Läs merNya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet)
Lagrådsremiss Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 mars 2014 Beatrice Ask Anna Avenberg
Läs merRegeringens proposition 1986/87:1
Regeringens proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m. m. Prop. 1986/87:1 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 juni 1986.
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 26.6.2012 2011/0059(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38 Förslag till yttrande Evelyne Gebhardt (PE473.957v01-00)
Läs merLagrådsremiss. Ny sambolag. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003
Lagrådsremiss Ny sambolag Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 20 februari 2003 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
Läs merDs 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet
Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
Läs merPartsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer
Uppsala universitet Juridiska institutionen Vårterminen 2010 Författare: Lina Fällström Handledare: Professor Maarit Jänträ-Jareborg Partsautonomi vid underhållsskyldighet i gränsöverskridande situationer
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde för 1 5: SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART 1. 2. 3. 4. 5. Ombud och offentligt biträde för 1 5: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen,
Läs merRÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG
L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA
Läs merAvtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention
Ds 2014:26 Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598
Läs merMeddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Läs merFörsäkringsvillkor för TGL-FO
Försäkringsvillkor för TGL-FO Fortsättningsförsäkring i KPA Livförsäkring AB (publ). Gäller från och med 1 januari 2015 2 Innehåll Försäkringsvillkor Försäkringsavtalets giltighet, premier m.m. Sidan 1
Läs merAnmälan mot Konungariket Sverige
Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska
Läs merDOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens
Läs merKONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE
KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE CONV/JUD/sv 1 INGRESS DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA I DENNA KONVENTION, SOM ÄR FAST BESLUTNA att
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merHaagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd
Läs merDOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som
Läs merRÄTTEN Lagmannen Anita Linder, ordförande Kammarrättsrådet Henrik Jansson, referent Kammarrättsrådet Johan Axelsson
KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 01 PROTOKOLL 2015-03-20 Föredragning i Stockholm 1 RÄTTEN Lagmannen Anita Linder, ordförande Kammarrättsrådet Henrik Jansson, referent Kammarrättsrådet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merYttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem
YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merLagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:
Läs mer11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. 11.1.1 Inledning
125 11 Dödsboanmälan 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa förutsättningar låta en bouppteckning ersättas av en dödsanmälan (20 kap. 1 2 st. och 8 a
Läs merRemissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Läs merUtskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål
Läs merGenomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU
Läs merREMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm
REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merÄktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - en introduktion. Professor Margareta Brattström
Äktenskaps-, (partnerskaps-) och samboenderätt - en introduktion Professor Margareta Brattström Disposition Rättspolitisk kontext Materiell rätt om makars och sambors egendomsförhållanden under förhållandet
Läs merCabotage. Promemoria
Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning
Läs merLagrådsremiss. Domstolarnas handläggning av ärenden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Domstolarnas handläggning av ärenden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 mars 2011 Beatrice Ask Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs mer15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av
Läs merGränsdragningen mellan den generella personuppgiftsregleringen och regleringen för området elektronisk kommunikation bör tydliggöras
Datum Vår referens Sida 2012-03-05 Dnr: 12-1100 1(6) Ert datum Er referens Ju2012/1000/L6 Nätsäkerhetsavdelningen Staffan Lindmark 08-678 57 36 staffan.lindmark@pts.se Justitiedepartementet Grundlagsenheten
Läs merAdoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom
Läs merRättelse/komplettering
Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är
Läs merInhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden
Justitieutskottets utlåtande 2009/10:JuU16 Inhämtande av bevis som ska användas i straffrättsliga förfaranden Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om inhämtande
Läs merDen utfärdande myndigheten behåller originalet av arvsintyget.
BILAGA 5 FORMULÄR V Europeiskt arvsintyg (Artikel 67 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar
Läs merLaw 1904-26 p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST
SFST Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid
Läs merinte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Läs merArvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2005/06:LU10. Sammanfattning
Lagutskottets betänkande 2005/06:LU10 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2005 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena
Läs merGift, sambo eller särbo?
Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen
Läs merVad gör gode män, förvaltare och förmyndare egentligen?
Vad gör gode män, förvaltare och förmyndare egentligen? I varje kommun skall det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Från och med år 2015 samverkar Vimmerby kommun med Kinda, Ydre och
Läs merFörordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och
Läs merInnehåll. Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5. Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson
Innehåll Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5 Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson Bilaga 3: Rektor i enskilda skolor... 113 Curt Riberdahl och Lars Meyer Bilaga 4: Överklagande
Läs merDOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom
Läs merÄndring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs mersökningar på referenspersoner i Migrationsverkets centrala utlänningsdatabas samt slagningar i misstanke- och belastningsregistret
BFD12 080926 1 (9) Rättsavdelningen 2016-06-17 SR 17/2016 Rättsligt ställningstagande angående sökningar på referenspersoner i Migrationsverkets centrala utlänningsdatabas samt slagningar i misstanke-
Läs merKommissionens förordning (EG) nr 1177/2009 av
Innehållsförteckning Prop. 2009/10:180 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden
Läs merFörslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)
YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska
Läs merSkadestånd och bodelning
Civilutskottets betänkande 2006/07:CU14 Skadestånd och bodelning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:32, vari föreslås vissa ändringar i äktenskapsbalkens bodelningsregler.
Läs merRP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det
Läs merTobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss En ny lag om personnamn Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 april 2016 Morgan Johansson Tobias Eriksson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merFÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket
Läs merSammanfattning av domen
Mål C-137/04 Amy Rockler mot Försäkringskassan, tidigare motpart Riksförsäkringsverket (begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten) Fri rörlighet för arbetstagare Tjänstemän och övriga anställda
Läs merRÄTTSLIGT STÄLLNINGSTAGANDE. 2006-03-24 Dnr 11113-2006. Serienummer 2006:5
Beräkning av antagen pensionsbehållning när den avlidne har arbetat i ett annat medlemsland inom EU/EES eller i Schweiz och försäkringsperioder fullgjorda i dessa länder beaktas Försäkringskassans ställningstagande
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 april 2016 KLAGANDE AA Ombud: BB Borggren & Partners Skatter & Juridik KB Kungsgatan 29, 7 tr 111 56 Stockholm MOTPARTER 1. CC 2. DD
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden
"A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens
Läs merEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU
4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena
Läs merBESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november
Läs merRÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter
13/Vol 25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 75 393L0098 241193 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 290/9 RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden
Läs merLag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande
Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse
Läs merStockholm den 29 juni 2011
R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merRättsutredning 2016-03-21
Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2011:16 Målnummer: UM1767-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-08-30 Rubrik: Försörjningskravet vid anhöriginvandring innebär att anknytningspersonen ska
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 82/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om dödförklaring och om ändring av 6 lagen om beräknande av laga tid PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-26
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-26 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Nya regler för erkännande och verkställighet av
Läs merRemissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender
Läs merInrikesminister Ville Itälä
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till
Läs merLag om ändring av patentlagen
RSv 170/1995 rd - RP 161/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av patentlagen samt vissa lagar som har samband med den Till riksdagen har överlämnats regeringens
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Läs merLagrådsremiss. Försäkringsförmedling. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Försäkringsförmedling Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2005 Sven-Erik Österberg Tord Gransbo (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merKommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016
Kommittédirektiv EU-bodelning Dir. 2016:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Sammanfattning Om en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merRättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar
2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring
Läs merREMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II
Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID
Läs merDOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm
2009-12-18 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, beslut den 16 juli 2009 i mål nr UM 2199-09
Läs merYttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling
Läs merÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2015-03-19 i mål B 2912-14
Sida 1 (9) Mål nr meddelad i Stockholm den 29 mars 2016 B 2048-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PW Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGAT
Läs mer