Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling årskurs 4-6 hösten 2013 Gäller under 2014 Ansvarig för planen: Ann Marie Jannesson Elias, rektor

2 Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det främjande och förebyggande arbetet genomförs i den dagliga verksamheten av mentorerna. Uppföljningen görs fortlöpande med fördjupad avstämning i var verksamhetsdel för sig. Arbetet med planerna genomförs av elever och personal tillsammans för att planerna ska vara kända i verksamheten. Arbetet sker på individ, grupp- och organisationsnivå. Elevers vårdnadshavare bjuds in att delta i samband med föräldramöten och skolans Forum för samråd och information. Uppföljning av Normer och värde Uppföljningen omfattar olika delar Utvärdering av förra årets plan. Mentorerna har genomfört kartläggningar med sina grupper. Resultatet har sammanställts och analyserats först för den egna gruppen och därefter i enheten 4-6. Den regelbundna mentorstiden används fortlöpande för att följa upp och fördjupa arbetet. Anmälningarna om kränkande behandling har sammanställts och analyserats. Ordningsregler revideras och förankras. Utvärdering av förra årets plan Mål: Att skapa meningsfulla raster för eleverna. Målet delvis uppfyllt. Vi har genom vår gemensamma tema-lekdag fått eleverna att få idéer kring vad de kan göra på sin rast. Fortfarande önskar personalen dock ha en mer organiserad rastaktivitet med vuxen styrning. Från höstterminen har organisationen kring lunch och rast förändrats för att ge lugnare matsituation och tydligare rast för eleverna. För en del klasser upplevs det som en fördel att lunch är lunch och rast är rast medan andra upplever att schemat har blivit mer uppstyckat. Personalen menar att detta försvårar för rastverksamheten. Vissa lunchlektioner hade vid schemaläggningen blivit för korta vilket innebar att det blev stressigt. Vid vissa tillfällen blev det beroende på schemaläggningen hög belastning i matsalarna och mycket långa matköer. Både lunchlektionens längd och schemat är nu justerat. Mål: Att alla elever ska uppleva arbetsro och struktur i undervisningssituationen. Målet är delvis uppnått. Åk 6 upplever att de har fått ett mer samlat schema, medan åk 4 upplever att schemat är för uppstyckat. För åk 4 finns önskemål om att klasserna parallelläggs mer.

3 Att arbeta med gemensamhetskapande aktiviteter inom klassen upplever lärare som svårare detta läsår eftersom mentorstiden minskat. Mentorstiden är viktig framförallt när man inte har klassen i så många ämnen. Är man parallellagd med en mentorskollega skapar det bättre förutsättningar för gemensamhetsskapande aktiviter. Åk 6 har ett samarbete med åk 8 kring hur det är att börja högstadiet. Tanken med att samarbeta med åk 8 är att de finns kvar på skolan när 6:orna blir 7:or och då kan fungera som faddrar. Eleverna har vid olika tillfällen samarbetat över årskurserna. Mentorernas kartläggning för sina grupper Metoderna har varierat mellan årskurserna. Lärarna har för att få ett brett underlag valt olika metoder för att fånga upp elevernas upplevelser gällande normer och värden inom enheten 4-6. Åk 4 Årskurs 4 har genomfört gående gruppintervjuer. Metoden valdes för att intervjuer i grupp kan ge en bättre överblick och en ökad trygghet för eleverna att yttra sig. (Håkansson s. 91) Att rent fysiskt gå runt på skolan ger också en verklig känsla av upplevelsen av platsen. Vid en vandring runt på skolan med eleverna, både inne och ute ställdes frågor till eleverna. Både elever och lärare har bestämt när det är dags att stanna. Eleverna har då fått svara på hur de upplever att vara på denna plats. Allt har dokumenterats i en plus och minuslista och på så sätt har man fått en samlad bild av vilka områden som känns trygga respektive otrygga. Åk 5 Eleverna i årskurs 5 genomförde en attitydundersökning i enkätform med frågor med utgångspunkt i läroplanens Normer och värden. Åk 6 Eleverna har utifrån frågeställningar fått skriva i sina mentorsböcker om hur de trivs och upplever sin situation i skolan. Resultatet har samlats in och analyserats av mentorerna. För eleverna i årskurs 6 har också övergången till årskurs 7 börjat förberedas. Ett fadderutbyte mellan eleverna i årskurs 6 och 8 har påbörjats. I första skedet har eleverna i årskurs 6 fått skriva ner sina tankar kring att börja på högstadiet och lämnat till eleverna i åk 8. Arbetet fortsätter under vårterminen. Sammanställning av resultat: Åk 4: Överlag upplever eleverna att de känner sig trygga på skolan. De platser som känns otrygga är omklädningsrummen på idrotten, bakom idrotten, platser där folk står och röker. De upplever även att de större tränger sig i kön till caféet. Biblioteket var något som alla elever upplevde som en mycket trygg plats. Åk 5: Överlag känner eleverna sig trygga. Det de upplever som negativt är att 9:orna kan vara lite taskiga samt att det är få vuxna ute på rasterna. Å andra sidan vet de var de ska vända sig och var de hittar vuxna om det händer något.

4 Åk 6: Överlag känner eleverna sig trygga, att de har någon att vara med och att det är kul att gå till skolan. Det som lyfts som problem är schemat och att det är stökigt i korridoren utanför klassrummen. Den samlade bilden är att eleverna i årskurs 4-6 trivs och känner sig trygga på skolan. En bidragande orsak kan vara att åk 4 och 5 befinner sig tillsammans i paviljongerna. Att skolan är delvis ombyggd och att miljön är fräschare bidrar förmodligen också till elevernas positiva upplevelse. Analys: Resultatet av årets uppföljning skiljer sig inte nämnvärt från förra årets. Generellt sätt är eleverna positiva till sin skolsituation och de känner sig trygga. Några elever känner sig dock fortfarande otrygga och det fortsätter vi att arbeta för att följa upp och åtgärda inom ramen för det dagliga värdegrundsarbetet. Precis som förra året upplever eleverna att det finns för få vuxna ute på rasterna. En svårighet med detta är att skolans utemiljö är så utspridd. Det gör att man inte alltid ser de vuxna som finns ute om man inte befinner sig på exakt samma plats. Samtidigt upplevs det som en fördel av eleverna att ha en rik och varierad utemiljö, det minskar konkurrens och konflikter dem emellan. Det finns alltid vuxna i elevcaféet men detta tänker inte eleverna på. De tänker enbart på vuxna ute på skolgården just där de befinner sig. Den nya multiplanen som kommit till har gjort att vissa elever i högre utsträckning upplever att de har något att göra på rasterna. Arbetet med gemensamma aktiviteter och temadagar både för 4-6 och gemensamt för hela skolan upplevs skapa trygghet. Dessa gemensamhetsskapande aktiviteter inom klasserna och mellan klasserna finns kvar som en återkommande del i vårt värdegrundsarbete. Under förra året pågick en riktad insats mot årskurs 5 med anledning av att eleverna upplevde oro i lärmiljö och grupp. Specialpedagogerna har handlett lärarna och arbetet och uppföljningen av detta fortsätter. Gruppen arbetar bättre tillsammans nu men fortfarande finns vissa bekymmer. Elevernas upplevelse av olika platser på skolan visar att det fortfarande är ett bekymmer kring idrotten. Lokalens utformning med en smal korridor där yngre elever väntar samtidigt som större elever lämnar lektionssalen skapar en otrygghet. Även schemaläggningen där äldre och yngre elever blandas är ett bekymmer. Problemen med få rastvakter beror till stor del på att det är ett stort område vi ska övervaka. Elevcitat från enkät: Skolan har ett stort område och man kan inte ha rastvakter överallt. Där vi är finns det inga rastvakter. Men om något skulle hända vet vi var dom finns. Schemat gör att det är många rastvaktstider att fylla och inte tillräckligt med personal för att täcka tiderna.

5 Mål och åtgärder för kommande år: Område Mål Årgärd Ansvarig När Omklädningsrum idrott Ökad trygghet för elever Schematekniskt se till att det blir delat, lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet var för sig så långt som möjligt Skolledn. Vt -14 Tydligare fördelning mellan omklädningsrummen med skyltar Idrottslärare Åtg. Se till att alla omklädningsrum är kopplade direkt till salen, i den nya idrottsbyggnaden Skolledn. Byggplan. Vt- 14 Rastvakt Synliggöra de vuxna ute Kanske kan vara ett alternativ att ha rastvaktsväst eller liknande, för att synliggöra rastvakterna Uppmärksamma eleverna om personalen i caféet, kan de användas för att organisera rastaktiviteter utanför cafétiden? Informera högstadielärare om platser där högstadieelever röker, så att man kan tänka på att rastvakta där Se över rastvaktsschemat 4-6 Mentorer Den som ser det Mentorer Skolledn. Omg. Omg. Omg. Fortlöpande

6 Stök i korridoren utanför åk 6 Medvetandegöra eleverna Anmälning om kränkande behandling mellan stadierna. Kan vi samordna bättre? Fortsatta samtal med eleverna och uppföljning av situationen Under året har det inkommit tre anmälningar om kränkande behandling. De upplevda kränkningarna har varit en elev som upplevt sig kränkt av en lärare, skolsköterskan som uppmärksammat kränkningar av rasistisk karaktär i en årskurs samt elever som uttryckt sig nedsättande om kamrater. Kränkningarna har rapporterats till huvudman och åtgärder har skyndsamt satts in. Åtgärderna följs upp av rektor, mentorer och elevhälsoteam. Ordningsregler I samband med skolans reflektionsveckor i oktober följdes ordningsreglerna upp och sågs över av elever och lärare tillsammans. Reglerna är framtagna av elever och personal i samråd och är ganska öppna i sin karaktär. Det är därför extra viktigt att reglerna återkommande diskuteras för att en samsyn kring innebörden ska hållas levande.