Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Transkript

1 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

2 Disposition 1. Undersökningens mål och uppläggning 2. Vad vet vi om de ensamkommande barnen? 3. Vilka kommer till Sverige? 4. Hur går det för dem som kommer? 5. Några slutsatser och en fråga 2

3 Undersökningens mål och uppläggning 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än hittills för undersöka arbete, utbildning, hälsa mm 2. Att undersöka vilka det är som kommer som ensamkommande barn 3. Försöka förklara villkor och utfall för de ensamkommande barnen i Sverige 4. Vi redovisar här resultat från de första två rapporterna; fler kommer. Närmast ska vi behandla hälsoförhållandena 3

4 Hur många kommer? I År 2013 sökte ensamkommande barn asyl i EU:s 28 länder enligt Eurostat. Många kommer till Sverige jämfört med till andra europeiska länder. Flest kom till Sverige, 3852 barn. Därnäst kom flest till Tyskland (2485), Storbritannien (1265) och Österrike (935). 4

5 Hur många kommer? II Under olika år mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal ensamkommande barn asyl i EU. Men fördelningen efter vilka länder barnen kommer till har förändras mellan åren. Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland har ökat. Antalet som söker asyl i Storbritannien och Nederländerna har minskat. 5

6 Hur är den administrativa processen? Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt 4 månader (för många längre tid) Att dokument saknas är en förklaring Ålder? (under 18?); olika testmetoder Från vilket land? Från vilken del av ett land? Språktester 2013: 1,955 ja; 435 nej; 166 nej enligt Dublinkonventionen; 386 återtagna ansökningar 6

7 Data SCB (STATIV databasen) Migrationsverket (beslutsprocessen) Socialstyrelsen (data om öppen och sluten sjukvård; läkemedelsregistret) 7

8 Grupper som undersökningen omfattar Vi undersöker följande grupper under perioden Ensamkommande flyktingbarn som blir folkbokförda i Sverige. Jämförs med de som kommit som barn från samma länder. Jämförs med de i samma ålder som är födda i Sverige och med föräldrar födda i Sverige. 8

9 Sammansättning De flesta är pojkar (75 procent); varierar efter vilket land barnen kommer från (och därför mycket mellan olika år) Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer från Afghanistan och Irak Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem som kommer från Eritrea och Somalia 9

10 Ländersammansättning Några få länder är viktigast som de länder de ensamkommande barnen kommer från Varierar över tiden (var är krisen mest akut) Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien Mindre grupper kommer från andra länder 10

11 Ålderssammansättningen De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs En del är 18 år och några 19 år det år de folkbokförs De har sökt asyl innan de fyllt 18 år Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de folkbokförs De mycket unga barnen? 11

12 Föräldrar som förenas med barnen 27% har minst en förälder här (21% av pojkarna och 44% av flickorna) 9% har båda sina föräldrar i Sverige 18% av pojkarna och 38% av flickorna återförenas med sin moder 9 % av pojkarna och 20% av flickorna återförenas med sin fader Minst en förälder här: 13% från Afghanistan, 31% från Somalia, 28% från Irak, 32% från Övriga Afrika 12

13 Utbildning i Sverige -15 grundskola 16 grundskola, gymnasieskola gymnasieskola, komvux 22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning, andra former av utbildning 13

14 Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika årsklasser av dem som är år Ålder Kvinnor Män

15 Arbete Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland dem som är 20 år och äldre Högre andel av män än av kvinnor är sysselsatta (större skillnad än bland dem med svensk bakgrund) Koncentration till vissa arbeten med relativt låga kvalifikationskrav (olika för män och kvinnor) Löneinkomsterna stiger med ålder NEET andelen högre bland kvinnor än bland män 15

16 Tabell. Andel (procent) sysselsatta av ensamkommande barn som är år Ålder Kvinnor Män

17 Tabell. Andel (%) som varken är i utbildning eller sysselsatta av dem i åldern år Ålder Kvinnor Män

18 Faktorer som påverkar sannolikheten att vara sysselsatt för ensamkommande barn Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd Tid som folkbokförd i Sverige (+) Återförenade med föräldrar (-) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +) 18

19 Sysselsättingen för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning, civilstånd Ensamkommande barn (+ för män) Tid som folkbokförd i Sverige (+) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +) 19

20 Faktorer som påverkar löneinkomsterna för ensamkommande barn Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd Tid som folkbokförd i Sverige (+) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +) 20

21 Löneinkomster för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd Ensamkommande barn (+ för män) Tid som folkbokförd i Sverige (+) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan + jämfört med de från andra länder utom jämfört med dem som kommer från Övriga Europa) 21

22 Jämförelser med dem som har svensk bakgrund Lägre andel sysselsatta för de ensamkommande (givet ålder, utbildning mm) Ungefär samma löneinkomster om sysselsatt (givet ålder, utbildning mm) 22

23 Några slutsatser I Ensamkommande och andra barn från samma länder arbetar mindre än de med svensk bakgrund. Skillnaden är störst för flickor. Flickorna som kommit som ensamkommande barn har en klart lägre andel sysselsatta än pojkarna. 23

24 Några slutsatser II Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har varit folkförda desto högre är sysselsättningen. Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd och ålder något oftare sysselsatta än barn som kommit med sina föräldrar. 24

25 Några slutsatser III De som är bosatta i Stockholms län är oftare sysselsatta än de som bor i andra delar landet. Ensamkommande barn från Afghanistan (största gruppen) klarar sig bra jämfört med andra ensamkommande barn. 25

26 Några slutsatser IV Löneinkomsten ökar med ålder och tid som folkbokförd i Sverige. Den är högre för ensamkommande pojkar i Stockholms län än i andra län. Löneinkomsten är högre för ensamkommande barn jämfört med den för andra barn från samma länder. Jämfört med barn med svensk bakgrund är löneinkomsten i det närmaste lika hög givet övriga kända karakteristika. 26

27 En fråga Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som de som kommer med föräldrar från samma länder? Selekterad grupp (hög kapacitet)? Mer stöd för att komma in i det svenska samhället? Hårdare krav på sig att prestera (att hjälpa anhöriga i hemlandet)? Hårdare krav på att försörja sig själv? 27

28 Hälsa (något ur nästa rapport) I Åldersgruppen år Sluten vård (psykiatriska diagnoser mm) Andel i slutenvård minst en gång under ett visst år Låga tal för de olika grupperna Högre för ensamkommande barn än för dem som förenats med sin föräldrar eller kommit med sina föräldrar - en varningsklocka 28

29 Hälsa (något ur nästa rapport) II Högre andel i slutenvård bland flickor än bland pojkar Skillnader mellan olika delar av Sverige I övrigt små skillnader efter olika karakteristika

30 30