Innehållsförteckning

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid Hälsovanor Sid Alkohol, narkotika och tobak Sid Fysisk, psykisk och social hälsa Sid 17 2

3 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, erbjudande om individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. I Norrbotten är en enkät kopplad till samtalet. Modellen med enkät och samtal benämns fortsatt Elevhälsosamtal*. I Norrbottens Elevhälsosamtal deltar kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän. Syftet med Elevhälsosamtal är att prata med barnen och ungdomarna om hur de mår och hur hälsan påverkas av hur vi lever (att mat, motion och sömn har stor betydelse för hur vi mår). Inför samtalet får eleven ett formulär med frågor om hälsa och levnadsvanor samt hur eleven trivs i skolan. Hälsosamtalet utgår från frågorna och vad barnet/ungdomen svarat och dokumenteras i elevens skolhälsovårdsjournal. Svaren från frågeformuläret rapporteras in i en databas (efter samtycke från vårdnadshavare eller elev 15 år) som hanteras av Region Norrbotten, vilka årligen sammanfattar resultaten i en rapport. Rapporterna syftar till att få en överblick över hälsoläget i länet som helhet och ger en möjlighet att se förändringar över tid och att jämföra olika kommuners resultat. Den ger kommunerna information om vilka insatser som behöver göras och är viktig när beslut om åtgärder ska fattas. För Region Norrbotten är syftet dessutom att följa barn och ungas hälsa och levnadsvanor, se långsiktiga följder av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och ta initiativ till förbättringsåtgärder. Denna rapport, redovisar resultat från läsåret 2017/18 men inkluderar även resultat från läsåren 2016/17 och 2015/16 för att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Rapporten redovisar data på länsnivå, och ibland uppdelat per kommun och på kön. En del frågor i enkäten har tillkommit, tagits bort eller omformulerats under tidsperioden vilket gör att alla frågor inte kan redovisas alla tre läsår. Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Rapporten presenterar resultaten indelat i frågeformulärets olika områden under rubrikerna; Arbetsmiljö, Hälsovanor, Alkohol, narkotika och tobak, Fysisk, psykisk och social hälsa. *Läsåret 2005/2006 startade några kommuner med modellen Elevhälsosamtal, som successivt spred sig till övriga kommuner i länet. Från och med läsåret 2010/2011 har länets alla kommuner varit med. Även flera enskilda och statliga skolhuvudmän ingår. 3

4 2. Deltagande i Elevhälsosamtal i årskurs 7 i Norrbotten, läsåren 2015/ / /18 Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtal har varierat de senaste tre läsåren. Deltagarfrekvensen läsåret 2015/16 var 68 %, läsåret 2016/17 74 % och läsåret 2017/18 71 %. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i Elevhälsosamtalet. Bortfallet kan bero på olika saker, t.ex. personalbrist för att bjuda in och genomföra samtalet men det kan även bero på att elever uteblir trots flera ombokningar. Läsåret 2015/16 deltog inte Arvidsjaur kommun. Läsåret 2016/17 och 2017/18 deltog alla kommuner. Antalet enskilda och statliga skolhuvudmän som deltar varierar från år till år. Dessa läsår har det varierat mellan fyra och fem. Vissa kommuner har ett litet antal elever som besvarat frågorna vilket innebär att resultat presenteras på länsnivå, uppdelat på flickor och pojkar. I de fall resultat presenteras på kommunnivå får de tolkas med försiktighet. Antalet elever som besvarat frågeformuläret läsåret 2017/18 och samtyckt till att deras data matas in i databasen, uppdelat per kommun och kön, och andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever läsåret 2017/18 enligt skolverket visas i Tabell 1. För motsvarande uppgifter läsåren 2015/16 och 2016/17 se rapporterna som återfinns på Tabell1. Antal flickor och pojkar som samtyckt till registrering av hälsofrågor i årskurs 7, läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever enligt skolverket läsåret 2017/18 Kommun Flickor, antal Pojkar, antal Andel deltagande elever, % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Total

5 3. Sammanfattning ARBETSMILJÖ Arbetsmiljön och trivseln i skolan är generellt bra. Majoriteten (ca 90 %) av flickor och pojkar i årskurs 7 har de tre senaste läsåren uppgett att de trivs bra eller mycket bra i skolan Andelen som uppger att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna sjunker, och flickor upplever sämre arbetsro än pojkar Elever är mindre nöjda med skolans olika lokaler läsåret 2017/18 jämfört läsåret 2015/16 Under de senaste tre åren har andelen flickor som ofta/alltid känner sig stressad över, känner sig jäktade/ inte hinner med skolarbetet ökat från 22 % till 29 % motsvarande för pojkar är 12 % till 15 % Andelen elever som stannar hemma från skolan utan att vara sjuk har ökat de tre senaste läsåren, både för flickor och pojkar HÄLSOVANOR Andelen elever som äter frukost och lunch varje skoldag har legat relativt stabilt (ca 70 %) de tre senaste läsåren. Pojkar äter lite oftare frukost än flickor. Majoriteten av alla elever äter middag varje skoldag Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 57% av flickorna jämfört med 46% av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 50% av flickorna jämfört med 44% bland pojkarna vad gäller frukt/bär. Det är däremot vanligare bland pojkar att äta fisk/skaldjur minst några gånger i veckan än bland flickor. Närmare sex av tio elever äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan, oavsett kön. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag Andelen elever som uppger att de dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/dag eller oftare har ökat de senaste två läsåren. En nästan dubbelt så stor andel pojkar än flickor dricker dessa produkter mer än 2 gånger/dag läsåret 2017/18 jämfört läsåret innan Majoriteten av eleverna anger att de ofta/alltid deltar på lektionerna i idrott och hälsa Var femte elev, oavsett kön, sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil. Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har varit relativt oförändrat bland flickor över de senaste läsåren. Tre av fyra elever i årskurs 7 är normalviktiga. En större andel flickor än pojkar är normalviktiga. Andelen elever med övervikt/ fetma har varit relativt oförändrad över de tre läsåren, och är 2017/18 bland flickor 21 % och bland pojkar 25 %. 5

6 ALKOHOL, NARKOTIKA OCH DROGER Majoriteten av eleverna i årskurs 7uppger att de aldrig har provat röka, snusa eller dricka alkohol FYSISK, PSYKISK OCH SOCIAL HÄLSA Andelen flickor som anger att de mår bra/mycket bra och trivs med sig själva är lägre än andelen pojkar och andelen har sjunkit de sista tre läsåren för både flickor och pojkar Två tredjedelar av eleverna uppger att de sällan eller aldrig de senaste tre månaderna haft besvär med huvudvärk, ont i magen, värk i rygg/nacke/axlar. Flickor rapporterar oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar Andelen elever som uppger att de ofta/alltid de senaste tre månaderna känt sig ledsen/nedstämd är 12 % bland flickor det senaste läsåret jämfört med 3 % bland pojkarna, med marginella förändringar från 2015/16 till 2017/18. Andelen elever som uppger att de ofta/alltid känner sig orolig/rädd har varit i stort sett oförändrad över samma tid, och är 4 % senaste läsåret. Flickor rapporterar oftare än pojkar att de ofta/alltid har dessa känslor, se tabell 13b. Närmare 8 av 10 elever uppger att de sover bra eller mycket bra vilket är samma nivå som föregående läsår. Inga skillnader mellan pojkar och flickor ses läsåret 2017/18. 6

7 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Arbetsmiljön och trivseln i skolan är generellt bra. Majoriteten (ca 90 %) av flickor och pojkar har de tre senaste läsåren uppgett att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Andelen som uppger att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna sjunker, och flickor upplever sämre arbetsro än pojkar. Läsåret 2015/16 uppgav 71 % av eleverna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna (pojkar 74 % vs flickor 68 %). Motsvarande för läsåret 2016/17 var 70 % (pojkar 72 % vs flickor 67 %). Läsåret 2017/18 uppgav två tredjedelar (66 %) av eleverna att de ofta eller alltid har arbetsro på lektionerna, pojkar anger bättre arbetsro än flickor (pojkar 69 % vs flickor 63 %). Se tabell 2 för uppdelning per kommun. Tabell2. Andel elever i årskurs 7, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 som ofta/alltid upplever att de har arbetsro på lektionerna, uppdelat per kommun Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Läsår 2015/ / /18 Jag har ofta/alltid arbetsro på lektionerna Kommun Arjeplog Arvidsjaur us Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us inga uppgifter finns registrerade för kommunen Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 7

8 Elever uppger att de är mindre nöjda med skolans olika lokaler läsåret 2017/18 jämfört läsåret 2015/16, se tabell 3. Tabell 3. Beskrivning över andel elever i årskurs 7 som angett att olika lokaler i skolan är ganska bra/mycket bra, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Läsår 2015/ / /18 Jag tycker att Klassrummen är ganska bra/mycket bra Skolgården/rastgården är ganska bra/mycket bra Idrottshallen är ganska bra/mycket bra Duscharna är ganska bra/mycket bra Toaletterna är ganska bra/mycket bra Matsalen/matplatsen är ganska bra/mycket bra Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Andelen elever som sällan eller aldrig är stressad över, känner sig jäktade/ inte hinner med skolarbetet har minskat något de senaste åren, 43 % läsåret 2015/16, 41 % läsåret 2016/17 och 40 % läsåret 2017/18. På motsvarande sätt ökar andelen elever som ofta/alltid känner sig stressade över skolarbetet, 17 % läsåret 2015/16, 20 % läsåret 2016/17 och 22 % läsåret 2017/18. Under de senaste tre åren har andelen flickor som ofta/alltid känner sig stressade ökat 22 % - 27 % - 29 % motsvarande för pojkar är 12 % - 14 % - 15 %. Tabell 4 beskriver hur eleverna upplever sin skolmiljö, exempelvis hur de tycker skolarbetet fungerar, om de kommer bra överens med lärarna och stämningen i klassen. Andelen elever som stannar hemma från skolan utan att vara sjuk har ökat de tre senaste läsåren, både för flickor och pojkar. Tabell 4. Beskrivning över hur elever i årskurs 7 upplevelser sin skolmiljö, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar. Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / / / / /18 Jag tycker skolarbetet fungerar bra/mycket bra för mig* Jag kommer ofta/alltid bra överens med mina lärare* Jag känner mig ofta/alltid trygg i skolan* * Jag tycker stämningen i min klass är bra/mycket bra** Jag stannar någon gång hemma från skolan utan att vara sjuk * ** 84.9 * ** 85.1 * ** 84.8 * ** 92.7 * * 92.9 * ** 92.4 * * * * * * *Frågan saknas ** Annan formulering av frågan, andra svarsalternativ Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 8

9 Frågan som ställs till eleverna gällande mobbning och utanförskap har omformulerats de senaste tre läsåren, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Läsåret 2015/16 var frågorna formulerade Har du själv blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra elever i skolan? och Har du själv blivit retad, utstött eller illa behandlad av andra vuxna i skolan? med svarsalternativ uppdelat på Nej, Ja (med alternativen via internet/mobil/annat sätt) eller vet ej-kan ej svara. Andelen elever som svarade ja att de blivit utsatt av elever var 9 % och av vuxna 1 %. Läsåret 2016/17 var det 4% som svarade ja på frågan Blir du utsatt för mobbning eller utfrysning? (flickor 4 % vs pojkar 3%). Läsåret 2017/18 svarade 7 % att de blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför de tre senaste månaderna, andelen flickor var högre än andelen pojkar (9 % vs 5 %). Likaså frågan om man anser skolkamrater utsätts för mobbning har omformulerats (läsåret 2015/16 fanns inte frågan med). Läsåret 2016/17 svarade 8 % av eleverna att någon skolkamrat blir utsatt för mobbning eller utfrysning. Läsåret 2017/18 svarade 8% att någon skolkamrat blir utsatt för mobbning eller är utanför. Ett observandum är att nästan 14 % av eleverna inte kunde eller ville besvara frågan (endast 2 % läsåret 2016/17). 9

10 Tabell 5. Andel elever i årskurs 7, läsåren 2016/17 och 2017/18 som anger att de själva blivit utsatt för mobbning/känt sig utanför och som anger att skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, uppdelat per kommun Jag blir utsatt för mobbning eller utfrysning, % Jag har blivit utsatt för mobbning/känt mig utanför de senaste tre månaderna, % Jag anser att någon av mina skolkamrater blir utsatt för mobbning eller utfrysning, % Jag anser att någon av mina skolkamrater utsätts för mobbning eller är utanför, % Läsår 2016/ / / /18 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala.. Piteå Älvsbyn. Överkalix Övertorneå ) kommunen har för få registrerade svar för att redovisa (< 50 elever) Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 10

11 4.2 Hälsovanor Andelen elever som äter frukost och lunch varje skoldag har legat relativt stabilt (ca 70 %) de tre senaste läsåren. Pojkar äter lite oftare frukost än flickor. Majoriteten av alla elever äter middag varje skoldag. Se tabell 6. Tabell 6. Beskrivning av andel elever i årskurs 7 som äter frukost, lunch och middag varje skoldag, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Jag äter frukost varje skoldag Jag äter lunch varje skoldag Jag äter middag varje skoldag Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Andelen flickor som äter frukt och grönsaker 1 gång per dag eller oftare är högre än andelen pojkar, 57% av flickorna jämfört med 46% av pojkarna vad gäller grönsaker/rotfrukter och 50% av flickorna jämfört med 44% vad gäller frukt/bär, läsåret 2017/18. En lägre andel äter grönsaker/rotfrukter är 2017/18 jämfört med läsåret 2016/17, 57% jämfört med 62% bland flickor och 46% jämfört med 50% bland pojkarna. Andelen pojkar som uppger att de äter fisk och skaldjur minst några gånger i veckan är något högre 2017/18 jämfört 2016/17 och det är vanligare bland pojkar att äta fisk/skaldjur minst några gånger i veckan än bland flickor. Se tabell 7. Tabell 7. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 7 äter frukt, grönsaker och fisk, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar. Frågorna saknas 2015/16. Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag äter frukt/bär 1 gång/dag gånger/dag eller oftare Jag äter grönsaker/rotfrukter 1 gång/dag gånger/dag eller oftare Jag äter fisk/skaldjur Minst några gånger i veckan 51,7 48,3 53,7 60,9 Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Närmare sex av tio elever anger läsåret 2017/18 att de äter godis, choklad, chips, bullar, kakor minst några gånger i veckan: 59 % av pojkarna och 57 % av flickorna. Av dessa äter en lite större andel pojkar än flickor godis etc varje dag ( 9 % vs 7 %). Se tabell 8. Tabell 8. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 7 äter sötsaker, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag äter godis, choklad, chips, bullar, kakor 1 gång/vecka eller mer sällan Några gånger/veckan gång/dag gånger/dag eller oftare Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 11

12 Andelen elever som anger att de dricker sötade drycker så som saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/dag eller oftare har ökat de senaste två läsåren, 7 % jämfört 11 %. En nästan dubbelt så stor andel pojkar än flickor dricker dessa produkter mer än 2 gånger/dag läsåret 2017/18 jämfört läsåret innan. Tabell 9 beskriver hur ofta flickor och pojkar anger att de dricker sötade drycker per vecka. Tabell 9. Beskrivning av hur ofta elever i årskurs 7 dricker sötade drycker uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Jag dricker sötade drycker; saft, läsk, energidryck, sötat te 1 gång/vecka eller mer sällan Några gånger/vecka gång/dag gånger/dag eller oftare Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på Majoriteten av eleverna anger att de ofta/alltid deltar på lektionerna i idrott och hälsa, de senaste tre läsåren (93 % -94 % -96 %). En vanlig dag, på fritiden, satt läsåret 2015/16 71 % av flickorna och 67 % av pojkarna minst 3 timmar framför dator, tv, ipad, mobil. Motsvarande för läsåret 2017/18 är 69 % av flickorna och 66 % av pojkarna. Se tabell 10 för beskrivning av stillasittande tid. Andelen elever som sitter så mycket som 5 timmar eller mer per dag framför dator, tv, ipad, mobil är också relativt oförändrad både för flickor och pojkar över de senaste tre läsåren (22% respektive 20% läsåret 2017/18). Stillasittandet framför skärm, mätt på detta sätt, har därmed varit relativt oförändrat bland flickor över de senaste läsåren. Skillnaden mellan könen är marginell. Tabell 10. Beskrivning av elever i årskurs 7 stillasittande tid, på fritiden, framför dator, tv, ipad, mobil, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 En vanlig dag på fritiden sitter jag framför tv, dator, ipad, mobil 0-2 timmar timmar timmar Mer än 6 timmar Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på När eleverna ombes räkna ihop daglig fysisk aktivitet, både skoltid och fritid, anger 86 % att de idrottar/motionerar/rör på sig sammanlagt 60 minuter per dag mer än 3 dagar i veckan. Aktiviteterna anges vara intensiva (innebär att man blir svettig och andfådd) mer än 3 av dessa tillfällen i 65 % av fallen. Frågorna var annorlunda formulerade 2015/16 och 2016/17. 12

13 Tre av fyra elever i årskurs 7 är normalviktiga (75 % läsåret 2015/16, 76 % läsåret 2016/17 och 74 % läsåret 2017/18). En större andel flickor än pojkar är normalviktiga (77 % vs 73 % läsåret 2015/16, 78 % vs 74 % läsåret 2016/17 och 76 % vs 72 % läsåret 2017/18). Andelen elever med övervikt/ fetma har varit relativt oförändrad över de tre läsåren, och är 2017/18 bland flickor 21% och bland pojkar 25 %. Tabell 11a visar body mass index (BMI) klassificering läsåret 2017/18, uppdelat per kommun. Redovisning av BMI uppdelat per kommun läsåren 2015/16 och 2016/17 hittas i tidigare rapporter på Tabell 11a. Body mass index klassificering för elever i årskurs 7, läsåret 2017/2018, uppdelat per kommun. BMI-klass Normalvikt, % Övervikt, % Fetma, % Undervikt, % Ej svarat, % Kommun Arjeplog.. Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix. Övertorneå ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) 13

14 Tabell 11b visar andel elever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 11b. Andel elever i årskurs 7 med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Läsår 2015/ / /18 Kommun Arjeplog 39.6 Arvidsjaur us Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk 16.9 Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix 25.5 Övertorneå 40.4 Total (%) Andelarna avser andel av de svarande eleverna ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 14

15 Tabell 11c visar andelen flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 11c. Andel flickor och pojkar i årskurs 7 med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Läsår 2015/ / /18 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Kommun Arjeplog 72.7 Arvidsjaur us Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Total (%) Andelarna avser andel av de svarande eleverna ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 15

16 4.3 Alkohol, narkotika och droger Majoriteten (> 91 %) av eleverna i årskurs 7 har aldrig provat röka, snusa eller dricka alkohol. Tabell 12 beskriver rök/snus/alkoholvanor hos elever i årskurs 7. Tabell 12. Beskrivning av elever i årskurs 7 rök/snus/alkoholvanor de senaste tre läsåren Flickor och pojkar, % Flickor och pojkar, % Läsår 2015/ / /18 Jag har aldrig provat röka Jag har aldrig provat snusa Jag har aldrig provat alkohol Jag säger bestämt nej om jag blir erbjuden narkotika Flickor och pojkar, % Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Av eleverna är 5 % är ganska mycket/väldigt mycket oroad över någons alkohol-/tobaks eller drogkonsumtion läsåret 207/18. Läsåret 2016/17 svarade 8 % ja på frågan att de var bekymrad över någons alkohol-/tobaks- eller drogkonsumtion. 16

17 4.4 Fysisk, psykisk och social hälsa Andelen flickor som anger att de mår bra/mycket bra och trivs med sig själva är lägre än andelen bland pojkar och andelen har sjunkit de sista tre läsåren för både flickor och pojkar, se tabell 13a för beskrivning. Tabell 13a. Beskrivning av hur elever i årskurs 7 upplever att de mår och trivs med sig själv, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Jag mår bra/mycket bra Jag trivs bra/mycket bra med mig själv * * *Frågan saknas läsåret 2015/16 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på Två tredjedelar av eleverna uppger att de sällan eller aldrig de senaste tre månaderna haft besvär med huvudvärk, ont i magen, värk i rygg/nacke/axlar. Flickor rapporterar oftare huvudvärk, ont i magen, värk i rygg, nacke, axlar jämfört med pojkar, se tabell 13b. Andelen elever som uppger att de ofta/alltid de senaste tre månaderna känt sig ledsen/nedstämd var 6 % läsåret 2015/16, 9 % läsåret 2016/17 och 8 % läsåret 2017/18. Bland flickor det senaste läsåret var andelen 12 % jämfört med 3 % bland pojkarna. Andelen elever som uppger att de ofta/alltid känner sig orolig/rädd har varit i stort sett oförändrad de senaste tre läsåren, 3 % - 4 % - 4 %. Läsåret 2015/16 uppgav 15 % att de ofta/alltid känner sig irriterad/på dåligt humör, läsåret 2017/18 var andelen 16 % (frågan saknades 2016/17). Flickor rapporterar oftare än pojkar att de ofta/alltid har dessa känslor, se tabell 13b. Tabell 13b. Beskrivning av elever i årskurs 7 fysiska och psykiska hälsa, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2015/ / / / / /18 Jag har de senaste tre månaderna; alltid/ofta haft besvärande huvudvärk ont i magen värk i rygg, nacke, axlar alltid/ofta känt mig ledsen/nedstämd orolig/rädd irriterad/på dåligt humör 17.9 * * 11.6 *Frågan saknas 2016/17 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på 17

18 Tabell 13c redovisar andel flickor och pojkar som anger att de alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd läsåret 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 13c. Andel flickor och pojkar läsåret 2017/18 som anger att de senaste tre månaderna alltid/ofta känt sig ledsen/nedstämd, uppdelat per kommun. Jag har de senaste tre månaderna alltid/ofta känt mig ledsen/nedstämd Flickor och pojkar, % Flickor, % Pojkar, % Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda 9.7 Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala 9.8 Piteå Älvsbyn 9.5 Överkalix Övertorneå Total. andel ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) Ungefär 8 av 10 elever som uppger att de sover bra eller mycket bra. 78 % läsåret 2016/17 (76% bland flickor och 80 procent bland pojkar) och 77 % läsåret 2017/18 (77% bland flickor och 77% bland pojkar). Andelen elever som uppger att de sover 7-8 timmar per natt är ca 60 %, och en av tio elever uppger att de sover mindre än sex timmar per natt, läsåren 2016/17 och 2017/18. Läsåret 2017/18 inkluderades frågan Alla har rätt att få tycka om vem den vill, känner du att du får göra det? Andelen som svarade ja på frågan var 87 %, (flickor 84 % och pojkar 90 %). Andelen som svarade att de delvis känner att de får tycka om vem de vill var 11 %, (flickor 14 % och pojkar 7 %). Läsåret 2016/17 inkluderades påståendet Jag har den kunskap jag anser jag behöver vad gäller preventivmedel, sex och samlevnad och 76 % av eleverna svarade ja. Läsåret 2017/18 var frågan omformulerad enligt följande Har du några frågor om din kropp, preventivmedel eller sex och samlevnad? och 95 % av eleverna svarade nej på frågan. 18

19 Läsåret 2016/17 angav 96 % av eleverna att deras förhållande till sina föräldrar/vårdnadshavare är bra/mycket bra. Läsåret 2017/18 var frågan formulerad annorlunda Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj? och 93 % angav att de är nöjda/mycket nöjda. Andelen elever som anger att de har en vuxen att prata med om viktiga saker är stabil kring 96 % sista tre läsåren. Det skiljer sig konstant en procentenhet mellan flickor och pojkar, med fördel till pojkarna. Andelen elever som anger att de har en kompis att prata med om viktiga saker var 93 % läsåret 2015/16, 94 % läsåret 2016/17 och 92 % läsåret 2017/18. Det skiljer sig ca tre procentenheter mellan flickor och pojkar, med fördel till flickorna. Läsåret 2016/17 inkluderades frågan Alla har rätt att bestämma över sin kropp. Har du varit med om att någon gjort något mot dig som inte kändes bra? Andelen elever som svarade ja var 8 % oavsett kön och läsåret 2017/18 var andelen 6 % (flickor 7 % vs pojkar 5%). Sedan 2016/17 finns frågan Har du blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden? Andelen som svarade nej var 97 %, och andelen som svarade ja var 3 % (pojkar 2 % och flickor 3 %). 0.4 % av eleverna svarade att de inte kunde eller ville svara på frågan. Läsåret 2017/18 var frågan omformulerad Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredad någon gång? 96 % svarade nej och 3 % svarade ja (pojkar 1 % och flickor 4 %).1 % svarade att de inte kunde eller ville svara på frågan. Se tabell 14. Tabell 14. Beskrivning av elever i årskurs 7 utsatthet för våld/sexuellt ofredande, läsåren 2016/17 och 2017/18, uppdelat på flickor och pojkar Flickor, % Pojkar, % Läsår 2016/ / / /18 Har du blivit utsatt för våld/blivit sexuellt ofredad i skolan eller på fritiden? Har du blivit utsatt för våld/sexuellt ofredande någon gång Nej Ja Vet ejkan ej svara Nej Ja Vet ejkan ej svara Nej Ja Vet ejkan ej svara Nej Ja Vet ejkan ej svara Andelar för läsåret 2016/17 är hämtade från tidigare rapport som återfinns på 19

20 20