Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar"

Maj-Britt Magnusson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1

2 Fem aktuella utmaningar Sjukförsäkringssystemets utformning Sjukfrånvarons utveckling systemförändringar förklarar Aktörernas olika roller och ansvarsområden Försäkringskassans samordningsuppdrag Intygets roll i samspelet kompletteringsfrågan Försäkringskassans arbetsförmågebedömning Sid 2

3 Sjukförsäkringssystemet har ett antal utmaningar Allmänhetens kunskap om den svenska sjukförsäkringen är låg. Förståelsen för att det är en försäkring och vilka principer den bygger på är låg. Den svenska sjukfrånvaron har haft stora svängningar. Dessa förstärks av incitamenten hos aktörerna och förändringar i systemet. Idag är ingången till en varaktig sjukersättning för smal och den tidsbegränsade sjukersättningen är borttagen. Samspelet mellan olika aktörers ansvarsområden oklart och Försäkringskassans tillsyns- och samordningsuppdrag är ett missuppfattat uppdrag. Synen på intyget och intygets plats i sjukförsäkringssystemet belastar samspelet mellan sjukvården och Försäkringskassan. Kompletteringsfrågan ett problem. Synen på arbetsförmåga skiljer sig åt mellan aktörerna. Rehabiliteringskedjans tidsgränser frestar på samspelet mellan aktörerna. Sid 3

4 Sid 4 Sjukförsäkringssystemets utformning

5 Människorna i välfärdsstaten Det solidariska kämpandets stolthet De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt 1800-talet Lokala sjuk- och begravnings kassor 1955 Allmän sjukförsäkring enligt Lag Karensavdrag, självrisk och sjuklön 2008 Nya sjukförsäkrings regler 1931 Erkända kommunala sjukkassor RFV, Allmänna Försäkringskass or i varje län 2005 Försäkringskass an Sid 5

6 Sid 6 Per Molander, Ett systemperspektiv på sjukfrånvaron ISF Kommenterar 2015:1

7 Sid 7 Sjukfrånvarons utveckling systemförändringar förklarar

8 Sid 8

9 Faktorer som påverkar sjukfrånvaron Sjukförsäkringens utformning Arbetsmarknaden och arbetslivet Aktörernas förmåga och möjligheter Attityder och beteenden Sid 9

10 Sid 10 Aktörernas olika roller och ansvarsområden samordningsuppdraget

Övergripande principer för sjukskrivning Ansvar, uppdrag och roller i samband med sjukskrivningar De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan

11 Övergripande principer för sjukskrivning Ansvar, uppdrag och roller i samband med sjukskrivningar De övergripande principerna ska användas som vägledning för de frågor som läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Bedömning och beslut Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har skilda roller i sjukskrivningsprocessen. De båda parterna har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Hälso- och sjukvården är ansvarig för att dokumentera diagnos, funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag, bland annat läkarintyg. Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning. Informationen i läkarintyget ligger till grund för detta beslut. En läkares bedömningar i ett läkarintyg innebär ingen ovillkorlig rätt till sjukpenning utan är ett underlag för beslut. Sid 11

12 Utmaningen låg och stabil sjukfrånvaro Försäkringskassans bidrag till stabilitet: - Stabilitet i tillämpningen, utredningsmetodiken central. - Balansen mellan rätten till och samordning. - Förhållandet till HoS. - Hanteringen av avslag i pågående sjukfall. Sid 12

13 Aktörerna har olika roller i rehabiliteringen en grundbild för förståelse av samverkan Insatsansvar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvården RK FHV Arbetsgivaren Arbetslivsinriktad rehabilitering Individen Social rehabilitering Kommunen Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktad rehabilitering Tillsyn och samordning Försäkringskassan Sid 13

14 Försäkringskassans uppdrag enligt Socialförsäkringsbalken INFLÖDE Sjukpenning UTFLÖDE Rehabilitering Kapitel Kapitel Utreda och bedöma arbetsförmågans nedsättning Utreda och bedöma återgång i arbete Före Under Efter Sid 14

15 Sid 15 Intygets roll i samspelet kompletteringsfrågan

16 Regeringsuppdrag att kartlägga omfattningen av begärda kompletteringar av inlämnade läkarintyg 2017 Den totala andelen kompletteringar som begärs in. Vilka uppgifter som kompletteringen avser. Fördelning efter sjukfallslängden. Fördelning efter den försäkrades kön, ålder, diagnos och arbetsmarknadsstatus. Fördelning mellan primärvård och specialistvård samt region. Sid 16

17 Andel begärda kompletteringar av läkarintyg 2011, 2012 och % 18% 16% 14% 12% 10% 9,3% 9,7% 8% 7,2% 6% 4% 2% 0% Antalet kompletteringar har däremot ökat med drygt 60 procent sedan 2011 p.g.a. att antalet sjukfall har ökat. Sid 17

18 Andel begärda kompletteringar per diagnoskategori Sid 18

19 Andel begärda kompletteringar för intyg utfärdade inom olika faser i rehabiliteringskedjan (endast anställda) - Vi ser inte samma mönster för arbetslösa Sid 19

20 Andel begärda kompletteringar per diagnoskategori för intyg utfärdade tidigt eller sent i rehabiliteringskedjan Sid 20

21 Sid 21 Vad handläggarna begärde komplettering om

22 Vad som kompletterades före och efter 90 dagar i sjukfallet Sid 22

23 Tabell 1. Andel kompletteringar fördelat per landsting Antal ärenden som granskats Andel (%) 2017 (2011 inom parantes) 95 % Konfidensintervall Nedre gräns Övre gräns Gävleborg (8) Västernorrland (4)* Gotland (3)* 9 21 Uppsala (5)* 9 19 Skåne (13) Halland (10) 8 18 Värmland (7) 7 18 Örebro (10) 8 18 Kronoberg (7) 7 16 Västra Götaland (12) 8 12 Östergötland (4) 5 15 Stockholm (7) 7 11 Västerbotten (6) 5 14 Jönköping (9) 4 13 Blekinge (8) 4 12 Södermanland (11) 4 12 Norrbotten (7) 4 11 Jämtland (5) 3 11 Dalarna (7) 3 11 Kalmar (12) 3 10 Västmanland (7) 2 9 * indikerar en signifikant förändring av andelen kompletteringar jämfört med Sid 23

24 Sid 24 Försäkringskassans arbetsförmågebedömning

25 En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Sociala Övrigt Ekonomiska Sjukdom Arbets marknads mässiga Inte en fullständig arbetsförmågebedömning Pröva på vilket sätt sjukdomen inskränker förmåga att arbeta, utan att väga in andra faktorer. En mer abstrakt eller hypotetisk bedömning, inte mot konkreta arbeten, inte hänvisa till tillgängliga arbeten, dock verklighetsförankrad. Normalt förekommande arbete innebär nationell och reguljär arbetsmarknad. Vanliga arbeten som kan utföras trots sjukdom med ringa eller inga krav på anpassning. Sid 25

26 Tack för er uppmärksamhet! Rolf Urby Regionalt samverkansansvarig, Verksamhetsområde Mitt, Försäkringskassan Sid 26

Relevanta dokument

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge