FORSKNINGSFINANSIERING

Transkript

1 FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU). EU:s andel av världens totala budget är ca 22% (jämfört med USA ca 30%, Kina 15%, Japan 10%). Tillväxttakten i Kinas och Koreas (ROK) totala FoU-satsningar under perioden har varit mycket hög (18% resp. 11% per år, efter avräkning för inflationen). För EU:s och USA:s del har ökningarna varit måttligare (knappt 5% per år). Mätt som andel av BNP har FoU-intensiteten varit relativt konstant för de utvecklade ekonomierna (USA, Japan, EU). Sverige har i detta avseende förlorat sin ledande position sedan 2001, överflyglat av Korea och Finland 1, men ligger fortfarande långt över den generella EU-nivån 2 (ca 2%, f.ö. nära det globala värdet). Företagssektorn står för de största investeringarna i flertalet länder, särskilt tydligt är detta i de utvecklade asiatiska ekonomierna, men även i de nordiska länderna (med undantag för Norge). Utländska källors andel av FoU-finansieringen tycks spela en viktig roll enbart för Europas länder (5 15%), och inte alls i Asien eller USA. Det finns ett samband mellan statliga/offentliga satsningar på FoU och den totala intensiteten, men Sverige avviker från den generella trenden (relativt måttliga statliga satsningar i kombination med en hög BNP-andel). I de flesta fall är det variationer i flödet av de privata medlen som påverkar mest över tid. Många länder har på ett tydligt sätt utnyttjat sin ekonomiska tillväxt (mätt i totala BNP-ökningar) till ökade FoU-investeringar. Bästa exemplen i detta avseende är Kina, Korea, Tyskland och Norge. Detta gäller även EU som helhet, men Sverige avviker. Mönstret på utförarsidan följer till stor del finansieringen, d.v.s. företagen spelar en mycket stor roll i Asien, Sverige, Finland m.fl. länder, och de dominerar även på andra håll. Endast i Norge och Nederländerna, i denna jämförelse, är den offentligt utförda forskningen storleksmässigt i paritet med företagssektorn. Sverige har tillsammans med framförallt Danmark en särskild situation med omfattande industriforskning, men även en stor universitetssektor (d.v.s. den institutsbundna forskningen har liten omfattning). Privata, icke-vinstdrivande aktörer har mindre betydelse generellt, med undantag för i USA och Storbritannien. 1 Även Israel har högre BNP-andel än Sverige, enligt vissa undersökningar. 2 Målet för EU är 3% till Sida 1 av 12

2 Andel av BNP (%) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Korea (ROK) Finland Sverige Japan Danmark Tyskland USA Frankrike EU Nederländerna Kina (PRC) Storbritannien Norge 1,0 0, FIGUR 1: FOU-UTGIFTER UTVECKLING ÖVER TID FÖR NÅGRA LÄNDER. DATA FRÅN EUROSTAT. MED EU AVSES 27 LÄNDER. I NÅGRA FALL HAR INTERPOLATION ELLER EXTRAPOLATION (FÖR 2011) TILLÄMPATS. OBSERVERA ATT NEDGÅNGAR I BNP GER SKENBARA ÖKNINGAR (SOM T.EX ) Sida 2 av 12

3 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Utlandet Universitet Offentliga org. Privata org. Företag 10% 0% FIGUR 2: FÖRDELNING AV UTGIFTER FÖR FOU PÅ FINANSIERANDE SEKTOR. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Universitet Offentliga org. Privata org. Företag 0% FIGUR 3: FÖRDELNING AV FOU-UTGIFTER PÅ UTFÖRANDE SEKTOR. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. Sida 3 av 12

4 Andel av BNP (%) 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 Sverige Japan Danmark Tyskland Frankrike Finland USA Korea 2,0 1,5 EU Storbritannien Nederl. Norge 1,0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Andel av offentliga utgifter (%) FIGUR 4: FOU-UTGIFTER SOM ANDEL AV BNP OCH FOU-ANSLAGENS ANDEL AV DE OFFENTLIGA UTGIFTERNA. DATA FRÅN EUROSTAT OCH FÖR ÅR MED EU AVSES 27 LÄNDER. CIRKLARNAS STORLEK ÄR PROPORTIONELL MOT DE TOTALA FOU-UTGIFTERNA (KÖPKRAFTSKORRIGERADE VÄRDEN). FÖR KINA SAKNAS DATA OM DE STATLIGA FOU-ANSLAGEN. BNP (miljoner dollar) 1,00E+07 1,00E+06 1,00E+05 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 % av BNP Kina Danmark EU-27 Finland Frankrike Tyskland Japan Korea (ROK) Nederländerna Norge Sverige Storbritannien USA FIGUR 5: BNP (KÖPKRAFTSKORRIGERAT, 2005 ÅRS PRISER) OCH FOU-UTGIFTER SOM ANDEL AV BNP DATA FRÅN EUROSTAT. MED EU AVSES 27 LÄNDER. Sida 4 av 12

5 NATIONELL FORSKNINGSFINANSIERING PÅ UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Universitets och högskolesektorn i Sverige har stadigt ökat sina intäkter till driftkostnader för FoU (inkl. forskarutbildning) under perioden , +71% i löpande priser, och de uppgår idag totalt till närmare 30 miljarder kronor 3. Proportionerna mellan de olika finansiärernas andel har förändrats. Framförallt har forskningsråden och EU kommit att spela en allt större roll, medan stiftelser och den privata sektorn minskat något i betydelse. Vad gäller fördelningen till vetenskapsområden har ökningarna kommit forskningen tillgodo i olika grad; här framstår samhällvetenskap och medicin som vinnare, medan t.ex. matematik och odontologi med hänsyn till inflationen har fått vidkännas oförändrade eller t.o.m. minskade anslag. (Notera i diagrammen som följer, att för tidserier som även inkluderar data från tiden före 2011 har ett äldre klassificeringssystem använts; för 2011, som är det senaste aktuella mättillfället, gäller modern standard på 3-siffernivå. 4 ) Trots att företagssektorn är den ojämförligt enskilt största finansiären av FoU i landet, dominerar de offentliga medlen helt inom UoH; statsanslagen står för ca 46% av finansieringen, forskningsråden (inkl. Vinnova) för nära 17% (varav Vetenskapsrådet drygt 10) och övriga icke-privata aktörer för ca 22%. Miljoner kronor övriga finansieringskällor +29% utlandet +65% offentliga forskningsstiftelser - 17% företag +24% landsting och kommuner +166% EU +193% direkta statsanslag exkl. ramanslag +17% privata icke-vinstdrivande sektorn +46% övr. statliga myndigheter +48% forskningsråd +220% ramanslag +80% FIGUR5 5: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU INOM UOH EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16%. 3 Ca 1,5 miljarder kr till investeringsutgifter tillkom 2011 (ej ämnesuppdelad statistik). 4 %C3%A4mnen.pdf Sida 5 av 12

6 Miljoner kronor farmaci +32% veterinärmedicin +1% rättsvetenskap/juridik +51% odontologi +12% matematik +21% övriga områden +113% skogs- och jordbruksvetenskap +31% humaniora och religionsvetenskap +67% samhällsvetenskap +104% naturvetenskap +57% teknikvetenskap +70% medicin +81% FIGUR5 6. DRIFTKOSTNADER FÖR FOU INOM UOH EFTER OMRÅDE, DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16%. FIGUR 7: FLÖDEN AV FORSKNINGSMEDEL Sida 6 av 12

7 KAPITEL 1: HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP, UTBILDNINGSVETENSKAP OCH KONSTNÄRLIG FOU FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor kulturarv & kulturproduktion +217% barn +105% hälso- & sjukvård i samhället +30% idrott +518% genus +226% religionsvetenskap/teologi +32% övr. humaniora & religionsvet. +66% rättsvetenskap/juridik +51% estetiska ämnen +125% språkvetenskap +53% historisk-filosofiska ämnen +64% övrig samhällsvetenskap +131% ekonomi +101% socialvetenskap +101% FIGUR 8: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. ETT ANTAL ÄMNEN MED KOSTNADER < 20 MILJONER KRONOR PER ÅR ÄR EXKLUDERADE FRÅN DIAGRAMMET. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 7 av 12

8 100% övriga källor 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% utlandet offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA Vetenskapsrådet övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 9: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 8 av 12

9 KAPITEL 2: MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor farmaci +32% veterinärmedicin +1% övrig medicin +139% psykiatri +55% odontologi +12% vårdvetenskap +169% medicinsk kemi -6% kirurgi +42% mikrobiologi +80% morfologi +91% fysiologi & farmakolog i +80% socialmedicin +241% medicin +77% FIGUR 10: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 9 av 12

10 100% övriga källor 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% utlandet offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA Vetenskapsrådet övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 11: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 10 av 12

11 KAPITEL 3: NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP FINANSIERING INOM UOH Miljoner kronor statistik, data- & systemvetenskap +67% industriell teknik & ekonomi -9% matematik +21% teknisk materielvetenskap +44% bioteknik +104% kemiteknik +76% geovetenskap +92% teknisk fysik +56% samhällsbyggnadstek. & arkitektur +38% övrig teknikvetenskap +309% teknisk mekanik +74% informationsteknik +41% elektroteknik, elektronik & fotonik +137% fysik +32% kemi +42% biologi +74% FIGUR 12: DRIFTKOSTNADER FÖR FOU EFTER ÄMNE, NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. INFLATIONEN UNDER PERIODEN MOTSVARAR CA 16% Sida 11 av 12

12 100% övriga källor 90% utlandet 80% 70% 60% offentliga forskningsstiftelser företag landsting & kommuner EU & ERC 50% 40% 30% 20% privata ickevinstdrivande org. övriga statliga myndigheter Forte FORMAS VINNOVA 10% Vetenskapsrådet 0% övriga statsanslag ALF-medel ramanslag FIGUR 13: ANDEL DRIFTKOSTNADER FÖR FOU 2011 EFTER FINANSIERINGSKÄLLA, NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP. DATA FRÅN SCB. Sida 12 av 12