Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år.

Transkript

1 Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år. Fotograf: Matilda Jönsson Vår vision Alla ska vara välkomna till förskolan. Olikheter skall ses som en tillgång för utveckling av v erksamheten. Förskolan skall vara en plats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och känner medkänsla för varandra. Ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Ansvarig för planen Förskolechef och pedagogerna på förskolan

2 1. Utvärdering av föregående års plan Utvärdering: Utifrån enkäter och föräldrasamtal har vi fått fram att vi behöver ha ett bättre system för överlämning mellan avdelningarna. För att föräldrar och barn ska känna sig trygga behöver vi se över våra rutiner kring detta. Vi har observerat barnen och upptäckt att det är positivt att arbeta med färre antal barn i varje grupp, då vi pedagoger kan ta tillvara barnens intresse och åsikter. Engagerade pedagoger som är nära barnen i den fria leken ger trygga barn. Värdegrundsfrågor diskuteras återkommande på konferenser, utvecklingsdagar och på vår reflektionstid. Vi pedagoger arbetar för att vara goda förebilder och reflekterar över vår roll i bemötandet med barnen. Vi har kommit fram till att använda oss av reflektion i arbetslaget och på APT kring "Hur bemöter vi barn?". Utifrån våra barnintervjuer kan vi se att de behöver omarbetas. Vi strävar efter att anpassa miljö och material så att alla kan delta. Så här går vi vidare: Genom att observera och filma i hallen vill vi se om barnen är trygga och känner medkänsla för varandra. Medvetet använda böcker och utöka befintligt lekmaterial som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Barnintervjuerna kommer att redigeras och omarbetas inför höstens föräldrasamtal. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Aktivt arbete med föräldraenkäten Barnintervjuer i oktober och mars Föräldrasamtal Inskolningssamtal/utvecklingssamtal i oktober/november och april/maj utvärdering konferens i maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och pedagogerna

3 2. Delaktighet Barnen Intervjuer/observationer kring trygghet och trivsel I leken och dialogen med barnen utarbetar vi tillsammans värdegrundsarbetet Vårdnadshavare Föräldraenkäten Föräldrasamtal Föräldramöte Föräldraförening Inskolning Förankring av planen Planera det förebyggande arbetet Utarbeta strategier och åtgärder/handlingsplaner utifrån kartläggningen Uppföljning på konferens i oktober och mars Förankring av planen och genomgång av planen i oktober och mars 3. Främjande arbete Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål: Inga barn, föräldrar eller personal ska känna sig trakasserade eller utsättas för kränkande behandling på vår förskola. Vårt vardagliga arbete: Hur vi organiserar oss i miljön, ute och inne. Riskanalyser Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Vi har särskilda inskolningsrutiner som vi följer för att bemöta individuella behov. Under inskolningsperioden skapar vi förtroende så att barnen och föräldrarna känner sig trygga i gruppen och i vår verksamhet. Pedagogerna ansvarar för att alla barn får ett bra mottagande. Samt att föräldrarna har möjlighet att överlämna information vid lämning och hämtning, vilket är ett ömsesidigt ansvar att både ge och få information.

4 Vi pedagoger ansvarar för att tydliggöra målen i normer och värden för barn, föräldrar och övrig personal genom att vara närvarande pedagog som bra förebild, som ingriper och stöttar i vardagssituationer som utmärks av respekt och förtroende. Värdegrundsfrågor diskuteras i barngruppen, på konferenser, utvecklingsdagar och på reflektionstiden. Pedagogerna planerar aktiviteter och delar in barnen i mindre grupper för att alla ska få större möjligheter att komma till tals och öka sitt inflytande över sin dag. Ansvarig: Pedagogerna Kön, könsidentitet och könsuttryck Mål: Alla har samma rättigheter - skyldigheter - möjligheter oavsett kön. Inga barn eller vuxna använder sig av könsuttryck för att kränka någon annan. Vårt arbetssätt Vuxna som goda förebilder Pedagoger reflekterar över hur vi bemöter barnen Uppmuntra och stötta barnen i att prova olika roller, kläder och lekmaterial i lek och planerade aktiviteter oavsett kön Pedagogerna använder ordet snippa lika naturligt och ofta som ordet snopp Alla barn ska ha möjlighet att klä sig som man vill och ha tillgång till förskolans lokaler oavsett kön Ansvarig: Pedagogerna Etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter till identifikation och mötas med öppenhet och nyfikenhet utan några värderingar. Vårt arbetssätt: Kartläggning i september Reflektion i november Barnsamtal i grupp vid behov Värdegrundsfrågor diskuteras på konferens, utvecklingsdagar och på reflektionstid Vid behov stötta barnets identitet gällande etnisk tillhörighet och/eller religiös åskådning

5 All personal bör känna till de etniciteter/religioner som finns på förskolan Medvetet använda böcker och utöka vårt befintliga lekmaterial som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter Ansvarig: Pedagogerna Funktionsnedsättning: Mål: Verksamheten ska vara anpassad för alla som ska vistas där. Vårt arbetssätt: Vid planering av verksamhetens aktiviteter anpassa miljö och material så att alla oavsett funktionshinder kan delta Ansvarig: Förskolechef och pedagogerna Ålder: Mål: Vi anpassar aktiviteter efter barnens ålder och förutsättningar Vårt arbetssätt: Barnets utveckling och intresse ligger till grund vid planering av aktivitet och indelning i grupper Vid gruppindelning döper vi gruppen och använder gruppens namn och inte åldern på barnen som deltar Ansvarig: Pedagogerna

6 4: Förebyggande arbete Kartläggning Det område som vi har valt att kartlägga i år är hallen. Frågeställningen är: Vad händer i hallen? Metod: Observation och filmning under en tvåveckorsperiod. Alla pedagoger turas om att observera och filma Diskussion och reflektion i arbetslagen på reflektionstiden Analys, riskfaktorer Vad är syftet med aktiviteten i hallen? Kunna klä sig eller utevistelsen. Vi har upptäckt att det är för många barn i hallen samtidigt, vilket medför att konflikter uppstår lätt. Då barnen är i hallen bildas olika konstellationer kring fortsatt lek. En del barn behöver stöttning och vägledning i påklädning. Vi behöver se över i vår organisation: Färre barn i hallen Närvarande och uppmuntrande personal som stöttar barnen och är goda förebilder vid påklädning Uppmuntra barnens hjälpsamhet Kort på kläder som visar vad som ska tas på för att underlätta för barnen. Mål: Alla barn ska känna sig trygga och känna medkänsla för varandra i hallen. Uppföljning: Reflektionstiden Utvärderingsdagen Kvalitetsträffarna Två APT/termin Ansvarig: Pedagogerna

7 5. Åtgärdande arbete Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för åtgärder när barn kränks eller trakasseras av andra barn: Föräldrar, barn eller personal som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling kontaktar berörd personal/ledning direkt när det uppstår Markera att beteendet är förbjudet Följa upp med samtal när situationen lugnat sig Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen Tillsammans med barn och föräldrar görs överenskommelse om vilka regler som ska gälla Vuxna är närvarande i leken för att stötta innan eller när det händer igen. Informera arbetslag och vikarier vad som gäller direkt när handlingsplanen tas i bruk Samtal med berörda barn och föräldrar direkt när handlingsplanen tas i bruk Incidentrapport skrivs Uppföljning: Samtala om händelsen efteråt Vid behov kontakta förskolechef Vid behov upprätta en handlingsplan Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget Rutiner för åtgärder när barn diskrimineras, trakasseras eller kränks av personal: All personal ansvarar för att uppmärksamma kränkande behandling av barn genom att markera med en blick eller tecken då det sker. Uppföljning: Samtala om händelsen efteråt Vid behov kontakta förskolechef Vid behov upprätta en handlingsplan Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget Rutiner för dokumentation Incidentrapporter Handlingsplaner

8 Rutiner för hur förskolechef anmäler till huvudman Förskolechef redovisar allvarliga händelser snarast och redovisar andra händelser regelbundet. Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra klimat mellan barnen. Motivera åtgärd Vid händelse Uppföljning Vid planerings/reflektionstid tills beteendet har upphört Ansvarig Förskolechef, pedagogerna Datum när det ska var klart Vid händelse Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Strategier för att upptäcka: Genom att ta tillvara på information som vi får i utvecklings- och föräldrasamtal och i den dagliga kontakten med föräldrarna Barnobservationer efter behov i gruppen Rutiner för information till vårdnadshavare om anmälan: Inskolningssamtal Föräldrasamtal Föräldramöte Ansvar: Avdelningspedagoger Förskolechef

9 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas inträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling

10 Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel "kvinnliga", "homosexuella" eller "bosniska" egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad "blatte", "mongo", "fjolla", "hora" eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. (diskriminering) När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande "Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima". Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön)

11 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från "det normala". Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: "Det får vara någon måtta på tramset." Pappa blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i "riktiga kläder" eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. (diskriminering och trakasserier) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. (diskriminering) En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier) Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03;65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

12 Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger: "Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?" (trakasserier) Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. (trakasserier) Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning - och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. (diskriminering) David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom "Snubbelfot". Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. (trakasserier) Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra för förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en "äcklig" storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. (trakasserier) Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit "den andra tantens" namn. (diskriminering) Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller även i förskolan.

13 Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier. Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och har inte börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. (trakasserier) Båstad Ann Heidenberg Ekdahl Förskolechef