INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN"

Karolina Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN FR O M 1 januari 2001

2 Riskhanteringsgruppen INTERNT ERSÄTTNINGSSYSTEM I ENKÖPINGS KOMMUN FR O M 1 januari 2001 Omfattning Det interna ersättningssystemet gäller egendoms- och följdskadeförsäkringar. Det åligger fastighetsägaren och verksamheten att tillsammans verka för att öka säkerheten. De flesta byggnader med kommunal verksamhet ägs av Teknikförvaltningens fastighetskontor och verksamheterna drivs av kommunens olika förvaltningar. Skador i en byggnad drabbar oftast både ägare (Fastighetskontoret) och hyresgäst (verksamhet). Detta innebär krav på nära samarbete mellan Fastighetskontoret och verksamheterna, för att klara säkerhetsarbete i byggnaderna. Ägare och hyresgäst kan få lägre självrisk, då man uppfyllt de punkter/åtagande som föreskrivs i dokument. Detta är i enlighet med dokumentets intentioner, eftersom kommunen vill verka för färre olyckor, vilket kräver ett nära och gott samarbete i hela kommunens organisation. Skador då både ägare och verksamhet är drabbade av samma skada och vid lika vållande, fördelas självrisken procentuellt efter skadornas storlek. Då endera parten kan anses vara vållande belastas den vållande med hela självrisken. Självrisker Eftersom det är ett internt fördelningssystem av kommunens egna pengar, har man en mycket stor frihet att utveckla systemet. Som ett led i detta skall kommunen använda s.k. differentierade självrisker. Det betyder att det inom ramen för systemet skall finnas möjlighet att få en lägre självrisk än den normala interna grundsjälvrisken. Storleken på självriskreduktionen kommer kontinuerligt att ses över/förändras. För att bestämma lämpliga nivåer skall följande kriterier användas: 1. Ansvarig säkerhetshandläggare/säkerhetsombud för säkerhetsarbetet finns på förvaltningen/enheten I uppdraget skall bl a ingå att:

De flesta byggnader med kommunal verksamhet ägs av Teknikförvaltningens fastighetskontor och verksamheterna drivs av kommunens olika förvaltningar.

3 - ta initiativ till och medverka vid riskinventeringar - ansvara för förvaltningens/enhetens skade- och incidentrapportering - vid behov föreslå skadeförebyggande åtgärder - deltaga i utbildningar/informationer från riskhanteringsgruppen - ta emot och sprida information från riskhanteringsgruppen inomförvaltningen/enheten - upprätta rapport över det gångna årets skador och senast två månader efter utgången av det aktuella verksamhetsåret skicka densamma till Riskhanteringsgruppen. 2. Godtagbart tillträdesskydd och nyckelhantering Vid bedömningen av vad som anses som godtagbart tillträdesskydd respektive nyckelhantering, tas hänsyn till bl a - om fastighetens låssystem är intakt med cylinder- och tillhållarlås, alternativt elektroniskt låssystem med kort och/eller kod - om samtliga berörda anställda vet hur låsning av och tillträde till lokalerna skall ske - om nyckelschema och förteckning över utlämnade nycklar/kort är aktuell - om utlämnade nycklar/kort är kvitterade av nyttjaren - om rutin för hur nycklar/kort insamlas av anställda som slutar finns och följs - vid misstanke om förkommen nyckel/kort skall detta omgående meddelas till ansvarig person 3. Godkänd märkning av utrustning och aktuell inventarieförteckning finns Alla inventarier som kan anses stöldbegärliga skall vara märkta på ett av riskhanterings-gruppen godkänt sätt. Godkända märkningar är t ex: - märketikett med organisationsnummer, enhetens namn och löpnummer som etsas - organisationsnummer och gärna enhetens namn ingraverade med gravyr- eller glödritningsstift. Enheten bör deponera kopior av fotografier tagna med digitalkamera. Fotografiet skall framförallt visa stöldbegärlig egendom som finns på enheten. 4. Godkänd förvaring/fastsättning av stöldbegärlig utrustning Stöldbegärlig utrustning skall förvaras/fastsättas på ett av riskhanteringsgruppen godkänt sätt. Exempel på ett godkänt sätt är: - förvaring av stöldbegärlig mindre utrustning i säkerhetsskåp eller larmat utrymme - förvaring av stöldbegärlig större utrustning i larmat utrymme och med fastlåsning med godkända låsanordningar. 5. Säkerhetsutbildning / övning - förvaltningen/enheten skall deltaga i utbildningar/informationer från riskhanteringsgruppen - all personal skall veta hur befintliga larm fungerar - övning skall ske regelbundet avseende olika typer av nödsituationer - personalen skall veta var brandredskapen finns och ha övat med dem 6. Krav vid brandsyn och riskinventeringar skall uppfyllas Förvaltningen/fastighetsägaren skall åtgärda de brister som påpekas i besiktningsprotokoll m m. 7. Ett med hänsyn till omständigheterna adekvat skalskydd skall finnas

två månader efter utgången av det aktuella verksamhetsåret skicka densamma till Riskhanteringsgruppen. 2.

4 - förvaltningen/enheten skall utöver låssystem enligt punkt 2 ovan, ha utomhusbelysning som minimerar möjlighet till gömställen - växtlighet runt lokalerna bör inte möjliggöra gömställen - förvaring av brännbart material får inte ske inom sex meter från byggnad - risken för inbrott genom tak, väggar eller golv skall ha beaktats och vid behov åtgärdats. 8. Inbrottslarm kopplat till larmcentral Larminstallationer skall vara godkända av riskhanteringsgruppen, se särskilda dokument avseende kommunens larmpolicy, projekteringsprinciper m m. Larmet skall vara kopplat till larmcentral som vid larm handlar enligt upprättad åtgärdslista. En av åtgärderna skall vara att väktare kallas vid larm. Underhåll och skötsel av larm skall ske i enlighet med kommunens larmpolicy. En kontaktperson skall finnas på varje enhet, utses av den som bedriver verksamhet, kontaktpersonen skall ha erforderlig utbildning för sitt åtagande. 9. Brandlarm kopplat till larmcentral Larminstallationer skall vara godkända av riskhanteringsgruppen, se särskilda dokument avseende larmpolicy, projekterings-principer m m. I verksamhetslokalen skall finnas brandvarnings-system med rök- och/eller värmedetektorer placerade på strategiska platser inom byggnaden. Systemet skall vid larm varna enheten genom ring- eller sirénsignal och typ blixtljus. Larmet skall vara kopplat till larmcentral som vid larm handlar enligt upprättad åtgärdslista. Underhåll och skötsel av larm skall ske i enlighet med kommunens larmpolicy. En kontaktperson skall finnas på varje enhet, utses av den som bedriver verksamhet, kontaktpersonen skall ha erforderlig utbildning för sitt åtagande. 10. Skadeförebyggande arbete i övrigt Vid bedömningen av om enheten uppfyller denna punkt, tas bl a hänsyn till följande: - om enheten, med följande av ett åtgärdsprogram arbetar för att minimera klotter och skadegörelse - det av enheten bedrivna verksamhetsspecifika säkerhetsarbete t.ex. installation av överfallslarm, förvaring av handlingar på ett betryggande sätt etc. - övriga av enheten vidtagna skadeförebyggande åtgärder som kan anses vara av betydelse för den aktuella skadan. Varje förvaltning skall på särskild blankett lämna in uppgift om vilka av dessa kriterier som förvaltningen anser sig uppfylla/fastighet och verksamhet. De självrisknivåer som kan bli aktuella är följande: Kriterier uppfyllda Självrisk 0 2,0 basbelopp 1 Ansvarig kontaktperson/er. minskar självrisken med 0,1 2 Godtagbart tillträdesskydd. 0,2

Inbrottslarm kopplat till larmcentral Larminstallationer skall vara godkända av riskhanteringsgruppen, se särskilda dokument avseende kommunens larmpolicy, projekteringsprinciper m m.

5 3 Godkänd märkning. 0,1 4 Godkänd förvaring. 0,1 5 Säkerhetsutbildning. 0,1 6 Krav vid brandsyn. 0,2 7 Skalskydd. 0,1 8 Inbrottslarm. 0,4 9 Brandlarm. 0,4 10 Skadeförebyggande 0,1 Summa reduktion Självrisk Riskhanteringsgruppen beslutar om inplacering i självrisknivå efter uppgifter lämnade av respektive förvaltning/enhet.tills sådant beslut har fattats, gäller normalsjälvrisken 2 basbelopp. Vid skada som har orsakats av oaktsamhet eller otillräckliga säkerhetsåtgärder, kan ersättningen nedsättas eller helt utebli. Sådan prövning görs för varje ärende för sig. För att ersättning skall kunna utgå, måste anmälan om skada rapporteras i enlighet med incidentrapporteringsssytemet. Anmälan skall ske snarast möjligt. Ersättningsanspråk skall inlämnas till riskhanteringsgruppen snarast möjligt, dock senast inom tre månader från skadetillfället om ej annat överenskommes. För sent inkommet ersättningsanspråk medför att ingen ersättning lämnas. SKADEREGLERING/ERSÄTTNINGSVILLKOR Vid skadereglering följs de försäkringsvillkor som gäller för kommunens externa försäkringsskydd. Skaderegleringen sker centralt, genom riskhanteringsgruppen. Om fler parter drabbas av samma skada och vid lika vållande, fördelas självrisken procent efter skadornas storlek. Då endera parten kan anses vara vållande belastas den vållande med hela självrisken. Eventuella interna tvister mellan riskhanteringsgruppen och berörd förvaltning, löses av kommundirektören. Antaget av kommunstyrelsen

tills sådant beslut har fattats, gäller normalsjälvrisken 2 basbelopp. Vid skada som har orsakats av oaktsamhet eller otillräckliga säkerhetsåtgärder, kan ersättningen nedsättas eller helt utebli.

Relevanta dokument

Antagen av kommunfullmäktige 950427 Säkerhetspolicy för Enköpings kommuns verksamheter

Antagen av kommunfullmäktige 950427 Säkerhetspolicy för Enköpings kommuns verksamheter Syfte Enköpings kommuns säkerhetspolicy har till syfte att: säkerställa en hög säkerhet mot skador och störningar