VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad"

Britt-Marie Åkesson
för 5 år sedan
Visningar:

1 VISA Varaktig Inkludering i Samhälle och Arbetsmarknad

2 Presentation 1 mars Bakgrund Målsättning Metod Resultat - Individ - Organisation Angränsande projekt Diskussion - VISAcom - Vetenskapliga studier

3 Långvarigt ekonomiskt bistånd = bistånd i mer än 10 månader under senaste året Mycket långvarigt bistånd = bistånd i mer än 27 månader under de senaste tre åren.

4 Förstudie - långvarigt biståndsbehov Linköping och Motala; gemensamma erfarenheter av målgruppens svårigheter Processa information Förstudie; FoU rapport (Kristina Hahn och Marie Wetter i samarbete med FoU Linköpings Kommun och Linköpings Universitet) Ohälsa Initiativ Närvaro Planering

5 Ekonomiskt bistånd Självförsrörjning En lång väg från ekonomiskt bistånd till självförsörjning Arbetslivsinriktad rehabilitering

6 VISA Målsättning: - Närmare arbetsmarknaden (stegförflyttning) eller i egen försörjning - Metod- och kunskapsutveckling, kunskapsspridning Kapacitet: 150 deltagare 100 klienter i Linköping, 50 i Motala Tidsplan: Planeringsfas 1 sept maj 2018 Genomförandefas 1 juni april 2020 Avslutsfas 1 juni 31 augusti 2020

7 Deltagare Ekonomiskt bistånd i 3 10 år, (eller risk för att hamna i långvarigt behov av ekonomiskt bistånd) Komplex eller oklar situation Oklar funktions- och aktivitetsförmåga Ingen handlingsplan med inriktning mot egen försörjning

8 VISA metod Sex månaders aktivitetsbaserad utredning i samverkan Kartläggning månad 1-2 Aktivitetsbaserad utredning månad 3-5 Handlingsplan månad 6

9 Linköping Kartläggning månad 1-2 Aktivitetsbaserad utredning månad 3-5 Handlingsplan månad 6 Kartläggning av multiprofessionellt team. Evidensbaserade utredningsinstrument och metoder. Fokus på funktions- och aktivitetsförmåga samt förändringsförmåga. Struktur, timing och förutsägbarhet. Information och kunskapsbas till deltagarna. Inriktning mot aktivitet och aktivering som ett komplement till professionsbesöken. Påbörja, och utöka aktivitet för att testa förmågan. Individuellt anpassad planering. Processansvarig. Dialog med socialsekreterarna. Funktions- och aktivitetsförmåga samt förändringsförmåga. Kontakt med andra aktörer (vården, JKT, FK, AF psykosociala stödinsatser etc). Beskrivning av funktions- och aktivitetsförmåga samt förändringsförmåga. Dialog med deltagaren och socialsekreteraren. Genomförandeplan med inriktning mot egen försörjning. Överföring av kontakt med andra aktörer (vården, JKT, FK, AF psykosociala stödinsatser etc).

10 Motala Kartläggning Aktivitetsbaserad utredning månad veckor Handlingsplan och utsluss Huvudansvar myndighet (Ekonomihandläggare) FIA kartläggning av livsområden, historik + informationsinsamling av betydelse från samverkansteam AF/vården till Plan mot egen försörjning Samordna insatser med Sociala resursverksamheten SIP/3-partsmöte(privat nätverk om önskvärt) Huvudansvar SRV sysselsättning (Handledare & koordinator) Aktivitetsbaserad utredning i grupp under 8+8 veckor, max 8 deltagare. Riktiga arbetsuppgifter utan tid och prestationskrav. Studiebesök hos arbetsgivare/utbildare inför utslussningsperioden. SIP/Avstämningsmöten med myndighet & SRV för uppföljning av Plan mot egen försörjning. Huvudansvar myndighet (Ekonomihandläggare) Utslussningsperioden blir upplagd utifrån individens behov och förutsättningar i samråd med handledare & ekonomihandläggare: Fortsättning inom SRVs område Fortsättning AF eller Via Ekenäs Fortsättning FK/vården????

11 Ekonomiskt bistånd Självförsörjning VISA metod Kartläggning månad 1-2 Aktivitetsbaserad utredning månad 3-5 Handlingsplan månad 6 Arbetslivsinriktad rehabilitering

12 Mål och indikatorer Mål Individ Stegförflyttning närmare självförsörjning Följs upp och utvärderas genom Handlingsplan med inriktning självförsörjning Närvaro Objektiv och subjektiv skattning Organisation Förbättrad samverkan Kartläggning av samverkan utifrån våra verksamheter Konkreta aktiviteter som en följd av samverkanskartläggningen Projekt Lärande Kunskapsutveckling Projektgemensamma uppföljningar Fördjupningar: rapporter och kunskapsdagar Metodbeskrivning utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt

13 Preliminära resultat - individnivå

14 Startade och avslutade just nu i hela VISA Inkluderade 62 Kvinnor 33 Män 29 Medelålder (min max) 43 (21 57) Avslutade 23 Fullföljt 13 Avhopp 8 Fått en anställning 2

15 Vid avslut i projektet har vi hittills följande status i projektet: - Annat: 12 personer - Praktik: 7 personer - Söker arbete aktivt: 2 personer - Anställning med lön: 2 personer Annat kan innebära två saker. Antingen 1) medicinsk/psykiatrisk utredning, antingen som ett resultat av utredningen, eller som skäl till avhopp, eller 2) individen behöver mer insatser (motiverande och rehabiliterande) innan vi kan konstatera en tydlig arbetslinje och knyta an till andra insatser.

16 Vad är viktigt för deltagarna inför start? Vid start (och avslut) får deltagarna skatta vad de tycker är viktigast inför deltagande i VISA. 1 = viktigast, 6 = minst viktigt. Resultatet vid start så här långt i projektet är: 1: Ta reda på hur jag kan försörja mig själv i framtiden 2: Må bättre 3: Få stöd av personalen 4: Träffa andra 5: Lära mig nya saker 6: Delta i olika aktiviteter

17 Hur upplever deltagarna sin situation? Vid start (och avslut) får deltagarna själva skatta sin upplevelse inom olika områden: personligt mående, trygghet, tankar om framtiden etc. Så här långt in i projektet upplever deltagarna svårigheter inom de flesta områden de skattar. Mest framträdande är att deltagarna upplever att de har fysisk och psykisk ohälsa, och att det hindrar dom från att kunna arbeta eller studera. De upplever också en stor osäkerhet i sin förmåga att självständigt kunna nå en annan försörjning.

18 Samverkanskartläggning

19 Arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål

20 Hur gjorde vi vår kartläggning? Kartlade samverkansaktörer utifrån vår vardagliga verksamhet, erfarenhet och tillgänglig information på nätet. Läste litteratur (vetenskaplig, rapporter, projekt) om samverkan Hindrande och främjande faktorer Samverkansmodeller Samverkanstrappan

21 Samverkan i Linköping Samverkan främst på första steget i samverkanstrappan: Information och dialog. Huvudsakligen processinriktad och personbunden samverkan Få överenskomna samverkansforum för målgruppen i VISA Främst samverkan i dialog runt enskilda individer, tex gentemot vården Främjande faktorer: - Lagstadgad samverkan - Samverkansvilja - Gentemot vården: Samordnare och SIP Hindrande faktorer: - Stuprörsstruktur - Det finns en oklarhet kring: mål, strategier och ansvar för målgruppen och för vad samverkan ska leda till

22 Sammanfattning Gemensamt för båda kommunerna: Tyngdpunkt på processinriktad samverkan Engagemang kanaliseras av strukturella ramar Upplevelse av tid- och resursbrist påverkar samverkan negativt Skillnader mellan kommunerna: Motala har en större bredd i kvaliteten på samverkan Linköping påverkas negativt av stuprörsstruktur (verksamhetsmål/uppdrag, preferenser och prioriteringar)

23 Angränsande projekt till VISA VISAcom: Tjänstedesign tillsammans med Samordningsförbundet Vetenskaplig forskning med fokus på aktivitet, hälsa och förändring

24 VISAcom Problem: Klienterna ansluter ofta inte till planerade aktiviteter. Hur kan vi förbättra våra möjligheter att få kontakt med klienter och ge relevant information? Via Samordningsförbundet: VISAcom ett tjänstedesignsprojekt

26 Tjänstedesign Workshops med medarbetare. Intervjuer med deltagare. Probleminventering utifrån medarbetar- och deltagarperspektiv. Förståelse och möjligheter. Nu framme vid idéinventering: Fokus på idéer, insikter och lösningar. Nästa steg är prototyping. Troligen en kontakttjänst via mobiltelefon.

27 Vetenskaplig forskning fyra studier I: Observationsstudie: Beskrivning av målgruppens funktions- och aktivitetsförmåga utifrån ICF (International Classification of Functioning). II: Observationsstudie: Beskrivning av målgruppens hälsotillstånd utifrån olika hälsoaspekter, självskattad livskvalitet, och aktivitetsnivå. III: Kvalitativ intervjustudie: Deltagares erfarenheter av förändring av sin situation. IV: Kvalitativ intervjustudie: Professionellas erfarenheter av arbete med klienter med långvarigt biståndsbehov.

29 Diskussion Målgruppens behov och målsättningen självförsörjning. Hur ser den arbetslivsinriktade insatskedjan ut i Linköping? Är vi nöjda? Finns det några konkreta förbättringsområden utifrån målgruppens behov? Samverkan Vad är bra samverkan? Vad är vår konkreta målsättning med samverkan? Vad ska respektive organisation göra för målgruppen och vad ska det leda till?

30 Minska arbetslösheten i Östra Mellansverige VISA Lärande Implementering INDIVIDEN SAMHÄLLSAKTÖRER

Relevanta dokument

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2016 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, socialpsykiatriska insatser, söker stöd för våld i nära relationer