Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Transkript

1 Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret :421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Förslag till beslut Eskilstuna kommun ställer sig positiv till den nya strategin för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Sammanfattning Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län har utvecklats genom en process som letts av länsstyrelsen med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Syftet är att skapa gemensamma rutiner för samverkan med aktörs gemensamma rutiner för krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Eskilstuna kommun ställer sig positiv till den nya inriktningen generellt och hoppas på ett större fokus på dessa frågor. Samverkan föreslås ske både före, under och efter en samhällsstörning, vilket redan är en realitet i det nuvarande arbetet. Eskilstuna kommun framför dock en reservation till hur samordning och inriktning inom länet prioriteras, då det är en politisk inriktning att prioritera samverkan inom ramen för de fyra Mälarstäderna; Västerås, Enköping, Strängnäs och Eskilstuna. Västerås och Enköping tillhör två andra län, men arbete fortgår att utveckla en gemensam plan för mycket av det förebyggande arbetet som nämns i den föreslagna inriktningen från länsstyrelsen. Detta behöver inte konkurrera med varandra, då arbetet inom området till stor del styrs av nationella riktlinjer. Inom räddningstjänst ser man inte någon risk att olika samverkansinriktningar ska hamna i en konflikt. Däremot inom krisberedskap finns denna risk i prioritering av resurser, utarbetning av styrdokument och rutiner samt medverkan på bland annat utbildning och övning, där Västerås blivit en nära samverkanspartner. Det bör därför framgå att Eskilstuna kommuns primära samverkan sker inom ramen för de fyra Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget Eskilstuna E-post Webbplats katarina.reigo@eskilstuna.se Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2 (2) : Mälarstäderna och att vid en eventuell resurskonflikt är detta den prioriterade inriktningen. Med denna reservation vill Eskilstuna kommun ställa sig positiv till förslaget på en ny strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län. Finansiering och konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation En ny strategi för inriktning och samordning för krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län innebär inga kostander för kommunen. Konsekvenserna för Eskilstuna kommun blir fortsatt samverkan och fördjupade förebyggande arbeten. En förutsättning för en hållbar utveckling är möjligheten att inom både krisberedskap och räddningstjänst kunna påverka fortsatt arbete. En hållbar utveckling och effektiv organisation kräver en tydlig samverkan och prioritering av resurser till de olika samverkansforum inom vilken kommunen förbundit sig att delta. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon Kommunledningskontoret Stadshuset, Fristadstorget Eskilstuna E-post Webbplats katarina.reigo@eskilstuna.se

3 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera händelser snabbare och säkrare. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

4 INLEDNING Länets samlade krishanteringsaktörer har sett ett behov av att reformera Södermanlands krisledningsråd och bad därför rådet om uppdraget att föreslå ett nytt råd med tillhörande nätverk. Behovet består i ökad samordning och gemensam inriktning i krishanteringsarbetet. Sveriges krishantering bygger på att man löser kriser i samverkan och för att kunna göra det krävs förberedelser och gemensamma strukturer för samverkan. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en process, med bred representation från länets offentliga krisaktörer, genomförts för att föreslå ett nytt råd och nya samverkansstrukturer. Resultatet av processen är denna strategi och underliggande rutiner för samverkan. Denna strategi ersätter den befintliga DSAM överenskommelsen som därmed upphör att gälla. VINGÅKER FLEN ESKILSTUNA STRÄNGNÄS GNESTA Ett samarbete mellan kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten och länsstyrelsen KATRINEHOLM TROSA NYKÖPING OXELÖSUND STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

5 VI SKA TILLSAMMANS VÄRNA OCH SAM VERKA FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA SAMHÄLLETS SKYDDSVÄRDEN: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö- och ekonomiska värden Nationell suveränitet SKYDDSVÄRDEN OCH SAMVERKANSBEHOV Det moderna samhället är komplext och vi är beroende av varandra, både privata och offentliga aktörer, vilket ställer höga krav på förmågan att samverka. Vid en oförutsedd händelse eller samhällsstörning kan ett behov av resurssamordning och andra samordningsinsatser uppstå. Detta kan innebära att många aktörer behöver bidra och framgången i samverkan kan avgöra hur händelsen hanteras och utvecklas. Alla aktörer vid en samhällsstörning är skyldiga att samverka med övriga. Länsstyrelserna i Sverige har en särskild roll genom sitt geografiska områdesansvar. Länsstyrelserna ska agera sammanhållande mellan kommunerna, sektorsmyndigheter och privata aktörer vid samhällsstörningar som kräver samverkan i det egna länet. Det är självklart för alla att man ska samverka, frågan är hur och denna strategi är Södermanlands svar. Den här strategin för samverkan före, under och efter en samhällsstörning är undertecknad av länets kommuner, landstinget, polisen, försvarsmakten och länsstyrelsen. FÖRHÅLLNINGSSÄTT I vår samverkan visar vi respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag utifrån ett medborgarfokus. All samverkan genomsyras av proaktivitet, effektivitet och ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla tar ett gemensamt ansvar; att utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning (olycka eller kris) som påverkar Södermanlands län. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

6 SAMVERKAN FÖRE EN SAMHÄLLS- STÖRNING INITIALT ÄR DET INOM FEM OMRÅDEN SOM SAMVERKAN SKA SKE; Krisberedskap Räddningstjänst Kriskommunikation Samband och teknik Infrastruktur Merparten av krishanteringsarbetet sker i det före byggande och förberedande skedet. Det är där aktörerna skapar den förmåga behövs för att i samverkan kunna hantera samhälls störningar. För att uppnå samordning och inriktning i det arbetet ska följande organisation finnas; rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor, beredningsgrupp, nätverk och arbetsgrupper. RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) För att kunna svara upp mot samhällets och medborgarnas krav och behov av trygghet och säkerhet har rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor följande ansvar: Att säkerställa att krishanteringsarbetet i länet sker samordnat och mot en gemensam inriktning. Att vara mottagare av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och utvärderingar av händelser samt de åtgärdsbehov som finns i länet för att säkerställa en god krishanteringsförmåga. Att besluta om arbetsområden och vilka gemensamma nätverk som ska finnas. Att fastställa gemensamma rutiner, mallar, checklistor, teknik, verktyg, utbildningar och övningar som behövs för att klara krishantering i samverkan. Att besluta om revidering av samverkansformerna. Rådet utgör styrgrupp för länets samlade krishantering och beslutar om den gemensamma inriktningen samt säkerställer att arbetet sker samordnat. Rådet har inte mandat att besluta över enskilda aktörer utan beslut sker i konsensus. Det regionala rådet förvaltas av länsstyrelsen. Rådet består av representanter för länets samverkande aktörer. Följande ingår; länsledning, polisområdeschef, landstingsdirektör, länets kommun direktörer samt ledning för militärregion mitt. Lands hövdingen/länsråd är ordförande och länsstyrelsens beredskapsdirektör är sekreterare. BEREDNINGSGRUPP Rådet har en beredningsgrupp där länsstyrelsens beredskapsdirektör är ord förande. I beredningsgruppen ingår representanter för medverkande organisationer och nätverk. Representanterna utses av rådet utifrån länsstyrelsens förslag och fokus ligger på helhetssyn och att berörda aktörers olika behov tillgodoses i beredning och genomförande av rådets beslut. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

7 ORGANISATION RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR (RKS) BEREDNINGSGRUPP KRIS- BEREDSKAPS- NÄTVERKET RÄDDNINGS- TJÄNST- NÄTVERKET KRIS- KOMMUNIKATIONS- NÄTVERKET INFRA- STRUKTUR- NÄTVERKET TEKNISKA SAMBANDS- OCH KOMMUNIKATIONS- NÄTVERKET Beredningsgruppen har följande ansvar. Att bereda ärenden till rådet Att genomföra rådets beslut Att utvärdera och föreslå förbättringar av samverkansstrategin och dess rutiner. För att kunna skapa samverkan och ökad krishanteringsförmåga finns nätverk och arbetsgrupper, som beredningsgruppen ansvarar för. RKS NÄTVERK Initialt är det inom fem områden som samverkan ska ske: krisberedskap, räddningstjänst, kriskommunikation, samband och teknik samt infrastruktur. Inom dessa områden tillsätts nätverk och arbetsgrupper av beredningsgruppen utifrån rådets beslutade inriktning. Krisberedskapsnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla krisberedskapen utifrån övergripande länsperspektiv. Räddningstjänstnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla räddningstjänsten utifrån övergripande länsperspektiv. Kriskommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att skapa förutsättningar för att snabbt kunna få ut ett samlat budskap till berörda målgrupper i länet då det finns behov att samordna informationen och att vid större och långvariga händelser kunna säkra kommunikationsresurser inom länet genom att låna resurser av varandra. Infrastrukturnätverket. Syftet med nätverket är att samordna och utveckla förmågan till samverkan inom främst teleel och transportsektorn. Tekniska sambands- och kommunikationsnätverket. Syftet med nätverket är att kartlägga och sam ordna tekniska lösningar för kommunikation i Sörmland. ARBETSGRUPPER Beredningsgruppen tillsätter arbetsgrupper utifrån de behov som finns. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

8 FLÖDESSCHEMA SAMHÄLLSTÖRNING SOM KAN BERÖRA FLERA T i B MEDDELAR LÄNETS ÖVRIGA Ti B MÅL OCH SYFTE: SKAPA MEDVETENHET ATT NÅGOT HÄNT, SOM KAN KOMMA ATT BERÖRA ANDRA. SAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLERASAMHÄLLSTÖRNING SOM BERÖR FLER T i B KONTAKTAR LÄNSSTYRELSENS Ti B MÅL OCH SYFTE: BEGÄRA ELLER SAMRÅDA OM ETT SAMVERKANSMÖTE SKA HÅLLAS. LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL Ti B SAMVERKANSMÖTE LÄNSSTYRELSEN KALLAR TILL SAMVERKANSMÖTE INLEDANDE/FÖRBEREDANDE MÖTE INFÖR SAMVERKANSMÖTE OCH BESLUTAR OM NÄSTA MÖTES SYFTE. FINNS BEHOV KALLAS TILL SAMVER- KANSMÖTE PÅ LEDNINGSNIVÅ DIREKT. SAMVERKANSMÖTE HÅLLS FÖR ATT GE SAMORDNING OCH INRIKTNING VID HANTERING AV SAMHÄLLS- STÖRNING. BESLUTAR ÄVEN OM FORTSATT SAMVERKAN. SAMVERKAN UNDER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Under en händelse sker alltid samverkan. För att kunna skapa en gemensam inriktning och samordning utgår vi från den nationella inriktningen för samverkan som grundar sig på ansvars, närhets- och likhetsprincipen, där ingen övertar någon annans ansvar. Länets samverkan bygger på att det finns en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktyta mellan aktörer och att samverkanskonferenser sker utifrån behov. Grunden för samverkan i form av, bland annat, larmvägar, rutiner och mallar ska vara samma oavsett händelse. STRATEGI FÖR REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISBEREDSKAP OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

9 TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP (Ti B ) ELLER MOTSVARANDE Länets samverkande aktörer, som antagit strategin, har alla en funktion som ständigt är tillgänglig; tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Denne har till uppgift att ta emot larm eller annan information och vid behov påbörja sam verkan enligt rådets beslutade rutin. Funktionen, tjänsteman i beredskap, eller motsvarande, ska ha möjlighet att starta aktörens krisledningsorganisation. INRIKTNING OCH SAMORDNINGSFUNKTION Vid en händelse eller samhällstörning uppmärksammar aktörerna varandra på detta tidigt. Detta sker också om händelsen kan komma att påverka flera kommuner eller aktörer i länet. Ansvaret för detta ligger på respektive tjänsteman i beredskap eller motsvarande funktion. Om någon aktör ser behov av samverkan begärs ett samverkansmöte av länsstyrelsen. Syftet med mötet ska klargöras mellan den som begär samverkansmöte och länsstyrelsen. Länsstyrelsen kallar till samverkansmöte och är ordförande vid mötet. Alla inblandade aktörer delger varandra underlag inför mötet. Samverkan ska ske utifrån en samlad lägesbild och helhetssyn. Länets aktörer utgår från gemensamma principer för vad och hur man delger varandra lägesbilder och genomför samverkansmöten. Södermanlands inriktnings och samordningsfunktion utgörs i första hand av sam verkansmötena. Är samhällsstörningen stor och den samlade lägesbilden komplex kan länsstyrelsen komma att utöka sin krisledningsorganisation med representanter från andra aktörer i syfte att kunna skapa en samlad lägesbild utifrån en helhetssyn. Om samhällsstörningen kräver det, kommer en fast gruppering kunna skapas för gemensam inriktning och samordning. INFORMATIONSSAMORDNING I alla händelser finns ett stort behov av att kunna ge korrekt och samordnad information. På samverkanskonferensen ska behov av informationssamordning tas upp och eventuella åtgärder överenskommas. Vid behov ska särskilda samverkansmöten för informationssamordning genomföras. SAMVERKAN EFTER EN SAMHÄLLSSTÖRNING Samverkan kring alla större händelser och samhällsstörningar ska följas upp och utvärderas vid behov. Beredningsgruppen ansvarar för att det genomförs och föreslår åtgärder till rådet för krisberedskap och lagen om skydd mot olyckor. ETT SAMARBETE MELLAN KOMMUNER, LANDSTINGET, POLISEN, FÖRSVARSMAKTEN OCH LÄNSSTYRELSEN

10 Detta dokument är överenskommelsen för skapandet av Rådet för Krishantering och lagen om skydd mot olyckor i Södermanlands län. Tecknare är länets offentliga krishanteringsaktörer: Länsstyrelse, försvarsmakt, landsting, polis samt länets nio kommuner. Överenskommelsen har tagits fram i bred samverkan mellan länets krishanteringsaktörer i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi som undertecknar denna överenskommelse förbinder oss att tillsammans hantera samhällsstörningar på ett effektivt sätt för att öka tryggheten för alla som vistas i länet. ETT SAMARBETE MELLAN:

11 Datum Dnr Missiv Remiss - Strategi för regional inriktning och samordning av krishantering och räddningstjänst i Södermanland. Länsstyrelsen erhöll följande uppdrag från länets krisledningsråd den (dnr ) Sörmlands krisledningsråd ställer sig bakom förslaget att se över rådets sammansättning och uppgift samt de nätverk som finns inom krishanteringsområdet i Sörmland. Länsstyrelsens ges huvudmannaskap för att organisera och driva översynen. Översynen ska utmynna i förslag till en förbättrad struktur för det regionala krishanteringsarbetet i Sörmland. Förslaget ska remitteras till rådets myndigheter/organisationer under framtagandeprocessen och vara klar för ställningstagande vid nästa krisledningsrådsmöte. Översynen ska särskilt beakta Behov som motiverar ett krisledningsråd Syfte och mål med krisledningsråd I översynen ska även ingå ett reviderat förslag till ny DSAM-överenskommelse. Länsstyrelsen har i bred samverkan med länets krisaktörer via en arbetsgrupp(bilaga1), med stöd av myndigheten för samhällskydd och beredskap tagit fram remissversionen av strategin. Strategin ersätter nuvarande DSAM överenskommelse och även om förslaget inte innebär några större förändringar har fokus varit på en förstärkt samverkan och samordning. Redan idag finns ett flertal nätverk i länet där syftet är att samordna det förebyggande och förberedande arbetet inför en eventuell större händelse. Med start i höst påbörjas förändringsarbetet genom att uppdrag förbereds och presenteras för befintliga och nya nätverk. Länsstyrelsen ser att det kommer finnas aktörer som inte deltar i rådet eller nätverken. Länsstyrelsen har som avsikt att skapa exempelvis årliga krisaktörskonferenser eller liknande träffar, där dessa aktörer kan delta för att stärka samverkan i länet. Remissvaren sammanställs under oktober och till 1 november skickas den färdiga versionen ut. Under november förväntas strategin antas av länets aktörer. Första kvartalet 2016 avses första rådsmötet att hållas. Avsikten är att rådet där fastställer sina former och en första inriktning i länet för det samlade krishanteringsarbetet. Under hösten arbetar en interimistisk beredningsgrupp med att förbereda rådsmötet. Länsstyrelsen önskar synpunkter på remissen senast den 25 september, ställt till tomas.birgegard@lansstyrelsen.se Tomas Birgegård tf Beredskapsdirektör

12 Bilaga 1. Deltagare i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har varit: Trosa kommun: Johan Sandlund, kommunchef Nyköpings kommun och Sörmlandskustens räddningstjänst: Stefan Ekholm, räddningschef, Peter Kangedal, säkerhetssamordnare, Annica Nilsson, kommunikatör Vingåkers kommun: Maria Pestrea, kommunikationschef Eskilstuna kommun: Lars Lagebo, räddningschef Strängnäs kommun: Johan Harter, säkerhetsstrateg Polismyndigheten: Jan-Erik Granström, beredskapssamordnare Försvarsmakten: Roberto Gonzalo, samverkansofficer Landstinget Sörmland: Thorbjörn Ohlsson, Enheten för kris och katastrof Länsstyrelsen Södermanland: Lars Jonsson, beredskapsdirektör, Patrik Nissen, enhetschef, Tomas Birgegård, handläggare, Jonas Lundborg, handläggare. MSB: Nils-Olov Nilsson och Tommy Söderholm, båda processledare Sändlista Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Strängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Försvarmakten Polisen Landstinget i Södermanland Trafikverket Kustbevakningen Sjöfartsverket Post och telestyrelsen Svenska kraftnät Sveriges radio P4 SOS Alarm AB Västra Sörmland räddningstjänst MSB Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsen i Örebro Länsstyrelsen i Stockholm

13