Open access och innovation

Transkript

1 Open access och innovation Innovation by Collaboration Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola

2 Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant innovationsprocess i sig!) Status och aktuella frågor för det nationella arbetet med öppen tillgång. Gärna en diskussion om hur stödet till olika aktörer kan utvecklas och förbättras för att forskningsresultaten ska stötta innovation och nyttiggörande.

3

4 Vague but exciting www konceptualiserades inom ramen för vetenskaplig informationshantering www fyller 30 år 2019!

5 arxiv.org Startat 1991 Cornell Univ Library ansvarigt miljon papers 2014 > nya papers per månad

6 Lärosätenas öppna arkiv DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet - Startat 2001 (för e-publicering av avhandlingar) - Konsortium under ledning av UU - 47 organisationer + andra öppna arkiv (GU, LU, Chalmers, KI, SLU m fl)

7 Mega journals & andra OA-tidskrifter PLoS One startad Peer review men utan beaktande av nyhetsvärde > artiklar per år Scientific Reports idag den största tidskriften (utges av Springer Nature) Men också en stor mängd oseriösa tidskrifter ( predatory journals )

8 De traditionella förlagen Olika strategier för att möta omställning och krav på open access Uppstart av egna OA-tidskrifter Hybrider : prenumerationsavgifter men möjlighet att betala för att enskilda artiklar ska publiceras öppet med CC-licenser. APC = Article Processing Charges / publiceringsavgifter Krav på embargo/fördröjd publicering i öppna arkiv BIBSAM-konsortiet samordnas av Kungliga biblioteket och står för de flesta större avtalen. Krav på att förlagen tar fram modeller för en övergång till öppen publicering ( offset-avtal )

9 Elsevier

10 Kunskap i samverkan Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen. En övergång till öppen tillgång till forskningsresultat bör ske successivt för att säkerställa att det sker på ett ansvarsfullt sätt. Målbilden är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år. gemensamt ansvar för alla aktörer i forskningssystemet Prop 2016/17:50, s Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

11 Uppdrag till Kungl biblioteket från 2017 samordna arbetet med införande av principer för att främja publicering av vetenskapliga publikationer med öppen tillgång (open access). Rådgivande grupp för öppen tillgång: SUHF, finansiärer, Sveriges Unga Akademi, ordf: Astrid Söderbergh Widding. Flera utredningsgrupper som rapporterar i början 2019: meritering o medelstilldelning; finansiering av omställning till ett öppet system; stöd för böcker resp tidskrifter; uppföljning av krav på öppen tillgång.

12 Andel open access för sakkunniggranskade artiklar, , SwePub Kronman U (2017): Open Access i SwePub

13 Open access fördelat på forskningsområde, , SwePub Kronman U (2017): Open Access i SwePub

14 Lärosätena, SUHF & finansiärerna Stöd för OA-deklarationer (Berlindeklarationen) Lokala policies och krav på OA, ofta knutna till de öppna arkiven SUHF: rutiner för att sammanställa publiceringskostnader (APC) Finansiärerna: krav, men skiftande uppföljning (VR accepterar från 2015 endast OA-publicerade artiklar i återrapportering) September 2018: EU-initiativ att samla forskningsråden med krav att OA ska vara infört 2020 ( Plan S ). VR positiva men ändrar sin tidsplan.

15 Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), kompatibla (Interoperable) och återanvändbara (Reusable). Kungliga Biblioteket och Vetenskapsrådet har under 2018 i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken grad vetenskapliga publikationer och forskningsdata som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIRprinciperna.

16 OA och öppen vetenskap som indikator Samhällspåverkan genom öppen publicering Andel publikationer som finns öppet tillgängliga VR (2018), Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning Styr- & resursutredningen. Förslag till överenskommelser Öppen vetenskap En viktig förutsättning för att forskningen ska bidra till samhällsutveckling och innovationer är att den är tillgänglig. [...] I underlaget inför dialogen ska lärosätet ange hur man konkret stödjer utveckling av området inom lärosätet, samt vilka strukturella hinder som finns.

17 EU har lyft fram öppen vetenskap som en grundprincip i strategin för den digitala inre marknaden, och öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är då hörnstenarna i den utvecklingen. Öppen vetenskap definieras av Europakommissionen som: the transformation, opening up and democratization of science and research through ICT, with the objective of making science more efficient, transparent and interdisciplinary, of changing the interaction between science and society, and of enabling broader societal impact and innovation.

18 Utmaningar för forskarna och lärosätena Arbetet med Open Access har varit och är en stor utmaning i sig, men när forskningsdata och öppen vetenskap kommer med i bilden innebär det en förändring i grunden av hur forskning bedrivs. Är forskarna förberedda och utbildade för detta? Hur kan lärosätena stötta bäst? Vilka samarbeten krävs mellan olika professioner och kompetenser? Exempel: kännedomen om upphovsrättsliga frågor & IP. Exempel: meriteringssystemet Vad bör vi på lärosätena prioritera för att forskningen ska få så stort genomslag som möjligt i samhället?

19