Hantering av läkemedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hantering av läkemedel"

Transkript

1 Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor

2 Innehåll 1. Bakgrund Regler och ansvar kring läkemedel Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd Kommunens ansvar för läkemedel Granskningsresultat Arbetet med läkemedelshantering Rutiner Kompetensutveckling av personal Avvikelsehantering Samverkan med läkare, landstinget i Kalmar län och apotek Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändning Öppna jämförelser Stickprov i samband med granskningen Studie inom Regionförbundet i Kalmar län Revisionell bedömning Sammanfattad bedömning... 8 Bilaga Kalmar kommun

3 1. Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdlagen erbjuda en god och säker hälsooch sjukvård till dem som bor i särskilda boendeformer. Grunden för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Enligt Socialstyrelsen har läkemedelsanvändningen bland äldre ökat påtagligt i kommunala särskilda boendeformer. Denna omfattande läkemedelsanvändning innebär enligt Socialstyrelsen en kraftigt ökad risk för oönskade interaktioner mellan olika läkemedel och biverkningar hos patienterna som kan innebära försämrad funktionsförmåga. Socialstyrelsen har även påtalat att förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre är ett allvarligt problem. Då förskrivning av läkemedel sker av läkare, som finns i landstingets organisation, behövs ett samarbete mellan läkare och omvårdnadspersonal i kommunen kring läkemedelsfrågor. Risk och väsentlighet: En felaktig läkemedelsanvändning och -hantering samt bristande avvikelserutiner kan innebära att säkerheten för de äldre vårdtagarna sätts i fara. Felaktig läkemedelshantering kan även innebära omfattande och onödiga kostnader för den enskilde och för samhället. Revisorerna i Kalmar kommun vill nu genomföra en granskning av kommunens läkemedelshantering till äldre samt samarbetet med landstinget kring läkemedelsanvändningen. Revisionsfråga Är läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen till äldre ändamålsenlig? Kontrollmål antal och typ av förskrivna läkemedel per patient följer Socialstyrelsens rekommendationer det finns rutiner för samarbete med läkare och avtal om läkarinsatser som säkerställer en ändamålsenlig medicinförskrivning och administrering av läkemedel (ex. läkemedelsgenomgångar) och dessa tillämpas det finns system och rutiner för hantering av läkemedel samt rutiner för avvikelser kring läkemedel inom äldreomsorgen och dessa tillämpas. Metod och genomförande Dokumentstudier av kartläggning av läkemedelsanvändning till äldre (Öppna jämförelser) samt rutiner och riktlinjer för läkemedelshantering. Kalmar kommun 1 av 12

4 Intervjuer med ansvarig sjuksköterska vid 3 äldreboenden, 3 hemtjänstområden samt MAS 1. Vidare intervjuas en grupp av omvårdnadspersonal på respektive boende och hemtjänstområde (totalt 6 grupper) om tillämpning av rutiner samt avvikelserapportering. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården samt Socialstyrelsens undersökningar av äldres läkemedelsanvändning utgör referensmaterial. Avgränsning Studien avgränsas till 3 särskilda boenden för äldre och 3 hemtjänstområden. Granskningen avseende ändamålsenlighet i förskrivna läkemedel avgränsas till av Socialstyrelsen genomförd kartläggning (underlag till Öppna jämförelser). Granskningen av den interna kontrollen avseende administrering av läkemedel och avvikelsehanteringen avgränsas till en översiktlig genomgång av äldreomsorgens system och rutiner och tillämpningen av dessa. 1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård Kalmar kommun 2 av 12

5 2. Regler och ansvar kring läkemedel 2.1. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd Huvuddelen av föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering finns reglerade i Socialstyrelsens författning SOSFS 2000:1 samt 2001:17. Under 2012 har Socialstyrelsen givit ut en ändringsförfattning (SOSFS 2012:9) som främst gör ett tillägg med krav på att erbjuda läkemedelsgenomgång för personer över 75 år och som är ordinerade fem eller fler läkemedel. Författningen gäller från den 1 september I de skärpta föreskrifterna anges att läkare har det yttersta ansvaret för läkemedelsgenomgångarna. Det anges även i författningen att om det finns behov ska en fördjupad läkemedelsgenomgång genomföras samt att personer som bor i särskilt boende och de som har hemsjukvård ska få läkemedelsgenomgång minst en gång per år. I slutet av år 2012 kommer Socialstyrelsen att ge ut en vägledning för läkemedelsgenomgångar som komplement till författningen. Sedan tidigare finns föreskrifter om delegation (SOSFS 1997:14). I denna regleras rätten och formerna för hur legitimerad personal kan delegera uppgifter exempelvis läkemedelsöverlämnande till annan omvårdnadspersonal Kommunens ansvar för läkemedel Kommunens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare. Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare. Kalmar kommun 3 av 12

6 3. Granskningsresultat 3.1. Arbetet med läkemedelshantering Rutiner Det finns dokumenterade rutiner för läkemedelshantering i kommunen. Rutinerna finns samlade och omfattar: ordination, läkemedelsleveranser, iordningställande av läkemedel, överlämnande av läkemedel, kassation och retur, delegation, förvaring, hantering av narkotiska preparat, informationsöverföring samt avvikelsehantering. Rutinerna finns att tillgå i ett läkemedelskompendium och på kommunens intranät. Under 2012 har en revidering av rutinerna gjorts och en ny version kommer att distribueras inom kort. Rutinerna är kända av samtliga sjuksköterskor som har intervjuats och uppges i huvudsak tillämpas. Övrig vårdpersonal har i varierande grad kännedom om de skriftliga rutinerna. Vissa av de intervjuade hänvisar direkt till rutinerna medan andra är något osäkra. Dock känner alla väl till rutinerna kring delegation av läkemedel och beskriver att dessa tillämpas. Nyanställd personal får inte delegation förrän de arbetat i 4 veckor. Inom kommunen finns en läkemedelsgrupp som under MAS:s ledning arbetar med rutiner, kompetensutveckling mm Kompetensutveckling av personal I stort sett all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal har genomgått en grundläggande utbildning kallad läkemedelskörkort (en halvdagsutbildning). Ny personal får motsvarande utbildning i samband med introduktionen. Nu har en fördjupningsutbildning påbörjats som har inriktning mot läkemedel vid diabetes. Sjuksköterskorna erbjuds utbildning via bland annat landstingets läkemedelskommitté och får löpande information från kommittén via nyhetsblad. Flera sjuksköterskor i kommunen har högskoleutbildning i förskrivningsrätt Avvikelsehantering Det finns dokumenterade rutiner för avvikelsehantering och dessa är kända av de som intervjuats. Samliga intervjuade uppger att de gör anmälningar när avvikelser inträffar. Vid en av de granskade enheterna beskrivs att avvikelserna under en period ökat. Avvikelserna har diskuterats av personal och åtgärder har vidtagits i form av förändrade rutiner för att komma till rätta med problemen. Nämnden har angett som mål att minska antalet läkemedelsavvikelser med 5 %. Läkemedelshantering utgör en stor andel av avvikelserna antalet, ca 250 st per år, har varit relativt konstat under de senaste åren. Vanligaste avvikelsen är att personalen har glömt att ge läkemedel. Totalt är det ca personer som får läkemedel genom kommunens personal i omfattning av 1-4 gånger per dag och alla dagar om året. Kalmar kommun 4 av 12

7 Samverkan med läkare, landstinget i Kalmar län och apotek Vid intervjuerna uppges att det finns en bra samverkan med läkare. Flera av läkarna uppges ha intresse för och engagerar sig i brukarnas medicinering (se nedan under rubrik läkemedelsgenomgångar). Det finns en överenskommelse mellan landstingat och kommunerna sedan juni 2011 inom ramen för Regionförbundet i Kalmar län, som omfattar årliga läkemedelsgenomgångar för alla personer inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunen har ett avtal med apoteket som innebär att farmaceuter går igenom läkemedelshanteringen. Avtalet omfattar granskning av 20 enheter per år som väljs ut i samråd med MAS. Avtalet omfattar även utbildning kring läkemedel under 3 timmar för 25 sjuksköterskor. I samband med intervjuerna noteras att sjuksköterskorna upplever problem med läkemedelslistor vid utskrivning från sjukhuset. Det kan då förekomma att det finns journalanteckning på vissa ordinationer, omsorgstagaren själv kan ha en lista och det finns en tredje i Pascal (IT-systemet för apoteksdelade läkemedel). Sjuksköterskorna får lägga mycket tid på att eftersöka rätt och aktuell ordination Läkemedelsgenomgångar Vid flertalet av de granskade enheterna (framförallt i särskilda boenden) görs en läkemedelsgenomgång årligen för alla brukare som har så kallad E-dos (apoteksdelade läkemedel). I vissa fall beskrivs att genomgången görs av läkare tillsammans med sjuksköterska. Vid vissa enheter görs en mer genomgripande genomgång. Då förbereds genomgången genom en att omvårdnadspersonalen går igenom en checklista och i vissa fall med ordinerad provtagning. Vid genomgången medverkar brukaren och eventuellt anhörig, kontaktman (omvårdnadspersonal), sjuksköterska och läkare. Den senare modellen följer den vägledning som finns i överenskommelsen inom Regionförbundet i Kalmar län. I de fall läkare deltag vid läkemedelsgenomgångar uppger sjuksköterskorna att genomgångarna är mer systematiserade om läkaren har intresse för frågan. Flera av de som intervjuats (omvårdnadspersonal) uppger att de inte deltagit i läkemedelsgenomgångar. I höst har ett förbättringsprojekt påbörjats, som leds av landstinget men där vissa kommunsköterskor deltar. Projektet avser att utveckla läkemedelsgenomgångarna. Kalmar kommun 5 av 12

8 3.3. Läkemedelsanvändning Öppna jämförelser 2011 I SKL:s 2 Öppna jämförelser för äldrevården finns tre kvalitetsindikatorer kring läkemedel. För år 2011 framgår följande för Kalmar kommun: Läkemedelsgenomgångar Procentandel i särskilt boende som erhållit minst en läkemedelsgenomgång under de senaste 12 månaderna. 65 år och äldre Tre eller fler psykofarmaka Procentandel i särskilt boende som använder tre eller fler psykofarmaka. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Olämpliga läkemedel Procentandel inom särskilt boende som använder långverkande bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter, tramadol och/eller propiomazin. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Kalmar 90 % (ranking 82 av 11,5 % (ranking 80 12,1 % (ranking 45 alla kommuner) av alla kommuner av alla kommuner) Riket 66 % 15,2 % 17,4 % Som framgår av tabellen har Kalmar kommun ett bättre resultat än riket för samtliga indikatorer Stickprov i samband med granskningen I samband med intervjuerna av sjuksköterskor har dessa i förväg fått gå igenom hur läkemedelsanvändningen är för de brukare som de har ansvar för. Detta har sedan diskuterats vid intervjun. De läkemedel som har diskuterats framgår av bilaga till rapporten och har hämtats ur Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Av genomgången och diskussionerna framgår att det är få av de granskade enheterna och få brukare som har mer än 10 läkemedel i stående ordination. Medtas även läkemedel ordinerade vid behov är det något fler som har mer än 10 läkemedel. Det förekommer i mycket liten utsträckning läkemedel som neuroleptika och antiinflammatoriska smärtstillande preparat (NSAID). Där det senare förekommer är det främst korttidsbehandling (ca 3 veckor). När det gäller lugnande medel, antidepressiva medel och sömnmedel samt två av dessa i kombination, förekommer de i något större utsträckning. Oftast har dock dessa ordinationer diskuterats ingående vid förnyelse och vid eventuell läkemedelsgenomgång. Antidepressiva medel förekommer något mer i demensenheter. Vad gäller laxermedel förkommer detta relativt ofta som vid behovsläkemedel. Vid intervjuerna uppges att ordinationen vanligen har föregåtts av att man prövat kosttillägg med begränsat resultat. Främst är det omsorgstagare som har stående ordination av morfinliknande preparat (vanligen i palliativ vård) som har stående ordination av laxermedel. 2 Sveriges kommuner och landsting Kalmar kommun 6 av 12

9 Observera dock att ovanstående endast utgör stickprov och några helt generella slutsatser kan inte göras Studie inom Regionförbundet i Kalmar län Vid intervjuerna framkommer att Focus inom Regionförbundet i Kalmar län har genomfört en relativt heltäckande studie av äldres läkemedelsanvändning. Resultatet av den är ännu ej klar vid tiden för denna granskning. Kalmar kommun 7 av 12

10 4. Revisionell bedömning Granskningen har utgått från följande kontrollmål: antal och typ av förskrivna läkemedel per patient följer Socialstyrelsens rekommendationer det finns rutiner för samarbete med läkare och avtal om läkarinsatser som säkerställer en ändamålsenlig medicinförskrivning och administrering av läkemedel (ex. läkemedelsgenomgångar) och dessa tillämpas det finns system och rutiner för hantering av läkemedel samt rutiner för avvikelser kring läkemedel inom äldreomsorgen och dessa tillämpas Vår bedömning är att de stickprov som gjorts kring antal och typ av läkemedel i huvudsak följer Socialstyrelsens rekommendationer. Där förskrivningen avviker har detta varit föremål för bedömning i läkemedelsgenomgång eller vid ordinationsförnyelse. Nationella jämförelser visar, för de kvalitetsindikatorer för läkemedel som jämförs, att Kalmar har ett bättre resultat än riket särskilt för indikatorn olämpliga läkemedel. Det finns rutiner för samarbete med läkare och dessa följs. Systematiska läkemedelsgenomgångar enligt överenskommelsen inom Regionförbundet i Kalmar län sker regelbundet för en andel av brukarna. För andra görs en översiktlig läkemedelsgenomgång årligen. De brukare som i mindre utsträckning får läkemedelsgenomgång i nuläget är personer i hemsjukvård (ordinärt boende). I granskningen har noterats problematik med aktuella läkemedelslistor vid utskrivning från sjukhuset. Detta kan innebära en patientsäkerhetsrisk i den kommunala hälso- och sjukvården trots att bristen uppstått hos en annan vårdgivare. Det finns system och rutiner för läkemedelshantering och dessa är i huvudsak kända och tillämpas. Personalen har en god och aktuell utbildningsbas kring läkemedelshantering. Det finns även rutiner för avvikelser och dessa är kända. Antalet rapporterade avvikelser som rör läkemedel har varit relativt konstant de senaste åren Sammanfattad bedömning Vår sammanfattade bedömning är att det inom omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd finns en ändamålsenlig läkemedelshantering. När det gäller läkemedelsanvändningen finns i stickproven vissa avvikelser från Socialstyrelsens rekommendationer men vi bedömer att dessa avvikelser i huvudsak har varit föremål för ställningstagande vid läkemedelsgenomgångar eller ordinationsförnyelse. Kalmar kommun 8 av 12

11 Systematiska läkemedelsgenomgångar enligt överenskommelse inom Regionförbundet sker i nuläget inte för alla omsorgstagare. Det är angeläget att omsorgsnämnden följer utvecklingen av detta och vid behov påtalar till landstinget att överenskommelsen ska följas. Vidare bör frågan om problem med aktuell läkemedelslista vid utskrivning från sjukhus påtalas för landstinget. Detta behöver åtgärdas av landstinget för att inte det ska uppstå patientsäkerhetsrisker i den kommunala hälso- och sjukvården. Kalmar kommun 9 av 12

12 Bilaga Indikatorer för utvärderingen av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. För de läkemedel som ingår i denna studie redovisar Socialstyrelsens kunskapsöversikt bl.a. följande information: Neuroleptika: Bör användas endast vid psykotiska tillstånd. Bör undvikas om inte särskilda skäl finns. Stark koppling finns till biverkningar som förvirring, kognitiva (intellektuella) störningar samt störningar på sociala funktioner och känslolivet. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Lugnande medel: Beroendeframkallande medel, t.ex. bensodiazepiner som bör undvikas om inte särskilda skäl finns. Risk för dagtrötthet, balansstörningar och fall, kognitiva störningar, muskelsvaghet. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Sömnmedel: Olämpligt till äldre mer än en månad utan omprövning. Risk för biverkningar t ex fallolyckor. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Antidepressiva: Förekommer att antidepressiva läkemedel används utan grund och att äldre står kvar på medicinen lång tid utan att skäl för långtidsbehandling finns. Vanliga biverkningar är illamående, huvudvärk och yrsel. Andelen äldre som använder medlen ska vara så optimal som möjligt. NSAID: Antiinflammatoriska smärtstillande medel. Förskrivning till äldre kan ses vid smärttillstånd där inflammation saknas eller är obetydlig och där andra preparat är lämpligare. Olämpligt att intas dagligen under mer än 2-3 veckor. Risk för bl.a. magtarmblödningar, magsår, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, kognitiva störningar mm. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Laxantia/laxermedel. En hög användning av laxantia indikerar olämplig regim, d.v.s. att läkemedel ordineras på ett sådant sätt att det medför risk för biverkningar eller att behandlingen är verkningslös. Hög användning kan ifrågasättas eftersom det kan vara ett tecken på att kostfrågor och omvårdnadsaspekter behöver lyftas fram mer som ett alternativ till läkemedelbehandling. Polyfarmaci: Samtidig användning av flera läkemedel från samma läkemedelsgrupp eller inom/mellan läkemedelsgrupper, t ex samtidig användning av två eller flera psykofarmaka (se ovanstående fyra typer). Ökad risk för interaktioner och biverkningar. Effekten av läkemedelsbehandlingen blir svår att förutsäga och utvärdera. Socialstyrelsen anger att mer än fem läkemedel är polyfarmaci och en ökad risk för biverkningar och interaktioner. I SKLs Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet anser man att mer än tio läkemedel innebär avse- Kalmar kommun 10 av 12

13 värd/extrem polyfarmaci. (Korta kurer och vid-behovs-läkemedel inkluderat). Olämpliga preparat: Läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre bör endast användas om särskilda skäl finns. Det ska finnas en välgrundad indikation för att använda denna typ av medel. Neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel samt sömnmedel har samlingsnamnet psykofarmaka. Användningen av dessa läkemedel vid kommunernas äldreboenden redovisas nedan. Kalmar kommun 11 av 12

14 Christel Eriksson Projektledare Stefan Wik Uppdragsledare Kalmar kommun 12 av 12

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning till äldre Bollebygds kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Trollängen Förenade Care AB 2016-03-01 Kaija Partanen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tyresö kommun / 2016-03-01 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetsgranskning

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Datum 2010-10-26 Referens Sida 1(3) IFO/Omvårdnadsförvaltningen Elisabeth Larsson elisabeth.larsson@kristinehamn.se Synpunkter på kommunrevisionens rapport angående granskning av äldres läkemedelsanvändning

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering

Riktlinje för läkemedelshantering Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Kommunala Pensionärsrådet

Kommunala Pensionärsrådet Kommunala Pensionärsrådet Sammanträdesdatum 2011-05-13 Kl 09.00 12.00 Kommunhuset, rum 434 1 Sammankallat av: Ulla Ortuño Sekreterare: Ulla K Ortuño Ordförande: Närvarande Burhan Hussain Inga-Lis Sirenius

Läs mer

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Revisionsrapport Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Fredrik Alm, certifierad kommunal revisor, Bo Hovstadius, Kerstin Karlstedt samt Jukka Törrö

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun

Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun Allmänna utskottet 2012 08 14 57 8 Socialnämnden 2012 08 23 123 8 Dnr 2012/269 73 Yttrande över KPMG:s granskning över läkemedelshanteringen inom särskilda boenden för äldre i Luleå kommun Bilaga 1: Läkemedelshantering

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter

Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Rapport med åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter. 1 (5) B0103 1.0 Medverkande Ahmad Rayegani, läkemedelsansv. ssk Ida Lorenzson, MAS Åtgärdsplanen skickad till anne-louise.vintberger@solom.se, verksamhetschef ahmad.rayegani@solom.se ida.lorenzon@sollentuna.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009 Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Granskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun

Granskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Granskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län

Landstinget i Kalmar Län Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSNEDS ATTA OCH KULTUR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR.1.2.1.-651/11 SID 1 (7) 2011-12-09 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Kerstin Medin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska

Läs mer

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Bollnäs kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Finspångs kommun 2010-01-25 Karin Jäderbrink, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007)

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) '-.. Jämtlands Läns Landsting UTDRAG UR PROTOKOLL Datum: 2009-03-11 Lr\NDSTINGSSTYRELSEN 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer har gjort granskning

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden

Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Revisionsrapport Äldres läkemedelsanvändning och avvikelserapportering vid kommunens äldreboenden Arvika, Eda, Hammarö, Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Kil, Munkfors och Årjängs kommun Landstinget i

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Till sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Välkommen att besvara års Kvalitetsenkät inom särskilda boenden. Enkäten besvaras av sjuksköterskor

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer