Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
|
|
- Elsa Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
2 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären Nettoinlagring: 5.5 Gt CO 2 /år 1 Inklusive förluster från avskogning, ca -4 Gt CO 2 /år 1 Buffrar alltså 20% av fossila utsläpp, än så länge 1 Bioenergi från skogen - stor möjlighet till mitigation 1 Upprätthåller inlagringskapacitet i skogen Biomassa: 10% av global energi 2, 22% i Sverige 3 (inte bara skog) Men också kontroverser om effektivitet och kreditering Skogens roll för adaptation/resilience kan inte överskattas! 1) IPCC AR5 WG ) IEA World Energy Outlook ) Energimyndigheten 2012
3 Skogen & klimatet (Sverige) Sweden: stem volume since 1920, by species Pine Spruce Broad-leaved Total Nära dubbelt kolförråd, OCH Nära dubbel uthållig avverkning efter 100 år av aktiv skogsskötsel M m Year
4 Verkar självklart att maximera klimatnyttan från skogen - eller hur? Men: Skog & mark ger en mängd nyttor. Det finns alltså flera mål. Vi måste söka kombinerade lösningar.
5 Skog & landskap bidrar till alla utvecklingsmål Draft Sustainable Development Goals from UN Open Working Group, July 2014: 1. End poverty in all its forms everywhere 2. End hunger, achieve food security and improved nutrition, and promote sustainable agriculture 3. Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages 4. Ensure inclusive and equitable quality education and promote life-long learning opportunities for all 5. Achieve gender equality and empower all women and girls 6. Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all 7. Ensure access to affordable, reliable, sustainable, and modern energy for all 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment and decent work for all 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable industrialization and foster innovation 10. Reduce inequality within and among countries 11. Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable 12. Ensure sustainable consumption and production patterns 13. Take urgent action to combat climate change and its impacts* 14. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development 15. Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss 16. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels 17. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development
6 Men REDD är väl bra?
7 REDD+ Framgångsrika klimatförhandlingar vad gäller skog Reducing emissions from deforestation and forest degradation and the role of conservation, sustainable management of forests and enhancement of forest carbon stocks in developing countries (REDD-plus) Förenklas ibland felaktigt till de första fyra orden. Har lett till andra initiativ, t.ex på provinsnivå (Governors Forest & Climate Task Force) i multinationella företag ( deforestation-free value chains )
8 REDD+ forts. Några oklarheter som kvarstår: Kostnadseffektivitet? (Är REDD för komplicerat?) Ger REDD offsets eller verkliga utsläppsminskningar? Hur kombineras REDD med andra utvecklingsmål? - T.ex matsäkerhet och handel Är betalning för kollagring en signifikant faktor för verklighetens verksamheter? - Inkomster från skogs- och jordbruksprodukter är ofta mycket högre
9 För att realisera klimatnyttan från skog och mark måste vi inkludera denna nytta i bredare lösningar.
10 Kapital som styrmedel En Landskapsfond? Investerare (t.ex pensionsfonder): Mycket stora kapitalvärden tillgängliga för bra investeringar som samtidigt stimulerar hållbar utveckling. Jord- och skogsbrukare: Tillgång till långsiktigt, prisvärt och tillförlitligt kapital är en stor begränsande faktor för våra företag. Offentliga sektorn: Vill använda skattepengar för att utveckla lösningar för den privata sektorn som levererar både gemensamma nyttor och hållbar utveckling.
11 Ja, det kan vara både lönsamt och hållbart. (och för att vara hållbart måste det vara lönsamt ) Simulering av risker och lönsamhet för hållbara brukningsmetoder i skog och jordbruk 19 metoder, 12 länder, 3 kontinenter. 80% av fallen ger >14% internränta.
12 Investeringar i hållbara Landskap generell modell nödvändig för att engagera storskaligt kapital Mål, mätbarhet och hållbarhet Enkel modell, lätt att förstå Oberoende av skala Fungerar överallt Indikatorer mätbara till rimlig kostnad Hållbarhet = stabil eller positiv trend för alla fyra mål
13 Tack för uppmärksamheten!
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Läs mer2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet
2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet Karin Lexén Stockholm International Water Institute 2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet 2015 är ett viktigt år för flera beslutsprocesser
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGAR, PARISMÖTET - OCH BEHOVET AV KLIMATANPASSNING. Andreas Gyllenhammar
KLIMATFÖRÄNDRINGAR, PARISMÖTET - OCH BEHOVET AV KLIMATANPASSNING Andreas Gyllenhammar LÄGE ATT FIRA! - 6 ÅR I TRAFIKANTVECKANS TJÄNST EN TILLBAKABLICK - 2007 TILL 2014 2007 2008 2012 EN TILLBAKABLICK -
Läs merJoakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion
Läs merEtt politiskt initiativ. NCD > Non Communicable Diseases Icke Smittsamma Sjukdomar (EU > Kroniska sjukdomar)
Ett politiskt initiativ NCD > Non Communicable Diseases Icke Smittsamma Sjukdomar (EU > Kroniska sjukdomar) En global resa Statschefer i Västindien via PAHO/WHO Amerika till WHO Genève och Världshälsoförsamlingen
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merHållbarhet genom innovation. Daniel Antonsson 11 oktober 2017
Hållbarhet genom innovation Daniel Antonsson 11 oktober 2017 Introduction Environment Society Integrity About this report United Nations Sustainable Development Goals HP supports the United Nations Sustainable
Läs merInte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018
Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 gå till menti.com knappa in kod 53 68 51 Kolflöden skogen och klimatet Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz
Läs merSCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA
SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs livscykel
Läs merFN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Läs merTommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
Läs merPost-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?
Post-2015 Sustainable Development Goals Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Processen Flera led, delvis parallellt men samordnat High level panel klar maj 2013 Rio+20 juni 2012 Open Working Group
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merSwedish International Biodiversity Programme Sida/SLU
Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska
Läs merImplication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Läs merVästsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development
Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa Activities in Western Sweden for Sustainable Development Finansiärerna av GAME:s projektresurs under 2013 är: Västra Götalandsregionens Miljönämnd Göteborgs
Läs meruppdrag för klassrummet
uppdrag för klassrummet Detta är det första av flera uppdrag som hör till 360-upplevelsen Mitt nya hem. Det fullständiga materialet publiceras i mars. Varje uppdrag finns i olika svårighetsgrad för mellanstadiet,
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merIKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen
koppling till de 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merWATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten
WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten 2017-10-06 JPI WATER WATERWORKS2017 Mats Svensson 1 Hej EU Joint Programming Initiative Det övergripande syftet med den JPI:er, gemensam programplanering,
Läs merAgenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer
Läs merUtvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson
Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators
Läs merStadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merStatusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi
Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merPlanering för mat trender och tendenser
Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban
Läs merSofia Brockmark
Sofia Brockmark 2014-10-24 1 SwAM SwAM is part of the Ministry of the Environment Provides supporting documentation about fishing issues for the Ministry for Rural Affairs Started operations July 1, 2011
Läs merAtt påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU
19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merHur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018
Hur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018 Hur kan svensk de globala skogsna ring ma len bidra till svensk de globala skogsna ring
Läs merKlimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org
Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org IPCC AR5 WGI (Physical Science Basis) WGIII (Mitigation of Climate Change)
Läs merNorrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Läs merSocial hållbarhet och hållbar stadsutveckling ur ett juridiskt perspektiv
Social hållbarhet och hållbar stadsutveckling ur ett juridiskt perspektiv Sara Stendahl & Ulf Petrusson www.iis.gu.se Upplägg Del 1. Universitetets mål att samverka och verka för nyttiggörande Del 2. Rättspraktiken
Läs merUNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)
Läs merVärldens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål
Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen
Läs merUtveckling, klimat och vatten:
Utveckling, klimat och vatten: Vad säger IPCC? Dr Mats Eriksson Director, Climate Change and Water Stockholm International Water Institute Människan har en extrem anpassningsförmåga Men hur anpassar vi
Läs merVINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI
VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem
Läs merSkogspolicyn 2007-03-08 2
Aktuellt: skog Skogspolicyn Naturskyddsföreningens övergripande budskap Skogens värden Lagstiftning och övriga styrmedel Områdesskydd och återskapande av skogens värden Skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk
Läs merEnvironment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Läs merFN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merSvensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
Läs merVad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Läs merNorr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs
Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014 Hälsa för Tillväxt Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs EU:s hälsoprogram har funnits sedan 1993 i olika versioner. Nuvarande program är det tredje
Läs merRÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
Läs merKlimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord
Läs merSkogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!
Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation
Läs merEN GLOBAL ÖVERNSKOMMELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
EN GLOBAL ÖVERNSKOMMELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Introduktionsutbildning Läras oss grunderna i Global Compact och inspireras. Deltagare ifrån Finland, Norge, Danmark och Sverige. Olika nivå av förkunskaper.
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merStrategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry
Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry Gender and Diversity in STRIM STRIM Research and Innovation Agenda (new updated version presented 2016-05-24!) Agenda-
Läs merHÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar
HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA Andreas Gyllenhammar KLIMATSMART VÅRD - UTSLÄPP MOT KÄRNVERKSAMHET? MITT BIDRAG Hållbar vård? Lägesrapport klimat Digitalisering, smarta städer och
Läs merIKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen
koppling till de svenska 1. Begränsad klimatpåverkan svenska Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merNationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1
Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Jag ska prata om EU Joint Programming Initiatives Forskningsutlysningen Waterworks2014 Hur man söker Var mer information finns 2015-04-30 Presentationsnamn Namn
Läs merDigitalisering i välfärdens tjänst
Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan
Läs merVATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk
Läs merInternationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november
Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i
Läs merUNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla
UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer
Läs merSå jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell
Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Hela Horizon 2020, blåmarkerat=samhällsbyggnadsrelevant Excellent
Läs merDennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen
Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen WWFs energiarbete i Sverige idag Citat Foreign Affairs In the years ahead, climate
Läs merCirkulär ekonomi - vision och verklighet
Cirkulär ekonomi - vision och verklighet Initiativ inom EU för att öka resurseffektivitet, minska importberoende av råvaror samt att minska mängden avfall. Call: H2020-WASTE-2015-two-stage 3 topics are
Läs merVad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?
Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har
Läs merBox 738, 101 35 Stockholm. Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 www.tobaksfakta.se
Box 738, 101 35 Stockholm. Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 www.tobaksfakta.se Det var en gång ett SNTP.. Omvärldsbevaka; det gjordes redan kraftsamla, professionalisera komplettera kommunicera Box
Läs merHållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode
Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle Resultat och plan Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet 8/3-2018 FÖRSLAG: Hållbarhetsanalyser i NEPP Analys av FN:s hållbarhetsmål (SDG) ur ett nordiskt energisystemperspektiv
Läs merEnd consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production
End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and
Läs merDen smarta staden, innovation för framtiden.
Den smarta staden, innovation för framtiden. Vart är automation på väg och varför är det viktigt för oss att vara med? Var förbrukas energin? Industri & infrastruktur Datahallar & nätverk Fastigheter Hushåll
Läs merEtt jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?
Så anp inform Du kan informat bredvid Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit? 1. Klicka Sidfot p Åsa Vagland, VINNOVA Nationella ITS-konferensen 120919 Bild 1 2. Kryss presenta
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merPeriod 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B
Agronomprogrammet - ekonomi, från med 08/09 Årskurs Period Period Period Period 4 A B A B A B A B FÖxxxx, Organisering i den gröna sektorn, 5 FÖ049, Ekonomistyrning I, 5 NAxxxx, Mikroekonomi I med matematik,
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merHållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer
Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer Ann-Kristin Karlsson, Sweden Green Building Council och Michael Sillén, Malmö stad Agenda Vad är hållbarhetscertifiering av stadsdelar
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merKonsumtion hållbarhet?
Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl
Läs merForskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merRosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager
Rosetta A Digital Preservation System December 2011 Ido Peled Rosetta Product Manager Digital Preservation Components Active Preservation Digital Preservation Components Archiving Collection Need to Think
Läs merKlicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
Läs merSverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs
Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merKonventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid
Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid CEMUS 9 oktober 2018 Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Upplägg Rio 1992 och biologisk mångfald Urfolk
Läs merKlimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen
Klimatpolitik och kort om landsbygdsprogram 2014-2020 Anna Hagerberg Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen 2012-04-19 Anpassning till ett förändrat klimat Minska beroendet av fossil
Läs merBotnia-Atlantica Information Meeting
Botnia-Atlantica 2014-2020 Information Meeting Norway: Nordland Sweden: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra Österbotten Monitoring Committee
Läs merBreeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC
Breeam communities, examples from Sweden Sustainable Urban Development Presentation in cooperation with SGBC Charlotta Faith-Ell Ann-Kristin Karlsson 2014-09-12 SGBC Stockholm 2014 Example of certification
Läs merNy teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs mer