OLYCKSÖVERSIKT Egentliga Finlands Räddningsområde

Transkript

1 OLYCKSÖVERSIKT 2012 Egentliga Finlands Räddningsområde

2 FÖRORD Den här översikten beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. De första olycksöversikterna av räddningsområden gavs ut år De tidigare översikterna har vid sidan om att informera om olycksfallssituationen också gett förslag om hur förebygga de vanligaste olyckor. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: mirka.raback@thl.fi. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2

3 INNEHÅLL FÖRORD UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS OLYCKSFALL I FINLAND AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR

4 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): (källa Statistikcentralen) Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4

5 2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2010 dog finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor (åren 2010 är en beräkning) Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse , N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbplatsen som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, 5

6 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 2. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 2 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6

7 Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 3. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2010), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun Total Hela området 19% 2% 6% 7% 32% 15% 13% 5% Aura 25% 2% 4% 6% 35% 14% 10% 4% S:t Karins 24% 2% 4% 5% 36% 14% 12% 3% Kimitoön 18% 2% 4% 4% 29% 18% 17% 8% Koski Tl 18% 2% 3% 4% 30% 16% 19% 8% Gustavs 14% 1% 3% 3% 29% 21% 18% 10% 878 Laitila 20% 2% 5% 5% 32% 15% 15% 6% Lundo 26% 2% 3% 4% 37% 14% 11% 3% Loimaa 19% 3% 5% 5% 30% 16% 15% 8% Väståboland 21% 2% 4% 4% 32% 17% 14% 6% Marttila 19% 2% 4% 5% 31% 16% 16% 7% Masku 27% 2% 3% 4% 38% 13% 10% 3% Mynämäki 22% 3% 4% 4% 32% 16% 13% 6% Nådendal 22% 2% 4% 4% 34% 16% 13% 4% Nousis 26% 3% 3% 4% 36% 13% 10% 4% Oripää 22% 2% 4% 5% 30% 16% 14% 7% Pemar 22% 2% 5% 5% 34% 16% 11% 4% Pyhäranta 20% 2% 4% 4% 32% 18% 15% 5% Pöytyä 22% 2% 4% 5% 31% 15% 14% 7% Reso 21% 3% 5% 5% 34% 15% 13% 4% Rusko 27% 2% 3% 4% 37% 14% 10% 3% Salo 20% 2% 5% 5% 33% 15% 14% 6% Sagu 21% 2% 3% 5% 33% 18% 13% 6% Somero 19% 2% 4% 4% 29% 16% 18% 8% Tövsala 16% 2% 3% 4% 29% 19% 17% 9% Tarvasjoki 25% 2% 3% 5% 32% 15% 12% 6% Åbo 16% 2% 10% 9% 31% 14% 13% 5% Nystad 18% 3% 4% 4% 31% 19% 4% 5% Vehmaa 20% 2% 4% 3% 32% 17% 4% 7% Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: 7

8 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 4 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga.dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2010 Min 2010 enligt ålder och kön Gång- och cykeltrafik 9 <5 <5 < Trafik, motofordon Fall <5 <5 <5 < Drunkning 5 <5 9 < <5 Kvävning <5 <5 <5 < Eldsvåda 5 <5 <5 < Förfrysning <5 <5 <5 < Alkoholförgiftning <5 < <5 Övriga förgiftningar 7 < Annan olycka 5 <5 <5 < Totalt Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik Trafik, motofordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning % Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar % Annan olycka % Totalt % 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13: Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 6 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 7 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 8

9 Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Päihtyneiden osuus (%) Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren , %. Antalet dödsfall Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området , N. 8 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9

10 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Fall, 75 år fyllda Tusen vårddagar Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Övriga förgiftningar Kvävning Förfrysning Alkoholförgiftning Drunkning Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld , i tusen dagar. 10

11 Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N Män Totalt Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 46 <5 < <5 <5 80 Kvävning 68 <5 <5 < Eldsvåda <5 250 Förfrysning <5 8 <5 < Förgiftning 115 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 95 <5 <5 < <5 160 Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 <5 <5 <5 6 <5 5 <5 20 Kvävning 64 < Eldsvåda 12 <5 <5 < Förfrysning <5 <5 <5 < Förgiftning 122 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 83 <5 <5 < <5 <5 110 Annan olycka Totalt Totalt

12 Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1: , Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden Jämförelsetal, % Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 19 Aura 561 Oripää 202 S:t Karins 577 Pemar 322 Kimitoön 631 Pyhäranta 284 Koski Tl 636 Pöytyä 304 Gustavs 680 Reso 400 Laitila 704 Rusko 423 Lundo 734 Salo 430 Loimaa 738 Sagu 445 Väståboland 761 Somero 480 Marttila 833 Tövsala 481 Masku 838 Tarvasjoki 503 Mynämäki 853 Åbo 529 Nådendal 895 Nystad 538 Nousis 918 Vehmaa 12

13 Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män Totalt Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 12 <5 < <5 <5 50 Kvävning 63 <5 <5 < Eldsvåda <5 150 Förfrysning <5 <5 <5 < <5 60 Förgiftning 111 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 93 <5 <5 < <5 160 Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 20 Kvävning 44 < Eldsvåda 9 <5 <5 < Förfrysning <5 <5 <5 < Förgiftning 114 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 80 <5 <5 < <5 <5 110 Annan olycka Totalt Totalt

14 Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män Totalt Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 470 Kvävning Eldsvåda Förfrysning < Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 99 <5 <5 < Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 <5 <5 < <5 80 Kvävning Eldsvåda Förfrysning <5 <5 <5 < Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 89 <5 < Annan olycka Totalt Totalt

15 Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä Vårdperioder Patienter Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området , N. 15

16 Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd , %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning Annan olycka Totalt

17 Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2010, N. Minst 10 patienter 2010, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder TYKS / RAISION SAIRAALA SALON SEUDUN SAIRAALA / SALON ALUESAIRAALA VAKKA-SUOMEN SAIRAALA LOIMAAN ALUESAIRAALA SAIRAALA MEHILÄINEN TURKU TURUN TERVEYSKESKUS SAIRAALA PULSSI TURUN KORVACENTER OY SALON SEUDUN TERVEYSKESKUS KAARINAN-PIIKKIÖN TERVEYSKESKUS HÄRKÄTIEN TERVEYSKESKUS RAISION TERVEYSKESKUS FORSSAN SEUDUN TERVEYSKESKUS LOIMAAN SEUDUN TERVEYSKESKUS ÅBOLANDS SJUKHUS / TURUNMAAN SAIRAALA UUDENKAUPUNGIN TERVEYSKESKUS HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA NAANTALIN TERVEYSKESKUS TARKENTAMATON TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA PAIMION-SAUVON TERVEYSKESKUS VÄSTÅBOLANDS HÄLSOCENTRAL /OSPECIFICERAD SOMERON TERVEYSKESKUS INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA SATAKUNNAN KESKUSSAIRAALA KIMITOÖNS HÄLSOVÅRDSCENTRAL MASKUN TERVEYSKESKUS PÖYTYÄN TERVEYSKESKUS (nimi ei tiedossa) MYNÄMÄEN-MIETOISTEN TERVEYSKESKUS VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS LAPIN KESKUSSAIRAALA ÅLANDS CENTRALSJUKHUS MIKKELIN KESKUSSAIRAALA KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA KANTA-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA LOHJAN SAIRAANHOITOALUE/ LOHJAN SAIRAALA INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON

18 Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet , %. 18

19 Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall i skola eller på daghem Figur 9. Olycksfallstyper i området , N. 19

20 Antal Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet , N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området Icke registerad olyckstyp Trafik Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsevenemang Andra olycksfall i fritiden Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Olycksfall i skola eller på daghem 590 Annan eller icke specificerad olyckstyp

21 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 9. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" " %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges " %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder > menetelmäseloste (på finska) 21

22 Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området % % % % Aura S:t Karins % % % Kimitoön Koski Tl Gustavs * * Laitila Lundo % Loimaa Väståboland % % % Marttila % * Masku % % Mynämäki % Nådendal % % Nousis Oripää % 90-21% 911 * 6.7 <5 * Pemar % Pyhäranta * * Pöytyä Reso % % % Rusko % Salo Sagu % Somero Tövsala % % * Tarvasjoki % % * Åbo % % % Nystad % Vehmaa % Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 11 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 12 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22

23 Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området % % % % % % Aura 62 * * % S:t Karins % % % % % Kimitoön % * Koski Tl 54 * * Gustavs 7 * 71 - <5 * * Laitila % % Lundo % % % Loimaa % % % Väståboland % % % % % Marttila 19 * * Masku % % Mynämäki % % % Nådendal % % % % % Nousis * % Oripää 7 * 66-6 * * % Pemar % % Pyhäranta 13 * <5 * Pöytyä Reso % % % % % Rusko % 25 * % % Salo % % % Sagu * % Somero 160 * Tövsala 8 * * % Tarvasjoki 28 * * % % Åbo % % % % % % Nystad % Vehmaa 26 * * % Total 13 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 14 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 15 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23

24 Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området % % % % % Aura 17 * * 24 * 9 * S:t Karins % Kimitoön % 18 * % Koski Tl 11 * * 15 * 13 * Gustavs <5 * 49 - <5 * <5 * 15 * 70 - Laitila * % Lundo 54-25% % Loimaa % % % Väståboland 58-25% % % Marttila 9 * <5 * 9 * 5 * Masku * % % Mynämäki % 9 * % Nådendal 64-32% % % Nousis * % Oripää <5 * 45-35% <5 * 8 * 7 * 70-33% Pemar % % % Pyhäranta 13 * 79-6 * 23 * 30 * Pöytyä * Reso % % Rusko % % 9 * % 19 * % Salo % % % % Sagu 28 * * 12 * 11 * Somero * % Tövsala 5 * 90 - <5 * 8 * 43 * Tarvasjoki 9 * 96-7 * 8 * 5 * Åbo % % % % % Nystad % % Vehmaa 8 * * 13 * 27 * Totalt 16 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 17 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 18 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24

25 Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området % % % % % % % Aura * % 15 * <5 * S:t Karins % % 17-78% Kimitoön % % % <5-74% Koski Tl % <5 * * <5 * Gustavs 37 - <5 * % <5 * 44 - <5 * Laitila % <5 * Lundo % % Loimaa % % % 33-52% Väståboland % % % Marttila * * 92 - <5 * Masku % 8-45% Mynämäki % * % Nådendal % % 27-56% Nousis % 13 * % <5 * Oripää 38-7 * % 9 * 38-36% <5 * % Pemar % % * Pyhäranta 59 - <5 * % 16 * 94-7 * Pöytyä % % % % 5 * Reso % % % 16-72% % Rusko * Salo % % % 40-84% Sagu * * <5 * Somero % % Tövsala 86-5 * % 5 * <5 * Tarvasjoki % 16 * % 10 * <5 * Åbo % % % % % % Nystad % % % % 26-46% Vehmaa * % 13 * % <5 * Totalt 19 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 20 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 21 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25

26 Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden Kommun Totalt Hela området % % % % % % Aura 29-7 * 12 * % 22 * S:t Karins % Kimitoön * 11-44% * Koski Tl 13 - <5 * 8 * 6 * Gustavs 5 * <5 * <5 * <5 * 17-9 * 13 * 12 * 60 - Laitila 40-32% Lundo % % Loimaa % % Väståboland % % % 96-33% % Marttila 9 - <5 * 7 * <5 * 28-35% 15-43% Masku * % Mynämäki 62-9 * % % Nådendal % % % Nousis 55 - <5 * 9 * * Oripää 10 * <5 * <5 * 5 * * 13 * 8 * 80 - Pemar % % Pyhäranta 8-47% 5 * 5 * <5 * * Pöytyä % Reso % % % 81-44% % Rusko 69 - <5 * Salo % % Sagu 17 - <5 * 7 * 8 * Somero Tövsala 12 * <5 * <5 * 7 * Tarvasjoki <5 * 6 * 11 * * Åbo % % % % % % % Nystad % % % % Vehmaa 20-7 * 8 * 5 * * Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 23 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 24 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26

27 Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden Kommun Totalt Hela området % % % % % % % Aura 22-5 * 12 * <5 * S:t Karins % Kimitoön 40 - <5 * 8 * 5 * * Koski Tl 8 * <5 * <5 * 12 * % Gustavs 6 * <5 * <5 * <5 * 6 * 12 * 20 * 21-50% 70 - Laitila 32 - <5 * 8 * 9 * Lundo 85-9 * % Loimaa * % % % Väståboland * % % % Marttila 8 * <5 * <5 * <5 * * % Masku 59-9 * 7 * 10 * Mynämäki 49-9 * 8 * <5 * % % Nådendal 79-9 * % 960-8% Nousis 31 - <5 * <5 * <5 * 37-39% Oripää 8 * <5 * <5 * <5 * 8-47% 5 * % 50-44% Pemar * 19 * Pyhäranta <5 * <5 * <5 * <5 * % Pöytyä 37 - <5 * 6 * 6 * Reso % % % Rusko 39 - <5 * 13 * 6 * Salo % % Sagu 22 - <5 * <5 * <5 * Somero 39-5 * 7 * 49 * Tövsala 8 * <5 * <5 * <5 * Tarvasjoki 15 * <5 * <5 * <5 * Åbo % % % % % % % Nystad 59-7 * % Vehmaa 16 * <5 * 6 * 19 * % % Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 26 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 27 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27

28 Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland Hela räddningsområdet Aura 533 Oripää 243 S:t Karins Pemar Kimitoön Pyhäranta 247 Koski Tl 308 Pöytyä 747 Gustavs 94 Reso Laitila Rusko 370 Lundo Salo Loimaa Sagu 572 Väståboland Somero Marttila 155 Tövsala 359 Masku 876 Tarvasjoki 253 Mynämäki 655 Åbo Nådendal Nystad Nousis 399 Vehmaa Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna Stakesin työpapereita 3/ Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/

29 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden I Finland omkom personer per år i brandrelaterade olycksfall Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh Totalt Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29

30 Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet , N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt Yhteensä Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet , N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt Yhteensä Vårddagar Vårddagar Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området