ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

Transkript

1 ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST Säker sjöfart på ett hav av möjligheter! ITS-applikationer är viktiga verktyg inom alla verkets kärnområden. Tekniska landvinningar skapar löpande möjligheter att effektivisera verksamheten och möta kunders önskemål.

2 Isbrytning där ITS ersätter motorkraft Genom att satellitbilder numera beskriver isläget slipper vi forna tiders helikopterspaning och vi får en bättre bild av var råkarna ligger och var framkomligheten är som bäst. Genom AIS har vi momentant överblick över trafikläget. Information om framkomliga rutter kan till del ersätta fysisk assistans med isbrytare och assistanser kan samordnas. Vi når ökad effektivitet, spar bunker och miljö! Isbrytarna blir lite mer av trafikledningscentraler och i lite mindre grad kraftfulla bogserbåtar som släpar behövande genom packis och isvallar! Ett utvecklingsprojekt under säsongen är att installera en kamera på fyren Nordvalen i Norra Kvarken där isläget förändras snabbt och isen ofta är besvärlig. Vi får då ständigt uppdaterad och mer detaljerad information om assistansbehovet. Utsjöbojen som skriver och berättar hur den mår Utsjöbojar är dyra att inspektera! Om skada uppstår innebär det att utsjöledens utmärkning är ofullständig med ökad sjösäkerhetsrisk som följd. Sjöfartsverket har därför utvecklat ett system för ärrmonitorering av lykta, batteri och lysbojars position. Det senare sker med hjälp av satellitpositionering. Dessa s.k. Orbcomm-bojar lämnar daglig statusinformation via e- post, förmedlad per satellit. 2 ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

3 Differentiell GPS en svensk/finsk innovation som spritts världen över GPS-systemet ger förutsättningar att göra positionsbestämning med en noggrannhet som till 95 procent är bättre än 20 meter. Det räcker inte som stöd för navigering i de trånga svenska och finska skärgårdarna. De svenska och finska sjöfartsverken utvecklade därför ett system baserat på referensstationer som beräknar avståndsfelet till varje satellit. Via långvåg skickas korrektioner tillsammans med uppgift om stationers tillförlitlighet, korrektionens kvalitet samt information om någon satellit inte bör användas. Sjömätning ITS på djupt vatten Verksamheten inom sjömätningen befinner sig ständigt i IT-teknikens frontlinje. Mätning sker idag med flerstråle-ekolod som samtidigt sänder ut ca 250 lodstrålar vars ekon fångas upp och tolkas. Tekniken tilllåter fullständig bottentäckning och mäter av en bredd som är tre gånger vattendjupet. Sjömätningsfartygen kan normalt hålla en mäthastighet på upp till 12 knop. Ett fartyg med rätt utrustning en bra DGPS-mottagare (Differentiell GPS) får en position med förbättrad tillförlitlighet och noggrannhet bättre än en meter tillräckligt som stöd för skärgårdsnavigering. Sverige och Finland var först i världen med tjänsten. Idag har systemet fått global spridning! Vilka förutsättningar kommer morgondagens positioneringssystem Galileo att skapa? Precisionspositionering Sjömätning ställer mycket stora krav på positionering. Det gäller inte bara i latitud- och longitudled, position i höjdled är vital! Förändringar i vattenstånd och störningar på mätfartyg orsakande av exempelvis sjögång måste beaktas. En noggrannhet på enstaka centimeter i tre dimensioner, nås genom avancerad GPS kombinerat med landbaserade referensstationer. Det senare systemet, SWEPOS Nätverks-RTK (Real Time Kinematik), har Lantmäteriet tagit fram i samarbete med bl.a. Sjöfartsverket. Systemet består av ett nationellt heltäckande referensstationsnät och en central som distribuerar unika realtidsdata till den enskilde användaren via GSM. Teknikens potentiella användningsområden är många! I områden där permanenta RTK-stationer saknas etableras egna referensstationer i samband med sjömätning. Säker sjöfart på ett hav av möjligheter! 3

4 Sjömätningsfartygen säkerhetsklassade IT-lab på ständig resa Sjömätningsresultatet granskas och bearbetas ombord. Därigenom skapas effektivitet och kostsamma återbesök i området undviks. Mätresultaten förs iland och lagras i Sjöfartsverkets digitala djupdatabas. Den är inte bara en resurs för verket utan för samhället i stort. Djupdatabasen ger möjlighet till tredimensionella avbildningar av bottentopografin, som kan vara grund för ITS-tillämpningar men som också efterfrågas av bl.a. naturvården. Att mäta havet i flykten Redan under 1980-talet och i början av 1990-talet utvecklades helikopterburen laser för djupmätning. Utvecklingsarbetet drevs av FOA och Sjöfartsverket i samarbete SAAB. Tekniken täcker snabbt stora ytor men har nackdelen att den inte fungerar med nödvändig säkerhet vid lite större vattendjup. Stora grunda områden har också sjömätts på detta sätt, men för de områden som prioriteras idag kan det flygburna alternativet ännu inte konkurrera. 4 ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

5 Sjökortrullarnas tid är förbi den digitala världen tar form Bearbetade djupdata, kombinerat med annan relevant information blir till sjökort digitala sjökort. Internationellt standardiseringsarbete har lett fram till en gemensam syn på hur elektroniska sjökort (ENC, Electronic Nautical Charts) ska utformas och presenteras (ECDIS, Electronic Chart Display and Information System). Sjökorten uppdateras automatiskt för den som abonnerar på tjänsten. Uppfylls kraven behövs inte längre papperskort ombord! ECDIS ger möjlighet att kombinera sjökortbilden med radarbild, såväl som med andra data. Säker sjöfart på ett hav av möjligheter! 5

6 En svensk lots och ett svenskt geni bar hela vägen till världsstandard En lots i Stockholms skärgård, Benny Pettersson, såg behov av en teknik som kunde se i radarskugga att se bakom uddar med höga berg. Ett svenskt geni, Håkan Lans, hade en transponderlösning. Tjänsten kallas idag AIS (Automatic Identification System) och finns sedan 2007 ombord på alla större fartyg som går i internationell trafik. AIS skickar information till andra fartyg inom radioavstånd med information om fartygets identitet, kurs, hastighet, dimensioner m.m. Genom kuststationer tar Sjöfartsverket också iland och lagrar den information fartygen skickar. Tack vare nordiskt/baltiskt samarbete har sjöfartsverken i Östersjöregionen, via en gemensam central i Köpenhamn, tillgång till AIS-data för hela regionen. Det ger planeringsunderlag och skapar möjlighet att, vid behov, klarlägga skeenden till sjöss. Det GIS-verktyg som används för att bearbeta och analysera AIS-data benämns RAIS (Rapporteringssystem för AIS-information). AIS och lots-pc garanterar förstklassig information på fartygsbryggan Genom framsynthet från verkets förhandlare kom funktionskraven på AIS-utrustningen ombord också att omfatta en lotsplugg. Det har skapat förutsättningar för oss, liksom för andra lotsningsorganisationer, att ta fram och utveckla ändamålsenlig lots-pc. En PC som ryms i lotsväskan, innehåller elektroniska sjökort med alla uppdateringar, väderinformation m.m. Genom att den kan anslutas via lotspluggen fås position från fartygets positioneringssystem. Om utrustningen ombord inte är up-to-date kan lotsen lita på sin egen portabla utrustning! Lotsens handdator effektiviserar logistiken och skapar mervärde för kund Lotsarnas handdatorer är en unik lösning som utvecklats för våra behov. Genom handdatorn får lotsen sina lotsningsuppdrag och kan bekräfta dem. Handdatorn är också en intelligent väckarklocka som uppdateras och beaktar eventuella förseningar uppskattat av den lots som ska ta en sen natt- eller 6 ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

7 en tidig morgonlotsning. När lotsen är ombord och lotsningen påbörjas registreras det i handdatorn, liksom när lotsningen slutförts. Lotsningsplaneringen får då information om status. När lotsningen avslutas får kunden direkt information om lotsavgiftens storlek och signerar lotssedeln digitalt. Information skickas som faktureringsunderlag till verkets ekonomiavdelning, till lönekontoret och till lotsplaneringen för uppföljning av verksamhetsmål. Sjönöd med båda fötterna på jorden Genom simulatorträning kan utbildning av bl.a. lotsar förbättras. Krissituationer som sällan uppstår kan konstrueras och tränas under realistiska förhållanden. Sjöfartsverkets fartygssimulator har utvecklats successivt och ger idag möjlighet till mycket verklighetsnära tillämpningar. Samtidigt pågår fortsatt utvecklingsarbete! Trafikinformationscentraler ITS-intensiv arbetsplats under utveckling Sjötrafikinformation är ett stöd till sjöfarten - rådgivning och alltid aktuell information! Från verkets trafikinformationscentraler följs trafiken med radar och AIS. Informationen plottas i elektroniska sjökort. Information om väder, vind och havsströmmar hämtas från SMHI och verkets egna vind- och vattenståndsstationer. Kommunikation sker i stor utsträckning över radio. Säker sjöfart på ett hav av möjligheter! 7

8 FRS ett digitalt möte mellan hav och land Sjöfartsverket utvecklar ett fartygsrapporteringssystem (FRS) som ska utgöra ett samlat informationsfönster mellan fartyg/mäklare och det offentliga samhället. Kunder ska inte behöva redovisa uppgifter mer än en gång! Samtidigt ska FRS-systemet i lämpliga delar göras tillgängligt för andra aktörer, inte minst hamnar. Idag pågår en försöksverksamhet där Stockholms Hamnar ges tillgång information. Ett hav av möjligheter Sjöfartsverket är en spännande arbetsplats med många, intressanta, utvecklande och ibland lite udda jobb. Verksamheten spänner över ett brett område med en mängd olika yrkeskategorier. Arbetet är rörligt och fritt och du kommer hela tiden i kontakt med olika personer och kompetenser. Det internationella arbetet går hand i hand med vår egen verksamhet. Vi kan erbjuda stimulerande arbetsuppgifter i en föränderlig värld. Läs mer på Sjöfartsverket på ITS världskongress 2009 Sjöfartsverket deltar gemensamt med Banverket, Luftfartsverket, NetPort Karlshamn, Vinnova och Vägverket med en utställning vid ITS kongressen den 21 till 25 september i år. Verket visar bl.a. trafikinformationscentralen VTS-Sound och deltar i en rad andra aktiviteter. Tillsammans med finska sjöfartsverket och Viking Line anordnas ett teknisk förbesök på temat avancerad marin navigering där deltagarna den 20 till 21 september ges tillfälle att se avancerad skärgårdsnavigering med modern nautisk utrustning i verkliga livet! 8 ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST