Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Kött: Så här kommer jag förlänga hållbarhet på mitt renkött. Jag tänker torka mitt renkött genom att lägga ut det så det får torka med hjälp av sol och vind. Jag kommer ha det ute så länge det går så jag kan spara det så länge som möjliget. Bröd: Jag kommer förlänga hållbarheten genom att hålla det varmt och stänga in det så inte luft och bakterier kommer in. då kan jag ta upp det när jag inte har något annat att ta. Grönsaker: Jag tänker förlänga hållbarheten genom att torka tomater. Alltså soltorkade tomater. Jag tänker göra likadant som när jag förlängde hållbarheten med renköttet. På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Att bevara mat förr i tiden utan elektricitet eller de som är fattiga i världen utan elektricitet 1. Man skulle inte kunna djupfrysa maten i frysen. Man kanske inte skulle kunna bevara brödet lika länge så man kanske behövde äta upp det på direkten eller inom några dagar. 2. Man kan inte häller steka på något på stekpannan så då kanske man behöved göra upp en eld och grilla det.och då behöver man ved och tändstickor eller sten och trä förr i tiden för de inte hade några tändstickor. 3. De skulle inte kunna salta för att salt var väldigt dyrt. De skulle inte kunna tillsätta maten med salt så det smakar mer. 4. Röka skulle vara svårt för då behöver man mycket vatten och eld. Och i röken fanns det bakteriedödande ämnen som dödar bakterier i fisken. 5. Man skulle inte kunna torka maten på det snabba sättet för då behöver man låg eld som går över. Så då fick de ta hjälp av solen och vinden. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten meny 4 : potatis, strömming, grönsallad, vatten Jag valde meny 4 för att man får energi från potatis som är kolhydrater och från fisken får man mycket protein så att man bygger upp sina muskler. Från grönsalladen får man mineraler och olika vitaminer. Vatten höjer din vätskehalt och släcker törsten. Meny 1: stekt ägg,bacon,grönsallad,mjölk Den här rätten vill jag ändra på lite saker. Jag skulle byta ut stekt ägg och bacon för det är nästan som en frukost och att man inte får i sig kolhydrater så att man inte får någon energi. Meny 2: ris,grönsallad,vatten Man får i sig kolhydrater och mineraler och vitaminer i den här maträtten men inga proteiner så då skulle jag ta med en liten köttbit.

2 Meny 3 spagetti,ketchup,coca-cola coca-cola finns det mycket socker och är onyttigt och det är bra att ha proteiner i sig så jag skulle ta med lite köttfärssås och vatten istället för coca-cola. Meny 4 potatis,strömming,grönsallad och vatten Jag skulle inte ändra på något för man får i sig kolhydrater, protein, mineraler och vitaminer. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Kolhydrater innehåller socker och stärkelser så att du får energi. Du förbränner kolhydrater när du rör på dig och då måste du fylla på med nya kolhydrater. När du andas ut koldioxid så andas trädet in det och andas då ut syre. När trädet andas in koldioxiden så suger den upp vatten från rötterna och upp till bladen och solen lyser på den så att det blir syre och socker. Allt det här kallas fotosyntesen och det går runt som ett kretslopp hela tiden. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A: Ja, det stämmer för att man bygger upp muskler med protein. B: Nej, jag håller inte med för det finns inte kolhydrater i en energidryck. C: Nej, frukosten är den viktigaste måltiden på dagen så att man orkar fullt ut. Man ska sänka på kolhydrater och öka på mineraler. D: Man måste skriva allt som är i för annars kan de som är allergiska mot det äta det om det är i men det står inget. E: Nej, jag tror inte det för en människa kanske måste äta kött för om svamp och sånt tar slut så måste man äta köttet så nej.

3 Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Vad är marschmallow? Inledning: Idag ska vi leta efter stärkelser, druvsocker, fett, proteiner i en marschmallow. När vi ska testa protein och druvsocker ska vi använda en Uristix, på den yttersta reagensstickan ska vi testa med proteintestet genom att blöta upp marschmallowen och sedan ta ner reagensstickan och testa. Sedan ska vi testa med den innersta på reagensstickan. När vi ska testa fetthalten så ska man använda ett brunt papper som man gnuggar i i marschmallowen. Om pappret blir genomskinligt så finns det fett i marschmallowen. När vi ska se om det finns stärkelser i marschmallowen så ska vi droppa 6 droppar jod. Om marschmallowen ändrar färg finns det stärkelser i den. Hypotes: Vi tror att det finns stärkelser i marchmallowen för att det finns stärkelser i andra sötsacker och godisar. Varför skulle det inte finnas i en marschmallow? Vi tror att det finns fett i marschmallows för att när man äter marschmallow smakar det fett och den är alldelles kladig. Vi tror att det inte finns druvsocker för att det finns i frukter och inte i sötsacker. Jag och Kajsa tror att det inte finns protein i en marschmallow för man bygger inte upp musklerna med marschmallows. Stärkelser: Först så ändrade den inte färgen men efter ett tag ble den helt svart. Alltså en positiv reaktion. Fett: Nej, vi hade fel om fettet. Det blev alldrig genomskinligt så det fanns inget fett i marschmallowen Druvsocker: Vi trodde att det fanns druvsocker i en marschmallowen och vi fick faktiskt en positiv reaktion för det fanns ungefär 2000mg druvsocker i den. Protein: Nej det reagerade ingeting. Vi fick en postiv reaktion för vi hade rätt. Slutsatser: Idag skulle vi testa och se om det fanns stärkelser, druvsocker, fett och protein i en marschmallows. Vi gjorde en tabell där man kan se om vi fick positiv reaktion eller negativ reaktion. När vi testade med druvsocker så trodde vi först att det skulle bli en negativ reaktion men vi hade fel. Det fanns druvsocker i en marschmallow. Reagensstickan blev helt brun och vi kollade hur många mg den hade. Den hade ungefär 2000 mg. Vi trodde att det fanns stärkelser i marshmallowen och vi trodde rätt. Marschmallowen blev helt svart när vi droppade joden på den. Men det tog lite tid innan den ändrade färg. Vi tyckte att uppdraget gick bra och vi blev klara snabbt än vad vi bruckar bli. Vi har också lärt oss ett nytt ord = Hypotes. Det betyder förutsägelse. Vi kanske skulle kunna göra tabellen lite tydligar och större men annars gick det bra.

4 På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). 1. En måltid ska alltid innehålla de tre delarna från matcirkeln. En del potatis, ris eller pasta. En del kött eller fisk. Och en del med t.ex. sallad. På Saras tallrik finns det endast vitaminer, kolhydrater och socker. För att få en komplet måltid måste hon lägga till proteiner som finns i t.ex. kött och fisk och skippa sockret från chokladbollen. Sockret kommer lägga sig som fett. 2. Om man är vegetarian äter man inte kött. Men måste då måste man få i sig andra ämnen istället för kött t.ex. linser, bönor. De innehåller fibrer. Sallad ska man dock ta alltid lite av i alla fall eftersom det innehåller vitaminer som man behöver för att inte få bristsjukdomar. Från rutorna 1,6,11,13,14,14

5 Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på D-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.