Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Enhetschef Hanna Bäck Dnr: KS/2015: Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge social- och omsorgskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar till att bilda ett finansiellt samordningsförbund tillsammans med Sigtuna och Sollentuna kommun. 2. Kommunstyrelsen beslutar att ge social- och omsorgskontoret i uppdrag att återkomma med förslag till avsiktsförklaring, förbundsordning och finansiering. Sammanfattning av ärendet En förfrågan har kommit från Sigtuna och Sollentuna om Upplands Väsby kommun vill ingå i ett finansiellt samordningsförbund tillsammans med dem och övriga parter. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser möjliggör för Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun/er och landsting att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Samordningsförbundens uppgift är att verka för att medborgare ska få rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget bidrar med en fjärdedel av medlen och den/de kommuner som deltar med en fjärdedel. Representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan i Sollentuna, Stockholms läns landsting och Upplands Väsby kommun träffades under våren 2015 för att göra en första bedömning av om det för Väsbyborna skulle innebära ett mervärde att ingå i ett finansiellt samordningsförbund. Förstudien tydliggjorde att det finns också behov av mer samordnade insatser för utsatta grupper som står utanför arbetsmarknaden. Sigtuna kommun och Sollentuna kommun har startat arbetet med att ta fram förbundsordning och avsiktsförklaring. Under september 2015 möts styrgruppen för Sigtuna/Sollentuna för att fortsätta arbetet och Upplands Väsby kommun inbjuds att delta. Om kommunerna fattar erforderliga 1

2 beslut under hösten 2015 kan, efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden, ett samordningsförbund bildas tidigast juli Beslutsunderlag 1. Tjänsteutlåtande; Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund , KS/2015: Förstudie beträffande deltagande i samordningsförbund Ärendet i sin helhet Bakgrund En förfrågan har kommit från Sigtuna och Sollentuna om Upplands Väsby kommun vill ingå i ett finansiellt samordningsförbund tillsammans med dem och övriga parter. Sigtuna kommun och Sollentuna kommun kommer har under våren 2015 utrett förutsättningar för att ingå i ett finansiellt samordningsförbund och tagit fram förslag på avsiktsförklaring och förbundsordning. Målsättningen är att samordningsförbundet skall bildas under våren Finansiell samordning Det finns idag ett växande behov av arbetskraft samtidigt som antalet individer i behov av rehabilitering och samordnade insatser ökar. Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft, kallat Finsam. Lagen möjliggör för Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun/er och landsting att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund och beslutar själva hur samarbetet ska utformas och bedriver samverkan utifrån lokala behov och förutsättningar. Samordningsförbundens uppgift är primärt att verka för att medborgare ska få rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva. I dagsläget finns det 80 samordningsförbund som omfattar 241 av Sveriges 290 kommuner 1. Målgrupp Målgruppen för ett samordningsförbunds insatser identifieras lokalt och ges möjlighet till tidigt stöd, även förebyggande åtgärder. Målgruppen utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen år). Arbetslinjen är tydlig och 1 Sveriges kommuner och landsting, SKL, Information om förmedlingsmodell för den statliga medelstilldelningen till samordningsförbunden ( ). 2

3 innebörden av begreppet arbetsförmåga är viktig för synen på rehabilitering. De individer som behöver samordnad rehabilitering kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov 2. Ansvar för rehabilitering I begreppet rehabilitering ingår alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder för att hjälpa sjuka och skadade att återvinna sina funktionsförmågor och förutsättningar för ett normalt liv. Ansvaret för rehabilitering är uppdelat på flera aktörer. Uppdelningen av ansvaret kan innebära att det inte finns en samlad bild av individens behov, en svårighet att koordinera insatserna och en otydlighet i vem som har ansvaret. Insatserna i ett samordningsförbund Insatserna i ett samordningsförbund ska avse individer som behöver samordnade åtgärder, till exempel på grund av en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. Det centrala motivet är att förbättra samarbetet mellan olika verksamheter. De samverkande parterna kan inom sina verksamheter upphandla eller utföra tjänster eller insatser för enskilda personer. Dessa insatser kan finansieras av samordningsförbundet men utföras inom den samverkande parten. Alla de insatser som finns samlat inom de samverkande parternas kompetens kan finansieras av samordningsförbundet. Individinsatserna kan vara förberedande, till exempel kartläggningar och utredningar, eller direkta, till exempel olika behandlingar och utbildningar. Även strukturella insatser, exempelvis utbildningar, kan finansieras av samordningsförbundet. Samordningsförbundet ska inte finansiera individernas försörjning. Organisation och styrning inom ett samordningsförbund (fakta) Styrelse för samordningsförbund Förbundschef Beredningsgrupp/lokal samverkansgrupp Ledning/Styrgrupp för respektive projekt/verksamhet. Styrelsen för ett samordningsförbund består av politiker från kommun respektive landsting. I styrelsen ingår även representanter på tjänstemannanivå från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I beredningsgruppen/ lokala samverkansgruppen är det tjänstemän som sitter. Samordningsförbundet är en 2 Fakta om samordningsförbund hämtad ur Handbok för finansiell samordning, Nationella rådet, oktober

4 egen juridisk person med eget organisationsnummer. Efter varje år genomförs en årsredovisning och inför varje nytt år fastställs en budget och verksamhetsplan. Administrationen inom ett samordningsförbund Existerande samordningsförbund har utformat den administrativa byggnaden på olika sätt, vilket innebär att i vissa fall är det enbart en förbundschef anställd. Som regel brukar även samordningsförbunden även ha anställt processtödjare och ekonom. På en del håll upphandlas även administrativt stöd. Det är upp till samordningsförbunden att avgöra hur ofta förbundschefen skall träffa styrelsen och hur ofta möten sker i de lokala beredningsgrupperna. Det finns exempel på från södra länsdelen där styrelsen i ett samordningsförbund träffas varannan månad medan de lokala beredningsgrupperna träffas mer regelbundet. Samordningsförbundet är en självständig juridisk organisation. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning. Samordningsförbunden har inte anställd personal som arbetar i individärenden. Det innebär även att samordningsförbundet inte har arbetsgivaransvar för deltagare som arbetar inom ramen för ett projekt. Finansiell samordning Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen som bekostar ett samordningsförbund. Landstinget bidrar med en fjärdedel av medlen och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Starta samordningsförbund I arbetet med att bilda samordningsförbund är det första steget att ta fram en förbundsordning och en avsiktsförklaring för förbundet. Av avsiktsförklaringen skall det bland annat framgå vilka målgrupper samordningsförbundet bör fokusera på. Förbundsordningen för ett samordningsförbund skall uppfylla krav som framgår av lagen om finansiell samordning. Förbundet är bildat när förbundsordningen har fastställts av förbundsmedlemmarna eller vid den senare tidpunkt som anges i förbundsordningen. Uppsägningstiden för utträde av samordningsförbund är tre år. Förstudie Representanter från Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby, Försäkringskassan i Sollentuna, Stockholms läns landsting och Upplands Väsby kommun träffades under våren 2015 för att göra en första bedömning av om det för Väsbyborna skulle innebära ett mervärde att ingå i ett finansiellt samordningsförbund med Sollentuna, Sigtuna och övriga parter. Arbetsgruppens medlemmar: Susanne Wikström, Arbetsförmedlingschef, Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby Kjell-Åke Gårdh, Samverkansansvarig, Försäkringskassan, Stockholms län norr 4

5 Barbro Hansson, Utredare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting Robert Jeppsson, Enhetschef, Psykosmottagningen i Upplands Väsby, Stockholms läns landsting Hanna Bäck, Enhetschef Vägval Vuxen, Upplands Väsby kommun Azarina Bäckström, Projektledare, Vägval Ungdom, Upplands Väsby kommun Susanne Johansson, Enhetschef, Kundvalskontoret, Upplands Väsby kommun Birgitte Lindén Rost, Enhetschef, Beroendeenheten, Upplands Väsby kommun Niklas Utterström, Enhetschef, Ekonomiskt bistånd, Upplands Väsby kommun Varför tillsammans med Sigtuna och Sollentuna? Förstudien tydliggjorde att det redan i dag finns en rad kontaktytor som gör det naturligt att de nämnda kommunerna ingår i ett gemensamt samordningsförbund. Följande uppmärksammades: 1. Arbetsförmedlingen har under våren 2015 fattat beslut om en organisationsförändring där bland annat arbetsförmedlingarna i Märsta/Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommer få samma arbetsförmedlingschef. 2. Försäkringskassan i Sollentuna hanterar sjukskrivna/ungdomar med aktivitetsersättning som är bosatta i Sigtuna kommun, Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun. 3. Sigtuna-Upplands Väsby psykiatriska öppenvård och Sollentuna psykiatriska öppenvård har gemensam övergripande chef och tillhör psykiatri Nordväst. 4. Psykosmottagningen i Upplands Väsby, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Sollentuna samt Habiliteringscenter i Sollentuna samverkar i dag kring patienter som bor i upptagningsområdet för Försäkringskassan i Sollentuna. Identifierade möjliga mervärden I Upplands Väsby kommun finns behov av mer samordnade för bland annat insatser för: - Ungdomar som står utanför arbetsmarknaden - Individer med psykisk ohälsa i behov av arbetsmarknadsinriktad rehabilitering/sysselsättning - Samarbete kring nollplacerade (det vill säga utan sjukpenninggrundand inkomst) som i dag uppbär ekonomiskt bistånd - Samverkan kring personer som står utanför arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa 5

6 - Nyanlända/flyktingar i behov av rehabilitering Med myndighetsgemensamma resurser kan verksamhet/projekt organiseras mer effektivt och därigenom snabbare komma fram till en lösning tillsammans med individen. Samordningsförbundet kan innebära en övertid hållbar struktur för samverkan mellan myndigheterna. Samarbetet mellan tjänstemän och myndigheter blir bättre om ett gemensamt och samanhållet ansvar kan tas utifrån individens behov. Individen skulle i en gemensamt finansierad och organiserad insats kunna få en gemensam handlingsplan med en från myndigheterna samordnad rehabilitering. I dag samverkar/samarbetar myndigheter i Upplands Väsby kommun bland annat i Nätverket för aktiv rehabilitering. Där ingår representanter på tjänstemannanivå från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Habiliteringen, Psykosmottagningen i Upplands Väsby, Sigtuna-Upplands Väsby psykiatriska mottagning samt Upplands Väsby kommun (socialtjänst). Respektive part har i dag möjlighet att aktualisera en klient/patient/sökande/försäkrad till nätverket och tillsammans med övriga myndigheter komma fram till en lösning. Om Nätverket som verksamhet ingick i ett samordningsförbund skulle en koordinator gemensamt finansieras med uppgiften att samordna aktiviteter och följa upp och utveckla metoden, behov som idag inte tillgodoses i tillräckligt hög utsträckning. Etablering av verksamheter/projekt som riktar sig till kommuninvånare i alla tre kommuner skulle ge förutsättningar att erbjuda fler, flexibla lösningar när det kommer till exempelvis sysselsättningsverksamhet, arbetsprövningsplatser, gruppverksamhet etc. Representanter från respektive myndighet på chefs- och handläggarnivå lär känna varandra bättre vilket skapar snabbare kontaktvägar. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna kan delas på ett mer strategiskt sätt. Vid finansiell samordning har Arbetsförmedlingen, Landstinget och Försäkringskassan större möjligheter att göra lokala satsningar tillsammans med kommunerna. Exempelvis skulle Arbetsförmedlingen i ännu högre utsträckning än i dag avdela personal att samarbeta med socialtjänsten kring arbetslösa med försörjningsstöd. Fler insatser, möjlighet att utforma och pröva nya, gemensamma arbetsmetoder, Kommunerna skulle ha en större möjlighet att bedriva verksamhet finansierad av socialfonden Gemensamma ekonomiska incitament och målsättningar för att individen snabbare kommer i självförsörjning 6

7 Enklare och mer rättsäkert informationsutbyte mellan myndigheterna Utmaningar/risker med ett samordningsförbund Det kan ta lång tid att få igång ett samordningsförbund men även att få igång verksamhet. Det finns en begränsad peng att göra verksamhet av efter kostnad för administration. Det kan vara svårt för tre kommuner att gemensamt prioritera. Trots närheten mellan Sigtuna kommun, Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun kan behov av olika insatser/verksamheter variera mellan kommunerna. Den stora vinsten för individen är samordning/samverkan och gemensam myndighetsövergripande handlingsplan, men en risk kan vara att insatser fördröjs. Det kan finnas gränsdragningsproblem, vilket innebär att det finns risk för att samordningsförbunden finsaniserar verksamhet som ordinarie verksamhet borde finansiera. Tidplan Sigtuna kommun och Sollentuna kommun har startat arbetet med att ta fram förbundsordning och avsiktsförklaring. Under september 2015 möts styrgruppen för Sigtuna/Sollentuna för att fortsätta arbetet och Upplands Väsby kommun inbjuds att delta. Om kommunerna fattar erforderliga beslut under hösten 2015 kan, efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden, ett samordningsförbund bildas tidigast juli Social- och omsorgskontoret Hillevi Engström Kommundirektör Barbro Johansson Socialchef 7