Föräldrastödsprojektet 16-25

Transkript

1 Föräldrastödsprojektet Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART. Startade 1/ Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för utvecklingsprojekt inom Funktionshinderområdet

2 Övergripande syfte Att undersöka behov av och utforma stöd för föräldrar till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning i åldern 16-25år. Mer specifikt avses att dessa föräldrar ska klara ungdomens övergång till vuxenlivet utifrån den unges behov och på basis av samma rättigheter som andra.

3 Kort om RiFS Riktat Föräldrastöd Undersöker stödet till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Telefonintervjuer med föräldrar till barn (0-18 år) med LSS-insatser. 144 intervjuer. Enkät till professionella. 177 svar.

4 Ett urval av RiFS resultat Både föräldrar och professionella anser att samverkan mellan olika aktörer är mycket bristfällig. 70% av föräldrarna svarade att de inte visste vem som hade ansvar för att samarbetet mellan olika aktörer fungerar. Föräldrar upplever att stödet från samhället minskar ju äldre barnet blir.

5 Projektet ska: Utveckla ett förbättrat föräldrastöd i samarbete med föräldrarna, och implementera detta i hela staden. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring kommunikation. Ta fram bättre rutiner för föräldramedverkan i beslutsprocesser som påverkar målgruppen. Kartlägga vilket stöd som finns i övergången från gymnasium till arbete, och från att flytta från familj till eget boende, i syfte att identifiera samordning- och kvalitetsbrister.

6 Vad har hänt hittills?... Kartläggningsfas Fokusgrupper samt en rad intervjuer med föräldrar cirka 35 föräldrars upplevelser och erfarenheter. Kartläggning av professionellas och intresseorganisationers kunskap och tankar kring den unges utvecklingsövergångar. Särskilt fokus påkommunikationsfrågor, bland annat genom fokusgrupp med professionella och föräldrar.

7 Förälder 1; Sålänge de går i skolan har man någon att slåss med, man kan ställa krav, man kan kräva saker av rektorn, nu finns det ju ingen att slåss mot. Förälder 2; Ja dåvet man vem fienden är åtminstone.

8 Fokusgrupper, intervjuer och övriga kontakter Huvudsakliga slutsatser och arbetsområden; 1)Stora problem i övergångarna mellan olika aktörer, vilket kan handla om samverkanssvårigheter, minskat stöd och motivationssvårigheter. Detta gäller bland annat frågor kring kommunikation och hjälpmedel. 2)Myndighetsåldern och sekretessen är en stor påfrestning för föräldern 3)Föräldrar tvingas kämpa oavbrutet för den unge och måste själva veta vad de ska ansöka om. De saknar tillräcklig kunskap om sina och den unges rättigheter samt kring vad som händer vid den unges transition till vuxenlivet. 4)Föräldrarna upplever brister i bemötande och i kompetens hos professionella, både inom kommun och inom hälso- sjukvård.

9 Ytterligare slutsatser Annan upplevelse vid grava intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar olika vägar in i vuxenlivet I stort sett bara mödrar som deltar; var finns papporna? Stor förändrings-och deltagarlust hos många föräldrar projektet som empowermentprocess!

10 Övergångsproblem och minskat stöd vid transitionen till vuxenlivet, inte minst när det gäller hjälpmedel och kommunikationsstöd Det är stor skillnad mellan barn och vuxna, när han var yngre var det jättemycket insatser med logoped och hjälpmedel, men idag får man slåss för allting. När man hör till habiliteringen har man det ganska bra med hjälpmedel till dess att de är 18 år, men sen stryper de alltihop nästan, och det är samma med kommunikationsutredningar (...) när man är 18 såtror de att ja du kan ha samma rullstol i 20 år. Allt kommunikationsstöd min son använder försvinner och kommer längre och längre bort och det måste vara fruktansvärt frustrerande för honom.

11 Professionellas tankar kring kommunikation och transition Det minskade stödet kommer i ett sammanhang när skolan som under lång tid varit den sammanhållande faktorn i barnets liv nu tunnas ut och försvinner. Det blir svårare att fåstöd och hjälp samtidigt som den sammanhållande miljön blir mindre stödjande. Det är mycket olyckligt att kommunikationen bortprioriteras, det är såmycket ändåsom ändras under denna period och i sådana skiften är ju kommunikationen det viktigaste jag har för att kunna etablera nya relationer med nya personer man behöver mer stöd i övergången, inte mindre. Frågor kring kommunikationssvårigheter är kunskapsbundna, det går inte att bygga bort som med fysisk otillgänglighet, utan det måste finnas i fler grundutbildningar.

12 Projektets fortsättning, några aktiviteter Utveckla en specifikt riktad föräldrautbildning tillsammans med andra samhällsaktörer och föräldrar; vad behöver just dessa föräldrar i form av stöd och kunskap? Finns det till exempel behov av ett utökat kommunikationsstöd? Kompetensutveckling hos professionella; pedagogisk metodik, kommunikation som mänsklig rättighet, synliggörande av föräldraperspektivet. Fortsatta kartläggningar och fokusgrupper med professionella;. Övergångsprocesserna tydliggörs; ett underlag för förändring - samordning av insatserna!

13 Tack för att ni lyssnade! Kontaktuppgifter: Fredrik Holm, projektledare: Ulrika Ferm, kontaktperson pådart: