Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
|
|
- Christoffer Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
2
3 Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara handledare?... 7 Handledare, handledd och verksamhets chef... 7 hur ser de olika rollerna ut Etik i handledning... 9 Betydelsen av ett samarbetskontrakt... 9 Vad säger forskningen om handledningens betydelse...10 Samarbetskontrakt i handledning...10 Referenser...11
4 GRUPPHANDLEDNING 4
5 Grupphandledning kan beskrivas som att en grupp personer samlas regelbundet på en avtalad tid med en handledare och gemensamt arbetar med att ta tillvara och utveckla gruppens samlade kompetens. Begreppet psykosocialt arbete och psykosocialt behandlingsarbete används för att betona att man för att förstå en klient i bemötande och behandling måste beakta såväl klientens personliga läggning som förhållanden i familj, arbetsmiljö och samhälle. Att se människor ur ett psykosocialt perspektiv har alltid varit det dominerande synsättet i psykosocialt arbete. Idag ses handledning som ett självklart inslag för dem som arbetar med psykosocialt arbete, samtidigt som det har ifrågasätts då det är en resurskrävande insats där själva resultatet inte alltid är så tydligt. Den här broschyren vill visa betydelsen av grupphandledning och vänder sig till er som vill veta mer vad det kan innebära och hur man som arbetsgrupp och verksamhetsansvarig kan bidra för att nå så bra resultat som möjligt. Frågor som vi tar upp Hur man kan närmare beskriva handledningens roll i psykosocialt arbete, med betoning på grupphandledning? Varför kan det vara bra med handledning? Vilka krav vi kan ställa på en handledare? Hur ska rollfördelningen mellan handledare, handledd och arbetsgivare se ut? Vad är det som bör ingå i ett samarbetskontrakt? Vilka etiska dilemman och riktlinjer bör beaktas? Vad säger forskningen om effekten av handledning i psykosocialt arbete? Handledningens roll i psykosocialt arbete Handledningen har fått en allt större betydelse i psykosocialt arbete, exempelvis så är den ett krav för att kunna bli auktoriserad socionom. Det finns idag flera riktlinjer och förordningar som betonar handledningens betydelse. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att återkommande handledning skall vara ett naturligt inslag i verksamheter med yrkesverksamma socionomer. I förbundets etiska riktlinjer förordas handledning som väsentligt för att främja arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket betonar i sin rapport kring Hot och våld inom vård och omsorg (Arbetsmiljöverket, 2013) att handledning är nödvändig för personer som arbetar med utagerande, aggressiva och psykiskt sjuka patienter och klienter. 5
6 Grupphandledning Grupphandledning är den vanligaste handledningsformen i psykosocialt arbete. Fördelar av denna handledningsform kan vara att det är: Effektivt användande av tiden med större utrymme för reflektion. Ger en möjlighet till deltagarna att lära sig mer eftersom man lär sig av varandra. Större möjlighet till återkoppling av det egna arbetet eftersom man kan få återkoppling från fler. Att dela med sig av sina reaktioner på arbetet kan ge en insikt i att mina reaktioner är normala och att jag inte är ensam. Men en grupphandledning kan också ha sina begränsningar, nackdelarna kan vara: Risken att inte tillgodose de individuella behoven av handledning Att ämnen som tas upp är kanske inte intressanta för alla. Att problem i arbetsgruppen kan påverka handledningen. Innan man startar en grupphandledning så kan det var bra att fundera över: Storleken på gruppen. Ett lämpligt antal beror dels på målen med handledningen, dels på hur lång tid man har vid varje träff. Om det ska vara en sluten grupp där det redan på förhand är bestämt vilka som kan vara med eller en öppen grupp där personer i arbetsgruppen kan vara med när de har möjlighet. Hur man skall hantera eventuell frånvaro Teoretiskt inriktning Handledningslitteraturen om socialt arbete är ofta influerad av psykodynamiska och psykoanalytiska teoribildningar (FOU 2007, Hawkins & Shohet, 2011). Under de senare åren har även kognitivaoch beteendeinriktade arbetsmetoder i handledning blivit alltmer efterfrågade. Samtidigt betonas i handledningslitteraturen nödvändigheten att flera teoretiska inslag kan integreras (Bernard & Goodyear 2013). Det allra viktigaste är hur arbetsgruppen definierar vad de anser att psykosocialt arbete innebär för dem. Vilka teoribildningar grundar man sitt arbete och vilka önskemål om teoretisk inriktning finns det på handledningen. Varför handledning? Handledningens övergripande mål är att bidra till en personlig och professionell utveckling för den som handleds. Denna målsättning kan delas in i tre huvudområden. Den stödjande funktionen, den professionella utvecklingen och en kvalitetssäkring av verksamheten (Bernard & Goodyear, 2013, Hawkins & Shohet, 2011). De här målsättningarna kan variera för samma grupp över tid beroende på vad som är aktuellt vid handledningstillfället. 1. Stödjande funktion Att genom handledning få stöd av gruppen och handledaren i de svåra och krävande situationer som vi råkar ut i arbetet kan ha många fördelar då det: Ger en möjlighet att få dela med sig av det som har varit svårt i arbetet 6
7 och på så sätt förhindra känslomässig utmattning. Skapar en insikt i hur vi känslomässigt påverkas av våra klienter och ett stöd i hur vi skall hantera dessa känslor. Utvecklar kommunikationen i arbetsgruppen. 2. Professionell utveckling och lärande Det övergripande målet med professionell utvecklig är att utveckla en personlig yrkesroll. Att genom handledningen erhålla kompetensutveckling genom fortbildning i teorier och metoder i arbetet och reflektera över rollen som yrkesverksam bidrar till: Att vi förstår våra klienter bättre. Att vi lär oss olika sätt att arbeta med klienter idag men även liknande situationer som dyker upp i framtiden. 3. Kvalitetssäkring Denna målsättning innebär att handledningen skall leda till att klienten får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Felaktigt bemötande från personal förebyggs med det yttersta syftet att klienten och i vissa fall anhöriga inte utsätts för någon risk. Hur stor betydelse denna målsättning med handledning har beror ofta på hur erfarna deltagarna är i sina yrken. I utbildningshandledning och för personer som är nya i sina yrken är handledningen viktig för att garantera klientens säkerhet. Vem kan vara handledare? Att vara handledare är en kompetens i sig och följande kan vara bra att ha som krav på en handledare: Att handledaren har en handledarutbildning. Akademikerförbundet SSR rekommenderar att det ska vara en sammanhållen handledarutbildning i psykosocialt arbete på universitet eller en annan likvärdig, exempelvis handledarutbildning för legitimerade psykoterapeuter och att det är en fördel om handledaren har socionomexamen som grundutbildning. Att handledaren har kunskap om det arbetsområde som man ska handleda i. Att handledaren har både arbetsgruppens och verksamhetens förtroende. Handledare, handledd och verksamhets chef hur ser de olika rollerna ut Handledaren Handledarens främsta ansvar är leda handledningsgruppen samtidigt som den enskilde gruppmedlemmens behov av handledning ska tillgodoses. Det här kan handledaren visa genom att: Skaffa sig kunskap om gruppen och organisationens kultur och värderingar, eventuella skillnader mellan deltagarna och hur det påverkar gruppen. Tillsammans med gruppen definiera målsättningen med handledningen och ansvara för att handledningen 7
8 får den önskade inriktningen. Är det en grupp som behöver stöd och avlastning, professionell utveckling eller finns det behov att se till att klienterna får så bra bemötande, stöd och behandling som möjligt. Ansvara för strukturen i gruppen. Exempelvis genom att bestämma samarbetsregler redan från början och sätta upp en agenda för varje session. Balansera samtalet i gruppen genom att stämma av när någon delar med sig för mycket eller inte delar med sig alls. Får gruppmedlemmarna trygga i vad man delar med sig så att ingen skall behöva känna sig utlämnad. Dåligt handledarskap kan visa sig genom att handledaren: Inte är tillgänglig. Inte är uppmärksam i handledningssituationen. Konstant kommer försent. Ställer in handledningstider. Överdrivet kritisk mot de handledda. Inte ger eller är villig att ta emot återkoppling. Handledde Den handledde främsta ansvar är att vara aktivt delaktig i handledningen. Det här kan den handledde visa genom att: Ha kunskap om sin klient och vilken hjälp och förändring klienten önskar. Formulera önskemål med handledningen. Förbereda handledningen genom att formulera en handledningsfråga. Vara mottaglig för återkoppling från handledaren. Ge en ärlig återkoppling till handledaren av vad som är bra med handledningen och vad som skulle kunna vara bättre. Arbetsgivaren För att en handledare och handledningsgrupp skall känna trygghet så är det viktigt att de känner arbetsgivarens stöd. Detta stöd kan arbetsgivaren visa genom att: Ansvara för den ekonomiska överenskommelsen med handledaren. Ha en öppen attityd till handledaren och handledningsgruppen. Det vill säga att all information från arbetsgivaren till handledaren kommer till handledningsgruppens kännedom. Vara överens med handledningsgruppen om administrativa rutiner som vad som händer om en handledning ställs in eller hur klagomål ska hanteras. Vara tydlig med organisationens förväntningar av handledningen. Är det ok med en handledning av stödjande karaktär eller finns det förväntningar på professionell utveckling? Etik i handledning Det rekommenderas att handledningen följer etiska riktlinjer då det finns en mängd etiska dilemman som kan uppstå i handledningssammanhang. Exempel på det kan vara: Dubbla roller, ex som kollega, arbetsledare eller god vän. 8
9 Rädslan att bli bedömd från handledaren och därmed också indirekt från arbetsgivaren. Oro från handledaren att den handledde inte klarar att utföra sitt arbete. Olika uppfattning om vilka teorier som kan vara mest användbara. Att den handledde inte gör de framsteg som man önskar. Här kommer några exempel på vad de etiska riktlinjerna kan innehålla. Handledningen bör: Vara en process som leder till självständighet. Att man som handledare tillåter och stödjer att de handledda blir alltmer självständiga ju mer erfarna de är. Vara ett bidrag att höja klientens livskvalité. Att handledningen skall förmedla kunskap i interventioner som är bra för den individ jag hjälper. Det här kan bli en konflikt om klienten har ett beteende som innebär att någon familjemedlem far illa. Innehålla överenskommelser som är möjliga att genomföra. Att det som man kommer överens om i kontraktet verkligen är möjligt att genomföra. Bestå av en rättvisa mellan gruppdeltagarna. Att handledaren ger alla samma uppmärksamhet och om det finns olika behov av inlärning i gruppen så bör handledaren se till att gruppen samtycker till att deltagarna får olika mycket tid (Scaiffe 2008). Betydelsen av ett samarbetskontrakt För att samarbetet ska fungera så smidigt som möjligt mellan handledaren, handledningsgruppen men också med arbetsgivaren rekommenderas ett samarbetskontrakt. Det skapar en trygghet då alla från början bli införstådda med vilka förväntningar som finns och förutsättningar för hur de skall kunna uppfyllas. Samarbetskontraktet skapas av handledaren och handledningsgruppen men diskuteras med och delges verksamhetsansvarig för att alla skall ha samma förväntningar på handledningen Fördelar med ett kontrakt kan vara att det blir tydligt med: Samarbetsformer exempelvis om det ska vara en öppen eller sluten grupp, tider när man skall ses och rutiner för frånvaro är klara från början. Vad målen med handledningen är och därmed göra det lättare att utvärdera handledningen. Metoder och teorier som handledningen skall ha fokus på. Vilka förväntningar som finns på handledaren och handledningsgruppen. Sekretessregler som gäller i gruppen och rutiner för hur kommunikationen med arbetsgivaren ska se ut. Hur man hanterar samarbetsproblem i och utanför gruppen som kommer fram i handledningen. Utvärderingsmetoder som ska användas. 9
10 Vad säger forskningen om handledningens betydelse Det finns två huvudområden som forskningen beskriver om effekten av handledning. Dels är det hur handledningen påverkar personalens välbefinnande och dels är det hur klienterna påverkas av att personalen har handledning. Handledningens betydelse för att öka välbefinnandet och reducera stress har presenterats i flera rapporter och studier. I en studie från Västra Götalandsregionen (FOU/Väst, 2007) beskrivs hur arbetsgruppen och arbetsledare är överens om att det yrkesmässiga stödet i form av stressreducering är den viktigaste funktionen för handledning. I en australiensisk studie (Chiller, Phoebe & Crisp, 2012) beskrivs den positiva effekten av handledning av socialarbetare. Den största fördelen är just att handledningen upplevs som stödjande och leder till ökat välbefinnande. Studien visar också att brist på handledning leder till ökad känsla av stress, oro och risk för utbrändhet. I denna studie rekommenderas även regelbunden handledning som viktig för att minska personalomsättningen. Flera amerikanska studier har visat att stödjande handledning har kunnat reducera socialarbetares stress och minskat risken för utbrändhet (FOU/Väst, 2007). Däremot är det svårt att hitta några evidensbaserade studier kring vad handledningen kan ha för betydelse för de klienter vi arbetar med (ex. Carpenter, Webb & Bostock, 2013). Det kan vara svårt att visa att det är just handledningen som hjälper då det finns många faktorer som påverkar att våra klienter mår bättre, som att klienten har fått ändrade levnadsförhållanden. Samarbetskontrakt i handledning Administrativa frågor Tid och plats. Rutiner för återbud från handledaren och handledningsgruppen. Öppen eller sluten grupp. Rutiner för frånvaro. Målformulering Målsättningen vara med handledningen. Ska den vara stödjande, professionellt utvecklande eller en kvalitetssäkring för klientens välbefinnande, eller skall det var en kombination? Ska det vara ett gemensamt mål för hela gruppen eller ska handledningen ta hänsyn till de individuella målen som varje gruppmedlem kan ha? Hur och när skall det utvärderas om målsättningen med handledningen är uppfylld? Metoder och teorier Finns det önskemål om att handledaren har någon speciell teoretisk inriktning i handledningen, exempelvis systemisk, psykodynamisk eller KBT? Finns det önskemål om att arbeta utifrån eller lära sig någon speciell arbetsmetod, ex att göra utredningar på ett speciellt sätt? 10
11 Utvärdering av handledarens insatser Hur ska handledarens arbetsinsatser utvärderas? Ska det exempelvis ske genom en öppen diskussion eller genom anonyma enkäter? Vem skall ge återkoppling till handledaren om det är anonym utvärdering? Utvärdering av den handleddes insatser Skall det ingå någon form av utvärdering av gruppmedlemmarnas arbetsinsatser? Hur skall det gå till? Skall vi använda oss av några mätinstrument? Samarbete mellan handledare och handledningsgrupp Ska de handledda förbereda sig på något sätt före handledningen, exempelvis med en handledningsfråga? Ska alla i gruppen erbjudas lika mycket handledningstid eller är det behovet av handledning som ska styra? Vilka sekretessregler ska vi följa? Samarbete mellan handledare, handledningsgrupp och verksamhetchef. Hur skall kommunikationen se ut med verksamhetschef om vad som tas upp i handledningsgruppen? Vem kan jag som handledare respektive handledd vända mig till om det uppstår samarbetsproblem som vi inte kan lösa själva? Har vi en rimlig balans mellan arbetsgivarens/utbildningens önskemål med handledningen och gruppens önskemål? Etiska riktlinjer Finns det önskemål om att redan på förhand komma överens om några etiska riktlinjer för handledningen? Om etiska riktlinjerna inte följs hur gör vi då. Vem kan man som handledare, respektive handledningsgrupp vända sig till? REFERENSER Akademikerförbundet SSR, Etik i socialt arbete, etiska koder för socialarbetare Arbetsmiljöverket, Kunskapsöversikt, Hot och våld inom vård 2013, Bernard, J.M., & Goodyear, R.K. (2013). Fundamentals of Clinical Supervision. Boston Ally&- Bacon. Carpenter, J., Webb, M., Bostock, L (2013). The surprisingly weak evidence base for supervision: Findings from a systematic review of research in child welfare practice ( ). Children and Youth Services Review 35 (2013) Chiller Phoebe & Crisp Beth R (2012). Professional Supervision: A Workforce Retention Strategy for Social Work? Australian Social Work, vol. 65:2, p Hawkins, P., Shohet, R. (2013). Supervision in helping professions. Open University FoU i Väst/GR (2007) Varför handledning? Handledning som profesionellt projekt och organisatoriskt verktyg inom handikappomsorg och individ och familjeomsorg. Mölndal: Göteborgsregionen kommunalförbund. Scaife, J. (2009). Supervision in Clinical Practice. Hove: Brunner-Routledge. 11
12 Box 12800, Stockholm akademssr.se Akademikerförbundet SSR Foto: Colourbox.
MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE
MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE 140808 AT-rådet Aina Norén Selberg, Alicia Edin, Charlotte Öfverman, Pehr Elfvendal INLEDNING AT-läkare ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ha regelbunden handledning
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merAtt göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan?
Att göra ett dilemma hjälpsamt och pratbart. Kan handledning på salutogen och systemisk grund bidra till att alla barn lyckas i skolan? Det systemteoretiska perspektivet. Beskriver processer inom individen
Läs merKrisstöd och förebyggande åtgärder
Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs mer2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merVarför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merStrukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård
Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merAvtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet
. Avtal om handledd verksamhetsförlagd utbildning för socionomprogrammet vid Uppsala universitet 2016-04-01 Avtalet ersätter avtal med liknande omfattning och inriktning för perioden 2013-2015. Sandra
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs merSocionomprogrammet, 210 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merKARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF
KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merLillian Noring Andersson
1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens
Läs merPsykolog ett uppdrag med stor spännvidd
kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund
Läs merDen startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.
Distansutbildning till humanistisk behandlingspedagog på halvfart, 50 % Pedagogiska metoder och upplägg Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merKuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström
Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merYttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35
Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merVårt sätt att bedriva familjevård
Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit
Läs merMedarbetarindex. 7 79 67 63 63. Förutsättningar i organisationen. 6 78 65 61 61. Samverkan och kunskapsdelning. 10 74 55 56 56
Sammanfattande mått (-5) 0 Medarbetarindex. 7 79 67 63 63 Förutsättningar i organisationen. 6 78 65 61 61 Samverkan och kunskapsdelning. 7 55 56 56 Personlig arbetssituation. 77 6 62 6 Stress. *) 25 6
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV HANDLEDARE I YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD Reviderad 25 januari 2008
Läs merTvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15
Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merUtbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merCV Embréus Socionomkonsult
CV Embréus Socionomkonsult * Utbildning i Signs-of-Safety, en lösningsfokuserad och säkerhetsinriktad utredningsmetod i barn- och ungdomsärenden * Handledning utifrån systemisk och lösningsfokuserat grund
Läs merDiskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merKARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för
Läs merJuridik inom Socialtjänsten
För en ökad rättssäkerhet! Juridik inom Socialtjänsten Juridik LSS Barnhandläggning Genomgång och analys av senaste rättspraxis När barnets bästa står mot föräldrars åsikt Personkretsbedömningar Föreläsare:
Läs merHaparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Chef/Medarbetare
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 22 / Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Presentation Om undersökningen Metoden som använts är en kombination av webb och postala enkäter.
Läs merPolisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.
POLISASPIRANTPOLICY DATUM: 2005-09-11 DIARIENR: A-761-4849/05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merMedarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7
Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Härryda kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:36 Rapportnr: 2008:36 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga: Socialkonsulenterna
Läs merRESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008
RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merHandledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016
KURSPLAN Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda studenter som studerar till psykoterapeuter samt
Läs merPolicy Verksamhetsförlagd utbildning VFU
Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad kommun Vfu Verksamhetsförlagd utbildning i Karlstad kommun Riksdagen tog beslut om en ny lärarutbildning den 25 oktober
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merVerksamhetsberättelse 2008 Praktikcentrum. Riitta Parpala Praktiksamordnare. Utvecklings och fältforskningsenheten
Verksamhetsberättelse 2008 Praktikcentrum Riitta Parpala Praktiksamordnare Utvecklings och fältforskningsenheten Verksamhetsidé och organisering Praktikcentrum är en verksamhet inom UFFE (Utvecklings-
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs mer