Nyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB

Transkript

1 Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1

2 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning av stål SS-EN ISO :2013 Svetspersonal Prövning av svetsoperatörer SS-EN ISO 14732:2013 Beteckningar på ritningar Svets- och lödförband SS-EN ISO 2553:2013 Svetsning Kvalitetsnivåer för disk. och formavvikelser SS-EN ISO 5817:2014 Hårdlödning Prövning av lödare SS-EN ISO 13585:2012 2

3 Marknadstrender Globalt perspektiv Prognoser på marknadsutveckling av svetsbranschen visar på en genomsnittlig årlig tillväxt på ca. 5-6%, 4-5 år framåt De mest drivande industrisektorerna bakom detta är Energi Transport Allmänna konstruktioner Andra faktorer Utvecklingsmarknader ökat behov Reparation & underhåll Investering i besparings- & effektiviseringstsåtgärder 3

4 Marknadstrender Globala tillsatsmaterialmarknaden 4

5 Marknadstrender Andra trender svetsbranschen Önskan om ökad produktivitet i tillverkningsprocessen. Nya material eller effektivare utnyttjanden av material för att ge t.ex. effektivare processer billigare konstruktioner bättre reursutnyttjande. Mer legerade material, avancerade svetsprocesser och krav på effektiv produktion och dokumentation ger ökande krav på organisationen i en svetsande verksamhet, men även ökande krav på beställare av svetsjobb. 5

6 Marknadstrender - Ökande krav även från regelverk Byggproduktförordningen krav på certifiering av kvalitetssystem, kvalificering av svetsare och svetsprocesser, CE-märkning av byggprodukter som levereras till byggplats. Tryckkärlsdirektivet (inget nytt) krav på att följa ISO 3834, kvalificering av svetsare och svetsprocesser, CE-märkning av tryckkärlsprodukter. Klarar vi konkurrensen? Har beställare och tillverkare viljan och förståelse för de ökande kraven? Har företagsledningen i en svetsande verksamhet inblick i kravbilden? Vad har vi för alternativ? 6

7 Marknadstrender Hur står sig svetsbranschen i Sverige? Antalet certiferade företag mot ISO 3834? Ca 270 företag. Är på uppåtgående. (EN 1090) OK nivå, jämfört med en del andra Europeiska länder, men strategiskt viktiga konkurrentländer är väl framme. Antalet IWS, IWT och IWE? IWS på uppåtgående. Ökande antal av utbildare. (EN 1090) IWT, IWE, är bristvara. Sverige ligger efter jämfört med andra länder. Sammanfattningsvis är läget för svensk svetsande industri lite oroande ur konkurrenssynpunkt, prisbild men också kompetenssnivå, och/eller, bevis på kompetensnivå) 7

8 SS-EN ISO Ny reviderad utgåva SS-EN ISO för svetsarprövning i stål, ersatte EN i oktober De huvudsakliga förändringarna är att: 1. tillsatsmaterial ersatt grundmaterial som väsentlig parameter 2. bågtyp har blivit en väsentlig parameter (spraybåge täcker inte kortbåge) 3. giltighetsområden för svetslägen har blivit snävare 4. giltighetstid och förnyelse av intyg har ändrats Svensk utgåva finns på SIS, publicerad

9 SS-EN ISO Kontrollorganen i Sverige erbjuder certifiering mot ISO från och med 29 april 2014, men... Vi kommer även fortsättningsvis att erbjuda certifiering mot EN 287-1:2011 efter detta datum, under en övergångsperiod. Anledningen är att ännu inte är harmoniserad mot tryckkärlsdirektivet. Uppdatering av harmoniserade produktstandarder som EN och kan fortfarande dröja, men så fort är publicerad i official journal är det OK att gå över till ISO

10 SS-EN ISO Tillsatsmaterialgruppering Tillsatsmaterialet ersätter grundmaterial som väsentlig parameter. Det är vanligtvis tillsatsmaterialets klassificeringsstandard som avgör vilken FM-grupp som tillsatsmaterialet hamnar i. 10

11 SS-EN ISO Kompletterande kälsvetsprov: Normalt t= 10 mm, men om stumsvetsprovet har mindre plåttjocklek kan den plåten användas. (Förbättring jämfört med EN 287-1:2011) Med denna kompletterande provning kvalificeras svetsaren för alla kälsvetsar på samma sätt som för stumsvetsens väsentliga parametrar när det gäller giltighetsområdet. 11

12 SS-EN ISO Giltighetstid ISO har 3 alternativ för giltighetstid och förlängning: a) Giltighet i 3 år, kan ej förlängas (nytt prov läggs) b) Förlängning efter 2 år (som i EN 287-1, 2st prov utan övervakning) c) Förlängning var 6e månad förutsatt att: svetsaren är anställd hos samma tillverkare, (byte av tillverkare kräver ny kvalificering) tillverkaren har ett kvalitetssystem enligt ISO eller 3 som är verifierat och tillverkaren har dokumenterat att svetsaren har presterat acceptabel kvalitet enligt produktstandard (acceptanskrav) Alternativ c) uppfyller inte kraven i ISO eller de väsentliga säkerhetskraven i PED Bilaga 1. Fritt för tillverkare att som egenkontroll utfärda intyg enligt alternativ c) på egen hand. 12

13 SS-EN ISO Giltighetstid EN 287-1:2011-intyg är giltiga tills dess att de går ut och kan då konverteras till ISO i samband med 2-årsförlängning. De förlängda intygen är giltiga enligt nedan: a) Giltighet i 3 år, kan ej förlängas b) Förlängningsbart efter 2 år (som i EN 287-1) Två provstycken krävs för att förlänga standardprov och ett provstycke för kompletterande kälsvetsprov. 13

14 SS-EN ISO 14732:2013 (ersätter EN 1418) SS-EN ISO 14732:2013 ersatte under 2013 EN Skillnaderna är i huvudsak förtydliganden. Standardens filosofi är att vid mekanisering och automatisering behöver den som ansvarar för parametrarna och svetsprocessen som operatör prövas, men att operatören till skillnad från en svetsare inte ska behöva visa sitt handlag. ISO tar i princip upp följande: man ska visa att man kan följa ett svetsdatablad (WPS), göra tillämpliga inställningar producera en svets med godtagbar kvalitet med en specifik utrustning Därmed ska operatören i allt väsentligt kunna följa vilket svetsdatablad som helst med en svetsutrustning, och begränsningarna i giltighet är i princip kopplat till typ av utrustning. 14

15 SS-EN ISO 14732:2013 Det som brukar tas upp som problem med användningen av ISO (1418) handlar oftast om vad man kallar en operatör. Ur standardens synvinkel handlar det om en person som på något sätt har inverkan på svetsparametrarna och processen i övrigt så detta påverkar svetsens kvalitet. Detta innebär bl.a. följande: Standarden gäller inte för personal som endast laddar och/eller laddar ur svetsade detaljer från en automatiserad svetsutrustning, eller bara trycker på start Standarden gäller för svetsoperatörer och maskinställare. Kunskap om svetsutrustningens funktion skall kontrolleras teoretiskt. För bultsvetsar skall ISO följas. 15

16 SS-EN ISO 14732: Giltighet Skall bekräftas var sjätte månad att personen har arbetat inom certifikatets giltighetsområde. Finns tre sätt att förlänga certifikatet enl. standarden. 1. Giltighet i 6 år, kan ej förlängas 2. Lägga två nya prov vart tredje år (dessa prov skall motsvara original provet). OFP (röntgen eller ultraljud) eller förstörande provning. Acceptans krav enl. tillämpningsstandard. 3. Förlängning var 6e månad förutsatt att: svetsaren är anställd hos samma tillverkare, (byte av tillverkare kräver ny kvalificering) tillverkaren har ett kvalitetssystem enligt ISO eller 3 som är verifierat och tillverkaren har dokumenterat att svetsaren har presterat acceptabel kvalitet enligt produktstandard (acceptanskrav) Alternativ 3 uppfyller inte kraven i ISO eller de väsentliga säkerhetskraven i PED Bilaga 1. Fritt för tillverkare att som egenkontroll utfärda intyg enligt alternativ 3 på egen hand. 16

17 SS-EN ISO 2553: Betckningar på ritningar- Svets & lödförband SS-EN ISO 2553:2014 fastställdes i januari Standarden kommer att korrigeras (liten revision) under våren och kommer i en ny utgåva alternativt ett tillägg, troligen efter sommaren. Översättning dröjer därmed. Tre huvudsakliga ändringar kan kort sammanfattas med: Standarden har fått två lösningar (s.k. cohabitation ) för presentation av symbol för bestämning av pilsidan, dels som tidigare och dels som amerikanska placeringen av grundsymbolen på referenslinjen Tillförts möjlighet till måttsättning för spalt, fogvinkel och fogberedningsdjup i anslutning till grundsymbolen Standarden har nu en alternativ grundsymbol för stumsvets som inte anger fogtyp, och som kan tillämpas då man vill att fogtypen inte preciseras av konstruktören 17

18 SS-EN ISO 2553:2014 A-sidan representerar den lösning vi är vana vid från tidigare utgåva med grundsymbolen ovanpå referenslinjen och en streckad linje för att förtydliga pilsidan. Exemplet visar två beteckningar av samma sak där undre beteckningen exemplifierar hur B-sidan betecknar pilsidan. 18

19 SS-EN ISO 2553:2014 Man har tillfört möjligheten att lägga till nominella mått i anslutning till grundsymbolen, så som fogvinkel, spalt och beredningsdjup. s-mått 8 mm beredningsdjup h 6 mm fogvinkel 50 spalt 2 mm 19

20 SS-EN ISO 2553:2014 Man har tillfört en alternativ grundsymbol för stumsvets som kan användas då man endast vill ange dimensionering och kvalitetsnivå. Tanken är att konstruktionsavdelningen som färdigställer ritningen överlåter åt produktionsavdelningen att bestämma fogtyp, svetsmetod etc. Tillämpning av generell grundsymbol för stumsvets 20

21 SS-EN ISO 5817:2014 SS-EN ISO 5817:2014 för kvalitetsnivåer (ibland svetsklasser ) för svetsar fastställdes i februari 2014 i en ny utgåva. Standardens primära del är en tabell över de olika diskontinuiteter och formavvikelser som kan uppträda vid smältsvetsning (ca 50 st), t.ex. bindfel, smältdike, fel i fattningskant, katetavvikelse för kälsvets etc. Skillnaden i huvudtabellen i och med revisionen är små. Den mest signifikanta skillnaden är ett tillägg av en bilaga som anger toleranskrav för diskontinuiteter och formavvikelser kopplat till kvalitetsnivå för tillämpning vid utmattningsbelastade svetsar. 21

22 SS-EN ISO 13585:2012 Lödarprövning (ersätter 13133) Standarden är publicerad men inte implementerad i Sverige än. Detta beror på en tolkningsfråga om acceptansnivån på ett visst lödfel, enligt SS-EN ISO 18279, ligger hos Arbetsmiljöverket och Swedac. Standarden är skriven för alla typer av lödskarvar och metoder. Det är svårt att uppnå standardens krav med manuell lödning, däremot tillämpligt för ugns- eller mekaniserad lödning.. Standarden har tidigare saknat nyckeldelar för kvalificering av personal men har nu kompletterats med väsentliga parametrar med tillhörande giltighetsområden, acceptanskrav, provningskrav, giltighet för intyg etc. 22

23 SS-EN ISO 13585:2012 Lödarprövning lödarens förmåga att för hand manövrera värmekälla och lod, eller operatörens förmåga att följa en BPS, och därvid framställa ett lödförband av godtagbar kvalitet Väsentliga parametrar: hårdlödningsmetod formvara (plåt och rör) typ av fog (överlapp, stum) grundmaterialgrupp hårdlodtyp tillförsel av hårdlod mått (materialtjocklek, ytterdiameter hos rör, överlappslängd) hårdlodets flödesriktning mekaniseringsgrad 23

24 SS-EN ISO 13585:2012 Lödarprövning 3 år från dagen för provläggning Om följande bekräftas var 6e månad a) Sysselsatt med lödning inom giltighetsområdet med rimlig kontinuitet b) Arbetet ska i stort sätt överensstämma med tekniska betingelser vid prövningen c) Inga skäl att ifrågasätta färdigheter eller kunskaper Förlängning om uppfyller både a) Lödförband har kontinuerligt den kvalitet som krävs b) Registrering av provning (mekanisk eller OFP), med kvalitetsnivå B. Arkiveras med intyget. 24

25 Övrigt Revision av Det blir troligen en slags cohabitation (samboende lösningar) där det bl.a. diskuteras att standarden ska innehålla två uppsättningar krav på provning. Alltså två tabeller för verifierande provning. Den ena i princip som i den nuvarande. Den andra i princip med minimikrav enligt ASME IX. Den andra varianten kan alltså tillämpas när man har krav enligt någon produktstandard (applikation utan risk för sprödbrott, ingen slagseghetsprovning, osv). Idén är, analogt med , att vi ska kunna kvalificera procedurer enligt och kunna använda dessa även när man tillverkar enligt ASME. Men, ta detta som förinformation, det är under arbete och alla har inte sagt sitt än. Det kan ändras under resans gång. 25

26 26