VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Reviderad

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 BAKGRUND 2 SYFTE 2 METOD 3 Databassökning 3 RESULTAT 3 Utbredning - lokalt, nationellt och internationellt 3 Riskfaktorer 4 Lagstiftning 4 Mål/riktlinjer 4 Intervention/prevention 4 Ekonomiska konsekvenser 5 Individnivå 5 Samhällsnivå 5 DISKUSSION 5 REFERENSER 5 1

3 INLEDNING Detta dokument syftar till att ge vägledning för genomförande av en litteraturöversikt om ett valt folkhälsoproblem. Titeln på arbetet ska beskriva det valda folkhälsoproblemet (t ex Fibromyalgi - en litteraturöversikt). Under inledning är det brukligt att ge en kort introduktion till valt folkhälsoproblem dels för att väcka läsarens intresse, dels för att visa på hur stort folkhälsoproblemet är eller hur viktigt det är att uppmärksamma detta. Här kan även förkortningar av namn på organisationer, institutioner och officiella dokument presenteras, exempelvis World Health Organisation (WHO), Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). Texten ska skrivas med ett vetenskapligt språk vilket inom det medicinska vetenskapsområdet bl a innebär undvikande av subjektivitet, värdeladdade ord samt personliga pronomen. Använd endast vedertagna förkortningar av vanliga svenska ord. Arbetet utformas enligt Hellströms (2007) anvisningar. En förprogrammerad World-dokumentmall finns att hämta via Hälsa och samhälles hemsida. Mallen har Malmö högskolas logotyp vilken används till uppsatser som publiceras. Logotypen ska inte användas till denna litteraturöversikt. BAKGRUND Detta avsnitt ska innehålla en tydlig och kortfattad beskrivning av det valda folkhälsoproblemet. Underrubriker kan exempelvis vara: historik, definitioner, medicinsk beskrivning, diagnos, fysiologi, patofysiologi, immunologi och behandling. Välj utifrån vad som är relevant för just ert folkhälsoproblem. Kunskapen skall främst hämtas från medicinska faktaböcker och kursböcker för sjuksköterskeutbildningen. Orsak och uppkomst för folkhälsoproblemet skall beskrivas. Kända riskfaktorer som förklarar uppkomsten av hälsoproblemet anges här. Dessa riskfaktorer ska inte återkomma i resultatdelen. SYFTE Syftet med denna litteraturöversikt är givet och lyder: Syftet med denna litteraturöversikt är att göra en kartläggning av (ert valda folkhälsoproblem) avseende utbredning, riskfaktorer för att drabbas, lagstiftning, mål, riktlinjer, intervention/prevention samt ekonomiska konsekvenser. 2

4 METOD Metoden är en deskriptiv litteraturöversikt. Det innebär databassökning och sammanställning av publicerad vetenskaplig forskning samt officiella dokument (se under utbredning sid. 4). Databassökning Sökvägar, databaser, sökord, MESH-termer och begränsningar (inklusions - och exklusionskriterier) ska tydligt framgå för att sökningen ska kunna upprepas. Tabell 1 är ett exempel på hur en databassökning och urval av artiklar kan se ut. Tabell 1. Databassökning och urval av artiklar avseende riskfaktorer för valt folkhälsoproblem. Databas Sökord alt. MESH term Begränsningar Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar * antalet artiklar skall återfinnas i arbetet och i referenslistan * Beskriv under tabellen i löpande text hur ni har gått tillväga. Exempel: Vid genomgång av titlarna gjordes ett första urval med relevans för valt ämne. Abstrakten i de artiklar vars titlar innehöll det valda folkhälsoproblemet granskades. De artiklar vars abstrakt föreföll relevanta för studien granskades därefter i sin helhet. Av dessa exkluderades de som inte visade sig vara relevanta för arbetet eller inte visade signifikant resultat. Metodavsnittet ska tydligt belysa hur litteratursökningen genomförts. RESULTAT Under denna rubrik presenteras resultatet av kartläggningen under nedanstående rubriker. Resultatet ska vara objektivt beskrivet och utan subjektiva omdömen. Resultatredovisningen kan med fördel förtydligas med tabeller och diagram. Utbredning - lokalt, nationellt och internationellt Här sammanställs data över utbredning och förekomst, d v s incidens och/eller prevalens för valt folkhälsoproblem. Strukturen för deskriptiv epidemiologi är tid (förändring över tid), plats (förekomst på olika platser) och person (förekomst hos olika individer). Utbredningsdata skall omfatta: lokalt för Malmö/Skåne eller annan stad/område i Sverige samt nationellt och internationellt från minst 2 länder. 3

5 Faktauppgifter för utbredning finns beskrivna i rapporter och offentlig statistik. För utbredningsdata i Sverige är Socialstyrelsen och dess Epidemiologiska Center tillförlitliga källor liksom Statens Folkhälsoinstitut. För smittsamma sjukdomar kan data sökas via Smittskyddsinstitutet eller för lokal/regional data via Skånes smittskydd. Gällande tobak, alkohol och narkotika(miss)bruk är Center för Alkohol och Narkotika en källa med relevanta länkar. Ett exempel för epidemiologisk data är Centers for Disease Control and Prevention. Internetadressernas sista bokstäver kan indikera huruvida informationen kommer från kommersiella källor (com) och organisationer (org). Ett annat tips att söka data och statistik är t ex via sökmotorn google med t ex aids zimbabwe el. who AND statistic. Internationell data med globala siffror från WHO, kan vara guestimates, d v s uppskattningar. Undersök om det finns länkar till andra länder från svenska hemsidor. Värdera dock äktheten/sanningshalten/reliabiliteten med källan. Riskfaktorer Här presenteras resultatet från databassökningen. Minst tre artiklar som beskriver nya rön om tre olika riskfaktorer i siffror och dess signifikans (p<0, 05 eller RR, OR med CI 95 %) redovisas under lämpliga underrubriker. Med nya rön avses riskfaktorer som inte tidigare är beskrivna i arbetet. Underrubrikerna ska belysa riskfaktorerna och inte titeln på de vetenskapliga artiklarna. Inga långa artikelreferat ska förekomma (Hellström, 2007). Lagstiftning Beskriv svensk lagstiftning som berör det valda folkhälsoproblemet och ange de som är mest relevanta. Författningshandboken (Raduu, 2008) kan vara användbar. På riksdagens eller regeringens hemsida finns sökmotorer för svensk lagstiftning. Mål/riktlinjer Mål och riktlinjer som finns för valt folkhälsoproblem beskrivs under denna rubrik på internationell, nationell och på lokal nivå. Det kan även finnas konventioner som rör olika folkhälsoproblem. För vissa folksjukdomar och folkhälsoproblem finns riktlinjer för prevention. Flera av Sveriges ledande universitetssjukhus har särskilda forskningsavdelningar som är utsedda till Nationella Center. Sök genom olika sökmotorer eller direkt på universitetssjukhusens hemsidor. Intervention/prevention En intervention kan vara en preventiv insats likväl som en promotiv åtgärd utifrån evidensbaserad forskning. Här beskrivs om möjligt en intervention som planerats, genomförts och utvärderats samt vars resultat finns beskriven i en vetenskaplig artikel eller rapport (t ex via SBU:s hemsida). Finns ingen vetenskapligt utvärderad intervention att tillgå kan en etablerad preventionsstrategi beskrivas. I vissa fall har interventionen en hälsoekonomisk karaktär vilket går att använda som prevention. En intervention kan vara en ny typ av behandling/diagnostik som leder till en preventiv insats. 4

6 Ekonomiska konsekvenser Här beskrivs kostnader för det valda folkhälsoproblemet på två olika nivåer: individ-och samhällsnivå. Utifrån uppgifter i rapporter, offentliga data och vetenskapliga studier redovisas kostnaderna. Var kreativa och tänk på vad som kan vara relevanta kostnader. Ett flertal statliga offentliga institutioner och organisationer har användbar information, rapporter och dokument för denna del. Information och uppgifter som finns från svenska offentliga myndigheter är acceptabel fakta, t ex från Statistiska Centralbyrån, Apoteket, Läkemedelsverket m fl. Individnivå Vid sjukskrivning påverkas individens ekonomi. Finns andra möjliga kostnader? Utgå från ett individperspektiv och beskriv vilka kostnader som är förenade med sjukdomen/tillståndet. Samhällsnivå Stat, landsting och kommuner bär alla olika kostnader. Fundera över vilka dessa är och ange relevant information. DISKUSSION Under detta avsnitt skall det presenterade resultatet diskuteras och reflekteras, såsom skillnader i utbredning och riskfaktorer. Jämför och diskutera urval och metoder i de artiklar som använts. Diskutera möjliga orsaker till studiernas olika resultat och jämför gärna med studier med tidigare kända riskfaktorer. Diskutera studiernas styrkor och svagheter. För vissa folkhälsoproblem finns det få studier tillgängliga och om så är fallet fundera över varför. Personliga åsikter ska inte förekomma, men egna reflektioner kring resultaten bör presenteras. Hänvisa till referenser i diskussionsavsnittet. Om det finns ett genusperspektiv på det valda folkhälsoproblemet, beskriv och reflektera över detta. Diskutera också fördelar och nackdelar med vald intervention. Diskutera och reflektera med egna ord vad resultatet har gett för ny kunskap och hur detta kan användas i sjuksköterskeyrket. REFERENSER Hellström, L (2007) Anvisningar för skrivande studenter. Malmö: Malmö Högskola. Raddu, G (red) (2008) Författningshandboken. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. 5