Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket,
|
|
- Eva Sandström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket, Michaela Pörn michaela.poern@abo.fi Åbo Akademi
2 Luokkatandem-hanke Luokkatandem opetusmuotona Tandemparien vuorovaikutus, yhteistyö ja opettajan rooli luokkatandemissa 2
3 Luokkatandem - Tutkimus- ja kehittämistyötä toisen kotimaisen kielen opetuksessa ÅA &VY sekä kaksikielinen lukiokampus Lykeion Rahoittajina Svenska kulturfonden, Harry Schaumans stiftelse,waldemar von Frenckells stiftelse, OPH Kaksikielinen, poikkitieteellinen hanke (kasvatus- ja kielitiede) Tutkimustavoitteet ja -aineisto: Kuvailla vuorovaikutusta ja sen vaikutusta oppimisprosessiin (videotallenteet luokkahuoneesta) Kehittää kielipedagogisia toimintamalleja (videotallenteet, haastattelut, kyselytutkimus, opettajien dokumentaatiot, tutkija opettajakeskustelut) Kartoittaa opiskelijoiden ja opettajien kontakteja toiseen kotimaiseen kieleen (kyselytutkimus) 3
4 Hankeryhmä Projektledare: prof. Michaela Pörn (ÅA) Post doc-forskare/-koordinator: FD Katri Karjalainen (VU) Doktorand: FM Anna Korhonen (ÅA) Doktorand: PeM Fredrik Rusk (ÅA) Projektassistent: PeK Linn Nybäck (ÅA) Finsklärare: FM Åsa Löf (VG) Svensklärare: FM Heli Koskinen (VLL) 4
5 Vad är tandem? Tandem som metod fick sitt genombrott i ett tyskt-franskt ungdomsutbyte på 1960-talet. Sedan 1990-talet tvåspråkiga gymnasier, bl.a. i Fribourg i Schweiz. I Finland - FinTandem för vuxna, Vasa Arbis sedan 2002 (Karjalainen) I tandem samtalar två personer med olika modersmål med varandra för att lära sig varandras språk. Partnerna växlar mellan språken, de fungerar turvis som lärande part och turvis som språklig mentor på det egna modersmålet. Samarbetet bygger dels på ömsesidighet, dvs. att båda parter gynnas av samarbetet, och dels på autonomi (självstyrning), dvs. att man parallellt med språklärandet också lär sig att planera, styra och utvärdera den egna lärandeprocessen. 5
6 Språk och innehåll i tandem Tudelat fokus på språk och innehåll enligt behov Utgångspunkten är ett tema (innehåll) som deltagarna upplever som viktigt Språkliga problem (form) lyfts fram vid behov och diskuteras vid sidan av innehållet Efter att de språkliga problemen lösts återgår man till det aktuella temat (innehåll). 6
7 Mitä on luokkatandem? Opetus kielellisesti sekoitetuissa ryhmissä Kaksi erikielistä opiskelijaa oppii vastavuoroisesti toisiltaan Vuorovaikutus ja kieli Kielenoppimisen tavoite ja väline Vuorovaikutus ja keskustelukumppani Syntyperäisen puhujan, opettajan ja muiden opiskelijoiden Kielimalli Syntyperäinen puhuja ja opettaja Kielioppi Sekä eksplisiittinen, opettajavetoinen opetus että implisiittinen oppiminen käytettäessä kieltä vuorovaikutuksessa syntyperäisen puhujan kanssa 7
8 Classroom tandem Outlining a model for language learning and instruction Karjalainen, Pörn, Rusk & Björkskog (2013) Interaction partner Interaction and language function as Grammar instruction Classroom tandem -native speaker of TL -language teacher -other TL learners -aim for learning -means for learning -explicit teaching -implicitly but systematically through using TL in interaction and assignments Regular language instruction (traditional classroom context) -language teacher -other TL learners -aim for learning -explicit teaching Content-based language instruction (Immersion, CLIL) -language teacher -other TL learners -aim for learning -means for learning -implicitly but systematically through using TL in interaction and assignments Tandem language learning, informal contexts -native speaker of TL -aim for learning -means for learning -implicitly through using TL in interaction Type of -language lessons -language lessons -all school subjects - lessons Curriculum -national -national -national - Language model and expert -native speaker of TL -teacher -teacher -teacher -native speaker of TL 8
9 Klasstandem i praktiken - Vasa gymnasium och Vaasan lyseon lukio Finsk- respektive svenskundervisningen i vardera skolan organiseras i klasser bestående till hälften av svenskspråkiga och hälften av finskspråkiga elever eller studerande. Lärarna undervisar i språkligt blandade klasser, och klasserna undervisas parallellt. Under den första lektionen undervisar finskläraren finska för grupp A samtidigt som svenskläraren undervisar svenska för grupp B. Under den andra lektionen byts lärarna och rollerna så att finskläraren undervisar grupp B och svenskläraren grupp A. Studerandena byter roller (lärande part/språklig mentor) beroende på vilken lektion de deltar i. 9
10 Initiala resultat Hurdana språkliga aspekter orienterar sig tandempartnerna mot och topikaliserar i interaktionen? 10
11 Tandempartnernas interaktion Variation beroende på klassrumsaktivitet och uppgiftstyper Muntliga aktiviteter (fokus på innehåll) o Fokus på lexikal nivå (t.ex. ordsökning) Textaktiviteter (fokus på språk) o Fokus på ordförråd och ordval, men också uttal, skrivsätt, böjning och meningsstruktur o Fokus på typiska problem i svenska och finska som andraspråk: skrivsätt i svenska, morfosyntax i finska o I textaktiviteter orienterar sig modersmålstalaren mera aktivt mot en expertroll och korrigerar andraspråkstalarens språk 11
12 Utmaningar i klasstandem - Tandempartnernas roller och samarbete i textaktiviteter Hurdana uppgiftstyper gynnar tandempartnernas interaktion och gemensamma ansvar över innehåll och språk Modersmålstalaren (L1) aktiv, styr både innehåll och språk Andraspråkstalaren (L2) passiv, agerar sekreterare ELLER Andraspråkstalaren (L2) aktiv, styr både innehåll och språk Modersmålstalaren (L1) passiv, agerar språkkontroll 12
13 Lärarens roll i klasstandem (Björkskog, 2013) Språklig mentor Att stärka tandempartnernas samarbete (L1- och L2-rollen) Att stöda användningen av språket i kommunikation Fokus på innehåll skapar möjligheter till språkinlärning Att uppmuntra till metaspråkliga diskussioner Fokus på språk (form) skapar möjligheter till språkinlärning Språklig expert Fokus på språk (form) 13
14 Opiskelijoiden käsitykset luokkatandemista Ett bra sätt att lära sig och våga tala språk på. Lärt sig känna nya människor, självförtroendet stärkts, mera nytta av de praktiska uppgifterna under tandemlektionerna än teorin under vanliga finsklektioner. Voisi tutustua paremmin koko ryhmään, eikä aina vain parin kanssa. Att inte mitt par varit engagerad och att det var problem i kontakten. Hyvä ja erilainen tapa oppia ruotsia ja kanssakäymistä uusien, erikieltä puhuvien ihmisten kanssa. Paljon tukea, opettajat ovat auttaneet ideoiden kehittelyissä ja eteenpäin (viemisessä) sekä vaikeiden sanojen kanssa. Plussat opeille, ovat olleet tosi hyvin mukana ja innostuneita. Auttoivat aina jos kielimuuri kävi liian korkeaksi. 14
15 Lisää tietoa tandemista Hankkeen verkkosivut: / TACK! KIITOS! 15
16 Publikationer (inom projektet) Björkskog, L. (2013). Lärarens roll i tandemundervisning. En fallstudie av lärares orientering mot språkliga problem och frågeställningar i interaktionen med gymnasiestuderande. Magisteravhandling för Pedagogiska fakulteten. Vasa: Åbo Akademi. Karjalainen, K., Pörn, M., Rusk, F. & Björkskog, L. (2013). Tandem learning didactics for language classrooms. I: Multilingualism and multilingual education in Nordic countries. International Electronic Journal of Elementary Education (IEJEE). Vol. 6, issue 1, October Klasstandem (2013). Martikainen, S. (2013). Klasstandem som metod för undervisning i det andra inhemska språket. Lärarnas syn på språkanvändningen. Kandidatavhandling i svenska språket. Vasa: Vasa universitet. Tillgänglig: Mäki, L. (2013). "Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig". En fenomenografisk studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av tandemundervisning. Magisteravhandling för Pedagogiska fakulteten. Vasa: Åbo Akademi. Tillgänglig: Niemi, S. (2013). Gymnasiestuderandes och -lärares språkkontakter och språkanvändning i en tvåspråkig miljö. Kandidatavhandling i svenska språket. Vasa: Vasa universitet. Tillgänglig: Pörn, M. & Karjalainen, K. (2013). Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 5/2013. Kielikoulutuspolitiikan verkosto. Tillgänglig: Riikola, N. (2013). Klasstandem som undervisningsmetod i det andra inhemska språket. Deltagarnas förväntningar och erfarenheter. Kandidatavhandling i svenska språket. Vasa: Vasa universitet. Tillgänglig: Östman, A. (2013). Pikkusen niin kuin aliasta pelais. En kvalitativ studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av klasstandem inom undervisningen i det andra inhemska språket. Kandidatavhandling i pedagogik. Vasa: Åbo Akademi. Tillgänglig: 16
På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck
På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:
Läs merVASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet
VASAMODELLEN Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasiecampus LYKEION. I campuset verkar självständiga läroanstalter som har olika undervisningsspråk. Vaasan
Läs merKlasstandem i en tvåspråkig skolkontext
Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext Michaela Pörn, Katri Karjalainen I denna artikel diskuterar vi erfarenheter av ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, kallat Klasstandem. Syftet med projektet
Läs merGenom att ha en personlig språklärare vågar man mer
Genom att ha en personlig språklärare vågar man mer En intervjustudie om gymnasiestuderandes upplevelser av uppgiftstyper inom klasstandem Cindy Viinikka Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik
Läs merLYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM
LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO perustettu v. 1880 Etelä-Pohjanmaan vanhin suomenkielinen oppikoulu opiskelijoita n. 740 Kombi-opiskeljoita
Läs merGymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem
Gymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem -En uppföljande enkätstudie bland svenskspråkiga elever Andrea Eckstein Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier
Läs merJag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig
Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig En fenomenografisk studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av tandemundervisning Magisteravhandling i pedagogik Linda Mäki 33829
Läs merPikkusen niin kuin aliasta pelais
Pikkusen niin kuin aliasta pelais En kvalitativ studie om gymnasiestuderandes uppfattningar av klasstandem inom undervisningen i det andra inhemska språket Annika Östman Kandidatavhandling i pedagogik
Läs merVÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION
VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION LYKEION GYMNASIECAMPUS I VASA VASA GYMNASIUM VAASAN LYSEON LUKIO BAKGRUND Vasa stads förvaltning för andra stadiets utbildning tvåspråkig sedan år 2004 År 2009 gjordes ett
Läs merTillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa
Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Sirpa Sipola, Marit West-Sjöholm Under läsåret 2011 12 genomfördes ett
Läs merSamlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström
Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström Ökande flerspråkighet - 11,4% + 9,2% - 1,3% + 3,6% För kunskap och bildning 3 4 Stort samhällsintresse
Läs merInnehåll och form i tandemuppgifter
Innehåll och form i tandemuppgifter En fallstudie av tandempartnernas metaspråkliga diskussioner i klasstandem Annika Hieta-Koivisto Avhandling pro gradu i pedagogik Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten
Läs merVasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad.
Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad. 1. Bakgrund Med Vasamodellen avses de olika samarbetsformer över språkgränsen som utvecklas i gymnasie-campus
Läs merSpråkkontakter under de tre första åren på ett tvåspråkigt gymnasiecampus
Hirvonen, P., D. Rellstab & N. Siponkoski (toim.) 2016. Teksti ja tekstuaalisuus, Text och textualitet, Text and Textuality, Text und Textualität. VAKKI-symposiumi XXXVI 11. 12.2.2016. VAKKI Publications
Läs merUrsäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii
ÅBO AKADEMI Ursäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii en fallstudie av två tandempars interaktion och hantering av tekniska problem i eklasstandem Salli Sipola Magisteravhandling i pedagogik
Läs merSE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER"
SE DINA STYRKOR OCH HANTERA DINA SVAGHETER" Marika Boström Vasa Arbis Planeringsansvarig språklärare CASE: SUOMI 1 Hur kunde våra studerande bättre styra sin egen inlärning och speciellt i initialskedet
Läs merSpråkbyten i tandemsamtal
Språkbyten i tandemsamtal en fallstudie om språkbyten i gymnasiestuderandens interaktion i tandemundervisning Pia Hoppela Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014
Läs merLärarnas språkkontakter på ett tvåspråkigt gymnasiecampus
Kääntä, L., M. Enell-Nilsson & N. Keng (toim.) 2018. Työelämän viestintä, Arbetslivskommunikation, Workplace Communication, Kommunikation im Berufsleben. VAKKI-symposium XXXVIII 8. 9.2.2018. VAKKI Publications
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merKommunikativ språkundervisning
Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades
Läs merNyutexaminerade språklärares syn på lärarutbildningen
Nyutexaminerade språklärares syn på lärarutbildningen Marina Bendtsen I mitt arbete som lärarutbildare ställer jag mig ständigt frågan hur relevant lärarutbildningen är och hur väl vi inom ramen för utbildningen
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merMål och ambitioner viktigare än byggnader
Mål och ambitioner viktigare än byggnader Halvtidsresultat från projektet Språkmöten Fritjof Sahlström* (i samarbete med Ida Ahlbom, Liselott Forsman, Tuuli From*, Jenni Helakorpi*, Michaela Pörn, Fredrik
Läs merLärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever
14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända
Läs merGrammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merLärarens roll i eklasstandem
ÅBO AKADEMI Lärarens roll i eklasstandem En kvalitativ videostudie av lärarens roll i eklasstandem Samir Mountassir Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merMetoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska
Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska Riitta Forsnabba FM, lehtori HAAGA-HELIA Ammattikorkeakoulujen kielten ja viestinnän opettajien neuvottelupäivät
Läs merCLIL - kielirikasteena CLIL språkstimulerande arbetssätt. PeD Mikaela Björklund, Åbo Akademi enorssi
CLIL - kielirikasteena CLIL språkstimulerande arbetssätt PeD Mikaela Björklund, Åbo Akademi enorssi 28.4.2017 Innehåll Vårt uppdrag som lärare och lärarutbildare Vad är CLIL Läraren som flerspråkig modell
Läs merÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merKursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Läs merUpprätthållande av interaktionen i eklasstandem
Upprätthållande av interaktionen i eklasstandem Studerandes strategier vid språkliga problem Magisteravhandling i pedagogik Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi Vasa, 2018 Handledare:
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merSpråkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar Helsingfors
Siv Björklund Språkbad som ett språkstrategiskt verktyg Bildningsdirektörsdagar 2015 5-6.3. 2015 Helsingfors Kort om språkbad - Sedan år 1987 har det varit möjligt att gå i språkbad i grundskolan i Finland
Läs merDe svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus
De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens
Läs merVälkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24
Välkomna till Seminarium om Dictogloss Eskilstuna 14 09 24 Dictogloss - ett (av flera) redskap för arbete med interaktion och språklig medvetenhet i undervisningen för inlärare med svenska som andraspråk
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merContact by
SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points
Läs merDate: Beginning of September - Beginning of January
SSA121 - Swedish as a Second Language, 1-10 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa121.html Code: SSA121 Date: Beginning of September - Beginning of January Name:
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merDELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna
DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap
Läs merDet är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan
Det är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan Michaela Pörn Denna artikel lyfter fram diskrepansen
Läs merÄmnesdidaktiska studier. 31 januari, 2011 Eva Lundqvist
Ämnesdidaktiska studier 31 januari, 2011 Eva Lundqvist Följande vill jag diskutera med er: Didaktik vad är det och varför behöver lärare kunskaper i didaktik? Didaktisk forskning, empiriska exempel Pedagogik
Läs merSamvaro, språkanvändning och attityder
Samvaro, språkanvändning och attityder Svenskspråkiga elevers syn på att gå i en samlokaliserad skola Charlotta Engberg Avhandling pro gradu i pedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, Vasa 2014 Handledare:
Läs merAtt använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
Läs mer3. FinTandem 4. 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter 8. 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11
Handbok för studerande 2012-2013 1. Bakgrund 2 2. Vad är tandeminlärning? 3 3. FinTandem 4 4. Varför FinTandem? 5 5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? 6 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merInfo om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian
Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2
Läs merGYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET. Kandidatavhandling Ossi Lupunen
GYMNASIEELEVERNAS ÅSIKTER OM UNDERVISNINGEN I MUNTLIG SPRÅKFÄRDIGHET Kandidatavhandling Ossi Lupunen Jyväskylä universitet Institutionen för språk Svenska språket 2.5.2011 2 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO
Läs merUndervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merHUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar
Läs merLearning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan
Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Läs merNORDISTEN. TEMA: FinTandem
TEMA: FinTandem Enheten för nordiska språk Oktober 2012 Nordisten, oktober 2012 Tidsskrift för alla studerande och anställda vid Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet samt samarbetspartners och
Läs merSvenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet
Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad
Läs mer- G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna FLRA01, Modersmålsundervisning och studiehandledning, 60 högskolepoäng Mother Tongue Instruction and Multilingual Study Guidance, 60 credits Grundnivå / First Cycle
Läs merLLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans.
LLSA60, Forskning om undervisning i och på ett andraspråk, 7,5hp, kvartsfart distans. Block 1: vecka 4-6, 19 januari till 9 februari Lightbown: Anniversary Article: Classroom SLA Research and Second Language
Läs merDet andra inhemska språket inom polisens verksamhet språkliga färdigheter
Eronen, M. & M. Rodi-Risberg (toim.) 2013. Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7. 8.2.2013. VAKKI Publications
Läs merKr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN
siv Bjorklund - Karita Mård-Miettinen - (toim./red.) Hanna Turpeinen Kr ELI KYLPYKT RfA - SPRÄKBADSBOKEN Vaasan yliopisto Levón-instituutti 2007 Vaasa 26 Kielikylpykirja - Sprfü badsboken Martina Buss
Läs merBetygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)
Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1) Eftersom vi lever i ett mångkulturellt och rörligt samhälle och tillhör en språkminoritet är det av yttersta vikt att vi lär oss kommunicera på andra språk.
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merSpråkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk
Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext Nina Pilke Nordiska språk Forskargruppen BiLingCo, Bilingualism and Communication in
Läs merEngelska. Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU 2012-00259 1(6) Engelska Programkurs 15 hp English 972A01 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2014-04-15 2(6) Huvudområde Engelska, Didaktik Utbildningsnivå
Läs merHelsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring
Helsingfors universitet en tvåspråkighet i förändring Jenny Sylvin Denna artikel handlar om tvåspråkigheten vid Helsingfors universitet. I takt med att engelskan blivit det överlägset mest använda språket
Läs merInteraktion som mål och medel i FinTandem
KATRI KARJALAINEN Interaktion som mål och medel i FinTandem Strategier och orientering vid problem i språkproduktion ACTA WASAENSIA NR 244 SPRÅKVETENSKAP 43 UNIVERSITAS WASAENSIS 2011 Förgranskare Professor
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).
Läs merÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND01, Engelska 1, 30 högskolepoäng English 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merAntaganden för förändring
AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning
Läs merSVENSK- OCH TYSKLÄRARES ÅSIKTER OM SPRÅKUNDERVISNING FÖR ELEVER MED FINSKA SOM ANDRASPRÅK. Johan Tammela
SVENSK- OCH TYSKLÄRARES ÅSIKTER OM SPRÅKUNDERVISNING FÖR ELEVER MED FINSKA SOM ANDRASPRÅK Johan Tammela Magisteravhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2014 TIIVISTELMÄ
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merOm privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet
Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet Anna Slotte, docent Helsingfors universitet Symposium: Svenskan och språkundervisning i flerspråkiga
Läs merhelsingfors universitet
Juridiska fakulteten vid helsingfors universitet JURIDISKA UTBILDNINGEN I VASA JURIST? JURISTYRKET Juridisk examen ger befogenhet att arbeta både inom den privata och den offentliga sektorn Traditionella
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merLäsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Läs merInledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Läs merTEACHING AND LECTURING
Anu Muhonen, PhD Assistant Professor, Director of Finnish Studies University of Toronto TEACHING AND LECTURING GRADUATE OR POST-GRADUATE LEVEL TEACHING AND LECTURING Blogging and Vlogging in Toronto and
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merSVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef
Svenskspråkig Utbildning Ruotsinkielinen Koulutus 24.05.2016 SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Bildningsavdelningen Ulrika Lundberg, utbildningschef Verksamhet och strategiska
Läs merSvenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum FNF Symposium 8-9.2.2018 Yvonne Nummela Andra inhemska finska utmaningar och utveckling Bakgrund och fakta Nationella utvärderingar av inlärningsresultat
Läs merSvenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(6) Kursplan Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Swedish as Second Language for Teachers, Years 4-6, 30 cr (1-30 cr) 30
Läs merKursplan. FR1032 Franska, Språkdidaktik I. 6 högskolepoäng, Grundnivå 1. French, Language Learning and Teaching I
Kursplan FR1032 Franska, Språkdidaktik I 6 högskolepoäng, Grundnivå 1 French, Language Learning and Teaching I 6 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursen syftar till att studenterna
Läs merVarför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?
Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor? Språk, identitet och välmående - centrala fokusområden inom den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens seminarium i Helsingfors,
Läs merVägg å väg. Inlärning av ord via muntlig kommunikation
Katri Karjalainen Institutionen för nordiska språk Vasa universitet Sanat ovat tärkeitä rakennuspalikoita uuden kielen oppimisessa. Artikkelissani esittelen tapaustutkimuksen, jossa suomenkielinen ruotsin
Läs merMatematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen
Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merLevande tvåspråkighet i Grankulla, eller. Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna
Levande tvåspråkighet i Grankulla, eller Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla stad Bildningsdirektörsdagarna 6.3.2015 Sikin, sokin på svenska och finska i Grani Bildningsdirektör Heidi Backman, Grankulla
Läs merHÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET
FINLAND HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET Land Universitet/högskola Enhet Administrativ (A) eller Forskningsenhet (F) Kontaktperson Specialkompetenser Kalevi Ekman, Maria Aalto-universitetet Design Factory F Clavert,
Läs merSPRÅKNET. Medlemsblad
SPRÅKNET Medlemsblad Våren 2015 ORDFÖRANDENS SPALT VM stämning i Falun! 700 atleter från 58 nationer. Samförstånd och glädje bland tusentals supportrar från olika nationer. Glada volontärer utposterade
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merSPRÅKSTRATEGI VASA STAD BILDNINGSSEKTORN
VASA STAD BILDNINGSSEKTORN FÖRORD Sektordirektören för Vasa stads bildningssektor Christina Knookala har i Vasa tillsatt utvecklingsgrupper inom utbildningen, vilka har fått i uppgift att utveckla och
Läs merHanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, www.hanken.fi Antagningningsinfo 2018 Seminarium för studiehandledare 3.11.2017 Linda Martelius Antagningsplanerare Hanken Svenska handelshögskolan
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs mer