Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Transkript

1 Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1

2 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm Vattens avloppsreningsverk. Med sina m² och cirka 18 kilometer tunnlar är Henriksdals avloppsreningsverk ett av de största verken i Europa insprängt i berg. Henriksdalsverket invigdes Då hade det kapacitet för att rena närmare m 3 avloppsvatten per dygn. Tolv år senare, när staden vuxit kraftigt och befolkningen ökat byggde man ut verket för att fördubbla kapaciteten. Senare kompletterade man reningsprocessen med en kemisk och en biologisk metod och under 1990-talet gjordes åtgärder för att förbättra kväveoch fosforreningen. Den senaste ombyggnaden blev klar under 2011 och omfattar två nya bergrum ett för grovrening och ett för mottagning av fett och organiskt avfall för att öka produktionen av fordonsgas. En miljon kunder Varje dygn renas m 3 avloppsvatten på Henriksdalsverket. Hit kommer främst vatten från Stockholms centrala och södra delar samt från Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge. I Bromma ligger Stockholm Vattens andra avloppsreningsverk. Där renas främst vatten från Stockholms norra och västra delar. Tillsammans renar verken avloppsvatten från nära en miljon människor och industrier i Stockholm, Huddinge och sex grann kommuner. Ett fungerande kretslopp Förutom att ta hand om och rena avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön, arbetar Stockholm Vatten hårt för ett fungerande kretslopp. En viktig del är att ta till vara på de restprodukter som blir kvar efter reningen av avloppsvattnet. Dessa blir nyttiga tillskott i samhället. För att kunna använda restprodukterna får inte oönskade ämnen hamna i avloppet. Därför ställs höga krav på vad bland annat industrier får släppa ut i avloppet. Även stockholmarnas agerande är viktigt och mycket arbete läggs ner på att informera om vad man får och inte får hälla ut i avloppet. 2

3 Visste du att De största bassängerna i Henriksdals avloppsreningsverk har en volym på m 3. 3

4 Visste du att Det tar 24 timmar att rena det smutsiga avloppsvattnet innan det släpps ut i Saltsjön. INLOPP DANVIKEN FÄLLNINGSKEMIKALIE GROVRENSGALLER SANDFÅNG FÖRSEDIMENTERING BIOREAKTOR KVARN SAND- TVÄTT PRIMÄR- SLAM ÖVER- SKOTTS- SLAM CENTRIFUG FETT- MOTTAGNING FETT- TANK 4

5 Från smutsigt avloppsvatten till rent sjövatten Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön renas det bland annat från ämnen som orsakar algblomning och syrebrist i bottenvattnet. Två av ämnena som renas bort är kväve och fosfor. Avloppsvattnet renas i tre steg; mekaniskt, kemiskt och biologiskt. När avloppsvattnet kommer in till verket passerar det ett så kallat rensgaller där större föremål och skräp fångas upp. Det som avskiljs är bland annat bomull, tops och våtservetter. Vattnet rinner sedan vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras vidare för återvinning. Kemisk rening Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor som göder sjöar och vattendrag om den inte renas bort. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Det så kallade primärslammet går vidare till behandling. Biologisk rening I det biologiska reningssteget renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Mikroorganismerna bryter ner det organiska mate rialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och återförs till atmosfären. I eftersedimenteringsbassänger sjunker det resterande slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna och överskottsslammet går till slambehandling. Till sist passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar filtreras bort. Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön utvinns energin för produktion av fjärrvärme och fjärrkyla. Slambehandling Slammet från avloppsreningen går till en rötkammare. Där bryts det ned med hjälp av bakterier och rötgas bildas. Gasen består av % metan och resten koldioxid. Syftet med behandlingen är att få så bra slam som möjligt för att kunna återföra det till kretsloppet. Efter rening av biogasen kan den användas som fordonsbränsle. Rötslammet som blir kvar efter rötning innehåller stora mängder fosfor och kväve. Det certifierade slammet kan användas för återställning av mark runt gruvor, spridning på åkermark eller kompostering. FÄLLNINGSKEMIKALIE EFTERSEDIMENTERING SANDFILTER VÄRMEPUMP VÄRME (INTERNT) SALTSJÖN BLÅSMASKIN METANGAS GAS TILL EXTERN KUND UPPVÄRMNING GASKLOCKA EL OCH VÄRME INTERNT SLAMTANK RÖTKAMMARE POLYMER CENTRIFUG ÅTERSTÄLLNING AV MARK RUNT GRUVOR SPRIDNING PÅ ÅKERMARK KOMPOSTERING 5

6 Teknisk fakta 1 Reningskrav Flödesproportionellt sammanvägda värden från de två reningsverken. Fr.o.m : 8 mg BOD7/l och 0,3 mg P-tot/l som kvartalsmedelvärden, 3 mg NH4-N/l som medelvärde juli oktober och 10 mg N-tot/l som årsmedelvärde. Dimensionerande värden Antal anslutna: Medelflöde: BOD7-belastning: N-tot-belastning: Qdim : Qmax: Qmax till biologen: Qmax till filtren: personer m 3 /dygn 49 ton BOD7/dygn 11 ton N-tot/dygn 4,5 m3 /s 10 m 3 /s 8 m3 /s 10 m 3s Flödesmätning In- och utloppsflöden 2 Grovrening 14 galler med spaltvidd 3 mm Henriksdal: 6 galler Meva, Monoscreen Sickla: 8 galler Hydropress Huber, Stepscreen

7 b a Sandfång Total volym: m 3 Uppehållstid vid Qdim : 9 min Uppehållstid vid Q max: 4 min Henriksdal: 3 luftade sandfång med en volym av 400 m 3 vardera Sickla: 2 sandfång med en volym av 630 m 3 vardera 4 Förfällning med fällningskemikalie 4 a. Henriksdalsinloppet 4 b. Sicklainloppet 5 Försedimentering (13 bassänger) Total volym: m 3 Total yta: m 2 Uppehållstid vid Qdim : 1,8 h Uppehållstid vid Qmax: 0,8 h Ytbelastning vid Qdim : 2,0 m/h Ytbelastning vid Qmax: 4,4 m/h Skraptyp: Linskrapor Bassäng Längd F1 F8 60 m F9 60 m F10 F13 70 m Bredd 10 m 10 m 10 m Djup 3,6 m 3,7 m 3,7 m Totalt: g Fe/m 3 7

8 6 Pumpstationen före biosteget Pumparna lyfter vattnet från försedimenteringen till biosteget. Pumpar: 7 st av typ Flygt PL7080 Lyfthöjd: 1,67 m vid medelflöde Lyfthöjd vid lågt flöde: 1,49 m Lyfthöjd vid 8 m 3 /s: 1,80 m Pumpkapacitet: 7 st 0,7 1,2 m 3 /s, 45 kw 13 RötkammaRE (7 st) Total volym: m 3 Temperatur: C Rötkammare Volym Höjd (botten vätskeytan) R1 R4, R m 3 22 m R5, R m 3 28 m 7 LuftningsbassängER (7st) Total volym: m 3 ( m 3 /bassäng) Uppehållstid vid Qdim: 13 h Uppehållstid vid 8,0 m 3 /s: 7 h Zoner/bassäng: 1 st inblandningszon på m 3 6 st luftade eller anoxiska zoner på m 3 vardera och 1 st avluftningszon på 710 m Gasklocka Volym: m 3 Utnyttjad volym: m 3 ÖverskottsslamcentrifugER (5 st) Kapacitet: 5x50 m 3 /h Alfa Laval NX Zon Längd Bredd Djup Inblandningszon 28 m 10 m 5 m Zon m 10 m 12 m Avluftningszon 14 m 10 m 5 m Syrehalt: Luftflöde: Luftartyp: Luftarfabrikat: Antal luftare: KompressoRER (5 st) Kapacitet: Effektbehov: Varvtal: Typ: 1 3 mg O 2/l som börvärde Ca ca Nm 3 /h vid normaldrift Finblåsiga gummimembranluftare Sanitaire st Min m 3 luft/(h.kompressor), max m 3 luft/(h.kompressor) Min 250 kw/kompressor, max 530 kw/kompressor Max varv/minut HV-Turbo A/S (Danmark) KA 10SV EftERsedimentERingsbassängER (14 st) Total volym: m 3 Total yta: m 2 Uppehållstid vid Qdim: 3,6 h Uppehållstid vid 8,0 m 3 /s: 2,0 h Ytbelastning vid Qdim: 1,5 m/h Ytbelastning vid 8,0 m 3 /s: 2,7 m/h Skraptyp: Linskrapor Bassäng Längd Bredd Djup E1 E11 80 m 10 m 5 m E12 E14 80 m 10 m 6 m EftERFällning Fällning med järnsulfat på filtren med 0,5 2 g Fe/m Slamtankar Två rötslamtankar i Henriksdal: Total volym: m 3 Diameter: Ø 23 m Djup: 10,5 m vid periferin och 13 m på mitten Total yta: 830 m 2 Två rötslamtankar i Sickla: Total volym: m 3 Diameter: Ø 18 m Djup: 7 m Total yta: 510 m 2 RötslamcentrifugER (5 st) Kapacitet: Per centrifug 30 m 3 /h Alfa Laval NX4500 Slamsilos för avvattnat slam (2 st) Total volym: 800 m 3 GasmotoRER (2 st) Eleffekt: Värmeeffekt: Typ: Gaspannor (3 st) Panna 1: Panna 2: Panna 3: 600 kw vid 100 % last/st 800 kw vid 100 % last/st Jenbacher (Österrike) JMS 316 GS-B.L4-takts förbränningsmotor, 16 cylindrar Effekt 2,5 MW Effekt 2,5 MW Effekt 1,5 MW Osby Parca AB, Weishaupt kombibrännare för olja/gas Pumpstationen före filtren 12 st pumpar lyfter vattnet från biosteget till filtren 8 st varvtalsreglerade propellerpumpar Typ: Flygt 7060 Kapacitet: 0,35 0,75 m 3 /s vid 2,7 3,7 mvp 4 st varvtalsreglerade propellerpumpar Typ: Flygt 7080 Kapacitet: 0,55 1,1 m 3 /s vid 2,9 3,7 mvp Lyfthöjd: 3,05 m SandfiltER (60 st på 4 block) Typ: Nedströms, 2-media, djupbäddsfilter Total yta: m 2 Filteryta: 60 m 2 /filter Belastning: Max 10 m/h Ventilation Luftmängd: m 3 /h 3 luftomsättningar/h i grovrening, sandfång och containerhall 2 luftomsättningar/h i övriga verket All frånluft passerar en central för värmeåtervinning som återför ca 55 % av energin i frånluften till tilluftsaggregatet i fläktrum 1. I fläktrum 2 förvärms tilluften med renat avloppsvatten till + 5 C och eftervärms med återvunnen värme från blåsmaskinerna till + 20 C. Mottagningsstation för organiskt avfall (2 linjer) Kapacitet: m 3 /år Filtermaterial överst: Filtermaterial underst: 1 m blähschiefer med kornstorlek Ø 2,5 3,5 mm 0,5 m sand med kornstorlek Ø1,2 1,9 mm 8

9 Visste du att Du kan påverka kvaliteten på avloppsvattnet genom att bara spola ner kiss, bajs och toalettpapper! 9

10 Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som levererar dricksvatten till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön. Stockholm Vatten äger och sköter två vattenverk och två avloppsreningsverk liksom ledningsnäten för vatten och avlopp, pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge. Vi arbetar även med vattenvård och sjörestaurering. I den här broschyren kan du läsa mer om reningen på Henriksdals avloppsreningsverk. Stockholm Vatten AB, Stockholm Tel , Fax stockholmvatten@stockholmvatten.se Besöksadress: Torsgatan 26 Ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB