Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
|
|
- Anna Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap
2 Alkohol och samhället Mer än 90% av befolkningen konsumerar alkohol. Av dessa uppskattas ca 10% ha en problematisk konsumtion. Gränsen är inte knivskarp mellan problem/inte problem. Gråzon med riskbrukskonsumenter.
3 Alkoholrelaterad dödlighet Global burden of disease (WHO): De 10 främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i de utvecklade länderna. Tobak 12,2% Högt blodtryck 10,9% Alkohol 9,2% Kolesterol 7,6% Övervikt 7,4% Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9% Fysisk inaktivitet 3,3% Narkotika 1,8% Oskyddat sex 0,8% Järnbrist 0,7%
4 Standardglas Med ett standardglas menas alkoholhaltig dryck innehållande 12 g 100% alkohol. 2 flaskor lättöl 45 cl folköl 33 cl starköl 15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl starksprit Berusningsdrickande: Att som kvinna dricka mer än 3 standardglas vid samma tillfälle, eller som man mer än 4 glas, innebär en ökad risk.
5 Var går gränsen per vecka? Låg risk för skador: Högst 14 standardglas för män Högst 9 standardglas för kvinnor Ökande risk för skador: standardglas för män standardglas för kvinnor Skadlig nivå: 35 standardglas för män 25 standardglas för kvinnor
6 Skyddseffekter av alkohol Få positiva medicinska effekter av alkohol. För personer över 50 år kan en liten mängd alkohol, ca 1 glas vin, per dag ses ha en gynnsam effekt på hjärt- och kärlsjukdomar. Eventuellt också för kvinnor med diabetes för kvinnor.
7 När blir alkoholkonsumtionen ett problem?
8 Beroende enligt DSM IV Ett substansbruk som leder till signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst tre av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Ökad tolerans. Abstinens. Använder större mängder än tidigare. Varaktig önskan/misslyckade försök att begränsa intaget. Mycket tid ägnas åt att få tag på substansen. Åsidosätter vanliga sociala aktiviteter. Bruk fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär.
9 Missbruk enligt DSM IV Ett substansbruk som leder till signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket tar sig uttryck i minst ett av följande kriterier under en och samma 12-månadersperiod Upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat substansbruk i situationer som medför betydande risker för psykisk skada. Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan. Fortsatt bruk trots ständiga och återkommande problem av socialt eller mellanmänsklig natur.
10 Screeningtester Standardfrågor AUDIT
11 Standardfrågor - När drack du alkohol senast? - Hur mycket drack du då? - När drack du alkohol gången dessförinnan? - När var du berusad senast? - I genomsnitt, hur många dagar per vecka dricker du alkohol? - I genomsnitt, hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
12 AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Gränsvärde 8 poäng Ej diagnostiskt instrument: screening Kan använda enstaka frågor
13 Labprover Finns det blodprover som kan påvisa beroende eller missbruk?
14 Behandling Återfallsprevention Evidensbaserad metod med grund i KBT. Kurs i stället för terapi. Förebygga återfall, hantera sug, triggers osv. Minska konsekvenser av återfall. Bygger på föreläsningar, övningar och hemuppgifter.
15 Behandling, fortsättning CRA (Community Reinforcement Approach) Förstärker interaktionen mellan klienten och omgivningen: nyktert leverne uppmuntras. Effektiv vid svårt beroende med dålig prognos och social marginalisering. Bygger på samarbete mellan socialtjänst, beroendevård, psykiatri etc.
16 Läkemedelsbehandling Antabus (disulfiram) Traditionellt använt inom beroendevård. Påverkar inte lusten att dricka. Ger symptom som hjärtklappning, huvudvärk, ansiktsrodnad, illamående mm. Tidsbegränsad behandling. Kan ge leverpåverkan. Antabus tas övervakat på mottagning. OBS! Evidensgrad.
17 Läkemedelsbehandling, fortsätting Campral (acamprosat) Påverkar glutamatsystemet som är uppreglerat vid kroniskt högt bruk av alkohol. Minskar obehag/ sug som upplevs vid nykterhet i form av sömnstörningar, irritabilitet, ångest och oro: Postakut abstinens! Minskar risken för återfall.
18 Läkemedelsbehandling, fortsättning Naltrexon Opioidantagonist: blockerar effekten av läkemedel etc. innehållande opioider (morfin mm.) Blockerar även hjärnans egna opioider, det blir inte lika roligt att dricka alkohol. Kombineras med samtalsbehandling.
19 Delirium tremens Livshotande komplikation till alkoholberoende, inträder efter abstinens. Kraftig vegetativ påverkan (hjärtklappning, svettning, tremor, illamående, förvirring, kraftig ångest, kramper). Behandlas med intensivvård, övervakning, bensodiazepiner, tiamininjektioner och kontroll av vätskebalans.
20 Wernicke-Korsakoffs syndrom Tiaminbrist pga. högt alkoholintag under lång tid Nystagmus (blickförlamning, slående ögonrörelser) Ataxi (obalans) Konfusion (förvirring) Konfabulation: personen maskerar när- och fjärrminnesluckor med påhittat material Behandling: höga doser tiamin via injektion, omvårdnad.
21 Narkotika Samma diagnoskriterier som vid alkohol: beroende och missbruk. Opiater: utvinns ur vallmo. Preparat, exempel: morfin, heroin, kodein. Centralstimulantia: Syntetisk framställning, finns naturligt ibland annat khatbusken. Preparat, exempel: amfetamin, kokain. Cannabis: Utvinns ur hampväxten. Preparat: hasch, marijuana och hascholja. Hallucinogener: Både syntetiskt och naturlig framställning. Preparat: MDMA (extacy), GHB (GABA), LSD, meskalin
22 Behandling vid narkotikaberoende och missbruk Centralstimulantia: Naltrexon och bupropion prövats. Biofeedback. Cannabis: Psykosociala behandlingsprogram Hallucinogener: Inga specifika behandlingsmetoder.
23 Behandling vid opiatberoende Läkemedelsbehandling: Metadon, Subutex & Suboxone. Opiatagonist respektive antagonister. Psykosocial behandling: KTB och återfallsprevention.
24 Diskussion Politiskt styrd vård- rätt till evidensbaserad behandling?
25 Fall 1 Gustaf Klackbom är en 67-årig man som pensionerat sig från sitt arbete som advokat för några år sedan. Han sitter dock fortfarande i bolagets styrelse och har i övrigt en aktiv livsstil, han spelar golf och är engagerad i en bridgeklubb. Han har sökt till vårdcentralen på grund av mycket obehaglig hjärtklappning på mornarna och blodtrycksmätaren har också visat på illavarslande högt morgontryck vid egenkontroll. Distriktsläkaren inleder ett samtal om livsstil. En bit in i samtalet framkommer det att Gustaf är mycket mat- och vinintresserad, han är delägare i en vingård i Sydfrankrike. Han dricker oftast vin till lunch och alltid till middagarna. Kvällarna brukar han avsluta med några konjak. Han berättar att konsumtionen nog tilltagit en del den senaste tiden, då alkohol ju är erkänt bra för hjärtat. En bit in i samtalet framkommer att de vuxna barnen faktiskt haft en del invändningar mot alkoholkonsumtionen den senaste tiden, och vid närmare eftertanke har Gustaf faktiskt själv försökt dra ner på konsumtionen för ett halvår sedan utan att lyckas.
26 Fall 2 Kim är 24 år gammal och läser sista året på ekonomprogrammet. Hen bor i en korridor tillsammans med några kompisar och är en social person. Under flera år hen varit engagerad på en av nationerna, bland annat som barmästare några terminer. Efter två år som singel hen nu träffat Chris och inlett ett förhållande som oftast fungerar bra. Det uppstår nämligen ibland tjafs och bråk när Kim och Chris är ute och festar tillsammans. Kim blir i berusat tillstånd väldigt svartsjuk och ofta ut i anklagelser mot Chris som i sin tur blir arg och ledsen. Några gånger har hen till och med blivit utkastad från uteställen efter att bland annat ha knuffat en rival mot en vägg. En av dessa gånger slutade kvällen ännu värre, då hen blev omhändertagen för berusning och fick tillbringa natten hos polisen för tillnyktring. Kim dricker egentligen inte särskilt ofta och absolut inte dagen efter.
Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merDrogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla
Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merRöker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat
10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merKONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merAlla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol
Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt
Läs merDrogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merDrogvaneundersökning år 9 2003
Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merBilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning
Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män
Läs mer03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1
Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad
Läs merBilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik
Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt
Läs merAntal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205
Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merDroganvändningsområden. Vad är acceptabelt? Vad kan missbrukas? Jaan Ruusa. Överläkare Med. Dr
Jaan Ruusa Överläkare Med. Dr Droganvändningsområden Medicinskt Inom forskning Industri/hantverk Kulinariskt Vad är acceptabelt? Avgörs av kulturella, religiösa, etiska, politiska och ekonomiska normer
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merDPP. DrogPolicyProgrammet
DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merSomatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin
Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs meruppdrag Trollhättans kommun
Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,
Läs merDrogvaneundersökning År 9
Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merLIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merDROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.
DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merÅterfall i drickande beror inte på bristande vilja
Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merAnabola Androgena Steroider
Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs merNamn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merVad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs mer2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?
Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,
Läs merFrågeområde alkohol och droger
Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO
Läs mernarkotika-, uppdrag av Stad
Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Läs merRESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli
RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs mer