olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

Transkript

1 olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda kan man ha en grönfoderproducerande, en fröproducerande, eller en insektproducerande viltåker. Ofta anlägger man åkern som en kombination av dessa. Viltåker gynnar även viltet genom att den erbjuder skydd mot väder, vind och fiender/predatorer i det öppna jordbrukslandskapet. En korrekt placerad viltåker minskar viltets bete i kommersiella jordbruksgrödor och i skogsmark Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskanter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar skyddsarealen. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltåker bör vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ingen alls. Däremot är en långsmal yta att föredra fram om en rektangulär. Rättplacerade långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet. Såtidpunkt Viltåkern kan med fördel sås senare än vanliga lantbruksgrödor. Optimal groningstemperatur för de flesta arter lämpade för viltåker är kring 8-10C. Högre jordtemperatur ger snabbare groning och snabbare uppkomst och bättre konkurrensläge mot ogräs. Val av gröda Välj gröda efter lokala förutsättningar och efter vilken viltart man vill gynna. Det är viktigt att känna till vilka krav på biotop t.ex fasan eller älg har. Erfarenhet visar att viltåkrar med många olika arter fungerar mycket bra. Det bidrar på ett positivt sätt till den biologiska mångfalden. det är Svenska jägareförbundet har utmärkt litteratur i ämnet. Lättillgänglig information finns på Jägareförbundets hemsida under vilt-viltvård. Utbudet av färdiga blandningar är stort utomlands och inspiration till egna blandningar kan man enkelt hämta genom Internet. Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa arterna i renvara. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.

2 Spännande arter för viltåker Hirs (Panicum spp.) Fältfåglarnas favoritgröda. Lämplig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Odlas på liknande jordar som majs. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars lättodlad och anspråkslös. Blir drygt 1 m hög och är robust till växtsättet. Ger bra lä och skydd. Står bra även vid dåligt väder under hösten. Fröna äts begärligt. Lämplig utsädesmängd är kg/ha i renbestånd. Bredsådd eller radsådd med 40 cms avstånd. Obesläktad med andra nyttoväxter. Magic Millet Mix är en blandning med olika hirs-arter som ger både skydd och föda. Top Flush är en blandning med röd och vit hirs som mest ger föda. Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) En allt populärare grönsak och mycket begärlig viltgröda. Viltet äter både knölarna och märgen i stjälken. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. Flerårig ört som är släkt med solrosen. Upp till tre meter hög planta med lång vegetationsperiod, hinner sällan blomma. Bildar knölar som i storlek varierar från valnöt till äggstora i ändan av korta utlöpare. Jordärtskocka trivs bäst på mullhaltig sandjord. Växtplatsen bör vara varm och solig. Planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Radavstånd cm, 2 3 knölar per meter. Utsädesmängd kg/ha. Skall gärna gödslas och kupas. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Kan bli ogräsaktig. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är bin och humlors favoritväxt. Hög nektarproduktion och mycket lång blomningstid. Snabb tillväxt efter sådd. Lättodlad. Mörkergroende frön som måste myllas 1 2 cm vid sådd. Börjar blomma 8 10 veckor efter sådd. Sås ofta i omgångar. Lätt att blanda med andra arter. Obesläktad med andra nyttoväxter. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd 12 kg/ha. Bovete (Fagopyrum esculentum), sort Hajnalka Gammal kulturväxt som namnet till trots inte alls är släkt med vete. En av de bästa växterna för att attrahera en mångfald av insekter. Mycket snabbväxande och lättodlad på magra, lätta, näringsfattiga jordar där de många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Mycket aggressiv och konkurrerar bra med ogräs. Känslig för markpackning, svårodlad på lerjord. Bra skydd för småvilt och fältfågel. Smakliga frön för fåglar. Frostkänslig. Sådd när risken för frost är över i maj-juni. Utsädesmängd 60 kg/ha. Full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. Fryser ner vid första nattfrosten. Obesläktad med andra nyttoväxter utom rabarber. Bra förfrukt till höstsådda grödor. Solros (Helianthus annus), sorter Tremia, Sunspot Mycket vacker, dekorativ högvuxen ört. Favoritföda för de flesta vilda fåglar. Bra skyddsväxt för fältfågel och småvilt. Passar bäst på lite lättare, varmare jordar. Tork och värmetålig. Djupt rotsystem som gör den mindre känslig för näringsbrist än vanlig spannmål. Passar bra för gödsling med stallgödsel. Kan odlas med både 40 och 70cms radavstånd. Bredsås ofta i blandningar med andra arter. Bör inte sås för tidigt. Bra konkurrensförmåga mot ogräs. Obesläktad med andra nytttoväxter. Tremia blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Utsädesmängd ca frön/ha. Sunspot blir 130 cm hög och används till vilt och som prydnadssolros. Utsädesmängd 10 kg/ha. Hampa (Cannabis sativa), sorter USO 31, Futura 75, Felina 32 Högvuxen växt, ca 3 meter, för både frö och fiberproduktion. Ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättlandskapet. Mycket smakliga frön för både småfågel och fältfåglar. Nu även tillåtet att använda som viltåker. Uppmärksamma dock att det finns flera specialregler kvar kring odling och försäljning av hampfrö ( se nedan ). Hampan är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull och myrjordar. Utmärkt förfruktsvärde, genom sin goda saneringsförmåga mot ogräs och djupa rotsytem. Aggressiv snabb tillväxt. Lättodlad vid god kvävetillgång. Hampa är en ettårig ört och hör till nässelfamiljen. Den är inte besläktad med våra vanliga odlingsväxter. Relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. Frömognad kräver dock värme. USO-31 blir ca 3 meter hög och frömognad inträffar dagar efter sådd. Hampa sås när jorden är ordentligt varm, ca 10C i fast och fin såbädd. Sådjup 2 3 cm. Lämplig utsädesmängd cirka 25 kg/ha. Specialregler kring hampa: Hampan får endast odlas i renbestånd sorten skall vara godkänd och utsädet certifierat arealen hampa skall redovisas separat med speciell grödkod och gårdsstöd sökas på denna areal etiketter skall skickas in till länsstyrelsen utsäde finns endast i certifierade 25 kgs säckar. Utsäde finns endast som beställningsvara och måste beställas senast när SAM-ansökan skickas in 10 mars. Fodermärgkål (Brassica oleracea), sort Caledonian, finns även som betat frö Klassisk art för viltåkrar. Högvuxen, stjälkstyv kålväxt. Har en märgfylld stjälk som ger ett smakligt bete även när blötsnön och kylan förstört alla bladen. Köldtåligare än andra kålväxter. Lång utvecklingstid, dagar för full skörd. Fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jordar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Mycket krävande på näring, och mycket viktigt att lyckas med ogräsbekämpningen. Gödslas gärna med kg kväve per hektar. Gärna i två omgångar. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Betat utsäde bör användas vid tidig sådd, och vid upprepad odling. Lämplig utsädesmängd 4 5 kg/ha. Caledonian är en klumprotsresistent sort. Bra balans mellan stjälk och blad. Foderkålväxter Vit sommarrova (Brassica Rapa), sort Barkant Gul vinterrova (Brassica Rapa), sort Green Globe Blastrova (Brassica spp), sort Pasja Foderraps (Brassica Napus), sorter Titan, Fontan Snabbvuxna ettåriga kålväxter. Kraftigt, bladrikt växtsätt med god ogräshämmande förmåga. Torktåliga växter med djupt rotsystem. Ger bra skydd åt småvilt och fågel efter 6 7 veckor. Bladen tål frost ner till 8 10 grader. Trivs bäst vid god tillgång på kväve. Tacksamma för stallgödsel. Bra omväxlingsgrödor i växtföljder med mycket vall. Sådd helst från mitten av maj till mitten av juli. Lämpligt sådjup 2 3 cm. Sådden gynnas av värme och luckra jordar. Svag uppkomst på packade, kalla eller blöta jordar. OBS. känsliga för upprepad odling. Minst 4 år behövs mellan kålväxter i växtföljden. För mer om blandningar med ettåriga kålväxter se ettåriga blandningar för klövvilt och hare på sid 4. Blandningar av flera olika kålväxter ger ofta ett intressantare bete över en längre tid för viltet.

3 Vit sommarrova, Barkant producerar både blast och en avlång rova. Högt sittande rova i marken som passar bra för betning dagar till full skörd. Flexibel användningstid och såtid eftersom djuren äter av både bladen och rovan. Lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mera näring ger större rovor. Mindre näring ger mer blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Lämplig utsädesmängd 5 6 kg/ha. Gul vinterrova, Green Globe. Rund rova med grönt skal. Hårdare, frosttåligare rovor och lägre blastandel än sommarrovan. Högt sittande rova i marken som passar bra för betning. Lättodlad och tålig mot sjukdomar och ogynnsamt väder. Cirka dagar till full skörd. Sådd från mitten av maj till mitten av juni. Växer lite långsammare och är känsligare för ogräskonkurrens än sommarrovan. Viktigt med ogräsharvningar innan sådd. Ofta lönar det sig att harva mer och så lite senare. Passar bättre än de andra kålväxterna på näringsfattigare, torrare jordar. Bra anpassning till vegetationsperioden i Götaland och Svealands inland. Högst kvävebehov i augusti-september när markens mineraliseringsförmåga är som högst. Inget sommarfoder, men ger ett bra bete från slutet av september och framåt. Hårda, vinterhärdiga rovor som ger ett bättre bete i mars-april än sommarrovan. Lämplig utsädesmäng 2 4 kg/ha. Blastrova, Pasja är en korsning mellan foderrova och salladskål. Mycket blast och en liten rova. Snabb återväxtförmåga efter avbetning. Passar bäst för intensiv odling och hårt betade viltåkrar. Kan sås till början sv september, dvs. betydligt senare än andra kålväxter. Lättodlad, bra mot ogräs. Inte samma smaklighet som de andra kålväxterna. Lämplig utsädesmängd 4 6 kg/ ha. Foderraps, Titan, Fontan. Foderrapsen producerar stora upprätta blad på långa, smala bladstjälkar. Ger snabbt bra skydd och marktäckning. Kan gå bra på både magra och torra jordar. Kräver dock minst kg kväve per hektar. Känslig för packade jordar, kräver en lös lucker struktur på jorden. Anses ofta vara den smakligaste kålväxten, men är känsligare än sommarrovan för ojämn gödsling. Beräkna 70 dagar från sådd till full skörd. Sådd maj/juni för augustibete. Sådd från midsommar till mitten av juli för höst/vinterbete. Lämplig utsädesmängd 6 kg/ha. Titan är den bästa sorten för betning. Bladrik, högavkastande sort med tunn stjälk. Snabb och kraftig återväxt efter avbetning ger möjlighet till en lång betesperiod. Smaklig. Ny nyazealändsk sort. Fontan är en dubbellåg tysk sort för bete och ensilage. Dubbellåg innebär att den har låg halt av både glukosinolater och erucasyra. Rörflen (Phalaris Arundinacae) Rörflen är ett flerårigt högvuxet, vassliknande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns. På grund av fröbrist utgår rörflen tyvärr ur årets sortiment. Cikoria (Cichorium Intybus), sort Puna II Flerårig, högvuxen ört som blir upp mot 2 meter hög. En av de allra bästa skyddsgrödorna för hare och fältfågel under sensommar och höst. Mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. Tålig mot hårt betestryck. Dekorativ växt i landskapet med vackra blå blommor. Insektsrik. Lång blomning från juli till slutet av september. Högavkastande, djuprotad och torktålig. Passar bäst på djupa, näringsrika, välgödslade jordar. 2 3 årig växt på näringsfattiga jordar, men kan bli mycket uthållig på bördig mark. Utsädesmängd 4-5 kg/ha. För mer om blandningar med cikoria se fleråriga viltblandningar klövvilt och hare sid x och fleråriga fågel och mångfaldsåkrar sid x. Getärt (Galega orientalis), sort Gale Flerårig baljväxt som är tålig och långlivad. Bra växt för viltåkern genom att den inte behöver skördas årligen för att trivas. Ger både foder och skydd åt viltet. Uthållig proteinrik gröda med god resistens mot sjukdomar. Getärt är en utomordentligt bra nektar och pollenväxt, i klass med honungsört. Getärt har djupgående rötter och ett glest växtsätt. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Svåretablerad eftersom fröet gror långsamt och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Köldtålig, men kan utvintra pga av isbränna eller om plantorna är för dåligt etablerade och späda. Kräver rätt mycket fukt vid sådden eftersom den ofta har en stor andel hårda frön i utsädet. Sås vårförsommar på 1 2 cm sådjup. Utsädesmängd i monokultur kg/ha eller i blandningar med 8-12 kg/ha getärt och 10 kg timotej eller ängssvingel. Användning av bakteriekultur är att rekommendera.. Kummin (Carum carvi), sort Volhouden En av de smakligaste betesväxterna för klövvilt under sen vinter och tidig vår. Startar tillväxten tidigare än andra vallväxter. Något långsam etablering, men väl etablerad är den mycket uthållig. Tål både torka och fukt. God vinterhärdighet från Götaland till Norrland. Lätt att blanda med andra vallväxter. Utsädesmängd 8 kg/ha. Käringtand (Lotus Corniculatus), sort Oberhaunstadter Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare under sommaren. Går bättre än klöverarterna på lite torrare, näringsfattigare jordar. Tålig mot värme och torka. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bakteriekultur. Utsädesmängd 12 kg/ha.

4 Fleråriga viltblandningar klövvilt och hare Alla blandningsförslagen nedan kan sås in med 2 kg honungsört och 1 2 kg foderraps /Vitsenap per hektar. Vill man ha mer insekter väljs alternativet med vitsenap. Vill man ha mer bete väljs alternativet med foderraps. Renbestånd Ofta sår man en enda baljväxt eller cikoria i renbestånd. Baljväxterna är odlingsmässigt enkla för att de inte behöver kvävegödslas. De fixerar sitt eget kväve från luften. De flesta baljväxter är utmärkta värdväxter för bin, humlor och insekter. Några exempel på utsädesmängd Rödklöver 8 kg/ha Vitklöver 4 kg/ha Käringtand 8 kg/ha Blålusern kg/ha Cikoria 4 kg/ha Rödklöver är lätt att så in på de flesta jordar. Aggressivt växtsätt som gör att den funkar bra även med mycket rotogräs på fältet. Ger ett bra viltensilage med mycket protein och vatten. Alsikeklöver liknar rödklöver i växtsättet och är ett alternativ på jordar som är för dåligt dränerade för rödklöver. Vitklöver kräver intensiv putsning eller högt betestryck för att fungera bra. Bra viltgröda där det finns stora hjortbestånd. Käringtand och blålusern är inte lika aggressivt mot ogräs som rödklöver. Däremot kan de väl etablerade bilda mycket långliggande vallar. Käringtand är relativt okänslig för både ph-värde och dålig dränering, medan blålusern kräver jordar med ph-värde över 6,5. Cikoria fungerar bäst på bördiga, näringsrika jordar, speciellt leror. Bra skydd för småvilt och fågel. Tålig mot hård betning. Artrika viltblandningar Genom att så en blandning av flera arter uppnår man större bredd vad gäller torktålighet, vinterhärdighet och uthållighet på vallen. Flerårig viltblandning 1 Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 1 kg Blålusern 1 kg Summa 10 kg/ha Flerårig viltblandning 2 Vitklöver 3 kg Käringtand 3 kg Kummin 2 kg Svartkämpar 2 kg Summa 11 kg/ha Slåtterängsblandning 2 Rödklöver 1 kg Vitklöver 1 kg Humlelusern 1 kg Käringtand 3 kg Blålusern Luzelle 1 kg Pimpernell 1 kg Svartkämpar 1 kg Timotej 8 kg Ängssvingel 2 kg Rörsvingel 2 kg Summa 22 kg/ha Flerårig viltblandning 1 är en artrik, smaklig blandning för ensilage och bete. Liknar en ren rödklövervall, men betydligt mer artrik. Högvuxen. Insektsrik. Bra skydd i landskapet. Bra förfrukt till spannmål. Passar bäst i 2 4 åriga vallar. Flerårig viltblandning 2 är en mer lågvuxen blandning. Den passar bra för hårt betestryck och på lite magrare jordar. Lämplig för långliggande vallar och mer extensiv skötsel. Gynnas av putsning. Slåtterängsblandning 2 liknar viltblandning 1, men innehåller en högre gräsandel. Bra blandning där man vill använda ensilaget i lantbruket och återväxtbetet till viltet. God anpassning för varierande jordar. Artrik och insektsrik. Ettåriga viltblandningar klövvilt och hare Såtid 15 maj-15 juni för användning juli-augusti Såtid 25 juni-15 juli för användning september-november Oljerättika är en lättodlad, högvuxen kålväxt med vackra bleklila blommor. Blommar efter 2 3 månader. Dekorativ art som även är ett intressant viltbete för älg. Alternativ till blastrovan i blandningarna nedan. Kålväxtblanding nr 1 Foderraps Titan 2 kg Vit sommarrova, Barkant 2 kg Gul vinterrova, Green Globe 1 kg Blastrova Pasja/ Oljerättika Defender 1 kg Summa 6 kg/ha Kålväxtblandning med blodklöver Foderraps Titan 1 kg Vit sommarrova, Barkant 1 kg Gul vinterrova, Green Globe 1 kg (Oljerättika Defender 1 kg ) Blodklöver 5 10 kg Summa 9 14 kg/ha Kålväxtblandning med insådd Foderraps Titan 2 kg Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Blålusern 1 kg Käringtand 1 kg Summa 13 kg/ha det på fältet, eller att man blandar ihop alla fröna tillsammans innan sådd. Sommarrovan och foderrapsen kommer snabbt medan vinterrovorna och fodermärgkål kan betas långt fram på våren. Kålväxtblandning med blodklöver. Ett annat vanligt odlingsproblem med kålväxter är brist på kväve. Ett sätt att komma runt problemet är att man drar ner mängden kålväxter i blandningen till hälften och istället blandar in 5 10 kg blodklöver per hektar. Mängden blodklöver anpassas till kvävetillgången. Blodklöver är en odlingssäker, lättsådd baljväxt som gärna betas av rådjur och hjort. Eftersom blodklövern fixerar sitt eget kväve, blir det mera kväve över till kålväxterna. Kålväxtblandning med insådd. Liknar föregående blandning men innehåller fleråriga baljväxter. Bra kombination av ettårigt och flerårigt viltbete. Kan ligga 3 5 år. Fördel med att inte återkomma så ofta med kålväxter på samma fält. Kålväxtblandning nr 1. Ofta är det en fördel att blanda olika kålväxter. Man får ett intressantare viltbete och en längre utnyttjandeperiod. Antingen kan man lägga dom i olika lager i sålådan så de sås oregelbunfoto: per jönsson

5 Ettåriga fågel- och mångfaldsblandningar Attraktiva blandningar för både fältfågel och vilda fåglar. Kan även användas för att gynna insekter och mångfald i jordbrukslandskapet. Bra skyddsgrödor för småvilt och fågel. Arter i renbestånd Solros frön/hektar Bovete 60 kg/hektar Hirs kg/ha Hampa 25 kg/ha Honungsört 12 kg/ha Blandningar Attraktiva blandningar för både fältfågel och vilda fåglar. Kan även användas för att gynna insekter och mångfald i jordbrukslandskapet. Bra skyddsgröda för småvilt och fågel. Vackert blommande under en lång period. Attraktiva blandningar för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU-ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar. Fågelåker/växtföljdsblandning Blålupin 25 kg Bovete 5 kg Honungsört 5 kg Oljelin 5 kg Solros frön (Hirs 5 kg) Kan även blandas med vårvete Summa cirka kg/ha Fågelåker och insektsblandning Blodklöver 5 kg Perserklöver 2 kg Bovete 5 kg Honungsört 5 kg Oljelin 5 kg Solros frön Vitsenap Albatross 3 kg Kan även blandas med vårvete Summa cirka kg/ha Summa 8 kg/ha Hög, insektsrik gröda som ger bra skydd och föda åt fåglar och småvilt. Hög och tät upptill, men gles i botten, vilket ger en omtyckt miljö för fältfågel. Passar odlingsmässigt bäst på relativt bördiga, djupa jordar, gärna lerjordar. Vitsenap och honungsört ger skydd första året innan cikorian hunnit komma igång. Cikorian är ock- Växtföljdsblandning är en bra omväxlingsgröda i både ekologisk och konventionell växtodling. Innehåller enbart arter som är obesläktade med andra kulturväxter som spannmål, ärter, åkerbönor, klöver, raps, potatis etc. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Kan sås från början av maj till början av juni. Ej övervintrande, fryser bort under vintern. Fågelåker och insektsblandning innehåller en varierad blandning av spannmål, oljeväxter, baljväxter och örter. God odlingssäkerhet under de flesta förhållanden. Blodklövern kan även ge ett bra bete för klövvilt under höst och vinter. Rådgivning och försäljning Fleråriga kulturer Cikoriablandning Cikoria 4 kg Vitsenap 2 kg Honungsört 2 kg Artrika, ettåriga blandningar som ger bra föda och skydd åt fåglar. Vackert blommande under en lång period. Attraktiva blandningar för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU-ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar. så ett mycket smakligt bete för klövvilt och gäss. Lång blomning från juli till september med vackert ljusblåa blommor. Rörflen Rörflen kg/ha. En av de bästa skyddsgrödorna för häckande fåglar. Kraftigt grovt gräs som ger ett bra skydd under en stor del av året. Går bra på både fuktiga och torra jordar. Långsam etablering men blir med tiden mycket tät. Tyvärr inget utsäde av rörflen i år. Olssons Frö Mogatan 6, S Helsingborg Telefon info@olssonsfro.se Gunnar Danielsson Berghult, KOSTA Telefon, fax: , mobil: stig.gunnar.danielsson@telia.com