Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( )

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( ) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment and Management)

2 Innehåll Bakgrund - Forskningsprojekten FRIVA och PRIVAD Viktiga utgångspunkter - från risk management till risk governance Hur vet man om RSA systemet fungerar? - Hur borde man göra för att det skall fungera bättre? Utveckling - Utveckling av risk- och sårbarheter på lokal och regional nivå Förbättringar Vad behövs framöver?

3 Bakgrund FRIVA (Framework program for risk and vulnerability assessment) 2002 Det nuvarande krishanteringssystemet introduceras. Präglas av helhetssyn Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) får en framträdande roll. Statliga myndigheter skall göra RSA fr.o.m Kommuner fr.o.m FRIVA börjar En viktig del av programmet blir studier av hur implementeringen av RSA systemet lyckats samt hur systemet kan utvecklas.

4 FRIVA och PRIVAD Båda programmen finansieras/finansierades av MSB (KBM). FRIVA löpte mellan 2004 och PRIVAD löper mellan 2011 och Som mest var ca 20 forskare vid Lunds universitet engagerade i programmen. Numera ca 10 forskare. Många aspekter av risk- och sårbarhetsanalys har ingått. Jag har fokuserat på metoder och metodutveckling.

5 Viktiga utgångspunkter Vad är risk, riskhantering och riskhanteringsprocess (enligt ISO)? Riskhantering samordnade aktiviteter för att styra och leda en organisation med avseende på risk (ISO 31000:2009) Riskhanteringsprocess systematisk tillämpning av policyer, procedurer och rutiner på kommunikationsaktiviteter, konsultationer, etablering av kontext, och identifiering, analys, utvärdering, behandling, övervakning (2.28) och granskning av risker (ISO 31000:2009) Risk osäkerhetens effekt på mål (ISO 31000:2009)

6 Riskhanteringsprocessen enligt ISO-modellen Etablering av kontext Kommunikation och konsultation Riskbedömning Riskidentifiering Riskanalys Riskutvärdering Övervakning och granskning Riskbehandling Traditionell riskhantering lägger mycket fokus på en organisations interna risker. Framgår tydligt av definitionen av riskhantering

7 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Två viktiga trender: Ökad komplexitet och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Nu Då

8 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Två viktiga trender: Ökad komplexitet och starkare beroenden Ökad uppdelning av ansvar (fler aktörer involverade) Aktör 1 Aktör 3 Nu Aktör 2

9 Utmaningar för riskhantering på samhällsnivå Det är inte bara en organisation som bidrar till hantering av risker som hotar liv och hälsa, samhällets funktionalitet, etc. snarare ett nätverk av aktörer. Det finns heller inte bara en uppfattning om vad som är skyddsvärt och hur allvarliga olika typer av konsekvenser är. En stor utmaning ligger i att kunna kommunicera och integrera information om risker som kommer från olika aktörer. Begreppet RISK GOVERNANCE används då man vill betona att det är flera aktörer som tillsammans skall hantera situationer med ofta stor komplexitet och osäkerhet.

10 Hur vet man att RSA systemet fungerar? (och hur kan man göra det bättre?) Man kan studera risk- och sårbarhetsanalyser från många olika perspektiv. Numera använder vi ett designperspektiv. Design kan definieras som do or plan (something) with a specific purpose in mind (Oxford dictionary) Designlogik handlar om artefakter, sådant som skapats av människor, och hur de konstrueras för att uppnå syften. Krishanteringssystemet och även Systemet för risk- och sårbarhetsanalys är artefakter.

11 Designlogik En metods/systems syfte är även centralt för att kunna genomföra utvärdering. Utan syfte är det svårt att uttala sig om något är bra eller dåligt. En specifik metod/system kan ha flera syften. Syfte (Varför?) Exempel: Bil Ta mig från punkt A till B Funktion (Vad?) Öka/minska hastighet, Styra, mm. Form (Hur?) Gaspedal och Bromspedal

12 RSA systemets syften, funktioner och form Vilka är SYFTENA med ett system för risk- och sårbarhetsanalys? Vilka FUNKTIONER måste ett sådant system ha? Vilka FORMER kan olika delar i systemet ha för att FUNKTIONERNA och SYFTENA skall uppfyllas? SYFTEN med det svenska systemet för risk- och sårbarhetsanalys (från förarbeten och lagstiftning): Minska risker och sårbarheter i samhället och öka hanteringsförmågan. Utgöra ett underlag för planering och genomförande av riskreducerande åtgärder. Öka medvetenheten om risker och sårbarheter inom den egna organisationen. Utgöra en grund för information till allmänheten.

13 RSA systemets syften, funktioner och form Vad görs för att uppnå syftena? Kommuner, landsting, länsstyrelser och övriga statliga myndigheter genomför risk- och sårbarhetsanalyser. Vilka bland annat bör innehålla (från SOU 2004:134*): Riskinventering och identifiering Vad kan hända? Riskvärdering och kategorisering Varför kan det inträffa och hur ofta? Konsekvensanalys Vilka blir konsekvenserna för samhället? Förhoppningen är att dessa sedan ligger till grund för beslut om åtgärder som sedan leder till minskad risk/sårbarhet. Stämmer väl överens med en vanliga riskhanteringsmodeller som visar hur beslut leder till riskreduktion (ex. ISO modellen). *Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting

14 Att producera underlag för beslut och att minska risker Bygger på iden om att saker vi gör idag påverkar händelser i morgon. Att minska risk innebär (förhoppningsvis) ett bättre utfall (i morgon). IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA UTFALL I FRAMTIDEN BESLUTA

15 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Viktigt: Utfallet säger inte alltid mycket om huruvida riskhanteringen var bra Vi kan alltså (tyvärr) inte säga att de kommuner/län/myndigheter som drabbats av minst konsekvenser är de som bedriver bäst riskhantering Orealistisk exempel: Antag att en person vinner 10 miljoner kronor på ett lotteri. Var beslutet att delta i lotteriet bra? Tänk om lotteriet såg ut såhär: med 10% sannolikhet vinner man 10 miljoner kronor. Men, med 90% sannolikhet får man betala 10 miljoner kronor. Detta är ett uppenbart dåligt lotteri.

16 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Bra beslut kan alltså leda till dåliga utfall och dåliga beslut kan leda till bra utfall. Men, detta glömmer vi ofta bort då vi utvärderar beslut som vi också känner till utfallet för. Inte nog med att det är svårt att utvärdera beslut med utgångspunkt i utfallet, det är ännu svårare att utvärdera de andra komponenterna i riskhantering (identifiering, analys, o.s.v.). Detta innebär att de som jobbar med riskanalys (i vår kontext) sällan (eller aldrig) får feedback på om deras insats ledde till önskat resultat eller ej.

17 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Vad kan vi göra för att skapa feedback och utvärdera om vårt system faktisk fungerar? Vi kan försöka flytta vårt fokus från utfallet till de andra komponenterna i riskhanteringsprocessen och studera deras output. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA UTFALL I FRAMTIDEN BESLUTA

18 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Vi kan betrakta oss som beslutsfabriker, eller beslutsunderlagsfabriker. På samma sätt som en vanlig fabrik måste kvalitetssäkra olika komponenter i produktionskedjan måste vi kvalitetssäkra de produkter som vår fabrik producerar. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA BESLUTA

19 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Det finns dock inte bara en fabrik (aktör) och inte heller återfinner man alltid alla delar av riskhanteringsprocessen hos en enda aktör (ex inom en kommun). I stället handlar detta om att flera aktörer tillsammans producerar beslutsunderlag och beslut. Dessa beslut leder sedan (förhoppningsvis) till implementering av olika typer av åtgärder som (förhoppningsvis) leder till lägre risker och sårbarheter och som (förhoppningsvis) leder till mindre konsekvenser på sikt.

20 Hur vet man om riskhanteringen fungerar? Eftersom det är många aktörer som är delaktiga blir informationsdelning mycket viktigt. Syftet med hela systemet är beroende av det. Syftet är inte enbart att minska risker och sårbarheter inom de olika aktörernas organisationer/ansvarsområden utan i samhället. IDENTIFIERA FÖRÄNDRING ANALYSERA IMPLEMENTERA VÄRDERA BESLUTA

21 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att IDENTIFIERA risker Arbetet genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län. Går det att med hjälp av kommunernas analyser sammanställa en helhetsbild av risker och sårbarheter i Skåne? 2008 Av 33 kommuner kunde 7 stycken presentera en risk- och sårbarhetsanalys Av 33 kommuner kunde 25 stycken presentera en risk- och sårbarhetsanalys Alla 33 kommuner kunde presentera en risk- och sårbarhetsanalys.

22 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att ANALYSERA risker Länsstyrelserna 2006, 2008 och 2010 (vi håller på med 2011 och 2013) Fokus på hur olika aspekter av risk presenteras i rapporterna Hur beskriver analyserna: Scenarier (Vad kan hända?) Trolighet (Hur ofta?) Konsekvenser (Vad blir konsekvenserna för samhället?)

23 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att VÄRDERA (för BESLUT) risker Länsstyrelserna 2010 (vi håller på med 2013) Hur gör man när man presenterar åtgärdsförslag? Då man fattar beslut om risker är det flera aspekter som är viktiga, exempelvis: Vad är det tänkt att åtgärden skall leda till (effekten)? Vilka typer av scenarier påverkas och hur troliga är de? Hur mycket kommer åtgärden att påverka? Vad kostar åtgärden? RSA:erna har generellt sett svårt att visa en koppling mellan ANALYSEN av risk/sårbarhet och ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN

24 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet Ex. Det är osannolikt att händelse A skulle inträffa (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Extremt osannolikt Mycket osannolikt Osannolikt Troligt Mycket troligt

25 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Mycket osannolikt 1 gång på mellan 100 och 1000 år Osannolikt 1 gång på mellan 10 och 100 år Troligt 1 gång på mellan 1 och 10 år Mycket troligt mer än 1 gång per år (5) Kvantitativ skala Exempelvis: Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år

26 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå - Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av TROLIGHET) (1) Beaktar inte trolighet uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av trolighet (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Antal analyser Bedömning av trolighet Ingen (1) Kvalitativ beskrivning (2) Kvalitativ ranking (3) Semi-kvantitativ ranking (4) Kvantitativ (5) Exempelvis Extremt osannolikt mindre än 1 gång på 1000 år Mycket osannolikt 1 gång på mellan 100 och 1000 år Osannolikt 1 gång på mellan 10 och 100 år Troligt 1 gång på mellan 1 och 10 år Mycket troligt mer än 1 gång per år (5) Kvantitativ skala Exempelvis: Händelsen bedöms inträffa 1 gång på 50 år

27 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Att ANALYSERA risker (Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER) (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser Ex. Konsekvenserna blir mycket allvarliga om händelse A skulle inträffa (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis Katastrofala Mycket stora Stora Måttliga Små

28 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala (5 klasser) Exempelvis: Katastrofala Egendom: >20 MSEK, Liv & Hälsa: Flera döda Mycket stora Egendom: 5-20 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka döda Stora Egendom: 1-5 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka svårt skadade Måttliga Egendom: 0,1-1 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka skadade Små Egendom: <0,1 MSEK, Liv & Hälsa: Övergående obehag (5) Kvantitativ Exempelvis: Konsekvenserna bedöms bli 10 döda

29 Utveckling av risk- och sårbarhetsanalyser på lokal och regional nivå -Länsstyrelsernas bedömning av KONSEKVENSER (1) Beskriver inte konsekvenser uttryckligen (2) Kvalitativ beskrivning av konsekvenser (3) Kvalitativ rankingskala (5 klasser) (4) Semi-kvantitativ rankingskala Antal (5 analyser klasser) Exempelvis: Katastrofala Egendom: >20 MSEK, Liv & Hälsa: Flera döda Mycket stora Egendom: 5-20 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka döda Stora Egendom: 1-5 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka svårt skadade Måttliga Egendom: 0,1-1 MSEK, Liv & Hälsa: Enstaka skadade Små Egendom: <0,1 MSEK, Liv & Hälsa: Övergående obehag Konsekvensbedömning Ingen (1) Kvalitativ beskrivning (2) Kvalitativ ranking (3) Semi-kvantitativ ranking (4) Kvantitativ (5) (5) Kvantitativ Exempelvis: Konsekvenserna bedöms bli 10 döda

30 Hur bör man uttrycka hur troligt något är? Varför skall man över huvud taget bedöma hur troliga olika händelser är? Om man inte bedömer trolighet baseras våra beslut endast på bedömningar av konsekvenser, vilket blir konstigt i många fall. Alternativt tar man implicit hänsyn till trolighet då man exempelvis skattar worst probable case. Varför inte nöja sig med ord för att beskriva hur trolig en händelse är? Exempelvis: Det är troligt att det blir regn i morgon I många fall räcker det med ord. Exempelvis om det rör sig om vardagsbeslut av typen Ska jag ta med mig paraply eller ej?. Men: ord är inte exakta och betyder olika för olika människor och beroende på hur orden används får de olika betydelse.

31 Hur kan man uttrycka hur troligt något är? Det är inte sannolikt att vi får en kärnkraftsolycka i Sverige nästa år. ÄR HÄNDELSERNA LIKA SANNOLIKA? Det är inte sannolikt att det regnar i morgon. Det är inte troligt att det inträffar en översvämning som orsakar mer än 10 dödsoffer i Sverige nästa år. VILKEN AV HÄNDELSERNA ÄR MEST TROLIG? Det är inte sannolikt att det inträffar en allvarlig brand med fler än 10 dödsoffer i Sverige nästa år.

32 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Kvalitativa beskrivningar Frekvenser (hur ofta inträffar händelsen i medeltal?) Sannolikheter

33 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Kan vi rangordna scenarier baserat på bedömningar av hur troliga de är, d.v.s. kan vi kommunicera att vi bedömer ett riskscenario som mer troligt än ett annat? Varför? Utan möjlighet att rangordna går det inte att jämföra olika riskkällor/ riskscenarier med varandra. Det blir också mycket svårt att använda underlaget för planering och beslutsfattande. Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

34 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Kan scenariers rangordning kommuniceras på ett sådant sätt att olika aktörers riskscenarier kan rangordnas? Varför? Utan möjlighet att rangordna riskscenarier som kommer från olika aktörer blir det svårt att använda informationen från andra aktörers RSA. Det blir också svårare att skapa lokala, regionala och nationella helhetsbilder över risker och sårbarheter. Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

35 Vilket sätt att uttrycka hur troligt något är skall man då använda i praktiken? TEST: Går det att avgöra hur mycket mer troligt ett riskscenario bedöms vara än ett annat? Varför? Utan möjlighet att kommunicera hur mycket mer troligt ett riskscenario bedöms vara i förhållande till ett annat blir det svårt att använda bedömningen som planeringsunderlag.! Frekvenser Sannolikheter Kvantitativ rankingskala Kvalitativ rankingskala Beskrivningar

36 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Vi formulerade tio (10) fiktiva exempel på utdrag ur kommunala risk och sårbarhetsanalyser. 50 st före detta studenter vid Civilingenjörsprogrammet i Riskhantering samt Brandingenjörsprogrammet deltog. Ålder mellan 23 och 62 år Arbetat omkring 8 år i medeltal. Utvärderade exemplen med avseende på exemplens användbarhet för beslutsfattande. Vi använde ett brandexempel och ett översvämningsexempel.

37 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Översvämning: Inom kommunen finns flera vattendrag där översvämningar kan ske. Det är dock längs VATTENDRAGET som risken för översvämningar bedöms som störst. VATTENDRAGET har det största avrinningsområdet och det är också runt VATTENDRAGET som de flesta bebyggda områden inom kommunen ligger. De områden som hotas av översvämning om vattennivån i VATTENDRAGET stiger är förhållandevis flacka, vilket innebär att den area som kan drabbas av en översvämning är stor. I analysen antas två scenarier representera översvämningsrisken i kommunen, (1) Liten respektive (2) Stor översvämning. Scenario 1: Den lilla översvämningen innebär att vattennivån i VATTENDRAGET ökar till 1,5 meter över den normala nivån, vilket då innebär att OMRÅDE 1 översvämmas. Inom detta område finns bostäder och flera samhällsviktiga funktioner (elförsörjning och vägar). Scenario 2: Den stora översvämningen innebär att vattennivån i VATTENDRAGET ökar till 2,5 meter över den normala nivån, vilket då innebär att OMRÅDE 1 och 2 översvämmas. Inom dessa områden finns bostäder och flera samhällsviktiga funktioner (elförsörjning, vägar och järnväg).

38 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVALITATIV BESKRIVNING Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara medelhög. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara allvarliga för boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts vara låg. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara mycket allvarliga för boende, elförsörjning, vägtransporter och järnvägstransporter i OMRÅDE 1 och 2.

39 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVALITATIV RANKINGSKALA Sannolikheten för scenarierna har bedömts på en femgradig skala (Mycket låg, Låg, Medel, Hög, Mycket hög). Konsekvenserna har också bedömts på en femgradig skala (Mycket begränsade, Begränsade, Allvarliga, Mycket allvarliga, Katastrofala). Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara Medel. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Allvarliga. Framförallt drabbas de boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1 av konsekvenserna. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts vara Låg. Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Mycket allvarliga. Framförallt drabbas boende, elförsörjning, vägtransporter och järnvägstransporter i OMRÅDE 1 och 2 av konsekvenserna.

40 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens SEMI-KVANTITATIV RANKINGSKALA Sannolikheten för scenarierna har bedömts på en femgradig skala: Mycket låg (< 1 gång på 1000 år), Låg (1 gång på 100 till 1000 år), Medel (1 gång på 10 till 100 år), Hög (1 gång på 1 till 10 år), Mycket hög (>1 gång per år). Konsekvenserna har också bedömts på en femgradig skala: Mycket begränsade: Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. Etc. Sannolikheten för scenario 1 har bedömts vara Medel (1 gång på 10 till 100 år). Konsekvenserna för scenariot har bedömts vara Allvarliga. Framförallt drabbas de boende, elförsörjning och vägtransporter i OMRÅDE 1 av konsekvenserna. O.s.v.

41 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Exempel på beskrivning av sannolikhet och konsekvens KVANTITATIV SKALA Sannolikheten för scenario 1 har bedömts till 1 gång på 20 år. Konsekvenserna för scenariot har bedömts till följande: Ca 1000 bostäder, en transformatorstation och en europaväg kommer att bli översvämmade. Sannolikheten för scenario 2 har bedömts till 1 gång på 100 år. Konsekvenserna för scenariot har bedömts till följande: Ca 2000 bostäder, en transformatorstation, en europaväg och en järnväg kommer att bli översvämmade.

42 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Resultat Deltagarna fick bland annat uttrycka i vilken utsträckning de höll med om påståendet Beskrivningen är användbar för beslutsfattande på en sjugradig skala. Från (1) Jag håller absolut inte med till (7) Jag håller absolut med. Semi-kvantitativ: 5,56 Kvantitativ: 5,08 Kvalitativ rankingskala: 3,98 Kvalitativ beskrivning: 3,32 Ingen beskrivning: 2,94 De flesta av skillnaderna är klart statistiskt signifikanta

43 Vilket sätt att uttrycka sig ger mest användbart beslutsunderlag? Resultaten från de fiktiva exemplen stämmer väl överens med en studie av riktiga kommunala RSA:er som vi genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne. Vi bad representanter för Länsstyrelsen ranka de kommunala analyserna med avseende på hur användbara de ansågs vara för att producera den regionala bilden av risker och sårbarheter. Vi bad också två studentgrupper (Civilingenjörsprogrammet i riskhantering) göra samma sak. Även om undersökningen är annorlunda än den med de fiktiva exemplen fick vi liknande resultat, d.v.s. det finns ett samband mellan hur sannolikhet och konsekvens beskrivs och hur användbar en analys bedöms vara.

44 Slutligen: Måste riskanalys vara svårt, komplicerat, ta mycket resurser i anspråk, etc. Svar: Nej! Min erfarenhet är att det ofta krävs ganska lite för att nå märkbara förbättringar. Det som jag tror gör att riskanalys ofta kan uppfattas som svårt är att man inte riktigt vet vad som utgör en bra produkt. Jag tror också att man ibland har för stora förväntningar på vad riskanalys/riskhantering handlar om. Det handlar mer om att producera underlag för beslut än om att redogöra för sanningen eller skapa prognoser.

45 Vad bör vi göra nu då? Hur vet vi om vi blir bättre eller sämre? Utveckla sätt att skapa FEEDBACK i systemet. Kan vi genomföra SMÅ åtgärder med STOR effekt? Sättet man presenterar information på kan ha stor effekt Förbättra produktionen av BESLUTSUNDERLAG För att reducera risk/sårbarhet krävs beslut. Förbättra integration av information från olika aktörer (Samhällsviktig verksamhet privata aktörer, komplexitet). Förbättra modellerna/metoderna för hur man systematiskt kan arbeta med RSA (och andra relaterade uppgifter).

46 Tack för er uppmärksamhet! Epost: