Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 återrapportering (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Arbetet sker inte ur ett avrinningsperspektiv, men utifrån avloppsdirektivet och andra prioriteringsgrunder. Tillsynen prioriteras till viss del utifrån områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god vattenstatus. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Arbetet med att initiera omprövningar sker i mycket begränsad omfattning och inriktas på särskilt värdefulla vattendrag i länet. Den pågående vattenverksamhetsutredningen och utfallet av denna har stor betydelse för det fortsatta arbetet. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och

2 återrapportering (7) kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Under 2013 uppdaterades sex kontrollprogram varav ett rörde en anläggning med betydande utsläpp till vatten. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej Beskriv arbetet kortfattat. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Länsstyrelsen har under året genomfört koncentrerad tillsyn inom ett geografiskt avgränsat område (Händelö i Norrköping) tillsammans med Norrköpings kommun för att få en samlad bild av miljöfarliga verksamheter och förorenade områdens påverkan på vattenförekomsterna. Även Länsstyrelsens Naturvårdsenhet deltog i projektet. ~~Under året avslutades MÖTA:s projekt?bedömning av avloppsanordningarnas reningsfunktion? inom Avloppsgruppen. Projektet avser tillsyn av enskilda avlopp. Inom MÖTA har det under året även pågått ett projekt om tillsyn av spridning av föroreningar via dagvatten. Länsstyrelsen har under året initierat ett tillsynsprojekt enligt lagen om allmänna vattentjänster i två av länets kommuner. ~~Den miljöbalkstillsyn som genomförs bedrivs utgående från aktuell tillsynsplan. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Den tillsyn som bedrivs med avseende på vattenverksamhet är i huvudsak händelsestyrd. Länsstyrelsen har inte delegerat någon vattenverksamhetstillsyn varför tillsynsvägledning inte är aktuellt vad gäller detta område. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. Vi har delat upp vårt avrinningsområde i nio mindre vattenrådsområden utifrån delavrinningsområden. I vart och ett av dessa områden finns ett aktivt vattenråd. Tillsammans med vattenråden har vi tagit/håller vi på att tafram lokala vattenvårdsprogram för att kunna planera och prioritera åtgärdsarbetet inom respektive

3 återrapportering (7) område.~~det interna vattenmiljöarbetet inom Länsstyrelsen berör flera enheter men har en huvudsaklig lokalisering till miljöskyddsenheten som svarar för samordningen av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen, havsmiljöarbetet, miljöövervakningen och arbetet enligt vattendirektivet. Sedan några år tillbaka finns en tvärsektoriell vattengrupp med tjänstemän från miljöskydds-, naturvårds-, lantbruks- och kultur och samhällsbyggnadsenheten som arbetar operativt med att förbättra länets vattenmiljöer.~~vattengruppen har vmöten varje månad för att informera, planera och följa upp vattenmiljöarbetet. Utifrån det samlade behovet görs en gemensam prioritering av vattenarbetet. Det operativa arbetet genomförs sedan i mindre konstellationer i form av Projekt/arbetsgrupper som arbetar med t ex löpande myndighetsarbete eller projekt utifrån specifika frågeställningar. Så långt det är möjligt har gruppen samordnat sin verksamhetsplanering angående vattenarbetet för att ta ett helhetsgrepp och därigenom hitta effektivare arbetsformer. Mer övergripande, strategiska och ledningsinriktade frågor behandlas och samordnas genom Miljö- och klimatberedningen med landshövdingen/länsrådet som ordförande och där berörda enhetschefer finns med.~~hela satsningen bygger på ett sektorsövergripande samarbete såväl inom som utanför länsstyrelsen, framförallt kommuner, vattenvårdsförbund och vattenråd, men även med branschorganisationer och Universitet. ~~Länsstyrelsen har under flera år arbetat med att bygga upp en samverkansorganisation, med olika externa intressenter som berörs av vattendirektivet med fokus på bildning av vattenråd, för att viktiga aktörer inom ett vattenområde ska komma till tals. Arbetet med att stödja lokala aktörer att bilda vattenråd har varit framgångsrikt och det lokala åtgärdsarbetet för att förbättra vattenkvaliteten har också tagit fart inte minst tack vare satsningen på LOVA-projekt. Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Östergötlands län har del i två vattendistrikt. För att kontinuerligt utbyta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan i Södra Östersjöns vattendistrikt har länssamordnarna och vattenmyndigheten haft regelbundna lync-möten och fysiska träffar med jämna mellanrum. Under mötena sprids information, diskuteras gemensamma frågeställningar och tas beslut om särskilda insatser. Vi deltar i arbetsgrupper i distriktet för olika särskilt angelägna sakfrågor. Information från vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt är däremot mer sporadisk. Länsstyrelsen i Östergötland är med på sändlistor men deltar som regel inte på lync-möten och distriktsmöten i det distriktet. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.

4 återrapportering (7) Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? A.De förorenade områdena bidrar och har bidragit till att ett flertal vattenområde är kraftigt förorenade av oorganiska och organiska ämnen trots att många av ämnena är förbjudna att använda sedan flera år tillbaka. Inom Länsstyrelsen pågår ett fortlöpande kunskapsutbyte och samarbete mellan de som arbetar med förorenade områden, miljöövervakning och vattendirektivet för att göra rätt prioriteringar och sätta in åtgärder där de gör störst nytta. Länsstyrelsen arbetar i huvudsak att åtgärda de områden som tillhör riskklass 1 enligt MIFO-metodiken. I praktiken innebär det också att de förorenade områdena som påverkar vattenförekomster och som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status prioriteras aktivt i verksamheten. Under 2013 har 4 objekt tillhörande riskklass 1 åtgärdats (Valdemarsviken, Martin Ängqvist färgeri och kemiska tvättanstalt, Ydrefors träförädling och PCB-deponin). För saneringsprojekt Valdemarsviken har m3 muddrats och ca 550 ton krom omhändertagits. Målet är att spridningen av krom från området ska minskas med 90 %. Uppföljningen av saneringen kommer att pågå många år framöver. I övrigt pågår både kartläggning och undersökningar på många objekt i länet med målet att få kunskap om deras påverkan på vattenförekomster och därefter kunna sätta in åtgärder där de gör mest nytta. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Ett exempel är Miljöprojekt Gusum, där det finns ett flertal förorenade områden som påverkar Gusumsån. Genom att kombinera operativa tillsynsinsatser med statliga bidragsmedel kommer de förorenade områdena längs Gusumsån att åtgärdas succesivt. I november 2013 åtgärdades PCB-deponin av ett ansvarigt bolag och därefter i december 2013 påbörjades med statliga medel gräv och schaktsaneringen vid gamla bruket i Gusum. Saneringen kommer pågå under hela Här är målet att spridningen av koppar och zink till Gusumsån ska minska med 80 %. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:

5 återrapportering (7) Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen prioriterar rådgivningen till det nitratkänsliga området, till områden uppströms vattendrag som inte uppnår god status och till kustnära områden. Arbetet med riktad grupprådgivning inom åtta utvalda vattendrag har fortsatt under året. Flera externa rådgivare har arbetat med att ordna träffar på sal och i fält med info om vattendragets statusklassning och möjliga åtgärder inom jordbruket. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsens samordnare för Greppa näringen sitter i SJV:s projektgrupp för Greppa. Uppsatta mål för rådgivningen har uppnåtts under 2013 och sammanlagt har 337 enskilda rådgivningar getts. 42 % av länets jordbruksareal ingår nu i Greppa. Våtmarksrådgivning har prioriterats till områden som är belastade av näringsrikt vatten från åkermark och som ligger nära vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status, alt. nära Östersjön. C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Arbetet i åtta vattendragsgrupper är lovande, men på grund av begränsade medel kommer omfattningen att minska under Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Eftersom de enda mätningar av växtskyddmedel i vatten vi har att tillgå i princip rör typområde E21 i Östergötland kan vi inte prioritera insatser till olika områden baserat på vilken kemisk status olika vattenförekomster har då klassningen inte är baserad på förekomsten av växtskyddsmedel eller deras nedbrytningsprodukter. ~I prioriteringen av vilka områden som vi satsar på inom Greppa Näringen tar vi hänsyn till ekologisk status på vattenförekomsterna. Eftersom rådgivningsmedlemmar inom Greppa Näringen har tillgång till rådgiving inom säkert växtskydd blir områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status prioriterade för insatser för att minska miljöpåverkan vid använding av växtskyddsmedel. ~Generella insatser som görs för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel inom hela Östergötland är:~artiklar om ämnet med konkreta råd i tidningen Grödan som når lantbrukare inom länet~på behörighetskurserna för kemisk bekämpning finns obligatoriska moment som berör risker för miljön och hur man ska undvika läckage av växtskyddsmedel till omgivande miljö. Därutöver prioriterar vi att redovisa aktuella mätresultat från typområdet E21 gällande växtskyddsmedel, för att ge en koppling till närområdet och

6 återrapportering (7) väcka diskussioner om vad man kan göra för att minska spridning till miljön. På kurserna informerar vi även om möjligheterna att få rådgivning om säkert växtskydd via Greppa näringen. För att ytterligare motivera till frivilliga insatser för förbättrad miljö informerar vi även om vilka miljöersättningar som går att få för vissa åtgärder som minskar växtskyddsmedlens miljöpåverkan, såsom "Skyddszoner" och "Miljöskyddsåtgärder", OBS det behöver nämnas att Jordbruksverket inför 2012 har stängt stödet för nya skyddszoner.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Mycket av det informationsmaterial vi använder inom området är framtaget av och finansierat via Jordbruksverket. Jordbruksverket ger utbildning som är till nytta för att vi ska bibehålla en hög kunskapsnivå inom området. Vi har även löpande kontakt med jordbruksverket för att framföra synpunkter och förslag som kan gynna miljön vad gäller tex regelverk kring olika miljöersättningar. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Det finns inga givna samverkansforum för kontakten mellan Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och länsstyrelsen. Kemikalieinspektionen är ofta med på jordbruksverkets årliga utbildningar för anordnare av behörighetskurser inom kemisk bekämpning och förmedlar på så sätt ny kunskap om deras regelverk. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen Östergötland deltar sedan år 2010 i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning? planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD). I projektet, som samordnas av Länsstyrelsen Kalmar län, deltar samtliga sju länsstyrelser i vattendistriktet: Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Gotland och Östergötland. Projektet inleddes med att ta fram en gemensam modell för sammanställandet av kunskapsöversikter över huvudavrinningsområden i Södra Östersjöns vattendistrikt. Syftet med översikterna var att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. ~~Länsstyrelsen Östergötland har i enlighet med ovan sammanställt sammanlagt nio kunskapsöversikter inklusive kartbilagor och därmed slutfört denna del av arbetet. Sedan senare delen av år 2012 har totalt fyra kulturhistoriska utredningar utförts i anslutning till de i översikterna prioriterade vattendragen. Arbetet med de enskilda kunskapsunderlagen innefattar en övergripande excerpering vilken bland annat består av genomgång av tidigare registreringar i fornminnesregistret samt

7 återrapportering (7) karthistoriska analyser. Det framtagna materialet utgör därefter underlag för riktade fältinventeringar längs utvalda sträckor av vattendragen. Dokumentationen utgörs av digitala foton samt beskrivningar av påträffade lämningar och kulturmiljöer. Resultaten sammanställs i rapportform och påträffade lämningar registreras i fornminnesregistret (FMIS) genom Riksantikvarieämbetets registreringsklient. ~~En viktig del av arbetet under år 2013 har varit samverkan och erfarenhetsutbyte med andra länsstyrelser inom SÖVD och i viss mån även Västerhavet. Dels i form av regelbundna LYNC-möten och dels i form av ett gemensamt studiebesök i Laxens hus vid Mörrumsån. Inför det nationella seminariet om Åtgärd 20 som anordnades av Riksantikvarieämbetet och Vattenmyndigheterna i november samverkade länsstyrelserna i södra Sverige genom en gemensam resultatredovisning.~~under år 2014 avser Länsstyrelsen Östergötland fortsätta arbetet med att utreda prioriterade vattendrag. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet har sedan projektstarten år 2010 medverkat i styrgruppen för SÖVD, men valde våren 2013 att lämna styrgruppen. Under 2013 var Riksantikvarieämbetet genom det statliga kulturmiljövårdsanslaget den enskilt största finansiären av projektet. ~ ~I november 2013 samlades landets länsstyrelser vid Riksantikvarieämbetet för resultatredovisning och diskussion kring kunskapsbehoven, samma seminarium behandlade även Åtgärd 20. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Väldigt många vattenförekomster i Östergötlands län kräver åtgärder för att uppnå god status och resurserna för att tillgodose behoven av kulturmiljöunderlag motsvarar inte på långa vägar anspråken.~~kunskapsuppbyggnaden är bara i sin linda och under år 2014 finns det bland annat önskemål om att genomföra ett större tvärsektoriellt seminarium för länsstyrelserna på temat Kulturmiljö och vattenförvaltning.~~länsstyrelsen Östergötland deltar även i projektet Vårda vattendragens kulturarv vilket startade år 2013 som ett resultat av länssamarbetena inom Åtgärd 20. I det treåriga projektet deltar nio länsstyrelser i södra Sverige. Projektet finansieras huvudsakligen av Riksantikvarieämbetet och syftar dels till framtagande av ett länsgemensamt informationsmaterial, dels till praktiska vårdåtgärder av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag. ~