Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.
|
|
- Vilhelm Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen och elastin, keratin Förråd- ovalbumin, casein Transport- hemoglobin Signalfunktion- hormoner, insulin Receptorer- receptorproteiner i nervmembran Rörelse- aktin och myosin i muskler Försvar- antikroppar Enzym- katalys av reaktioner, nedbrytande av föda 2. Beskriv hur cellens skal (cellmembranet) är uppbyggt (2p) Svar: Cellen begränsas av ett membran som består av ett dubbelt lager med fosforlipider som har en hydrofilt huvud och hydrofoba svansar,(1p) kolesterol som har en stödjande funktion och olika typer av receptor och transportproteiner. (1p) 3. Hur kan små respektive stora molekyler passera igenom cellmembranet in till cellen? (2p) Svar: Små oladdade molekyler kan ta sig igenom cellmembranet och laddade joner via kanalproteiner genom diffusion, osmos sk. passiv transport.(1p) Större molekyler transporteras aktivt in m.h.a. transportproteiner eller med hjälp av endocytos.(1p) 4. Vilka huvudsakliga funktioner har följande organeller (3p) 1. ER 2. Golgi (C) 3. Mitokondrier 4. Lysosomer 5. Peroxisom 6. Mikrofilament 1. Transport, förvaring, modifiering av (proteiner, kolesterol och fetter), nedbrytning och avgiftningscentral. 2. Uppbyggande, modifiering och sortering. Transporterar proteiner och lipider till cellens alla membran. Glykerar fetter och proteiner för transport. 3. Nedbrytning, uppbyggnad och energiproduktion. ATP-syntes. Kroppens kraftverk. 4. Förvaring och nedbrytning. Fungerar som cellens mage och skafferi. 5. Producerar väteperoxid som hjälper till att bryta ned fett och alkohol samt deltar i immunförvaret genom att bryta ned främmande smittämnen 6. Deltar i cellrörelse, struktur och celldelning.
2 5. Cellandningen består av tre processer. A, Vad heter dessa? (1,5p) B, Var någonstans sker dessa processer exakt (1,5p) C, Skriv kortfattat vad som går in i dessa 3 processer, vad som bildas och vad som avges. (3p). Totalt (6p) Svar. A & B. Glykolysen sker i cellens cytoplasma, citroncyracyken i mitokondriens cytoplasma och andningskedjan i mitokondriens membran. (1,5+1,5 p) I glykolysen spjälkas glukos till pyrodruvsyra under bildning av 2 ATP och avgivande av CO2 (1p) I Citroncyracykeln går Acetyl-CoA in och med oxalacetat bildar citronsyra varvid CO2 avges. En vätebärare NADH (nikotinamid) transporterar en H+ till andningskedjan då alfa-ketoglutaminsyra bildas. Oxalacetat bildas i slutet av cykeln varvid mer CO2 och 2 ATP bildas. (1p) Andningskedjan sker i mitokondriens membran varvid H+ pumpas genom membranet, delvis genom att O2 reagerar med H+ under bildning av vatten. En gradientskillnad uppstår varvid H+ strömmar tillbaka in matrix genom speciella proteinkanaler då 34 ATP bildas för var glukosmolekyl. (1p) Vad som bildas och avges måste vara med, men inte hur mycket och ej heller alla syror. Fysiologi (21p) 6. Man brukar räkna med att vi har 12 st. organ eller organsystem som bygger upp kroppen och sköter alla dess funktioner. Nämn fyra av dessa och beskriv kortfattat deras funktion. (2p) Svar: Här räcker det med namnet och funktionen 1. Matspjälkning-- mun, svalg, mage, tarmar, lever, bukspott och anus-- intag-matspjälkningabsorbtion-eliminering. 2. Transportsystem-- hjärta, blodkärl och blod intern distribution av näringsämnen och gaser. 3. Respiratoriskt system-- lungor, trakeer och alveoler--gasutbyte, O2-CO2 4. Immun och lymfsystem-- benmärg, lymfnoder, thymus, lymfkärl, vita blodkroppar--försvar mot infektioner och cancer. 5. Exkretoriskt system--njurar, urinblåsor och urinrör avyttrande av metaboliskt avfall och osmotisk reglering av blodet. 6. Endokrint system--hypotalamus, hypofys, sköld, bukspott & körtlar koordination av kroppsaktiviteter (matspjälkning, flykt, vila mm.) 7. Reproduktivt system--äggstockar, testiklar och associerade organ 8. Nervsystem--hjärna, ryggmärg, nerver och sinnesorgan koordination och utförandet av kroppsaktiviteter samt upptäckt och respons på yttre stimuli. 9. Intergument--skinn, hår, naglar och hudkörtlar skydd mot infektion och energi/mekanisk påverkan samt uttorkning. 10. Skelett--ben, ligament, senor, brosk och bindväv upprätthållande av kroppen och organskydd. 11. Muskler skelettmuskulatur-- rörelse 12. Epitelvävnad, täcker hud, slemhinnor, tarmar, blodkärl mm. Fungerar som skydd mot skador, slitage, mikroorganismer och hindrar vattenförlust (0,1-0,001 mm). 7. Vad är kollagen och hydroxyapatit och vad har fördelningen dem emellan för påverkan på våra bens funktion? (ge exempel) (2p) Svar: Skelettben lagrar in kalcium, magnesium och fosfat som bildar mineralet hydroxyapatit som tillsammans med proteinet kollagenet gör benet både starkt och elastiskt.(1p)
3 Kvoten hydroxyapatit/ kollagen avgör därför benens struktur och funktion. Revben har en hög andel kollagen och är därför mycket elastiskt medan skallben och speciellt tandben har liten kollageninblandning och är därför mycket hårt och mindre flexibelt. (1p) 8. Hur skiljer sig en elefant från en mus när det gäller metabolisk hastighet, syrekonsumtion, blodsystem och födointag i relation till kroppsstorleken? (2p) Den metaboliska hastigheten (kj/g djur) är relaterad till kroppsstorleken. En mus har 10 ggr högre metabolisk hastighet per gram än vad en elefant har. Proportionerligt behöver musen tio ggr så mycket föda och syre per tidsenhet vilket också innebär att de har jämförelsevis tio ggr så mycket blod och snabbare hjärtfrekvens än en elefant. Den med kroppsstorlek inverterade metaboliska hastigheten innebär att små djur måste äta nästan oavbrutet eller tvingas till hibernering under vissa tider. 9. Vad finns det för skillnad mellan en abborres och vår kroppstemperatur och hur kan detta förklaras fysiologiskt (4p) AB är växelvarm medans vi är jämnvarma. (1p) Detta följer av att AB har en betydligt mindre syrediffunderande yta i gälarna i förhållande till vad vi har i alveolerna i relation till kroppsstorleken (1/75). Detta medför att blodet hos AB ej tar upp lika mycket syre per volymenhet som vi gör (1p). Fisken har dessutom ett tvårummigt hjärta där blodet bara passerar hjärtat en gång och syrerikt och syrefattigt blod blandas. När blodet passerar gälarna sjunker blodtrycket väsentligt varför blodet når organen med lågt tryck och uppblandat. (1p). Cellandningen sker därför långsamt med liten ATP bildning och spillvärme varför fiskarna tvingas vara växelvarma. Vi kan däremot utnyttja sin höga ämnesomsättning och därmed stora spillvärme till att hålla kroppen jämnvarm. (1p) 10. För att bibehålla homeostasis måste kroppen reglera tre viktiga områden. Vilka? (3p) Den inre miljön måste mer eller mindre hållas konstant även om den yttre miljön varierar genom att: 1. Cellerna måste göra sig av med avfallsprodukter. 2. Koncentrationen av joner och molekyler måste hållas på en "lagom" nivå. 3. Temperatur och vattenbalansen måste upprätthållas. 11. vad finns det för anledning till att vektorspridda sjukdomar som tex. flaggelaten (Tryphanosoma brucei ) som orsakar sömnsjuka hos människor ofta har ett allvarligare sjukdomsförlopp med större dödlighet än jämförbara bakteriella sjukdomar som överförs genom droppinfektion (nysning eller hostning)? (2p) bakteriella infektioner är beroende av att offret kan fortsätta vara aktiv och röra sig runt andra människor för att kunna spridas vidare. Det är de vektorspridda sjukdomarna inte lika beroende av utan spridningen kan till och med ske effektivare om offret är svagt och inte kan värja sig mot vektorn.(1p) Högre djur som flaggelater har även en mer avancerad antigenical variation = en enorm ytstruktursvariation som försvårar för igenkänning av vårt immunförsvar.(1p)
4 12. Kroppens immunförsvar brukar delas upp i det ickespecifika och det specifika försvaret. I det ickespecifika deltar flera olika barriärer. Ge exempel på 4 sådana (2p). Huden med flerskiktat keratinrikt lager. Surt svett (Ph 3-6) (bakteriehämmande) Egna bakterier som tillverkar tillväxthämmare. Lysosym i svett, tårar och saliv Magsäckens sura miljö (Ph 2) Luftvägarnas slem och cilier 13. Nämn fyra fysiologiska förändringar i din kropp som sker när du överaskas av ett farligt djur och/eller blir rädd plötsligt? (2p) Vad heter hormonet som orsakar denna snabba respons och hur förklarar du nyttan med dessa förändringar? (2p). Totalt (4p) 1. ökar hjärtverksamheten 2. ökat blodtryck 3. levern omvandlar glykogen till glukos som frisätts i blodet 4. luftrören vidgas 5. aktiviteten i matspjälkningsorganen går ned 6. mindre urinmängd 7. blodströmmarna ändras 8. ökad vaksamhetsgrad 9. sinnena skärps Adrenalin/noradrenalin. Hela kroppen försätts snabbt i alarmberedskap, en kämpa eller fly respons. En anpassning som ökar överlevnadschanserna. Växten och livscykler (14p) 14 A. Beskriv hur är ett blad uppbyggt och de olika strukturernas funktion. (3p) I bladet grenar sig ledningssträngar och förser cellerna med vatten, närsalter och socker samtidigt som de ger stadga och form. (1p) I bladets vaxförsedda vattentäta översida, som skyddar mot vattenförlust och uv ljus, finns pallisadvävnaden med tätt packade celler med kloroplaster där de ljusinfångande reaktionerna sker i thylakoiderna. (1p) På bladets undersida sitter klyvöppningar som tar in koldioxid och reglerar vattenavdunstningen. Koldioxiden fördelas effektivt pga. den porösa svampvävnadslika struktur som finns här (1p). För 3p bör det feta vara med 14 B. Vad händer i ljusreaktionen respektive mörkerreaktionen och var sker detta? (2p) I kloroplastens thylakoider fångar klorofyll och karotenmolekylerna in (ljusenergi) protoner som exciterar elektroner i molekylerna som leder till att vatten sönderdelas till fria protoner (H+), elektroner samt syre. Energin hos dessa fria elektroner bidrar tillsammans med protonerna till att ATP och reducerade vätebärare (NADPH) bildas. För 1p bör det feta vara med. De koldioxidbindande reaktionerna (mörkerreaktionen) sker i kloroplastens grundsubstans.. Koldioxiden binds till 5-kolssocker med hjälp av enzymet rubisko varvid en 6-kolsförening bildas som
5 faller sönder i två 3-kolsföreningar som i sin tur laddas med energi från ATP och reduceras av vätebärare så glukos bildas samtidigt som det ursprungliga 5-kolssockret bildas vilken går in i den cykliska processen. För 1p bör det feta vara med. 14 C. Varför upplever vi att växter i stort sett är gröna och inte violetta eller blå? (1p) Därför att växter absorberar violetta och blåa våglängder medans de reflekterar de gröna. 15. Vilka funktioner har vattnet i växten? (3p) Stöd. Vattnets tryck upprätthåller celler, kärl, fibrer osv. vilket ger stabilitet. Transport. Vattnet fungerar som ett transport medium där lösta närsalter och socker förs upp och ned i växten genom aktiv och fram för allt passiv transport Bränsle. Sönderdelningen av vatten ger upphov till fria protoner, elektroner och syre 16. Beskriv fyra sätt hur kloner kan uppstå i naturen (2p) Svar, Genom 1. Vegetativ förökning (sticklingar, rotskott hos träd örter gräs (kloner av samma individ)) 2. Knoppning (hos hydror och amöbor) 3. Fission (delning hos anemoner) 4. Fragmentation (regenerering hos sjöstjärnor, svampdjur, mossor, kaktusarter) 5. Apomixis (diploida frön eller äggceller bildas genom vanlig celldelning och utvecklas utan befruktning (maskrosor och bladlöss) 6. Vanlig celldelning som hos bakterier. 7. Enäggstvillingar 8. Heterogenesis Blötdjur, fiskar, ödlor mm. (se även nr 5)
Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merMÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merLymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merStamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merTenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15
Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merSammanfattning - celler och hud
Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merDen Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.
Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merTerminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012
Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merMänniskans fysiologi. Andning och cirkulation
Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler
Läs merBiologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.
Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet
Läs merNäringslära Meri Hakkarainen
Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?
Läs merElevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merHjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merNäringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner
Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merNamn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merElevens häfte i biologi 8 våren 2016
Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merAnolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs merVARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium
2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merSå funkar det. Danderyd/08
Danderyd/08 Så funkar det Eller livets under att förklara samarbetet mellan växter och djur dvs förutsättningen för livet på jorden med hjälp av leken Trolleriet i moroten Trolleriet i moroten - en grupplek
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merKemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merElevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merVätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merAv: Kalle och Victoria
åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merTräningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Läs mer