Isolationism eller interventionism?
|
|
- Jan-Erik Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ISBN januari 2015 FÖRORD: Den amerikanska utrikespolitiken har genomgått en snabb förändring under president Obamas år vid makten. Reträtter har genomförts liksom nedskärningar i försvarsbudgeten. Samtidigt har utmaningarna från Kina och Ryssland ökat. Det förra kalla krigets bipolära maktkamp har nu under det nya kalla kriget blivit multipolär. Här ges en bakgrundsanalys av de historiska rötterna till Obamas vägval och de problem som följt. Maktkamp råder mellan olika trender. Isolationism eller interventionism? USA:s utrikespolitiska sväng under Obama AV: ROLAND POIRIER MARTINSSON Redan de första åren efter den amerikanska republikens födelse kan man spåra några av grundvillkoren för utrikes- och säkerhetspolitiken. För det första; trots att man nyligen avslutat ett blodigt befrielsekrig mot England var ryggmärgsreaktionen att inte göra britterna till fiender när det gällde internationella relationer. Början på den särskilda relationen mellan USA och Storbritannien föddes i praktiken i samma stund som kriget mellan USA och England var över. För det andra; det gamla Europas ihållande misstro mot USA etablerades i samma stund som USA blev självständigt. För det tredje; USA visade omedelbart att landet inte på något sätt hade planer på att underkasta sig allianser som man inte själv hade makten över, en attityd som fortfarande avspeglar sig i en ambivalent hållning till FN. För det fjärde; USA väljer våldet som en lösning på problem i mycket högre grad än Europa. Sentensen att krig inte är något annat än politik med vapen är en insikt som driver USA:s beslut när det ställs inför olika världskonflikter. Den europeiska hållningen är en helt annan: att krig är politikens sammanbrott. USA:s geopolitiska roll har alltså en lång och komplicerad historia, där begreppen idealism, realism, isolationism och interventionism är centrala som förklaringsinstrument. De paradigmatiska exemplen på isolationism är de mycket starka strömningar som dominerade USA i inledningen av 1900-talets båda världskrig, då breda opinioner krävde att USA skulle förhålla sig neutralt i förhållande till krigen i Europa. Första världskriget hade redan pågått i tre år när USA förklarade Tyskland krig, och då först efter att landet själv hade blivit direkt attackerat i Nordatlanten genom blockader och ubåtsanfall på amerikanska handelsfartyg. Freden kom bara ett år efter att USA varit engagerat i sina första, direkta strider i Europa. Historien upprepade sig vid andra världskriget, då det krävdes en japansk, direkt attack mot en amerikansk militärbas för att USA skulle gå in i kriget, två år och tre månader efter Tysklands invasion av Polen. 1
2 Den interventionistiska sidan av USA:s säkerhetspolitik har också sina paradigmatiska exempel Korea, Vietnam, Afghanistan, Irak och därutöver en lång rad av mer eller mindre öppna insatser utanför landets gränser: Kuba, Mexico, Balkan, Panama, Grenada, Libyen, Chile, Iran, Filippinerna, Haiti. USA:s agerande i Karibien och Sydamerika går tillbaka på den säkerhetspolitiska doktrin som formulerades 1823 av president James Monroe Monroedoktrinen som slog fast att USA tar sig rätten att ingripa om länder i Nord- eller Sydamerika angrips eller hotas. Agerandet i bortre Asien motiveras av Trumandoktrinen, framförd av president Truman 1947, som implicerade att USA skulle agera för att förhindra kommunismens spridning var som helst i världen genom att ge stöd, också direkt militärt, till hotade länder. Dessa händelser visar att det inte går att dra några partipolitiska skiljelinjer när det gäller viljan att använda våld för eget intresses skull. Spanskamerikanska kriget 1898 för att befria Kuba startades av republikanen William McKinley, som hade starkt stöd från sin efterträdare och partikamrat Theodor Roosevelt. Inför första världskriget var det den demokratiske presidenten Woodrow Wilson som insisterade på att USA skulle stanna hemma; inför andra världs kriget var det den demokratiska presidenten Franklin D Roosevelt som lika kraftfullt verkade för att USA skulle engagera sig i kriget. Koreakriget inleddes under den demokratiske presidenten Harry S Truman. I början av 1960-talet var det demokraten John F Kennedy som inledde Vietnamkriget, som eskalerades av dennes demokratiske efterträdare, Lyndon B Johnson. Republikanen Richard M Nixon vann valet 1968 bland annat på löftet att ta hem de amerikanska trupperna, men kom senare att bli symbol för amerikansk aggression i Vietnam under starka protester från det demokratiska partiet. Senare interventionistiska aktioner har utförts under ledning av såväl de republikanska presidenterna Ronald Reagan, George Bush och George W Bush, som den demokratiske presidenten Bill Clinton. Varför har USA så ofta engagerat sig i vad som sker i världen? Frågan har långt ifrån något enkelt svar, men kan analyseras grovhugget med hjälp av motsatsparet realism och idealism. Begreppen har sina vardagsbetydelser; realisten ser situationer med kylig blick, idealismen är den drömmande världsförbättrarens. Inom filosofin har termerna tekniska betydelser, en realist tror på den faktiska existensen av exempelvis idéer, sanning, mening eller rätt och fel, medan idealisten uppfattar idévärlden som det enda som faktiskt existerar, eller åtminstone det som har primär existens i förhållande till den ständigt rörliga sinnevärld i vilken vi rör oss i vardagen. Realism inom utrikes- och säkerhetspolitiken förekommer i olika versioner, men en grundläggande definition säger att stater alltid sätter sin egen säkerhet, ekonomi, makt anspråk och territorium först. Om någon läsare uppfattar det som ett självklart antagande bör man bära med sig att en organisation som FN blir högst problematisk om en realistisk syn på utrikes- och säkerhetspolitik är korrekt; i stället för att mötas i ett transnationellt organ för att lösa globala problem eller problem som är begränsade till nationer eller regioner, kommer FN att vara inget mer än ytterligare en arena där enskilda nationer slåss för sina intressen. Samma sak kan då sägas om globala miljöinitiativ och aspekter av Europeiska Unionens arbete. Idealismen utgår också från den egna nationen, men premissen är att varje nation är bärare av egna värderingar och normer, och utrikes- och säkerhetspolitiken bör formas så att den avspeglar dessa. En svag version betyder att nationens aktioner och agerande inom utrikes- och säkerhetspolitik bör utföras på ett sådant sätt att det inte strider mot vad man moraliskt och juridiskt tillåter inom det egna landets gränser. En stark version säger att nationens utrikes- och säkerhetspolitik har till syfte att sprida det egna landets värderingar och normer till andra länder. 2
3 Det är uppenbart att dessa båda begrepp har direkt relevans för idén om USA som världspolis. På hemmafronten kommer de att avgöra i vilka sammanhang det är rätt för USA att utöva makt utanför sina egna gränser; bör det ske enbart när nationens egna intressen står på spel (realism) eller kan det ske för att implementera amerikanska värderingar och normer om frihet och demokrati i andra länder (stark idealism)? Naturligtvis kan de båda motiven samverka till exempel skulle ett demokratiskt Iran gynna USA säkerhetspolitiskt men i grunden handlar de om skilda perspektiv. På samma sätt kommer synen på USA som världspolis att bestämmas av andra länders hållning i frågan om realism och idealism. Realisten kommer aldrig att kunna se USA utöva sin makt externt som något annat än maktspel för egna syftens skull, idealisten kan däremot se amerikansk intervention som exempel på en genuin vilja att sprida frihet och demokrati den gode världspolisen. Det finns exempel på när USA agerat enligt idealistiska principer. På 1980-talet tog Ronald Reagan sin hand från Filippinerna trots att diktatorn Ferdinand Marcos var en pålitlig allierad; George Bush invade rade Panama och Bill Clinton ingrep i Haiti till synes enbart för att säkra demokratin. Under den arabiska våren gav USA inget stöd till Hosni Mubarak i Egypten, trots att dennes fall innebar att USA förlorade en mycket viktig allierad i Mellanöstern. Samtidigt har USA samverkat med diktaturer av strategiska skäl, Marcos och Mubarak är bara två exempel, men listan kan göras lång. De mest ökända är Saddam Hussein och Augusto Pinochet. Man har också medverkat till eller åtminstone medgivit att avsätta demokratiska regimer som uppfattats som svaga ur ett amerikanskt perspektiv: Mossadegh i Iran, Árbenz i Guatemala, Allende i Chile. Det mest aktuella och tydliga exemp let på den här sortens idékonflikt såg vi när USA på våren 2003 invaderade Irak i efterspelet till massmorden den 11 september Var invasionen motiverad av hämnd? Eller var den motiverad av att skydda USA:s egna säkerhetsintressen med tanke på Iraks möjligheter att på olika sätt sponsra framtida attacker mot amerikanska medborgare och diktaturens inbyggda förmåga att skapa instabilitet i Mellanöstern? Ville man skapa ett demokratiskt Irak som motor för utveckling i regionen, ungefär som Västtyskland i Europa efter andra världskriget? Eller motiverades man helt enkelt av Iraks oljereserver? Återigen är de olika motiven för en invasion inte motsägelsefulla, och de olika positionerna leder inte till några slutsatser. Om USA:s motiv var att säkerställa Iraks oljereserver, vore det fel? Är det bra att en uppenbart expansionistisk, grym och oberäknelig diktator äger en resurs som garanterar att han kan finansiera sina aggressiva intentioner? Så USA anföll Irak för oljans skull? Ökar inte det sannolikheten för demokrati i landet och regionen? Det är också fullt möjligt att, å ena sidan, som realist betrakta USA som ett land som alltid agerar i eget intresse och, å andra sidan, ändå förespråka ett starkt och aktivistiskt USA på den internationella scenen. En sådan hållning skulle utgå från tanken att vi står inför ett första val mellan en dominerande kraft eller avsaknad av en dominerande kraft. I det senare fallet kan vi se två scenarier; antingen att det saknas en kraft till vilken alla måste förhålla sig, eller att vi lever under någon form av terrorbalans, där två eller flera suveränt överlägsna makter dels dominerar globalt, dels håller varandra i schack till följd av att ett misslyckande skulle ge katastrofala konsekvenser för en eller alla. I det första fallet, en värld utan någon dominerande makt, tycks risken för krig och kaos runt om i världen vara mycket hög. Kina och Taiwan, Nord- och Sydkorea, Ryssland och Ukraina, Iran, Syrien och Israel är bara några exempel där framtiden vore oförutsägbar och farlig i ett läge där drastiska åtgärder inte omedelbart skulle straffas av i det här fallet USA. Om Kina enväldigt skulle underkasta sig Taiwan kommer landet att 3
4 omedelbart utsättas för ett direkt militärt hot från USA i form av mobilisering av den amerikanska Stilla Havsflottan, som redan vid flera tillfällen positionerat sig utanför Taiwan när Kina visat aggressiva tendenser. Sedan 2005 har Kina en lag som olagligförklarar Taiwans självständighet och tillåter Kina att anfalla Taiwan när som helst och under godtyckliga omständigheter. I februari 2014 förklarade Kinas ansvarige minister för relationen till Taiwan, Zhang Zhijun, vid det första mötet mellan Taiwan och Kina sedan 1949, att det var ett första viktigt steg som Kina önskade skulle följas av ett andra och ett tredje: Förhoppningsvis blir varje steg stabilt. Sällan har ett förtäckt hot varit mindre förtäckt. Risken att relationen blir turbulent, förklarade Zhang, ligger i att USA vidhåller sin tveksamma strategi vad beträffar försvaret av Taiwan. I klarspråk betyder det att Kina har starka och nära förestående planer att utmana USA om Taiwan. Det amerikanska svaret kommer att vara betydelsefullt för hur Stilla Havsregionen förhåller sig framöver till Kina respektive USA. Under senare decennier har USA viktat sin militära närvaro mot Asien och placerat ut baser närmast i en ring runt Kina. Sannolikheten för att en konfrontation av något slag kommer att leda till att Kina antingen lägger sin del av världen under sig eller stoppas av respekt för USA:s närvaro måste betraktas som mycket stor. Med andra ord, i den stund USA förlorar förmåga eller vilja att använda sin kraft att försvara Taiwan kommer dess frihet att bytas mot kinesiskt styre och hela Asien känna Kinas skugga på ett alldeles nytt sätt. Eller så kommer någon annan global kraft att garantera Taiwans demokrati. Vilken? Nordkorea utgör ett ständigt hot mot det fria Sydkorea och gränsen mellan de två länderna är världens kanske mest volatila. Till detta kommer att Nordkorea med sin stående militär och reservtrupper har världens största försvarsmakt, medan Syd korea ligger på plats tolv över de länder som lägger mest pengar på sin militär. USA har stark närvaro i Sydkorea och är trots Nordkoreas talrika krigsmakt militärt överlägset landet. En attack från Nordkorea skulle leda till omedelbara bestraffningsåtgärder som med stor sannolikhet skulle involvera regimskifte. I den stund USA förlorar förmåga eller vilja att använda sin kraft att försvara Sydkorea är risken för ett storkrig mellan de båda länderna omedelbart överhängande, och det är svårt att teckna ett sådant scenario utan stor risk för att åtminstone Japan och Kina blir direkt militärt inblandade. Därefter kan vad som helst hända. Om USA drar tillbaka sitt försvar för Sydkorea är steget till öppen konflikt mellan länderna betydligt kortare än i dag. Eller så kommer någon annan global kraft att garantera Sydkoreas demokrati. Vilken? Ukraina tillhör vad Ryssland brukade referera till som sitt nära utland, en samling länder som i praktiken räknats stå under ryskt bestämmande, och som dels utgjort en buffert mot västmakter, dels givit strategiska möjligheter för Ryssland att placera ut sina baser. Den ryska Svarta Havsflottan i Sevastopol, som ger landet tillgång till Medelhavet och därifrån Atlanten, är ett sådant exempel. I dag är Ukraina en fri nation, men när landet visade tecken på att söka sig västerut mot EU, dröjde det inte länge innan Ryssland mycket handfast visade att man fortfarande betraktar Ukraina som sitt. De ryska militära aktionerna utbröt samtidigt som USA är krigstrött och skär ner i sin militärbudget, delvis har lämnat över ansvaret för Nato i Europa till dess europeiska medlemsländer, och har en president som oupphörligen upprepar att samtal, inte konflikt, är vägen att lösa upp globala spänningar. Det är en rimlig tanke att Ryssland inte hade agerat aggressivt mot Ukraina om USA uppfattats som lika formidabelt i dag som under merparten av efterkrigstiden. Händelseutvecklingen i Ryssland kan vara ett exempel på en värld utan ett starkt USA som tar på sig och tillåts ta på sig rollen som världspolis. En sådan situation leder till oro 4
5 inom EU, som utan tät uppbackning av ett starkt och villigt USA knappast kan stå emot ett expansivt Ryssland som bit för bit knaprar åt sig ett inflytande som närmar sig det Sovjetunionen ägde. Om Ryssland utan reellt motstånd skulle lyckas lägga under sig Ukraina och göra landet till en informell lydstat, då är det svårt att tänka sig att landet inte i nästa skede riktar blickarna mot andra fria länder, som en gång tillhörde Rysslands nära utland. Kriget i Georgien 2008 kan i en sådan framställning uppfattas som en testballong. När president George W Bush uttalade att USA inte hade för avsikt att lämna Georgien ensamt, och också Nato gav kraftiga motreaktioner, var det en tillräckligt stark signal för Ryssland att stanna åtminstone halvvägs. President Bush valde vidare att sända amerikansk militär till stridsområdet med förnödenheter, ytterligare en markering att USA var villigt att lägga kraft bakom orden. Då satte USA:s närvaro stopp för en direkt, rysk expansion. Det ryska agerandet mot Ukraina bör också ses som en ny testballong från Ryssland; i vilken mån tillåter USA i dag rysk aggressivitet i sitt nära utland? Det är i sammanhanget svårt att bortse från betydelsen av USA:s agerande gentemot Iran och Syrien. Under den tid Iran rört sig mot att bli en kärnvapennation (med uttalade hot att skicka stridsspetsar mot Israel och med kapacitet att nå Europa) har USA agerat svagt. Landet led svårt under sanktionerna och ges nu tillfälle att återhämta sig. Samtidigt utgör avbrottet i kärnvapenprogrammet knappast något mer än halt på stället. I samma stund som Iran bestämmer sig för att fortsätta utveckla kärnvapen kommer man att kunna börja där man slutade. När det gäller Syrien har USA protesterat kraftigt mot Assad regimen, men inte agerat. Ryssland har agerat i direkt opposition mot USA, blundat för Assads användning av kemiska vapen, och givit vapenhjälp och ekonomisk hjälp till regimen. Kan Putins djärvhet i Ukraina förstås mot bakgrund av USA:s svaga agerande gentemot Syrien och Iran? Ryssland agerar för att stärka sina positioner i Mellanöstern, samtidigt som USA har förlorat viktiga allierade i samband med den arabiska våren. Till det kommer regioninterna korskonflikter mellan stormakter som Saudiarabien, Iran, Irak och Egypten. Det är mot bakgrund av detta man bör se USA:s beslut att skyndsamt dra hem sina trupper från Irak: en inrikespolitisk åtgärd till synes utan hänsyn till global säkerhetspolitik, och därmed också en implicit isolationistisk åtgärd. Det finns alltså i nuläget åtminstone tre hotbilder i världen som enligt realistiska scenarier kan utvecklas till antingen direkta krig eller åtminstone geopolitiska omritningar av kartan som direkt skulle sätta press på väst och en mängd demokratiska och fria länder: Taiwan, Sydkorea och Mellanösternkomplexet/Rysslands nära utland. Frågan inställer sig: vad skulle USA ha kunnat göra annorlunda för att inte försätta sig i den ytterst sårbara position i vilken världen befinner sig i dag? Att fatta beslut i efterhand är en lyx som politiker inte äger, men eftersom erfarenheter också kan innebära lär domar för framtiden kan det finnas skäl att ställa några frågor om amerikanska beslut. USA har åtnjutit mer eller mindre starkt förtroende i omvärlden under hela efterkrigstiden, med undantag för Vietnamkriget. Invasionen av Irak skadade landets anseende för överskådlig framtid och har gjort det svårare för USA att agera vid kriser i omvärlden, dels till följd av omvärldens reaktioner, dels då den till synes hopplösa ockupationen väckt landets isolationistiska tendenser. Kanske är den starkaste orsaken till USA:s försvagade ställning som global garant för demokrati och fred dock inte landets säkerhetspolitiska agerande, utan den försvagade ekonomin på hemmaplan. Fortfarande är USA världens utan konkurrens starkaste militärmakt, men vissa besparingar har inletts och man har tydligt signalerat till Europa att USA inte kommer att bära en lika stor del av kostnaderna för Nato i Europa som tidigare. 5
6 Sammantaget har detta inneburit en tveksamhet från västliga demokratier att stödja USA i krissituationer. En faktor utanför USA som försvagat landets roll som global garant för fred och demokrati kan vara EU:s framväxt och vilja att positionera sig som en säkerhetspolitisk kraft i egen rätt. Men det går inte att undvika president Obamas i förhållande till tidigare amerikanska presidenter avvikande attityd till utrikes- och säkerhetspolitik. Hans ovilja att spänna musklerna kan dock inte enbart tillskrivas hans egna attityder, utan måste förklaras med hänvisning till den växande opinionen för isolationism i USA i samband med krigen i Afghanistan och framför allt Irak. Om vi når slutsatsen att stabilitet kräver en dominerande kraft, vad har vi att välja mellan? I dag finns USA och FN som alternativ, men det lär inte dröja länge innan Kina och Ryssland också gör anspråk på uppdraget. FÖRFATTAREN: Fil dr Roland Poirier Martinsson är filosof och författare, kolumnist i Svenska Dagbladet. Han har utgivit bland annat Arkimedes. Matematiker, vapenmakare, stjärnskådare (Norstedts), Sånt är livet: om vetenskapens sökande efter livets början (Norstedts), Russells kalkon: om hur Gud och vetenskapen formade den västerländska kulturen (Norstedts) grundade han Timbros medieinstitut. Han är bosatt i Austin, Texas.. Författaren och Frivärld Att kopiera rapporten är inte tillåtet utan tillstånd från Frivärld. 6
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merUSA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)
Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet
Läs merFörpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.
Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merKalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR
Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget
Läs meren hållbar utrikes och försvarspolitik
en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera
Läs merEfterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
Läs merKalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
Läs merDEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merNästan alla är tyckare när det gäller
USA i ett örnperspektiv LITTERATUR av Olof Santesson Jan Hallenberg: The Quest for Control: USA:s säkerhetspolitik efter 11 september, Liber AB, Lundatext AB, Kina 2009 Nästan alla är tyckare när det gäller
Läs merNato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010
NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska
Läs merMilitärt försvar fredsbevarande?
Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs mer2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562)
Det kalla kriget för SM2. 1. Onsdag 4 april, Introduktion, Tidslinje. 2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562) 3. Onsdag 18 april. Kalla kriget orsak,
Läs merTransatlantic Trends 2012
Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)
Läs merEFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Läs merJag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.
Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merKalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Läs mer1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Läs merFÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller
FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merSverige och Östersjön
ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen
Läs merErfarenheten visar att små stater gör klokt i att inte lita på stormakter. Det gäller inte bara USA och de övriga västmakterna utan även Ryssland.
1 UKRAINA, POLITIKEN OCH VÅLDSFÖRBUDET Erfarenheten visar att små stater gör klokt i att inte lita på stormakter. Det gäller inte bara USA och de övriga västmakterna utan även Ryssland. Västsidan, under
Läs merTror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning
1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har
Läs merInstuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149
1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i
Läs merInternationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler
Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt
Läs merRepetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet
Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merDet kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
Läs merHur kan Sverige bli medlem i Nato?
Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt
Läs merFörslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten
Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget
Läs merDen 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie
Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades
Läs merUTGÅNGSPUNKTER. - Vi ser om eleverna kan /llämpa och generalisera begrepp och som varit i fokus under andra moment av samhällskunskapsundervisningen.
UTGÅNGSPUNKTER - Sy.e: Analysera samhällsstrukturer (samhällsfenomen) med samhällsvetenskapliga modeller. - : Ur läroplanen: samhällsfrågor, internakonella konflikter, konflikthantering och analys. I dena
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merVi ska kunna hantera det oförutsedda
Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merFörsökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Läs merKalla kriget
Kalla kriget 1977-1985 Asien, 1978-1985 Saga HH 1978 - Kulturrevolutionen i Kina upphör och deras ekonomi blir bättre och bättre - Kommunistpartiet i Afghanistan erövrade och tog över makten, försökte
Läs merSverige - barriär eller plattform
-....... - - LENNART ULLER: Sverige - barriär eller plattform Trots att "experterna" nyss huggit grundligt i sten fortsätter de att ogenerat tillkännage vad som bör anses troligt. Men vilken insiktsfull
Läs merRYSSLAND OCH CENTRALASIEN
RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merORSAKER TILL ANDRA VK
HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi
Läs merGYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA
Världen om 30 år Ett steg mot det okända GYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA September 23, 2013 Författare: Theo Herold Innehåll 1. Inledning... 3 2. Den arabiska våren... 4 3. Den europeiska konflikten... 5
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merSveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222
Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Rådet för utrikesfrågor (FAC) 3 mars 2014 - rapport Extraordinärt FAC diskuterade situationen i Ukraina och
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merIII RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM
Läs merOljan, gasen och geopolitiken i Europa
Oljan, gasen och geopolitiken i Europa 14 juni 2016 Samuel Ciszuk 1 Marknadsutbredning styr förutsättningar för hantering, intressen, politiknivå jan-1970 jun-1972 nov-1974 apr-1977 sep-1979 feb-1982 jul-1984
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merKort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%
Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merBra, men inte tillräckligt
Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för
Läs mervärt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.
värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs merALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:540 av Fredrik Malm (FP) Kurdistan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta
Läs merSydkinesiska sjön SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2015
Sydkinesiska sjön SPECPOL 1 Bakgrund till Katedralskolans FN-rollspel 2015 Ett av flera kinesiska flygfält i Sydkinesiska sjön 1 Innehållsförteckning Rapport Sydkinesiska sjön 2 Bakgrund 2 Geografi 2 Bakgrund
Läs merLikabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro
Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor
Läs merÅtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015
Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av
Läs merDet stora Ukraina Herdefolket
Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merEuropa efter det första världskriget
Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merkubakrisen.notebook September 21, 2009
KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.
Läs merHans Blix: Den kalla freden. Dags för nedrustning? Roligt att få tillfälle tala med nära grannar.
Ålands fredsinstitut den 14 maj 2007 Hans Blix: Den kalla freden. Dags för nedrustning? Roligt att få tillfälle tala med nära grannar. En historia förmäler att diplomats are people who think twice before
Läs merVärldskrigens tid
Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två
Läs merMakrofokus. OMX Index 1027,04-2,4% S&P 500 1359,88-1,4% 3 månaders Stibor 1,45% 5års swapränta 1,51% VIX Index 16,41.
19 november 2012 Makrofokus Daniel Grythberg, Strukturering +46 8 463 84 34 Daniel.grythberg@penser.se Sven-Arne Svensson, Chefekonom +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se OMX Index 1027,04-2,4%
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna
LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan
Läs merUtrikes födda i Linköping
Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent
Läs merFACIT Instuderingsfrågor första världskriget
FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om
Läs merTrygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun
Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i
Läs merFrövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs merSIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,
Läs merIn- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.
Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord
Läs merDN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension wilhelm agrell Det säkra landet? Svensk Försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat, Malmö: Gleerups
Läs merSammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945
Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merKonflikten i den Centralafrikanska republiken
IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merSexpartssamtalen om Nordkoreas kärnvapen har på ett. Nukleär roulette i Korea. Råder det krigstillstånd i Korea?
Nukleär roulette i Korea Sexpartssamtalen om Nordkoreas kärnvapen har på ett tämligen förutsägbart sätt växlat mellan genombrott och sammanbrott. I oktober 2006 sprängde Nordkorea en kärnladdning. I september
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merJag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.
Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella
Läs merPerspektiv. nr2. Befolkningsutveckling 2014. Statistik om Helsingborg och dess omvärld
Perspektiv Befolkningsutveckling nr2 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik
Läs merFörord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Läs merDen väpnade freden 1871-1914
Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien
Läs merAnarkismen lever: Rojava.
Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merGRETHE V JERNÖ: av spanningen
GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.
Läs merKALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Läs mer