Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Transkript

1 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar, eller vad vi idag skulle kalla köksträdgårdar, i kvarteret Lyckan i Norrköping. Stadsbornas odlingar har uppmärksammats och undersökts alltmer under de senaste åren, och för de östgötska städernas del framträder en helt ny bild av de äldre städerna. Istället för att ha varit präglade av en tät och gyttrig bebyggelse, visar nya resultat att städernas odlingar har varit omfattande från 1200-talet och framåt. Genom att även undersöka dessa delar av staden kan en rad nya perspektiv på stadslivet belysas; alltifrån ekonomi, till hortikultur och estetik. Vid förundersökningen identifierade arkeobotanikern Jens Heimdahl bland annat frö från tobak och dill. På bilden syns ett tobaksfrö. Foto: Jens Heimdahl, UV Mitt. Förundersökningen visar också att det finns två tidsmässigt åtskilda odlingslager och att odlingarna har brukats med spade, vilket visar att det rör sig om kålgårdar. Vid förundersökningen utfördes en mindre arkebotanisk undersökning av Jens Heimdahl, UV Mitt. en visar att det finns ett bevarat frömaterial, i jordproverna kunde bland annat tobaksfö och dillfö identifieras. Christina undersöker ett dike som har markerat gränsen mellan två tomter i början på 1700-talet. Diket markerade år 1723 gränsen mellan två tomter som ägdes av Klädemakaren Olof Anderssons änka och Mojen Jonns änka. Foto: UV Öst. (Klicka på bilden för att se en större version.) Kvarteret Lyckan har legat i den medeltida och tidigmoderna stadens utkant. Kvarteret verkar inte ha bebyggts förrän vid talets början. Vad denna del av staden användes som innan dess är tidigare okänt, men vår förundersökning indikerar att platsen använts för odling. Undersökningen kommer att ha en trädgårdsarkeologisk inriktning, där flera olika metoder och källmaterial kommer att kombineras. I projektet deltar, förutom arkeologer, även en arkeobotaniker, en agrarhistoriker och en pollenanalytiker. 14:01:49]

2 till den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år till undersökningen Norrköping är en av Östergötlands sex medeltida städer och framträder som stad vid 1300-talets mitt. Staden skiljer sig på flera sätt från de övriga östgötska städerna genom att stadsområdet har varit mera utspritt och att staden verkar ha haft ett tämligen litet befolkningsantal. Norrköping saknade också flera av de kyrkliga institutioner som fanns i de övriga städerna. en till den medeltida stadsetableringen ska i stället ses i den redan då närmast industriella miljön, med ett stort antal kvarn- och fiskeanläggningar i Motala ström. Vid 1500-talets mitt inleddes ett nytt skede i stadens historia. Utvecklingen av bergsbruket i Östergötlands bergslag medförde att Norrköping fick stor betydelse som utskeppningshamn. Vid 1600-talets början anlades Holmens bruk på holmarna i Motala ström. Bruket expanderade kraftigt under Louis de Geers ledning. På grund av den tidiga industrialiseringen växte staden mycket fort och blev under stormaktstiden landets näst största stad och ledande industriort. Bebyggelsen förtätades inom det medeltida stadsområdet, men även helt nya områden togs i anspråk. Det arkeologiska kunskapsläget för staden är fortfarande begränsad, även om det senaste decenniets undersökningar har bidragit med ny och viktig kunskap både kring den medeltida och tidigmoderna staden. Kvarteret Lyckan i det äldre kartmaterialet På den äldsta kartan över Norrköping från år 1640 ligger undersökningsområdet i stadens sydöstra utkant. På kartan är denna del av staden inte markerat som bebyggt område. Möjligen har området då utnyttjats av stadsborna som odlingsmark. På kartan från 1719 visas hur staden har fått sitt karakteristiska rutnätsmönster, en stadsplan som fortfarande är tydlig i innerstaden. Det aktuella kvarteret heter redan då Lyckan. Kartan återger ingen Redan på stadskartan från år 1719 heter kvarteret som vi undersöker Lyckan. Kvarteret låg då i stadens sydöstra utkant, strax innanför stadsplanket. Öster om stadsbegränsningen låg stadsjordarna med åkermark, ängsmark och betesmark. (Under finns en större version av bilden.) Det är först 1723 som vi kan få information om hur tomterna såg ut och vem som ägde dem. Tomterna var långsmala, mellan tio och 20 meter breda och ungefär 40 meter långa. I kvarteret bodde bland annat tre slaktare, en skogsvaktare samt människor som arbetade på industrierna vid Strömmen. 14:01:54]

3 till den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år tomtindelning. Kartan visar tomtindelningen i kvarteret Lyckan år Tomterna har varit mellan 300 och 800 kvadratmeter stora. I kartans textdel anges vilka personer som ägde tomterna, bland annat tre stycken slaktare, en åkare, en skogsvaktare och en skeppstimmerkarl. (Under finns en större version av bilden.) 14:01:54]

4 Projektnamn, arkeologisk undersökning årtal, sidnamn Kvarteret Lyckan på kartor Laddar Karta Sat Ter Visa Kvarteret Lyckan i Norrköping på en större karta. 14:02:32]

5 Projektnamn, arkeologisk undersökning årtal, sidnamn Redan på stadskartan från år 1719 heter kvarteret som vi undersöker Lyckan. Kvarteret låg då i stadens sydöstra utkant, strax innanför stadsplanket. Öster om stadsbegränsningen låg stadsjordarna med åkermark, ängsmark och betesmark. 14:02:32]

6 Projektnamn, arkeologisk undersökning årtal, sidnamn Kartan visar tomtindelningen i kvarteret Lyckan år Tomterna har varit mellan 300 och 800 kvadratmeter stora. I kartans textdel anges vilka personer som ägde tomterna, bland annat tre stycken slaktare, en åkare, en skogsvaktare och en skeppstimmerkarl. 14:02:32]

7 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år efter undersökningen? Inför vår undersökningning har vi ställt upp följande frågor som vi kommer att studera både i fältarbetet och i det efterföljande rapportarbetet: Kan vi finna spår av mer storskalig odling som föregått kålgårdarna? Om så är fallet hur har de brukats, av vem och går det att spåra ursprungliga ägoförhållanden? Hur förändrades odlingen när området tomtindelas? Går tomtindelningen att spåra? Var på tomterna låg kålgårdarna? När anlades de? När togs de ur bruk?vem ägde tomten, vem odlade den och vad odlades? Hur har kålgården varit gestaltad? Vilka konstruktioner har ingått? Har det funnits ekonomibyggnader i kålgården? Vilka brukningsmetoder har använts? Vad har odlats? Från förundersökningen har makrofossilanalyser visat spår av tobaksrespektive dillodling bland annat. Hur har kålgården förändrats över tid? Vilka skillnader kan vi spåra över olika delar av området? Har alla tomter haft kålgård, eller påvisar de hantverkslämningar som påträffades vid förundersökningen att tomterna haft olikartade funktioner? Kan vi spåra sociala skillnader mellan de olika tomterna? 14:02:40]

8 Inkluderat säkert dokument Filen är ett säkert dokument som har inkluderats i det här dokumentet. Dubbelklicka på knappen för att visa. 14:02:44]

9 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år Sammanfattning av fältarbetets resultat Här presenterar vi när grävningen är avslutad en kort sammanfattning av resultatet från fältarbetet. Det fullständiga resultatet redovisas senare i en rapport som publiceras på vår webbplats under publikationer. 14:03:00]

10 sida för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år RAÄ UV Öst tel: e-post: [email protected] Annika Nordström (projektledare) 14:03:05]