Torpets sista båtsman, August Sjöblom Skog Framtaget och sammanställt av Lars Jacobsson, 2014.

Transkript

1 Sida 1 av 6 Torpets sista båtsman, August Sjöblom Skog Framtaget och sammanställt av Lars Jacobsson, Indelningsverket Det äldre indelningsverket, som har medeltida anor, innebar att bönderna försörjde högre befäl genom att de fick stora gårdar till sitt förfogande, t ex översteboställen och kaptensgårdar. Kavalleriet försörjdes genom s k rusthåll, dvs ryttare med häst. Bemanningen av infanteriet, som hade lägre status än kavalleriet, fick skötas genom utskrivningar eller värvningar. Det Skånska Kriget visade på hur illa ställt det var med den svenska krigsmakten. Riksdagen beslutade därför 1682 om reduktion av adelsgodsen vilket ökade kronans resurser och möjliggjorde det yngre indelningsverket. Bönderna på ett antal gårdar, som tillsammans kallades en rote, ålades att ständigt ha en soldat eller båtsman i beredskap. Riksdagen beslöt 1878 att avveckla indelningsverket och i stället införa en krigsmakt baserad på allmän värnplikt. Den var formaliserad Vad var en båtsman? August Sjöblom Skog var den siste båtsmannen i båtsmanstorp 20 som tillhörde Roslags andra kompani. En båtsman tjänstgjorde vid flottan på samma sätt som en indelt soldat tillhörde infanteriet. Efter kriget mot Danmark stod det klart att Sverige var dåligt rustat att klara av ett krig. För att se till att landet i fortsättningen hade tränat folk i flottan och armen inrättades därför under Karl XI:s tid i slutet av 1600 talet (det yngre) Indelningsverket. Indelningsverket gick ut på att ett antal bönder tillsammans utgjorde en rote som skulle rekrytera en soldat eller båtsman. Soldaten/båtsmannen skulle förses med en bostad, några kreatur och en liten åkerlapp för att klara försörjningen för sig och sin familj. När soldaten/båtsmannen var i tjänst skulle roten hjälpa hustrun med jordbruk och annat. Båtsmännen Södra Roslags kompanier tjänstgjorde i örlogsflottan i Karlskrona mellan 1778 och Därefter var man stationerade i Stockholm. Riksdagen beslöt 1878 att avveckla indelningsverket och i stället införa en krigsmakt baserad på allmän värnplikt. Det skedde 1901.

2 Sida 2 av 6 Vem var August Sjöblom Skog och hur såg hans familj ut? Foto av Josefina och några av barnen, bland annat Beda och Ernst som bodde kvar i torpet livet ut. August var född den 17 februari 1841 på Söderöra. Han gifte sig 1865 med Josefina Vilhelmina Jansdotter som då var 21 år. Josefina var från Gottröra och August var vid den här tiden arbetskarl på Ljusterö. Första barnet, Selma Josefina, föddes den 29 mars I Ture Nermans En bok om Blidö finns ett kapitel om henne. Sedan kom det 7 barn till, totalt 5 flickor och 3 pojkar. Det yngsta barnet, Hilma, föddes den 26 november Josefina var alltså gravid 1/3 av tiden mellan 21 och 40 års ålder. Det måste ha varit livskraftiga gener i familjen, för alla barnen levde till vuxen ålder. Det var rätt ovanligt på den här tiden då spädbarnsdödligheten var stor. August dog 1910, 69 år gammal medan Josefina levde ända till Hon var då 84 år. 5 av barnen blev mellan år. Två av dem, Beda och Ernst, var ogifta och bodde kvar i Båtsmanstorpet ända till slutet av 1950 talet. Kontraktet (Kopia av kontraktet finns på hemsidan) August var dräng på Ljusterö när han sökte tjänsten som båtsman. Han var cm lång (det finns olika uppgifter), hade blå ögon, mörkt hår, svart skägg och var klent byggd. För att bli båtsman skaffade han ett intyg från dels Comminister Hartman på Ljusterö som skrev att August äger hjelplig Christendomkunskap, begagnar oförhindrat nådemedlen (= t ex nattvarden) samt äger god frägd (= medborgerligt förtroende), dels regementsläkaren Lilljebjörn som intygade att han var frisk. August kunde därför skriva ett kontrakt med 10 rotebönder den 25 juli Han får 4 riksdaler två gånger om året, men hälften sätts in på en bankbok som August inte får tillgång till förrän efter 20 års tjänst. Som jämförelse kan nämnas att en ko vid den här tiden kostade riksdaler. Vidare skall rotebönderna förse August med råg, korn, hö, halm och ved. Han får en ko och fyra får och kan fiska på rotens vatten. För att bruka den lilla åkern får

3 Sida 3 av 6 August låna rotens dragare, men om han är i tjänst skall roten hjälpa hustrun och ombesörja plöjning etc. Det kan noteras att standardkontraktet förutsätter att båtsmannen är gift. Båtsmanslivet (Kopia av Augusts rulla och ev av vissa betyg finns på hemsidan) August tillhörde Stockholms Station på Skeppsholmen när han var inkallad tjänstgjorde han där under ca 4 månader per år. Åren var August tjänstledig och arbetade som matros på olika fartyg i handelsflottan deltog August på en 11 månaders resa med ångkorvetten Gefle, till bl a Sydamerika och Sydafrika Vissa år verkar tjänstgöringen ha varit mycket lång var August först på stationen 9 månader och sedan båtgast i 1½ månad på fartyget Gustaf Klint. Lång tjänstgöring var det också och August var först 8 månader på station med vakttjänst göring och Warfsarbete och sedan kom 4 månader som lodare på sjömätningsfartygen Svalan och Falken och 1893 finns ingen tjänstgöring alls noterad. August verkar ha varit en redig båtsman. Han hade ingen notering i straffregistret och fick goda betyg. Han hade t ex det näst bästa betyget av 17 båtsmän från kompaniet som gick exercisskolan Han har också högsta betyg i artilleriexercis, segling och sjömanskap Den 12 augusti 1896 får August Sjöblom Skog avsked på egen begäran. Slutbetyget är att han Tjenat redligt och utmärkt väl Dags för upprustning av Båtsmanstorpet! Laga Syn den 19 oktober (Kopia av dokumentet från laga syn, original renskrivet finns på hemsidan) Det fanns ett stort behov av att renovera Båtsmanstorpet när Kronolänsmannen, två nämndemän, kompanichefen och ett ombud för roten gjorde laga syn den 19 oktober Väggarna var av brädpaneladt timmer och ny panel behövdes på båda gavlarna, den östra långsidan och alla knutarna. Brädtaket under teglet var otätt och måste läggas om. Nya golvplank skulle läggas in. Vidare måste spis, ugn och delar av skorstenen muras om. En ny trappa behövdes till vinden, dörren skulle tätas, nytt fönster sättas in i kammaren och fönster och dörrar oljemålas. Hela stugan skulle också rödfärgas. Allt detta till en kostnad på 281 kronor och 80 öre. Som jämförelse kan nämnas att en ko vid den här tiden kostade kronor Även fähuset (som i synprotokollet kallas Ladugård ) måste restaureras med nytt taktegel och få ny ytterdörr med gångjern. Att August själv inte var så påstridig när det gällde att få ut så mycket som möjligt av synen visas av att det var kompanichefen, och inte August, som föreslog att ett nytt Afträdeshus, dvs. ett dass, skulle uppsättas till en kostnad av 18 kronor. Allt arbete skulle vara klart till den 1 september 1888 till en total kostnad på 338 kronor och 20 öre. Det blev vissa förseningar, men inte värre än att Kronofogden i oktober 1889 kunde meddela Landskontoret att alla åtgärder nu var genomförda.

4 Sida 4 av 6 Resan med Ångkorvetten HMS Gefle Mellan den 20 september 1876 och den 21 augusti 1877 seglade August med Ångkorvetten HMS Gefle på en långresa. August var alltså 35 år när han embarkerade fartyget och lämnade Josefina med 5 barn under nästan ett år. Fartyget Gefle var av trä, 52,5 meter lång och 9,8 meter bred. Det var Sveriges första propellerdrivna stridsfartyg, sjösatt i Karlskrona Men ångmaskinen på 300 hästkrafter användes bara när man skulle in och ut ur hamnar. I övrigt seglade man. Gefle var barktacklad, d.v.s. hade tre master med rår på de två förliga masterna. Fartyget hade 9 kanoner av varierande dimensioner. Besättningen uppgick till 176 man. Resan Resan motiverades av både militära, handelspolitiska och vetenskapliga skäl. Färden gick från Karlskrona via Plymouth, Lissabon, Madeira, Montevideo, Buenos Aires, Kapstaden, Mauritius, Madagaskar, Durban, Sankta Helena och Portsmouth tillbaka till Karlskrona.

5 Sida 5 av 6 Man kan tycka att August skulle få se en stor del av världen, men landpermissionerna verkar ha varit begränsade. Båtsmännen fick mest röra sig i hamnområdet. Det var bara officerarna som hade råd att göra längre utflykter till sevärdheter. I många hamnar låg man länge, t ex 23 dagar i Kapstaden. Men ibland blev det ingen landpermission alls, t ex i Montevideo och Buenos Aires. Vad gjorde man? Livet ombord var fyllt av aktiviteter. Mycket tid gick åt till att hantera segel. Däremellan skulle man ha lektioner i sjömanskap, exercera, skjuta till måls med pistoler, gevär och kanoner men också klara av de mer vardagliga sysslorna lappa och laga, tvätta linne, klippa och raka sig etc. Maten verkar ha varit bra. När man låg i en hamn var det oftast förfriskningar av färskt kött och soppa till middagen. Till sjöss fick man preserveradt kött. Måltidsdryck var troligen vatten, ångpannan eldades nämligen ofta på för att distilera watten. Utskänkningen av brännvin och öl var mycket begränsad. Dödsfall Resan var inte riskfri. Redan efter en vecka föll en båtsman överbord och drunknade. Till råga på allt dog skeppsläkaren, så en ny läkare fick kontrakteras på Mauritius för att följa med till Plymouth. En udda händelse är att man i Lissabon tog ombord Löjtnanten och Grefven Gustaf von Düben och hans betjänt som skulle följa med till Madeira. Men redan efter en vecka avled greven. Med honom dog ätten von Düben ut. Enom till straff, androm till varnagel Man kan nog anta att de båtsmän som fick följa med på en sådan här långresa var noga utvalda. Men resan gick inte bekymmersfritt för det. Det började med att båtsmannen 70 Erström inte kom tillbaka från landpermissionen i Plymouth den 7 oktober. Först den 12 oktober dök Erström upp. Han fick då 5 dagars mörk arrest för uteblifvande utöver beviljad tjenstledighet och under afsigt i öfrigt att undandraga sig Krigstjenst. Det skulle vara mycket roligt att veta vad Erström hade för sig under 5 dagar på egen hand i Plymouth. Men det fanns även andra exempel på olydnad: Minst 9 arreststraff till utdömdes under resan, huvudsakligen för trots att utföra en order. Skälen var olydnad mot förmans i tjensten gifven befallning, förolämpning mot förman, fel mot diciplin, förolämpning mot sin korpral, ej åtlydt förmans befallning och liknande. Värst gick det för Und. Off Korp1 kl sjöman af 3 Matroskompaniet no 50 Stark hvilken visat sig olämplig att vidare ombord förrätta Und Off tjenst, upphör fr o m denna dag att vara Und Off Korpral. August Sjöblom Skog får upphöjelse Den 1 december uppflyttades bland annat vår båtsman August Sjöblom, dvs nr 20 Skog, till 3 ie uppmuntringsklassen, tillsammans med 8 kollegor.

6 Sida 6 av 6 Hur såg det ut i världen, Sverige och Blidö under Augusts båtsmansliv? (Den här delen skall utvidgas. Här borde man också kunna ha med några illustrationer för att lätta upp tavlan) Världen : Krig Preussen Frankrike 1889: Eiffeltornet invigs. 1896: Första röntgenbilden. Första moderna olympiska spelen hålls i Aten, Sverige Karl XV Oscar I I : Sista svenska ståndsriksdagen hölls. För att få rösträtt krävs en årsinkomst på 800 riksdaler. Nationalmuseum invigs. Den optiska telegrafen Furusundslinjen läggs ner. 1889: Metersystemet blir det enda lagliga måttsystemet. Fonografen presenteras. 1896: Sveriges första bandyklubb bildas, Första filmförevisningen Blidö Stockholm börjar växa rejält, seglationen från skärgården med sandkilar och vedjakter tilltar mot slutet av Augusts båtsmanstid Tegelbruket mellan Boda och Blidögård etableras och drivs under perioden 1750 till 1850 och har konsession på byggtegel årligen. Bruket blir en väsentlig orsak till att penninghushållningen på ön utvecklas. Pråmar och skutor lastas under vintern då de ligger infrusna i viken vid Bruket. På våren avseglar de till Stockholm där behovet av byggnadsmaterial ökar. Leran och sanden tas på var sin sida om gränsen mellan byarna. Idag återstår endast rester av Bruket i form av den imploderade skorstenen och brännugnen. Mer finns att läsa i Görvel Åkermans bok om Bruket. Badliv i Furusund etableras av Guldsmeden Christian Hammer Blidö skärgård har 1413 invånare när 1880 börjar och 1451 när året är slut, dvs + 3 % Laga skifte Järnvägar Helmi sandkilar och vedjakter