Diabetes och njuren (=njurskada vid diabetes)
|
|
- Per Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetes och njuren (=njurskada vid diabetes) Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
2 Exempel på kostnader: S-kreatinin 15 SEK S-Cystatin C (med beräknat GFR) 100 SEK U-albumin 70 SEK U-kreatinin 15 SEK U-alb/krea 70 SEK 51 Cr-EDTA-clearance SEK Iohexolclearance SEK Peritonealdialys, per år SEK Hemodialys, per år SEK
3 Diabetes är vanligaste orsaken till behov av dialys eller transplantation i Sverige SNR rapport 2011
4 Varför ökar antalet patienter med typ 2-diabetes i aktiv uremivård? Äldre befolkning med ökad förekomst av diabetes (=fler som har diabetes och risk att utveckla njursvikt) Förbättrad behandling av andra akuta och kroniska diabeteskomplikationer (lever längre, friskare =fler patienter blir aktuella för dialysstart) Men också Ökad tillgänglighet, vidgade dialys-indikationer (=fler kan erbjudas behandling) Bättre dialysbehandling (=allt äldre och sjukare patienter kan tolerera dialysbehandling) 4 Maria Svensson
5 Agenda Vad är diabetes? Hur behandlar vi diabetes? Vad är diabetesnefropati? Hur behandlar vi diabetiska njurskador?
6 Vad är diabetes? FP-glukos och/eller 2 tim efter OGTT Nedsatt Glukostolerans (IGT) Diabetes =förhöjt blodsocker Kapillärt (mmol/l) 7.0 Diabetes 12.2 =förhöjt blodsocker < Venöst (mmol/l) <
7 Vilka symptom kan man ha vid diabetesdebuten? Och var söker man? Muntorrhet, ökad törst och dricker mycket (polydipsi) Kissar mycket (polyuri) Viktnedgång, uttorkning Trötthet, mår inte bra Hudklåda Nedsatt synskärpa Infektioner (t ex svamp) Akutmottagning Barnklinik Medicinklinik Vårdcentral Hudläkare Optiker, Ögonklinik Gynekolog Infektionsklinik
8 Olika typer av diabetes Typ 1 Typ 2 LADA Graviditetsdiabetes Andra typer av diabetes
9 Hur skiljer man kliniskt på typ 1- och typ 2-diabetes? Typ 1-diabetes Yngre (<30 år) Mager Snabbt förlopp Tendens att bilda ketoner (=insulinbrist) Associerad till andra autoimmuna sjukdomar (t ex hypo/hyperthyreos, celiaki, Mb Addison) Låg ärftlighet Diabetesantikroppar pos C-peptid låg (liten egen insulinproduktion) Typ 2-diabetes Äldre (>40 år) Överviktig Smygande debut Ej tendens att bilda ketoner Ofta högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, blodfettsrubbningar, Metabola syndromet Hög ärftlighet Diabetesantikroppar saknas C-peptid ofta normal eller hög (normal eller ökad egen insulinproduktion)
10 Hur behandlar vi typ 1-diabetes? Typ 1 diabetes innebär ett absolut behov av insulin Insulin eller insulinanaloger Direktverkande 0,5-1 tim (Humalog, NovoRapid, Apidra) Kortverkande 2 tim (Actrapid) Medellångverkande 4-10 tim (Insulatard, Levemir) Långverkande upptill 24 tim (Lantus) Tvåfas ( bland eller mix ) insuliner Insulinpump (oftast direktverkande insulin) Transplantation av ö-celler/bukspottkörtel i samband med njurtransplantation
11 Insulin (mu/l) Exempel på 4-dos insulinbehandling Frukost Lunch Middag Normal insulinnivå Måltid Basinsulin Måltidsinsulin Tidpunkt Polonsky et al. 1988
12 Hur behandlar vi typ 2-diabetes? Kost och fysisk aktivtet är basen i all behandling vid typ 2-diabetes men kostbehandlad diabetes finns inte längre! Lever Glukosproduktion Bukspottskörtel Insulinfrisättning B-glukos Muskel/Fett Perifert glukosupptag Tarm Kolhydratabsorption Viktreduktion
13 Kroniska diabeteskomplikationer Mikrovaskulära = förändringar i små blodkärl diabetesspecifika Nefropati (njurar) Retinopati (ögonbotten) Neuropati (nerver) Perifer neuropati Makrovaskulära = förändringar i stora blodkärl accelererad arterioskleros Stroke Hjärtinfarkt Diabetiska foten Autonom neuropati (gastropares)
14
15 Njurkomplikationer typ 1- vs typ 2 diabetes Samma typ av njurkomplikationer se men patienterna skiljer: Ålder Diabetesduration Andra orsaker till nedsatt njurfunktion Samtidiga (njur)sjukdomar Komplikationer från urinvägarna Andel som utvecklar terminal njursvikt Överväganden inför dialysbehandling och transplantation
16 Hur vanligt är diabetesnefropati (epidemiologi)? Typ 1-diabetes Risken att insjukna är högst efter år och har minskat till <2% per år Förekomsten av terminal njursvikt är nu bara 8 % 30 år efter diabetesdebuten För dem som inte får tecken till njurskada under de första 30 åren är risken sedan markant lägre, men den upphör aldrig helt. Typ 2-diabetes Ca 50% utvecklar någon grad av njurpåverkan under sin livstid 20-25% av alla har någon grad av albuminuri redan vid diabetesdiagnos (3-5% har makroalbuminuri).
17 Olika stadier av diabetesnefropati (typ 1-diabetes) I Initial fas med hyperfunktion II Tyst fas III Incipient nefropati IV Manifest nefropati V Terminal njursvikt
18 Fötlust av njurfunktion och utveckling av njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes 2000 Albuminuria (µg/min) Overt nefropati Mikroalbuminuri Δ GFR 4-20 ml/min/år Δ GFR 1-4 ml/min/år Normoalbuminuri Δ GFR 1 ml/min/år 2 Tid Anpassad efter Giuseppe Remuzzi, et al. NEJM; 2002; 346:
19
20 Kombinationen av nedsatt njurfunktion och albuminuri ökar risken för både hjärt-kärlhändelser och njursvikt Levey et al. The definition, classification and prognosis of chronic kidney disease: a KDIGO Controversies Conference report Kidney International advance online publication, 8 December 2010; doi: /ki
21 The cardiorenal syndromes-poor cardiovascular and renal outcomes are linked 1 CKD stage 1 2 Glomerular/ interstitial damage CKD stage 3 4 Smoking Obesity Hypertension Dyslipidemia Homocysteinemia Chronic inflammation Anemia; uremic toxins; Ca 2+ and (PO 4 ) abnormalities; nutritional status; BMI; Na + and H 2 O overload; chronic inflammation Genetic risk factors Acquired risk factors Primary nephropathy Diabetes mellitus Cardiac remodelling Sclerosis fibrosis CKD stage 5 dialysis Anemia and malnutrition; Ca 2+ and (PO 4 ) abnormalities; soft-tissue calcification; Na + and H 2 O overload; EPO resistance; uremic toxins Monocyte stimulation Chronic inflammation Biomarkers of cardiac tissue changes Artificial surfaces, contaminated fluids Cytokine production Insulin resistance Endothelial changes Bone remodelling Muscle metabolism Appetite Acute phase reactants Adipocytokine production 1. Ronco C, et al. J Am Coll Cardiol 2008;52:
22 Hur definierar vi albuminuri? DEFINITION TYP AV URINPROV DYGNSSAMLING (MG/24 TIM) TIDSSAMLING (µg/min) ALBUMIN/KREATININ (G ALB/MOL KREA) * Normoalbuminuri < 30 < 20 < 3.0 (morgonprov) < 5.0 (slumpprov) Mikroalbuminuri Makroalbuminuri > 300 > 200 > 30
23 Diffus diabetesnefropati (njurbiopsi) Ökat mesangiellt matrix Förtjockade basalmembran Arterioskleros av afferenta och efferenta arterioler
24 Nodulär diabetesnefropati (njurbiopsi) Mesangiella noduli (Kimmelstiel-Wilson) Kraftig förtjockning av glomerulära basalmembranet
25 Hur ställer vi diagnosen diabetesnefropati? DIABETESSJUKDOM OCH FÖREKOMST AV ALBUMINURI vid typ 1 diabetes ej diabetesnefropati före 5-10 års diabetesduration SAMTIDIGA ANDRA DIABETESKOMPLIKATIONER T EX RETINOPATI EV BEGYNNANDE HYPERTONI OCH MINSKANDE NJURFUNKTION (GFR) OM TECKEN PÅ ANNAN NJURSJUKDOM Snabb progress av proteinuri och njurfunktionsnedsättning Hematuri Symptom från njurarna Inflammatoriska symptom DIAGNOSTISK NJURBIOPSI
26 Vilka patienter utvecklar diabetesnefropati? ETT FÖRHÖJT BLODSOCKER ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR ATT UTVECKLA DIABETESNEFROPATI, MEN INTE TILLRÄCKLIGT.
27 Riskfaktorer för att utveckla diabetesnefropati Högt blodsockerläge Högt blodtryck Höga blodfetter Rökning Insulinresistens Genetiska faktorer Kvarstående glomerulär hyperfiltration Perinatal faktorer
28 Vilka mål har vi vid behandling av diabetes? Symptomfri Förhindra/fördröja Tidigt upptäcka Behandla/lindra God livskvalité på kort och på lång sikt
29 Behandlingsmål vid diabetesnefropati -symptomfri -normoalbuminuri -stabil njurfunktion Tillfredsställande metabol kontroll HbA1c < 60 mmol/mol, eller lägre ( Stabil eller helst minskande albuminuri Stabil njurfunktion Blodtryck /75-80 mmhg Normala lipider Rökfrihet
30 Diabetesläkemedel vid nedsatt njurfunktion Metformin DPP-4- hämmare GLP-1- agonist SU Glinid Glitazon α-glukoshämmare Insulin Risk eller indikation vid nedsatt njurfunktion Allvarlig risk för laktatacidos Kontraindicerat vid ecrcl <60 ml/min/1,73 m 2 enl FASS (egfr <45 ml/min/1,73 m 2, reducera dosen, stabil njurfunktion, tätare kontroller) Dosreduktion enl FASS Njurmonitorering (undantag linagliptin) Använd med försiktighet Begränsad erfarenhet Ökad risk för hypoglykemi Dosjustering Njurmonitorering Ökad risk för hypoglykemi med repaglinid Ingen dosjustering, men ökad risk för vätskeretention, hjärtsvikt, viktuppgång och benfrakturer Kontraindicerat vid allvarligt nedsatt njurfunktion Rodbard HW, et al. Endocr Pract. 2009; 15: National Kidney Foundation. Am J Kidney Dis 2007; 49 (suppl 2): S1 S Onglyza (saxagliptin) [förskrivningsinformation]. Princeton, NJ; Bristol-Myers Squibb Victoza (liraglutid) [förskrivningsinformation]. Princeton, NJ: Novo Nordisk; Byetta (exenatid) injektion [förskrivningsinformation]. San Diego, CA; Amylin Pharmaceuticals, Inc; Ökad risk för hypoglykemi Förändring i farmakodynamiken av insulin Dosbehovet kan både öka och minska Dosjustering
31 Ökad risk för hypoglykemier vid nedsatt njurfunktion Förändrad omsättningen av insulin 1 och andra glukossänkande läkemedel Minskad glukoneogenes 2 Insulinkänsligheten förändras Försämrad eller förändrad hypoglycemia awareness Äldre Lång diabetes duration Samtidig hjärt-kärlsjukdom Andra samtidiga diabeteskomplikationer t ex autonom neuropati (gastropares) Bristande glukos kontroll under lång tid och ntensiv glukossänkning ökar risken för hypoglykemier Obs! Hypoglykemier 1. Zelmanovitz T, et al. Diabetol Metab Syndr 2009;1: National Kidney Foundation. Am J Kidney Dis 2007;49(Suppl 2):S62 S Choudhary P, Amiel A. Postgrad Med J 2011, e-publication. Accessed 9 March 2011.
32 Hypertonibehandling vid diabetes ACE-I eller ARB förstahandsbehandling och redan vid mikroalbuminuri och normalt blodtryck Loop-diuretika Kombinerar pga Na-retention och övervätskning) ej tiazid vid nedsatt njurfunktion Manifest albuminuri ACE-I och ARB kombineras eller ARB i hög dos tillägg av spironolakton vid normalt GFR Kalciumblockerare tillägg Selektiva ß-blockerare Om samtidig koronarsjukdom
33 Antihypertensiv behandling till patienter med nedsatt njurfunktion vad säger riktlinjer? Icke farmakologiska åtgärder (särskilt viktreduktion, rökstopp och eventuellt minskat saltintag) Blodtrycket bör sänkas till <130/80 mm Hg med individuell bedömning Vid diabetesnefropati finns data som talar för att det lönar sig att sänka blodtrycket lägre; till 120/80mmHg För optimal minskning av proteinuri ska behandlingen inkludera ACE-hämmare, AII-antagonist eller kombination av dessa För att nå målblodtryck krävs ofta kombinationsbehandling av flera typer av blodtrycksmediciner Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt; Svensk Njurmedicinsk förening 2007, sid 10-12
34 Lathund för ACE-hämmare/AII-antagonist behandling 1. Vid enbart hypertoni (alltså inte samtidig hjärtsvikt) behöver man inte starta med lågdos 2. Vid både hjärtsvikt och njursvikt börjar man med lågdos som sakta titreras upp 3. Vid GFR<20 ml/min insättning i samråd med njurmedicinare 4. Alltid ACE-hämmare/AII-antagonist vid diabetes 5. Kaliumstegring ses alltid. Uppemot 5.6 kan tolereras innan dossänkning. Undvik samtidig kaliumsparande behandling i början. 6. Undvik samtidig behandling med NSAID 7. ACE-hämmare är njurskyddande trots kreastegring, - ett kvitto på effekt. Vid kreastegring över 50umol/Lit enheter eller stegring med mer än 30% om utgångsvärdet är >200 så bör man halvera dosen och kontrollera igen om 1v. 8. Kontrollera blodtryck, kreatinin och elektrolyter vid doshöjning efter 1-2 veckor, sedan var 3-12 månad. Gärna med hjälp av sköterskemott. 9. Informera patienten att sänka dos vid intorkning (tex diarré) november 2011, läkemedelsboken sid 455
35 Nedsatt njurfunktion och lipidprofil TC LDL APO B LDL partikel storlek HDL TG Sammantaget har de flesta patienter med CKD 3-4 en lipidprofil som vid kombinerad dyslipidemi Denna lipidprofil är höggradigt aterogen The Task force for the management of dyslipedaemias of the European Society of Cardiology and the European Atherosclerosis Society; Atherosclerosis 217S(2011) S1-S44 njuren, november 2011, sid 4
36 SHARP-design Primär endpoint Tid till första större kardiovaskulära händelse (kardiell död, icke fatal hjärtinfarkt, fatal eller icke fatal stroke eller revaskularisering. Patienter med kronisk njurinsjukdom (N=9438) 6257 predialys och 3181 dialys Placebo (4191 patienter) Placebo Placebo Simvastatin 20 mg (1054 patienter) Ezetimib 10/ Simva 20 mg (4193 patienter) 439 pat 1 år 457 pat Placebo Eze/Simvastatin Eze/Simvastatin 6 veckor run-in Medianuppföjningstid 4,9 år 3+ år Dubbelblind randomiserad placebokontrollerad studie på patienter med kronisk njursjukdom i stadie 3-5. Inklusionskriterier var patienter >40 års ålder patienter som ej var i dialys kreatinin 1.7 mg/dl(150 μmol/l) för män och 1.5 mg/dl (130 μmol/l)för kvinnor vid två tillfällen, patienten i peritoneal eller hemodialys. Patienter med anamnes på hjärtinfarkt, revaskularisering eller där LDL-C sänkande behandling bedömdes som absolut kontraindicerat exkluderades från deltagande i studien. Medel LDL-C vid studiens start var 2,8 mmol/l. Baigent C et al, ClinicalTrials.gov, Sharp Collaborative Groupe 2010;1:1-20
37 SHARP Större aterosklerotiska händelser Andel med aterosklerotisk händelse (%) p= Risk ratio 0.83 ( ) 17% risk reduktion Logrank 2P= År av uppföljning Placebo Eze/simv Resultat för primär endpoint major cardiovascular event: eze/sim 15,2% pacebo 17,9%, RR % CI ; p= Baigent C et al Lancet 2011; 377:
38 Blodfettsbehandling vid diabetesnefropati Blodfettsrubbningar är vanliga vid diabetes, särskilt vid typ 2-diabetes måttligt förhöjda triglyceridnivåer sänkta nivåer av HDL-kolesterol höga nivåer av små, täta apo-b-innehållande LDL-partiklar. Vid nedsatt njurfunktion blir blodfettsrubbningarna alltmer tydliga Optimera blodsockerkontrollen + basal laboratorieutredning (thyroidea, lever) Förhöjda lipider (totalkolesterol >4,5 mmol/l eller LDL-kolesterol >2,5 mmol/l) skall behandlas aktivt med dietistkontakt och, i första hand, statiner (t ex simvastatin) och vid kvarstående höga LDL-nivåer byts till atorvastatin eller rosuvastatin). minskar kraftigt risken att insjukna i hjärt kärlsjukdom vid nedsatt njurfunktion (SHARP) men inte dialysbehandling (4D, AURORA)
39 Andra viktiga njurkomplikationer vid diabetes Vid typ 2-diabetes är njurartärstenos inte ovanligt, och diagnosen bör övervägas vid svårbehandlad hypertoni, oklar njurfunktionsförsämring och kraftig serumkreatininstegring (> 30 %) vid insättning av RAAS-blockad Autonom neuropati/neurogen blåsrubbning som kan leda till blåstömningssvårigheter och urinretention, som i sin tur kan försämra njurfunktionen scanner och RIK Asymptomatisk bakteruri Skall inte automatiskt behandlas -bakomliggande orsak?, Urologkonsult vid ovanliga bakterier CRP, tidigare genomgången pyelonefrit Ökad risk för akut njursvikt i samband med operationer, trauma, sepsis, röntgenkontrast, obs! metformin
40 Andra viktiga komplikationer vid diabetesnefropati Hjärt-kärlsjukdom är mycket vanligare vid diabetesnefropati än hos diabetiker utan njurskada. Hypertoni och övervätskning leder till vänsterkammarhypertrofi, med ökad risk för hjärtdöd och vänsterkammarsvikt Renal anemi ses ofta tidigare i sjukdomsförloppet vid diabetesnefropati än vid andra njursjukdomar. Behandling med ACE-hämmare/ARB kan bidra Proliferativ retinopati förekommer hos så gott som alla patienter typ 1-diabetes och klinisk nefropati. Sambandet mellan nefropati och retinopati är mindre förutsägbart hos patienter med typ 2-diabetes. Ögonbottenkontroller måste ske regelbundet Fotstatus avspeglar förekomsten av andra komplikationer och är därför viktigt att undersöka. Både sensibilitetsnedsättning och perifer cirkulationsinsufficiens på basis av makro- och mikroangiopati är vanliga. Avsaknad av palpabel fotpuls är enkelt att påvisa, och har stor prognostisk betydelse. Risken är ökad för sår och gangrän. Förebyggande fotvård är mycket viktig Allmän kondition och muskelstyrka är ofta nedsatta, bl.a. pga. autonom neuropati och tilltagande symtom på njursvikt. Patienterna måste uppmuntras till fysisk aktivitet och kan behöva hjälp av sjukgymnast.
41 Diabetes är vanligaste orsaken till njursvikt men Effektivare screening för mikroalbuminuri (=tidigare upptäckt) och behandling av samtliga riskfaktorer Intensifierad diabetesbehandling och aggressivare blodtrycksbehandling kan ändra kraftigt förbättra prognosen!
DIABETES OCH NJURAR. Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se
DIABETES OCH NJURAR Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken, SU/Sahlgrenska maria.svensson@wlab.gu.se Diabetes Njursjukdom Hjärtkärlsjukdom Övervikt=BMI 25-30, Fetma=BMI>30 Definition
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merTyp 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merDokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merNjursjuk med eller utan diabetes
Njursjuk med eller utan diabetes Hur gör man rätt? Årskontroll diabetes Överviktig 80årig vital kvinna med diabetes typ 2 sedan 1981, BMI 29, bor ensam som änkefru HbA1c 58 stabilt nivå sedan 5 år, 2 g
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs mer6. Farmakologisk behandling vid debut
6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merKlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5
KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merDiabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merVad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merDiabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merMedicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter
Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merKombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.
Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet
Läs mer4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol
DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l
Läs merDiabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund
Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN
DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson
Läs merGreta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Läs merHjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merIPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (IPULS-nr: 20110386).
IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se (IPULS-nr: 20110386). Framtagen av MSD i samarbete med: Lars Weiss, Njurmedicinare, Karlstad Lasarett
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merTyp 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merLeif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper
101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker
Läs merKronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS
Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens
Läs merDiabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare
Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merBlodsockersänkande läkemedel
Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merHandläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes
Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (6 Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Målvärde: HbA1c < 52 mmol/mol Målvärde sätts upp individuellt. Ingen känd hjärt-kärlsjukdom: INTENSIV
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merLäkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Läs merLäkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?
Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merDiabetes och graviditet
Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merDiabetes och njursjukdom
Diabetes och njursjukdom Hans Furuland Överläkare, Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala oktober 2016 1 Agenda Njursvikt och förekomst av diabetisk njurskada Diagnos av diabetesnefropati Sjukdomsförlopp
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merDiabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga
Webinar 2015-06- 17 Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Peter Fors Alingsås lasare9 peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Ingen enhetlig grupp äldre-äldre Biologisk ålder över
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)
Läs merVad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merInnehållsförteckning. GRAVIDITETSDIABETES... 4 Risker för mor / barn... 4 Screeningmodell Graviditetsdiabetes... 5 Glukosbelastning (OGTT 75 g)...
Regionalt vårdprogram 2008 Diabetes och graviditet Granskad januari 2014 Innehållsförteckning DIABETES OCH GRAVIDITET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN... 3 Introduktion och mål... 3 Klassifikation... 3 Epidemiologi...
Läs merVISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merDiabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL
Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.
Läs merprevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)
Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merMålstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?
Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merMunhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes
Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås
Läs merUppdatering typ 2 diabetes Dr Jarl Hellman
Uppdatering typ 2 diabetes 190206 Dr Jarl Hellman Conflicts of interest Föreläsningar/advisory boards: Lilly, Sanofi, NovoNordisk, Abbot, MSD samt Boehringer Ingelheim Nya riktlinjer EASD/ADA Uppdatering
Läs merVårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland. December 2014
Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland December 2014 Med reservation för ev. ändringar enligt Socialstyrelsens riktlinjer som uppdateras under våren 2015 VÅRDPROGRAM FÖR TYP 2 DIABETES INOM
Läs merPeter Fors Alingsås Lasarett
Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Insulinbehandling vid diabetes typ 2 När vi inte når målet med övriga läkemedel eller efter många års diabetes typ 2. Diagnos? Misstanke om insulinbrist
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merDiabetes Fallseminarium T STUDENT
Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merDiabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare
Diabetesläkemedel Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist i allmän- och internmedicin Processledare för Diabetesprocessen Läkemedelsinteraktioner
Läs merInvärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merNya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson
Nya behandlingar vid diabetes - varför använder vi inte dem? Mona Landin-Olsson Glukossänkande farmaka Metformin SU 06-08-JAN-2007-S-421-SS Metformin Aktiverar AMP kinas Dämpar glukosproduktion från levern
Läs merTyp 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 16 mars 2017 Gäller: t.o.m. 31 december 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs mer36 Åldringsvård och hemsjukvård
36 Åldringsvård och hemsjukvård Hur definierar vi äldre, multisjuka, palliativa Långt ifrån alla patienter som är inskrivna i hemsjukvården är gamla. De patienter detta kapitel handlar om är: Äldre- äldre
Läs merDIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.
DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar
Läs mer