Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Transkript

1 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren

2 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering.4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet.5 Uppföljning genom egenkontroll..5 Samverkan för att förebygga vårdskador..5 Riskanalys..6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter.8 Samverkan med patienter och närstående.8 Sammanställning och analys....8 Resultat..9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10

3 3 (10) Sammanfattning Frösunda vård och omsorgsboende är avsedd för 44 personer från 65 år som har behov av service, omsorg och omvårdnad. Verksamheten drivs idag av Attendo med 4 boendeenheter varav 2 enheter har 11 platser var för personer med demenssjukdom och 2 enheter med 11 platser var för somatiskt sjuka personer. Möjlighet finns att vid behov avskärma avdelningen i två delar. Målet med verksamheten är att boende ska känna sig säkra och trygga, bli bemötta med respekt och lyhördhet, få god service, omsorg och omvårdnad och därigenom få ett värdigt liv och uppleva välbefinnande. Visionen är att se till det friska hos varje individ och därigenom stärka den äldre i vardagen. Riskbedömningar sker regelbundet var 3:e månad samt vid nyinflyttning, fallolyckor och förändringar i hälsotillståndet. Åtgärdsplaner upprättas och följs upp och företaget har infört standardvårdplaner i Safedoc, vårt dokumentationssytem, för att stärka patientsäkerheten. Vi registrerar också i Senior Alert. Alla dödsfall registreras i Palliativa registret. Vi genomför egenkontroll av delegerad läkemedelsdelning genom granskning av sjuksköterska en gång per vecka för att öka patientsäkerheten. Egenkontroll av nattfastan med kostregistrering har skett under ett dygn i februari och kartläggning av natt- och dygnsfasta med sammanställning har skett i december. Genom avvikelserapporteringen avseende läkemedel har vi identifierat att det finns risk för vårdskada då läkemedel inte har blivit givna. Vi har förebyggt detta genom att införa dokumenterade efterkontroller. Personalen rapporterar risker, tillbud och allvarliga händelser i mycket hög grad. Rapport sker omedelbart till sjuksköterska/ verksamhetschef och dokumenteras enligt vårt system. Vi har inte fått några synpunkter eller klagomål från närstående under året som påverkar patientsäkerheten. Det finns ett system för att hantera dessa. Patienter och närstående medverkar vid omvårdnadsplaneringar och inbjuds till informationsmöten fyra gånger per år. Sjuksköterskan kontaktar närstående vid förändringar i hälsotillståndet och kontaktmannen informerar minst en gång per månad samt träffar patienten/ boende nästan dagligen. De viktigaste resultaten vi uppnått är att vi genom regelbundna riskbedömningar samt särskilda satsningar på mat och måltid behåller eller ökar vikten hos våra patienter/ boende. Personalens följsamhet till hygien- och klädregler är mycket god. Frösunda har under året genomfört 1 internutredning i syfte att kvalitetssäkra verksamheten

4 4 (10) Övergripande mål SFS 2010:659, 3 kap 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 Registrering av avvikelserapporter som gäller fallolyckor, läkemedel, tryckskador och medicintekniska produkter. Vid allvarig risk för personskada och vid allvarlig personskada förebygga och rapportera. Tillsyn av hälso- och sjukvård och uppföljning av tillsyn 1 ggr/år, utförs av MAS, Cecilia Linde Solna stad. Riskbedömningar för fallolyckor, tryckskador och nutrition vid inflyttning till äldreboendet, vid förändring i hälsotillståndet och fallolyckor samt regelbundet var 3:e månad. Åtgärder och uppföljning dokumenteras i vårdplan. Standardvårdplan används som stöd. Registrering av alla dödsfall på äldreboendet i palliativa registret för att förbättra den palliativa vården. Punktprevalensmätning av tryckskador, ingår i SKL patientsäkerhetsarbete. Punktprevalensmätning av personalen följsamhet till basala hygienrutiner, ingår i SKL patientsäkerhetsarbete. Avtal med Vårdhygien som genomför hygienronder och som stödjer verksamhetens kavalitetsarbete kring vårdrelaterade infektioner och smittspridning Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3kap. 9 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för patientsäkerhetsarbetet; planering, ledning och egenkontroll. Sjuksköterskan genomför vissa egenkontroller enligt plan. Sjuksköterskan signerar de händelserapporter som inkommit och avgör om något måste lösas akut samt om chef/mas bör informeras om händelsen omgående. Vi har Kvalitetsrådsmöten en gång per månad. Där deltar dels en samordnare/undersköterska som har till uppgift att skriva protokoll och rapportera om händelserna, dels representanter för omvårdnadspersonalen från varje våning, kvalitetsombud, totalt fyra personer, en sjuksköterska, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut och verksamhetschef Struktur för Uppföljning och utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap. 2 Vårdskadorna rapporteras elektroniskt i ADD som sedan sammanställs i företagets statistikmall. Det finns olika områden beroende på skada/ händelse. Alla uppgifter avseende kvalitetsarbetet samlas i ett analysverktyg, Kvalitetsindex, som anger poäng enligt förutbestämd viktning. I Kvalitetsindex redovisas allvarliga händelser, antal händelser, utvecklingsprojekt, positiva händelser, brukarenkäter, tillsyn och granskning av kund och myndigheter samt företagets årliga egenkontroll. Detta ger en god överblick av resultatet av patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Solna stad, MAS, följer upp avvikelser varje månad samt måluppfyllelse 1 ggr/år. Mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet beskrivs i utvecklingsplan och styrkort för året. Utvecklingsarbetet sker via projektplaner där uppföljning/ utvärdering är planerat. Åtgärderna följs sedan upp via Kvalitetsrådets protokoll varje månad och den årliga verksamhetsberättelsen.

5 5 (10) Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts SFS 2010:659, 3 kap. 10 p.1-2 Efterkontroll av givna läkemedel för att minska risken för glömda läkemedelsdoser. Risk- och händelseanalyser utförs och åtgärder återförs till personalen. Vi gör riskbedömningar av patient/boende var 3:e månad och registrerar i Senior Alert. Åtgärder vidtas och följs upp efter riskbedömningen och dokumenteras i vårdplaner. standardvårdplaner i dokumentationssystemet Safedoc används för att stärka patientsäkerheten. Vi har registrerat samtliga dödsfall i Palliativa registret som skett på boendet. Vi har deltagit i nationell Punktprevalensmätning av tryckskador. Vi har deltagit i nationell Punktprevalensmätning avseende fall Hygienrond har genomförts med hygiensjuksköterska, intern MAS och verksamhetschef. Förbättringsområden identifierades. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9 5 kap. 2, 7 kap. 2 p 2 Jämförelse via Senior Alert avseende antal registrerade boende i juni och december. Jämförelse via Palliativa registret avseende antal registrerade avlidna i januari och december. Jämförelse via Socialstyrelsens brukarenkät Så tycker äldre om äldreomsorgen Egenkontroll av bl. a patientsäkerhetsarbetet och hygien och klädregler, genomförd av Attendo i feb Egen granskning av dokumentation i patientjournalsystemet Safedoc avseende HSL, utförd januari, april, september och november, samtliga boende. Egen granskning av dokumentation i patientjournalsystemet Safedoc avseende SoL, utförd januari, april, maj, september och december, samtliga boende. Kvalitetsindex, företagets system, egen jämförelse varje månad samt med andra enheter. Dialogmöten och utbildning för all personal avseende värderingar, etik och värdegrund har genomförts löpande under året. Sjuksköterskorna följer upp, varje vecka, att läkemedel är givet och signerat av undersköterska Egenkontroll av nattfasta utfört i februari och november på samtliga boende. Ett dygns mätning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9, 4 kap.6, 7 kap.3 p 3 Överenskommelse finns för rapportering vid in- och utskrivning av patient mellan kommun och landsting. Nätverksträffar med övriga verksamhetschefer och MAS i Solna. Samverkan sker med läkarorganisationen Familjeläkarna i Saltsjöbaden som har ansvaret för läkarbemanningen på Frösunda vård och omsorgsboende.

6 6 (10) Intern MAS informerar om nya riktlinjer Samverkan med hjälpmedelscentraler för beställning av hjälpmedel. De erbjuder även utbildning för legitimerad personal I vår verksamhet har vi teammöten med paramedicinare och vård- och omsorgspersonal varje månad för utbildning och handledning avseende lyftteknik, gångträning och profylax för att förebygga tryckskada och kontrakturer. Anhöriga och närstående inbjuds till informationsmöten. Sjuksköterska håller närstående informerade om den boendes hälsotillstånd om denne så tillåter Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 Vi gör risk- och händelseanalyser vid allvarliga händelser eller vid risk för allvarliga händelser. Riskbedömning av fall, trycksår, munhälsa och risk för undernäring sker vid inflyttning och var tredje månad. Registreras i Senior Alert. Teammöten med verksamhetschef, sjuksköterskor och sjukgymnast minst tre gånger per vecka där vi bl. a samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Ledningsgrupp varje onsdag där verksamhetschefen möter samordnarna, en per våning, och en sjuksköterska, där vi bl. a samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Verksamhetschefen granskar arbetsskador och tillbud och bedömer risker ur ett patient-perspektiv och vidtar åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap.4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 All personal som upptäckt en händelse rapporterar elektroniskt i ADD och kontaktar alltid sjuksköterskan och talar om vad som hänt. VC får ett mail att en händelse är registrerad i ADD, skriver ut den och går igenom den på teammötet på morgonen händelsen lämnas till sjuksköterskan som skriver vad hon åtgärdat Rapport som gäller fall eller hjälpmedel skall sjuksköterskorna lämna till någon av våra paramedicinare, vid fall ska även sjukgymnasten skriva åtgärder och göra en fallanalys teammöte med verksamhetschef, sjuksköterskor och sjukgymnast sker minst tre gånger per vecka där händelserapporterna hanteras fortlöpande för utredning, analys och åtgärd en gång i månaden har Kvalitetsrådet möte och går igenom alla händelserapporter kvalitetssamordnaren håller i mötet och skriver ett protokoll. Ett kvalitetsombud från varje våning medverkar samt en sjuksköterska och Verksamhetschefen medverkar alltid

7 7 (10) På mötet, där alla ombud medverkar, talar vi om vad som hänt och hur vi ska undvika att det händer igen. Ombuden ansvarar för att information till medarbetare förs fram på respektive våning Vi utser en ansvarig som ser till att åtgärden genomförs och ansvarar för uppföljningen Föregående månads protokoll hanteras och åtgärder följs upp bl. a via dokumentation i Safedoc kvalitetssamordnaren informerar sedan också på Arbetsplatsträffen varje månad Sjuksköterskorna och paramedicinarna diskuterar sedan händelserapporten under våningsmöten med dagpersonalen, på rapporten med natten och rehabmötet. Allvarliga händelser utreds omedelbart av verksamhetschef eller ställföreträdare. Resultatet/ åtgärden återförs omgående till personalen samt vid månadsmötet som VC har med personalen på varje våning samt arbetsplatsträffen. Informationssäkerhet Rutin för loggning av patientjournalsystem Kontrollrutin Antalet användare som kontrolleras varje kvartal anpassas så att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskad minst 1 gång per år. Användarna väljs slumpmässigt för granskning. Varje kvartal ska även journaler slumpmässigt granskas, 25 %. Loggningsrapporter sparas på enheten i 10 år och förvaras så obehöriga ej kommer åt dem. Behörigheter och tillgång till dokumentationssystemet ger verksamhetschef sina medarbetare efter en behovs- och riskanalys per medarbetare. Verksamhetschefen tar alltså ställning till vilka journaler medarbetaren ska ha tillgång till och vilken risk det kan innebära. Detta ställningstagande ska finnas i skrift i personalakten. Vid varje nyanställning görs en risk och behovsanalys. Uppgifter om informationssäkerhetsarbetet i Frösunda Det har utförts: 42 loggkontroller av personal 38 loggkontroller av journal Ingen obehörig åtkomst till vårddokumentationen har förekommit. Om brister upptäcks görs en intern utredning Dokumentation HSL-dokumentationen granskas enligt fasställd mall för att säkra att de innehåller uppgifter som anges i patientdatalagen. Dessa granskningar genomförs av intern MAS och utsedd ansvarig dokumentationshandledare i verksamheten. Återkoppling sker skriftligt på använd mall.

8 8 (10) Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap.3, 7 kap.2 p 6 Klagomål och synpunkter Vår kund, Solna stad, och regionchefen informeras omgående. Inom fem dagar har verksamhetschefen gjort en utredning och handlingsplan som återförs till närstående, boende, myndighet, kvalitetsutvecklaren, regionchef och Solna stad. Utredningen beskriver klagomålet/ synpunkten, bakgrund, förlopp, orsak och åtgärder på kort och lång sikt. Ansvarig för åtgärden anges. Nytt datum anges för slutlig återkoppling av resultatet av åtgärden. Sammanställningen sker i företagets eget analysverktyg, Kvalitetsindex, samt i årsmallen för statistik som finns med vid varje Kvalitetsrådsmöte. Återkoppling till personalen sker vid arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och våningsmöten. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Närstående och patient/ boende deltar i omvårdnadsplaneringen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kontaktar närstående vid varje förändring av hälsotillståndet. Kontaktmannen har samtal minst en gång per månad med närstående och träffar patienten/ boende nästan dagligen. Särskilda informationsmöten för närstående arrangeras fyra gånger per år. Närståenderåd och Husråd finns för information och dialog. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap.6, 7 kap.2 Sammanställningen sker i företagets eget analysverktyg, Kvalitetsindex. Genomgång sker varje månad på enhetsmötet med regionchefen. Kvalitetsutvecklaren för regionen sammanställer uppgifterna till Kvalitetsindex och har särskild kompetens för att vara en resurs för verksamhetschefen avseende analys, bedömning och åtgärd. En årsrapport fylls i löpande per månad och ger samlad överblick. Samverkan med patienter och närstående

9 9 (10) Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Utbildning av Strama Behandling av urinvägsinfektion hos äldre 11 omvårdnadspersonal och sjuksköterskor Utbildning Hygien 4 x 6 tim 4 omvårdnadspersonal Utbildning Livsmedelshygien, 4 timmar, all timanställd personal Utbildning NVP 2 sjuksköterskor, 2 omvårdnadspersonal, Vc, Intern utbildning om NVP till all personal Utbildning Palliativa ombud 4 omvårdnadspersonal Utbildning Sår och inkontinenshjälpmedel 3 omvårdnadspersonal Utbildning Värdegrundsledarna Utbildning Brand 6 omvårdnadspersonal Utbildning Intern utbildning i Riksbedömning i brukarens lägenhet. Samtlig personal i alla yrkesgrupper Processmått Riskbedömningar för fall, nutrition och tryckskador: var 3:e månad på 100 % av patienterna/ boende. Fallanalys: utföres vid samtliga fall Narkotikakontroller 1ggr/mån, inga avvikelser noterade. Hygien- och klädregler, kontroll av personal: 100 % är godkända Riskanalyser: 14 Resultatmått Tryckskador vissa trycksår rapporteras flera gånger då de pågått en tid. 20- som uppkommit på vårdboendet. 4 som uppstått på annan enhet. Läkemedelsavvikelser: 73 Fall: 90 Vårdskador: 0 Vårdrelaterade infektioner: 0 Medicintekniska produkter: 0 Måluppfyllelse Riskbedömningar utföres var 3:e månad avseende fall, nutrition och trycksår och registreras i Senior Alert. Åtgärdsplan och uppföljning sker med stöd av standardvårdplaner. Antalet läkemedels- avvikelser har ökat jmf 2014 med 18 % vilket dels beror på enskild händelse som resulterade i flera avvikelser gällande signatur. Antal fall har minskat med jmf 2013 med 33 %. Det är främst patienter/ boende med demensdiagnos som är uppegående med stor fallrisk. Av alla fall sker de flesta dagtid mellan kl Risk för tryckskador förebyggs och behandlas samt upptäcks tidigt i förekommande fall. Personalens följsamhet till hygien- och klädregler har förbättrats. Alla dödsfall som sker på enheten registreras i Palliativa registret.

10 10 (10) Övergripande mål och strategier för 2015 Patientsäkerhetsarbetet mål 2015 Strategier 2015 Registrering av avvikelserapporter som gäller fallolyckor, läkemedel, tryckskador och medicintekniska produkter. Minska antalet avvikelser avseende läkemedel Minska antalet avvikelser avseende tryckskador och öka kunskapen om förebyggande åtgärder Minska allvariga personskador och minimera risker för allvarlig personskada Tillsyn av hälso- och sjukvård och uppföljning av tillsyn 2 ggr/år, utförs av Attendos MAS Avtalsuppföljning och/eller uppföljning av Utvecklingsplanen utförs av Solna årligen Riskbedömningar för fallolyckor, tryckskador och nutrition vid inflyttning till äldreboendet samt vid förändring i hälsotillståndet och fallolyckor. Skapa vårdplaner för åtgärd och uppföljning Registrering av alla dödsfall på äldreboendet i palliativa registret. Öka personalens följsamhet till basala hygienrutiner Utveckla den palliativa vården i samverkan med MAS, Solna stad och Familjeläkarna Saltsjöbaden. Läkemedelsgranskningar genomförs årligen enligt plan i samarbete med Familjeläkarna Saltsjöbaden. Verksamhetschef följer upp statistik varje månad Utbilda vård- och omsorgspersonal om läkemedel Läkemedel: läkemedelsuniversitet Utbilda all omvårdnadspersonal om förebyggande åtgärder för tryckskador Verksamhetschefen håller utbildning i riskbedömning i brukarens lägenhet Verksamhetschefen och personal medverkar i tillsynen av hälso- och sjukvården Verksamhetschefen och personal medverkar i uppföljningen av hälso- och sjukvården Använder standardvårdplaner vid dokumentation Registrering i registret Senior Alert Teammöten 3ggr/vecka för bedömning och åtgärder. Egenkontroll av dokumentationen varje halvår Registrering i palliativa registret 100 % av alla dödsfall. Egenkontroll 4 ggr/år. Webbutbildning, seminarium, SLL vårdhygien utbildning Använda NVP som är en Nationell vårdplan för palliativ omvårdnad Använda metoden Abbey Pain Scale, för smärtskattning Genomföra granskningar med stöd av Analysverktyget Phase 2