Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Transkript

1 Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer i minst samma omfattning som lyckade angrepp. De misslyckade angreppen kan ha en avgörande betydelse för granbarkborrens populationsdynamik. Kunskap om granbarkborrens populationsdynamik är i sin tur av central betydelse för att vi skall kunna hantera granbarkborreutbrott på ett rationellt sätt i fortsättningen. Försöksupplägg Målsättningen med denna studie var att få svar på: Hur vanliga är misslyckade angrepp? Är frekvensen misslyckade angrepp högre i år än ifjol? Hur ser den rumsliga fördelningen av misslyckade angrepp ut? För att få in data för att kunna besvara dessa frågeställningar planerade vi att använda oss av (1) Skogsstyrelsens intensivövervakning av ståndskogsangrepp samt (2) ståndskogsangrepp som detekterats med hjälp av helikopterinventering. Ifall vi bedömde att vi behöver mer data så skulle vi även (3) inventera försöksområden i Kosta och Borås som tidigare använts för att studera lokala effekter av fångstvirkeshögar. År 2008 samlades jämförbara data in i samband med ett större projekt som genomfördes i samarbete med Södra och SveaSkog. Relevanta resultat från denna studie presenteras också i denna rapport. (1) Skogsstyrelsens intensivövervakning av ståndskogsangrepp Bakgrund Under 2008 genomförde Skogstyrelsen en studie där ståndskogsangreppen följdes vecka för vecka på 18 platser. Alla träd inom en radie av 50 m från ett fjolårsangrepp inspekterades med avseende på om de hade borrhål med kåda (de definierades då som misslyckade angrepp och gulmarkerades) samt ifall de hade synligt borrmjöl (lyckade angrepp, rödmarkerade). Varje vecka rapporterades antal nytillkomna träd med borrmjöl med kåda samt antal nytillkomna träd med synligt borrmjöl. Denna information användes för att få information om när angreppen skedde. Den försöksmetodik som användes var väl anpassad för sina ändamål men det är inte möjligt att använda dessa data för att studera misslyckade angrepp eftersom de angrepp som registrerades som misslyckade angrepp i denna studie både bestod av misslyckade angrepp och pågående angrepp. Det vill säga en del av de angrepp som klassades som misslyckade var i själva verket lyckade angrepp i ett tidigt skede. Hur många träd som hade misslyckade angrepp går alltså inte att utläsa av resultaten för år Personal från SLU planerade därför att besöka de 18 platserna och återinventera träden. Levande träd med en gul markering har misslyckade angrepp. Det kan hända att en del av de träd som under sommaren bedömdes ha lyckade angrepp (rödmarkerade) också överlevt, dessa träd skulle då också räknas som misslyckade angrepp. Inventeringen skulle göras innan årets svärmning. 1

2 Inför årets planerade uppföljning av inventeringen av ståndskogsangrepp, föreslog vi att Skogsstyrelsens personal vid varje inspektion skall notera antalet NYA träd med angreppsförsök (dvs träd med kådindränkta ingångshål men utan borrmjöl = misslyckade angrepp, gul markering) och antalet NYA träd med lyckade angrepp (dvs. med borrmjöl, röd markering). Dessutom behövs uppgift om röda träd varit gula tidigare eller registrerats direkt som lyckade angrepp. SLU erbjöd sig att medverka i utformningen av en fältinstruktion. Under hösten 2009 planerades att personal från SLU skulle göra en slutavläsning för att fastställa vilka träd som angripits och överlevt respektive dödats av granbarkborren. Resultat SLU medverkade i utformningen av fältinstruktionen och fältprotokollet för inventeringen av ståndskogsangrepp (se bilaga 1 och 2). En inventeringsrunda till de platser där skogsstyrelsen bedrev sin intensivövervakning av ståndskogsangrepp påbörjades men fick avbrytas då det visade sig att det inte var möjligt att genomföra inventeringen som planerat. Detta bl.a. pga. att snitselbanden som markerat de angripna träden samt avgränsat områdena var borttagna. Detta var olyckligt men inte katastrofalt eftersom vi hade möjlighet att samla in samma typ av data utifrån ståndskogsangrepp som detekterats vid en helikopterinventering (se nedan). (2) Ståndskogsangrepp detekterade med hjälp av helikopterinventering eller flygfotografering Ifall Sveaskog skulle ha gjort en helikopterinventering i de områden där vi inventerade misslyckade angrepp förra året (dvs. Os, Fluxerum/Buskebo, Sävsjöström och Hovmantorp) så skulle vi i första hand ha använt denna inventering. Tyvärr gjorde de ingen sådan inventering och som planerat utnyttjade vi då istället den helikopterinventering som gjordes i området mellan Alvesta och Ljungby på uppdrag av Skogsstyrelsen. För att få upprepningar inventerades fyra separata delområden. Dessa låg i ytterkanten av det helikopterinventerade området. I samband med det av Skogsstyrelsen finansierade projektet Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor togs högupplösta flygbilder av hårt angripna områden i Nyteboda och Skillingaryd. Bilderna togs i början av maj resp. i månadsskiftet september/oktober för att nya angrepp skulle kunna identifieras. Dessa två områden inventerades också med avseende på misslyckade angrepp. Inventeringen utfördes på samma sätt som förra året, dvs. helikopterinventeringen användes för att lokalisera grupper med årsangripna träd. I direkt anslutning till dessa grupper inventerades lika många levande träd med avseende på förekomst av misslyckade angrepp som det fanns dödade träd. De träd som befann sig närmast de dödade träden valdes ut för inventeringen. För varje träd noteras: antalet kådindränkta ingångshål på 1.5 2m höjd, avståndet till närmaste träd som dödads av granbarkborrar under år 2009, samt trädets diameter. Barken inspekteras mycket noggrant eftersom misslyckade angrepp ibland är svåra att upptäcka. (3) Inventering av försöksområden i Kosta och Borås Under 2008 inventerades totalt 15 områden i Kosta och Borås med avseende på misslyckade angrepp. Detta gjordes i samband med en studie där alla träd inom en radie av 100 meter runt grupper med träd som dödats av granbarkborrar år 2006 inventerades. Syftet med den studien var att studera lokala effekter av fångstvirkeshögar. Det var dock relativt få dödade träd i dessa områden och följaktligen relativt få misslyckade angrepp. I försöksplanen för studien av misslyckade angrepp år 2009 nämndes att dessa områden skulle kunna återinventeras för att samla in data ifall det visade sig nödvändigt. Men datainsamlingen enligt de metoder som beskrivits ovan bedömdes vara mer 2

3 kostnadseffektiva. Eftersom datainsamlingen som baserades på helikopterinventeringen och flygfotograferingen visade sig vara mycket framgångsrik behövde inte denna nödlösning utnyttjas. Resultat och diskussion Under år 2008 inventerades fyra områden och totalt räknades antalet misslyckade angrepp på 400 träd. Under år 2009 inventerades sex områden och antalet misslyckade angrepp räknades på 296 träd. Den metodik som användes, dvs. att endast angrepp på 1.5 2m höjd registrerades, gjorde att det var möjligt att inventera relativt många träd men nackdelen är att det leder till en systematisk underskattning av frekvensen misslyckade angrepp. Framtida studier behövs för att utvärdera hur stor denna underskattning är. Jämförelsen mellan år och den spatiala fördelningen av angreppen bör dock inte påverkas av detta. År 2008 observerades misslyckade angrepp på 32 % av de träd som befann sig i direkt anslutning till dödade träd. Motsvarande siffra för år 2009 var 30 % (fig. 1). Det var inte heller någon skillnad i antalet misslyckade angrepp per träd mellan år 2008 och 2009 (fig. 2). Studien ger därmed inte stöd för vår hypotes att det relativa antalet misslyckade angrepp skulle öka under nedgångsfasen av ett utbrott. Eftersom cirka vart tredje träd i närområdet runt dödade träd hade misslyckade angrepp fanns det sannolikt betydligt fler träd med misslyckade angrepp än dödade träd. I denna studie inventerades endast ett träd, med avseende på misslyckade angrepp, per dödat träd. För att kunna beräkna antalet träd med misslyckade angrepp per dödat träd mer exakt hade alla träd i närområdet behövt inventeras. 60 Andel träd med misslyckade angrepp (%) År Figur 1. Misslyckade angrepp på träd i direkt anslutning till träd dödade av granbarkborrar. Det var ingen signifikant skillnad mellan år 2008 och 2009 (t-test; P=0.71, d.f.=8, t=0.38). 3

4 2.5 Antal misslyckade angrepp per träd År Figur 2. Antal misslyckade angrepp per träd som registrerades i zonen mellan m upp på stammen från marknivån. Det var ingen signifikant skillnad mellan år 2008 och 2009 (t-test; P=0.72, d.f.=8, t=-0.37). Sannolikheten att ett träd hade misslyckade angrepp avtog snabbt med avståndet från ett träd som dödats av granbarkborrar (figur 3). Det är känt sedan tidigare att granbarkborrar som lockats till ett träd med pågående angrepp angriper och dödar närstående träd. Denna mekanism, som kallas switching, skulle åtminstone delvis kunna förklara varför en större andel av de närmaste träden hade misslyckade angrepp. Det är intressant att notera att andelen misslyckade angrepp inte sjönk under 15 % ens för de träd som befann sig längst bort från de dödade träden i denna undersökning. 4

5 60 Andel träd med misslyckade angrepp (%) Avstånd till träd dödat av granbarkborrar (m) Figur3. Andel träd med misslyckade angrepp på olika avstånd från träd som dödats av granbarkborrar. Granbarkborren verkar preferera större träd då de levande träden som stod i direkt anslutning till de dödade träden var signifikant mindre än de dödade (parat t-test; P=0.009, d.f.=9, t=3.33 (år 2008 och 2009 sammanslaget)). En sådan preferens kunde dock inte detekteras med avseende på de misslyckade angreppen då det inte var någon skillnad i diameter mellan träd med och utan misslyckade angrepp (figur 4; parat t-test; P=0.89, d.f.=9, t=0.14 (år 2008 och 2009 sammanslaget)). 5

6 Lyckade angrepp Misslyckade angrepp Inga angrepp Träddiameter (cm) År Figur 4. Genomsnittlig träddiameter på träd som dödats av granbarkborrar (lyckade angrepp), träd med misslyckade angrepp samt på träd utan angrepp. Hur vanliga misslyckade angrepp är och hur deras rumsliga fördelning ser ut är ett i stort sett outforskat fält. I denna studie utgick vi ifrån lyckade angrepp och studerade misslyckade angrepp i närområdet eftersom en pilotstudie visat att angreppen är mest frekventa där. Det visade sig att frekvensen misslyckade angrepp avtog snabbt med avståndet från de lyckade angreppen men de sjönk aldrig under 15 % inom det intervall som inventerades. I fortsatta studier vore det därför intressant att undersöka hur frekventa misslyckade angrepp är på träd som inte befinner sig i närheten av lyckade angrepp. Detta för att få ett mått på hur frekventa misslyckade angrepp är på beståndsnivån. En möjlig förklaring till att vi inte fann någon skillnad i andelen träd med misslyckade angrepp mellan år 2008 och 2009 skulle kunna vara att den sk. switching mekanismen orsakade en stor andel av de misslyckade angrepp som uppkom i denna studie. Denna mekanism kan dock endast förklara misslyckade angrepp inom några tiotals meter från lyckade angrepp. Den problematik som orsakas av switching mekanismen skulle man därför komma ifrån med studier på beståndsnivå. Sådana studier skulle man kunna göra genom att inventera träd utefter transekter som går genom hela bestånd. Det vore också intressant att undersöka, på beståndsnivå, hur frekvensen misslyckade angrepp påverkas av frekvensen lyckade angrepp. Detta skulle kunna göras genom transektinventering genom bestånd med många resp. få dödade träd. Granbarkborrar som deltar i misslyckade angrepp kan eventuellt överleva och senare angripa andra träd. Hur vanligt detta är borde också undersökas i fortsatta studier. Denna studie indikerar att misslyckade angrepp kan vara tillräckligt frekventa för att kunna förklara en betydande andel av den stora skillnaden mellan antalet granbarkborrar som svärmar på våren och antalet granbarkborrar som deltar i lyckade angrepp. Fortsatta studier inom detta område skulle ge en vidare förståelse för vilken roll de misslyckade angreppen har för granbarkborrens härjningsförlopp och populationsdynamik. 6

7 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Instruktion för intensivbevakning av ståndskogsangrepp Fältprotokoll för intensivbevakning av ståndskogsangrepp 7

8 Bilaga 1. PM Datum Diarienr Skog Syd Lennart Svensson Box 7, Växjö Tfn Instruktion för intensivbevakning av ståndskogsangrepp 2009 Bakgrund Skogsstyrelsen har även i år beslutat att intensivövervaka granbarkborrens svärmning med hjälp av feromonfällor resp. registrering av nya ståndskogsangrepp inom avgränsade ytor. Målsättningen är att intensivövervakningen av ståndskogsangrepp kommer att ske på 18 platser inom bekämpningsområdet. Dessa platser ska vara utspridda och omfatta alla distrikt inom bekämpningsområdet förutom Fyrbodal och Västmanland. Rutin för intensivbevakning av ståndskogsangrepp Syfte Att på ett systematisk sätt få kännedom om när ståndskogsangrepp konstateras i olika delar av bekämpningsområdet. Det är främst angrepp från huvudsvärmningen och en ev. andragenerationssvärmning som ska bevakas. Ett annat syfte är också att se hur skadorna utvecklas i tid och rum samt hur vanligt misslyckade angrepp är. Kriterier för urval av bestånd Vid val av objekt ska inriktningen vara att välja bestånd som sannolikt inte kommer att vara föremål för bekämpningsåtgärder. Företrädesvis väljs skyddade objekt såsom naturreservat, biotopskyddsområden etc. Det är en fördel om valt objekt ligger i närområdet till fjolårets 8

9 intensivövervakning, men inget krav. För att undvika sammanblandning med förra årets markeringar bör årets angrepp av granbarkborre markeras med orange färg (= träd med endast kådindränkt borrmjöl) resp. vit färg (= träd med torrt borrmjöl) Beståndet bör huvudsakligen bestå av medelålders eller äldre granskog med granbarkborreangrepp från Sannolikheten för nya angrepp ökar ju större angreppen har varit. Sök därför bland de bestånd som hade några av de största fjolårsangreppen. Det bör förekomma trädgrupper med minst 20 dödade träd under 2008 för att det ska vara troligt att nya angrepp inträffar i år inom närområdet. När valet är gjort ska områdets ägare och förvaltare kontaktas för tillåtelse att genomföra bevakning av ståndskogsangrepp. För att förhindra att övervakningen saboteras bör en skylt med texten Försök pågår sättas ut, speciellt om snitselband används. Klargör med ägare/förvaltare om snitsling eller färgmärkning av angripna träd är tillämpligt. Besök objektet innan årets svärmning för avgränsning och dokumentering av fjolårsangrepp. Avgränsa och dokumentera 2008 års skador Utgå från tidigare angrepp från 2008, där det finns minst 20 dödade träd i någon grupp. Välj i första hand angrepp som har skett i en beståndskant eller i ett för övrigt öppet och utsatt läge, där de angripna träden inte har tagits bort. Avgränsa med Skogsstyrelsens snitselband ett område med radien ca 50 m från en grupp som dödades under fjolåret. Det bör finnas minst lika många friska träd som dödade träd inom ytan. Fastställ koordinatpunkt för områdets mitt. Snitsla alt. färgmärk alla träd (såväl stående som liggande) som dödades inom det avgränsade området under 2008 med blå färg och dokumentera antalet träd i ett särskilt protokoll (bilaga 1). Dessa träd särskiljs från träd med äldre angrepp genom att de har mer kvarsittande barr och bark och att det fortfarande sitter kvar övervintrande barkborrar i barken. Ett annat kännetecken är att träd med äldre angrepp oftast har en mer silverfärgad ton på den barkavfallna stammen. Koordinater för ytans mittpunkt och antal fjolårsangrepp meddelas till Lennart Svensson så snart ytan är fastställd, dock senast den 14 april. Inventera nya skador regelbundet De avgränsade områdena, med radien ca 50 m från det gamla angreppet, ska bevakas kontinuerligt. Det innebär att områdena ska inspekteras varje måndag fr o m vecka 17 t o m vecka 36 om inte annat meddelas. Alla stående friska träd inom området ska noggrant kontrolleras enligt samma princip som Sök och plock sommar. Var observant på att ingångshålen oftast är dolda i barksprickor och att ev. kådrinning i många fall är mycket begränsad Träd med granbarkborreangrepp där det endast finns kådindränkt borrmjöl markeras med orange färg. Angripna träd med brunt borrmjöl i barksprickor och vid stambasen markeras med vit färg. Det kan innebära att dödade träd som tidigare konstaterades vara angripna men där inget torrt borrmjöl syntes ska vara markerade med såväl orange som vit färg. Markeringen utförs för att hålla koll på nytillkomna angripna träd och nytillkomna dödade träd (lyckade angrepp) sedan förra besöket. Inspektera alla träd tills synligt torrt borrmjöl kan konstateras vid trädet. Bifogad mall kan användas för registrering av antal angripna träd vecka för vecka. 9

10 Om alla, för granbarkborren, attraktiva granar dödas inom det avgränsade området innan intensivbevakningen är över, måste området utökas eller ett nytt område avgränsas och tidigare angrepp dokumenteras. Kontakta i så fall Lennart Svensson för samråd. Behandling av data Antal nyangripna stående träd registreras varje vecka fr o m v 17 t o m vecka 36 på Intranätet, senast tisdagar kl enligt särskild instruktion. Registreringen utförs även om inga nytillkomna angrepp har konstaterats. Resultatet kommer löpande att publiceras på vår hemsida vecka för vecka i samband med redovisning av fällfångster från intensivbevakningen. Fångstresultat och resultat från övervakningen av ståndskogsangrepp kommer löpande att kommenteras på hemsidan av vår insektsexpert Gunnar Isacsson, där han ger tips och råd vid den aktuella stunden. Materialet kommer att vara en viktig faktakälla för när Sök och plock sommar bör sättas igång och när den bör intensifieras. Med vänlig hälsning Lennart Svensson 10

11 Bilaga 2. Intensivövervakning av ståndskogsangrepp 2009 Protokoll för registrering av granbarkborreangrepp Platsens namn: Läge (koordinater för områdets mitt): X Y Antal barkborredödade träd 2008: (inom 50 m radie) st Angrepp Antal träd Vecko Antal nytillkomna Antal nytillkomna Antal nytillkomna nr träd med angrepps- lyckade angrepp lyckade angrepp försök (synligt borrmjöl) (synligt borrmjöl) som tidigare varit som tidigare EJ gulmarkerade varit gulmarkerade orangemarkeras orange- och vitmarkeras vitmarkeras Kommentar 11

12 12