Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska Provbetyg A till E Åk 9 Matematik Åk 3 Nått målen i ämnesprovet* Matematik Provbetyg A till E Åk 9 96 % Engelska Provbetyg A till E 77 % Åk 9 94 % Historia Provbetyg A till E Åk 9 84 % Fysik Provbetyg A till E Åk 9 90 % * lärarens sammanvägda bedömning Åk 3 Åk 9 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla ämnesprov Procent

2 Betyg minst godkänd i alla ämnen Riket Antal elever Nått målen Procent Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs Årskurs %

3 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Rektors kvalitativa bedömning Resultaten av de nationella proven Slutsatsen av resultaten i de nationella proven kan sammanfattas i ett utvecklingsområde för alla ämnen. I ökande grad upplever lärarna att eleverna inte har det ämnesspråk som krävs för att förstå och utveckla sina ämneskunskaper. Framför allt märks detta i skrivandet och när det gäller att göra analyser och jämförelser, att se likheter och skillnader samt att dra slutsatser och komma med egna förslag till lösningar på sammansatta problem. Lärarna på högstadiet förmedlar att eleverna i ökande grad saknar ämnescentrala ord och begrepp samt grundläggande ämneskunskaper när de börjar högstadiet. Ämnesspråk behövs för att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift och ett språkutvecklande arbetsätt är nyckeln för ökade kunskaper i alla ämnen. Betygsanalys I min analys av betygen har jag valt att förhålla mig till betygen i årskurs 9 av det skälet att jag ser att de visar en utveckling som i ett övergripande perspektiv väcker viss oro. Liknande mönster går att ana för de övriga årskurserna men där har skolan inte tillgång till Skolverkets analysverktyg, som endast förhåller sig till resultat i åk 6 och åk 9 och jag undviker att sammanställa dessa på egen hand. 68 elever eller 87 % av Tanumskolans elever uppnådde behörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Det genomsnittliga meritvärdet blev 208,1 och är en nedgång jämfört med 211,5 läsåret 13/14. Den märkbara skillnad mellan pojkars och flickors resultat som noterades läsåret 13/14 där pojkarna nådde mycket högre betyg än flickorna har förändrats kan nu likställas med hur förhållandet mellan kön och betyg ser ut i riket. Fjolåret gick stick i stäv med hur fördelningen såg ut i övriga delar av Skolsverige och får ses som en tillfällig avvikelse. Läsåret 14/15 visar på högre meritpoäng för flickor än för pojkar vilket jag illustrerar vidare nedan. Betygen ovan är presenterade utifrån elevgruppen på Tanumskolan vid terminsslutet. Under senare delen av vårterminen 2015 flyttade elever med liten skolbakgrund till Tanumskolan och årskurs 9. Alla elever ur Tanumskolans elever ingår i resultaten som redovisats men bakom uppgifterna döljer sig resultat med stor spridning. En särredovisning av resultaten visar att jämförelsetalen kring gymnasiebehörighet och genomsnittligt meritvärde då inte skiljer sig mer än marginellt jämfört med förra läsåret, dvs i genomsnitt 211 meritpoäng. Däremot är gymnasiebehörigheten något lägre än i fjol. Efter varje läsårs slut samlar Skolverket in resultat utifrån många olika parametrar. Dessa presenteras på portalen Siris som ger ett mycket bra redskap för att analysera kvaliteten i skolan. Nedanstående material är taget därifrån och ur det framgår ganska tydliga bilder av vad som är utvecklingsområden inte bara för Tanumskolans högstadie utan som också kan behöva vara det för låg- och mellanstadierna.

4 Tabellen nedan visar fördelningen av en genomsnittligt betygspoäng i alla ämnen för medeleleven på Tanumskolan respektive för medeleleven i riket. Även om avvikelserna i ämnena var för sig inte är stora så blir de tankeväckande när tabellen betraktas i sin helhet. Tanumskolans resultat är lägre i alla ämnen utom två, i hemkunskap och musik, om man jämför med riket. I matematik är resultaten lika. (Prickade resultat innebär att färre än 11 elever har haft undervisning i ämnet)! Nedan följande graf visar hur meritvärdet för Tanumskolan utvecklats från 2006 fram Under denna tidsperiod får skolan en ny läroplan med nya kunskapskrav och betyg. Våren 2015 gick den tredje årskullen ut grundskolan med de nya betygen. Grafen illustrerar den omvända relationen mellan pojkars och flickors resultat, som nämnts ovan, från läsåret 13/14 och hur meritpoängen mellan könen läsåret 14/15 skiljer sig mer än någon gång tidigare. En delförklaring till den dramatiska växlingen mellan åren får man söka i elevernas individuella behov där skolan 13/14 inte lyckades med arbetet för en handfull flickor under grundskolans sista termin och det samma gäller för närmare 10 pojkar 14/15. En handfull elever ger alltså stora svängningar i genomsnittspoängen för de relativt små elevgrupper som varje årskurs avslutar grundskolan. Ett medianvärde för eleverna jämnar ut dramatiken i bilden men visar ändå på det faktum att flickornas resultat ökar medan pojkarnas minskar.

5 ! Nästa graf visar skillnaden i resultat vad gäller föräldrars studiebakgrund. Kurvorna visar samma trend som mellan könen och att elever från studieerfarna hem får höga resultat på Tanumskolan. Däremot visar grafen motsatt resultat för elever från hem med lägre utbildningsnivå. Denna utveckling följer den i riket där kurvorna visar likadana resultat.!

6 ! Andelen elever med utländsk bakgrund har under många år varit låg i Tanums kommun. Därav har de resultat som våra nyanlända elever uppnått inte tydligt förändrat jämförelsetalen för skolan som helhet. För att tidigare få möjligheten att upptäcka trender i utvecklingen av resultat för denna grupp fick rektor sammanställa resultat för relativt få elever. Med anledning av den låga andelen var det också svårt att läsa ut trender för en grupp och inte endast för enskilda elever. Sedan två år tillbaka har andelen nyanlända ökat och Skolverket presenterar numer detta urval. Siffrorna längre tillbaka än 2011 rapporterades på andra grunder än de senaste 4 åren och bör betraktas med start där. Fram till och med 2013 så befann sig elever med utländsk härkomst större delen av sin grundskoleålder i Tanums skolor. Från 2014 ökade andelen nyanlända och fler elever påbörjade sin grundskoletid i högstadiet vilket syns i grafen nedan. Denna utveckling har sen dess stärkts och fortsätter att stärkas. Under en kort högstadietid ska eleverna lyckas med det arbete som deras kamrater har lärt under nio år. Skillnaden i resultat mellan att gå nio år i grundskola och att komma nyanländ ökar. När man på detta sätt bryter ut andra faktorer ur resultaten och jämförelsetalen än vad skolorna tidigare år har redovisat i sina kvalitetsrapporter så framträder en bild av ökande skillnader mellan flickor och pojkars resultat, mellan elever med föräldrar som har eller inte har eftergymnasial utbildning och mellan elever med svensk eller utländsk bakgrund. Att Skolverket valt att göra dessa resultat tillgängliga är förstås ingen slump. Kön, föräldrars utbildning och svensk/utländsk bakgrund har stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i skolan. Skolan har med anledning av detta ett kompensatoriskt uppdrag att utjämna skillnader dvs. att möjliggöra för varje elev att nå så långt som den kan oberoende av dessa faktorer. Här kan jag bara konstatera

7 att Tanumskolan ännu inte lyckats. Uppdraget har också huvudmannen i fördelningen av resurser. Även om Tanumskolans resultat i stor utsträckning följer rikets så gör det inte misslyckandet mindre. I samhällsvetenskapen används uttrycket polarisering för att illustrera stora skillnader mellan grupper som kan bidra till konflikter mellan grupper eller i ett samhälle. Att minska dessa klyftor bör vara ett prioriterat arbete för Tanumskolan de kommande åren. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Tabellen ovan som visar skolans resultat ämnesvis i relation till riket föranleder frågor. Är det svårare att få höga betyg på Tanumskolan än vid någon annan skola? Har Tanumskolans elever givits de förutsättningar de behöver för att lyckas maximalt i sitt skolarbete? Får eleverna på Tanumskolan det stöd de behöver för att få en positiv utveckling och ett ökat lärande? Utformar Tanumskolans lärare undervisningen så att alla elevers kunskaper och erfarenheter tas tillvara och utgör grunden för fortsatt lärande? Frågorna skulle kunna besvaras med ja eller nej men vi har valt att fokusera på hur vi ska förbättra arbetet med frågeställningarna. Skolans helhetsidé NETT har fördjupats inför innevarande läsår. Vi ser fortfarande att den innefattar det Tanumskolan ska stå för idag och stödja eleverna att utveckla för framtiden. All personal jobbar därför fortsatt utifrån ledorden Nyfikenhet, Engagemang, Trygghet och Tolerans. Dessa ska genomsyra planeringen av undervisning samt bemötande och förhållningssätt inför och mellan alla elever och vuxna. Hösten 2015 sjösattes en ny organisation med målet att möta frågorna i avsnittets inledning. Vi ser att organisation och personal behöver vara mer flexibla att möta elevernas behov i grupp och individuellt beroende på ämne, arbetsområde och tid på dagen. Eleverna i varje årskurs har delats in i två större klasser med möjligheten för två till tre lärare att dela i mindre grupper. Denna konstruktion ger en ökad flexibilitet i att förändra elevgrupperingar. Lärare och annan pedagogisk personal är indelade i två nya arbetslag med var sin arbetslagsledare. Dessa utgör tillsammans med rektor, biträdande rektor och delar av vår lokala elevhälsa, skolans styrgrupp. Vår lokala elevhälsa består av Tanumskolans specialpedagog och socialpedagog, speciallärare och studiehandledare tillika elevassistenter. Mycket av deras arbete riktas mot att säkerställa bättre förutsättningar för elevernas lärande samt att kompensera för de som eleverna saknar. Vi har med denna organisation möjlighet att ge både elever och lärare stöd och handledning i mindre och större sammanhang. Skolan har utvecklat ämneslagsarbetet med fler möjligheter till möten och mer gemensamt arbete kring planering, bedömning och betygsättning. Planering och bedömning sker tillsammans i större utsträckning för att säkerställa en framåtsyftande bedömning och en rättsäker och rättvis betygssättning. Schemat används för att förstärka och bidra med fler möjligheter till samarbete i undervisningen. Sammanfattningsvis är följande områden i fokus för Tanumskolans arbete för ökad måluppfyllelse under de kommande två läsåren: - Pedagogiskt ledarskap: varje lärare måste systematiskt arbeta för att utveckla sig själv som ledare och pedagog - Språkutvecklande och språkstödjande arbetssätt och metoder - Digitala arbetssätt och metoder

8 - Ämnesövergripande och problembaserat lärande Kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete Förutom att förvaltningen har en central fortbildningssatsning kring IKT så behöver också Tanumskolans personal utveckla det kollegiala lärandet lokalt. Det innebär ofta en svårighet då tiden för möten tillsammans är begränsad till onsdagar, övrig tid i veckan används i undervisning. Denna mötestid ska rymma samverkan mellan ledning och personal, elevstödjande arbete i form av läxläsning/frivilligt studiestöd, studiesamtal med elever med föräldrars närvaro, ämneslagsarbete, arbetslagsarbete samt fortbildning i centrala och lokala utvecklingsfrågor. För att kunna gå mot maximal utveckling och lärande för varje elev i grupp och/eller enskilt har vi valt att lära mer om det redskap som är det viktigaste i skolans arbete, den egna rollen som pedagog och ledare. Pedagogiskt ledarskap är utvecklingsområdet som kommer att löpa under två läsår. Förutom att vända och vrida på rollen som lärare, ledare och medmänniska utgår vi från att lära om hur vi kan bli bättre på att arbeta med stöd och att ta tillvara eleverna som resurser för varandra. Under ämneslagens gemensamma mötestider utgår det arbetet mot utvecklingen av ett språkstödjande arbetssätt. Det är alla ämnens ansvar att fördjupa arbetet med språket och det är också nyckeln till att ge våra nyanlända elever en snabbare språkutveckling och en ökad förståelse av övriga ämnen än svenska. Elevers trygghet och trivsel Verksamhetens måluppfyllelse 14/15 Elevenkät - grundskolan år 7 till 9 Antal Jag känner mig trygg i skolan 4,8 Jag trivs i skolan 4,6 Snittvärde Rektors kvalitativa bedömning Trygghet Skolan ligger fortfarande relativt högt vad gäller trygghet. Läsåret 14/15 var ett jämförelsevis lugnt läsår vad gäller kränkningar och trakasserier. En händelse anmäldes till BEO. Den skedde utanför skoltid men utreddes och behandlades av skolans personal. Myndigheten klargjorde med tydlighet att händelser som innefattar elever på skolan som kränker varandra eller hamnar i konflikt med varandra är skolans ansvar om eleverna går på samma skola även om det sker utanför skolan och på fritiden. Detta utmanar skolans arbete och våra resurser då det i praktiken innefattar hela elevens tillvaro som blir skolans ansvar. Vi ser också att kränkningar fortfarande

9 sker via digitala plattformar vilket gör det svårt för skolan att upptäcka i tid. Konflikter kan bli stora på kort tid när det skrivna ordet färdas snabbt och ibland till/med många inblandade. Trivsel Vi har en lägre bedömning vad gäller trivsel än trygghet. Vårt arbete med att involvera eleverna i planering och genomförande av undervisningen fortgår och vi räknar med att det bär frukt över tid. Vi är säkra på att ju större delaktighet man har som individ i sin egen vardag, desto mer trivs man i skolan och i de övriga sammanhang man befinner sig. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Vi fortsätter arbetet med trygghet och trivsel med ett nytt elevråd och uppdaterade rutiner och regelbundna tider för klassråd. Vår socialpedagog utvecklar och driver arbetet med trygghet och trivsel genom elevråd samt samordnar vårt lokala elevhälsoarbete. På detta vis har vi samlat de elevsociala frågorna hos en funktion vilket ger att färre elever chansen eller risken att slippa mellan. Rutiner för mentorsansvaret har uppdaterats och klargör mentors roll som elevstödjande funktion i skolarbete och relationer. Föräldrars bedömning av verksamheten Verksamhetens måluppfyllelse Föräldraenkät - Grundskolan år 8 Antal Snittvärde Som helhet nöjd med verksamheten 3,8 Rektors kvalitativa bedömning Värdet det här året är lägre än förra gången. En anledning kan vara den omorganisation som skedde inför nya läsåret. Flera farhågor kring elvers trygghet framfördes av föräldrar under vårens föräldramöten. Svarsfrekvensen är fortsatt låg och gör det svårt att dra fördjupade slutsatser. En högre svarsfrekvens är nödvändig för att fortsatt kunna säkerställa en enhetlig bild i den mån det är möjligt att få en sådan. Verksamhetens plan för ökad måluppfyllelse Arbetet med att erbjuda all information kring eleven och elevens skolgång fortsätter via Unikum. Tanumskolan behöver också starta ett föräldraråd. Niklas Viberg