KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2

Transkript

1 BESLUT Dnr 00008/2016 Stödprocessavdelningen KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 1

2 1 Nyheter Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Tänk på sekretessen Förhindra smittspridning Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Force majeure-liknande händelse Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Kontroller som du kan föranmäla Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Kontroller som du inte får föranmäla Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Arealbaserade kontroller Kontroll av djur i miljöersättningarna Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Informera lantbrukaren vid föranmälan Om du inte kan genomföra kontrollen Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Regelverk om föranmälan Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Dokumentera fakta och iakttagelser Dokumentation av vilka dokument du granskar Skriv utförliga kommentarer Mer att tänka på när du dokumenterar Fotografier kompletterar dokumentationen Nyckelbegrepp

3 7 Tvärvillkor och djur Företag med betesmark Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Växtnäring Foder: Livsmedel Förtydligande om ansvar Djurskydd Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd Djurmärkning Mindre överträdelse vid sen rapportering till CDB Företag med enbart åkermark Tvärvillkor och foder Vem är foderföretagare? Vad är en foderanläggning? Undantag Krav på dokumentation och journalföring Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet Kontroll av foderanläggningar Rapportering av kontrollresultat Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista Så här fyller du i kontrollprotokollet: A. Kontrollobjekt Specifikt för protokoll livsmedel B. Kontrollmyndighet C. Kontroll - allmänt D. Resultat E. Övriga kommentarer F. Underskrift G. Bedömning av överträdelse nr Avsiktlighet bör utredas Mindre överträdelse enligt varningssystemet Specifikt för checklista djurskydd Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om Specifikt för checklista livsmedel Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004) Fågel/habitat Fågel/habitat Instruktion Kommentar Fågel/habitat Instruktion Kommentar Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet Vnäring

4 Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktion Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning

5 Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Vnäring Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentarer Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentarer Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring

6 Vnäring Instruktioner Kommentar Bedömningsvägledning Vnäring Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Växtskydd Vskydd Kommentar Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar, allmänt om etiketter och villkor Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Vskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning

7 Vskydd Instruktion Kommentar Hormoner Instruktion Vilka djurslag? Finns det tecken på att hormoner används? Endast hormoner i visst syfte Endast godkända preparat Kontrollera dokumentation Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur Kontroll i medicinskåp Brunstsynkronisering Slaktdjur Kontrollera att karensregler följs Bedömningsvägledning karenstider Hormon Bedömning Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur TSE TSE 2 se instruktion Foder 33 (kapitel 16) Instruktion TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Bedömningsvägledning

8 TSE Instruktion Bedömningsvägledning TSE Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning TSE TSE Instruktion Kommentar

9 Bedömningsvägledning Livsmedel LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LVäxt Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar

10 LAnimal Instruktion Kommentar LAnimal Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LMjölk Instruktion Kommentar LÄgg Instruktion Kommentar Smittskydd Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel Foder Foder Instruktion Foder Instruktion

11 Kommentar Bedömningsvägledning Foder Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion

12 Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Foder Instruktion Foder Instruktion Kommentar Bedömningsvägledning Djurskydd

13 SMR 13. Rådets direktiv 98/58/EG Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet Daglig tillsyn sker normalt av alla djur Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen Utrymmen för djur är enligt gällande måttföreskrifter Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Kravet på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllt Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation Foder, vatten och andra ämnen Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt Kraven kring avhorning är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Kravet på att avel inte innebär förlossningssvårigheter eller annat lidande är uppfyllt SMR 11. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda Sjuka/skadade kalvar ges nödvändig vård. Kalvar som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter Kraven för hållande av kalvar individuellt och i grupp är uppfyllda Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt Stall för kalvar har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Utfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och övriga krav på belysning och dagsljusinsläpp är uppfyllda Automatiska system och anordningar hos kalvar ges daglig tillsyn Mekaniskt ventilerade stallar med kalvar har nödventilation och är utrustade med en fungerande larmanordning Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag Nyfödda kalvar får råmjölk Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda Kalvar ges foder med tillräckligt järninnehåll Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder SMR 12. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar Daglig tillsyn sker av alla grisar Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts på lämpligt sätt Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller gällande föreskrifter samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter

14 Grisarna hålls normalt i par eller grupp Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens. Uppmätt värde Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning Foder, vatten och andra ämnen Kraven på tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder Normer Norm 1. Uppfylls kravet på en 2 m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö? Instruktion Norm 2. Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten? Instruktion Norm 3. Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet? Instruktion Kommentar Norm 4. Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark? Instruktion Norm 5. Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark? Instruktion Norm 6. Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material Instruktion Norm 7. Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement? Instruktion Särskilt om solitärträd Regelverk Fågel/habitat Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område. 223 Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område 223 Växtskydd Hormoner Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur Livsmedel Foder Djurskydd Normer

15 20 Bemyndiganden att utföra kontroller Direktstöd Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde Bilaga 2 Avdragsvägledningen

16 1 Nyheter 2016 Kapitel 2 Texten har uppdaterats. Kapitel 7 Punkten 7.1 Företag med betesmark har uppdaterats. Under rubriken Livsmedel har texten uppdaterats. Under rubrikerna Djurskydd och Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd har texterna uppdaterats. Under rubrik anges om Mindre överträdelse vid sen rapportering till CDB med hänvisning till kontrollinstruktionen för djurkontroller 2016, ver 2 - kapitel 7 under rubrik 7.4. Kapitel Foder och tvärvillkor - om rapportering av kontrollresultat i Konrad har uppdaterats. Kapitel 10 Fågel/habitat 3 har tagits bort och i vissa delar flyttats till kapitel 18 under norm 7. Ny kontrollpunkt i kontrollprotokollet norm 7.1. Kapitel 11 Växtnäring Kontrollpunkten Vnäring 1 har förtydligats. Kapitel 12 Kontrollpunkten Vskydd 12 har förtydligats vad gäller övriga villkor. Kapitel 14 - TSE Bedömningsvägledningen har ändrats för kontrollpunkter som omfattar kontroll av hälsointyg, så att bedömningen av allvar graderas till 1 när hälsointyg inte kan uppvisas på gården men finns i TRACES. Se vidare markering med kantstreck där mindre justeringar gjorts i kapitlet. Kontrollprotokollet för TSE har uppdaterats för överensstämmelse med frågorna i instruktionen. Kapitel 15 Livsmedel Kontrollpunkterna LAnimal 3, LAnimal 5 och LAniml 9 har uppdaterats. För LAnimal 3 omfattar ändringarna och och för LAnimal 5, och samt för LMjölk 9, Kontrollpunkten LAnimal 4 har överförts till Jordbruksverket, eftersom det hör till verkets ansvarsområde som central myndighet. Kontrollpunkten LAnimal 4 har en ny benämning; Smittskydd och är placerad längst bak i Livsmedelsverkets kapitel 15 (och i kontrollprotokollet för livsmedel). Se vidare kommentarer för kontrollpunkten i kapitel 15. Kontrollpunkterna LVäxt 6.1 och 6.2 har ändrats till LVäxt 7 och LVäxt8. Kontrollpunkterna LAnimal 8.1 och LAnimal 8.2 har ändrats till LAnimal 9 och 16

17 LAnimal10. Instruktionstexterna i kapitlet har uppdaterats och några frågeställningar har även uppdaterats/förtydligats, se vidare markering med kantstreck i kapitlet. Kapitel 16 Foder Kontrollpunkt Foder 2 Tillägg i bedömningsvägledningen: Mindre överträdelse kan vara aktuellt om fodret är tillverkat av en registrerad tillverkare men inköpt från en oregistrerad butik. I kapitlet finns flera uppdateringar av instruktionsoch kommentarstexterna, se vidare markering med kantstreck i kapitlet. Kontrollprotokollet för foder har uppdaterats för överensstämmelse med frågorna i instruktionen. I version 2 av instruktionen och kontrollprotokollet har kontrollpunkten Tillverkar foderföretagaren foder till livsmedelsproducerande djur? (Foder 9 i ver ) utgått och numreringen av kontrollpunkterna har ändrats. Kapitel 17 Djurskydd Rubriksättningen i kapitlet har ändrats så att rubrikerna följer de rubriker som finns i DSK-checklistorna med undantag för checklistan för värphöns fler än 350 (information om detta inledningsvis i kapitlet). Verksamhetskraven har även angivits i rubriken SMR 13 och så vidare vid respektive direktiv. Frågor som specifikt rör kalv- och grisdirektiven har lyfts ut från det som rör animaliedirektivet (SMR13) och lagts in i respektive direktiv för de djurslagen. I kapitlet har även den fullständiga direktivstexten lagts in för samtliga kontrollpunkter. Tabell 2 Bedömningsvägledning. Brister avseende annat än dokumentation har kompletterats med exempel 5. Se vidare markering med kantstreck i kapitlet. Kapitel 18 I norm 6 har ändring i texten gjorts från bränning av halm till bränning av stubbåker och den inledande texten under norm har uppdaterats. I norm 7 har delar av fågel/habitat lagts in under rubrik

18 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer Den här instruktionen riktar sig till dig som är kontrollant på länsstyrelsen. Detta dokument behandlar kortfattat några nyckelbegrepp om tvärvillkor. Mer information om till exempel begrepp och beräkningsprinciper om tvärvillkor finns via Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats Där finns även gällande versioner av kontrollprotokoll och kontrollinstruktion för utskrift. Tvärvillkoren infördes i och med CAP-reformen 2003 och har tillämpats sedan Tvärvillkoren består av två delar, verksamhetskrav och normer. Verksamhetskraven anges utifrån ett antal artiklar i EU-direktiv och EU-förordningar. Normer (god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden) för jordbruksmark fastställs av medlemsstaten. Genom att följa tvärvillkoren ska det bidra till att bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra den yttre miljön för människor och djur, minska smittspridning och få säkrare livsmedel. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler, utan de fanns redan i svensk lagstiftning genom implementerade EU-direktiv eller genom EU-förordningar. Ett direktiv ska, med avseende på det resultat som ska uppnås, vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat. Det är dock upp till medlemsstaten att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Det innebär att ett direktiv återfinns efter implementering i den nationella lagstiftningen. Inom vissa verksamhetsområden går den nationella lagstiftningen längre än vad direktivet kräver men kontrollen av tvärvillkoren ska genomföras enbart utifrån vad som är tillräckligt för att uppnå syftet och ändamålet med de utpekade artiklarna i respektive direktiv. De flesta tvärvillkor som är verksamhetskrav, ska efterlevas oavsett om lantbrukaren får EU-stöd eller inte. 18

19 3 Viktigt att tänka på före, under och efter kontrollen Ta ställning till om du är jävig Innan du gör en kontroll ska du ta ställning till om du kan vara jävig enligt förvaltningslagen. Det är heller inte lämpligt att du gör kontrollen, om du har utfört de två senaste fältkontrollerna på företaget, handlagt företaget eller gjort åtagandeplan, åtgärdsplan med mera. I sådana situationer ska du ta kontakt med den kontrollansvarige som i sin tur lämnar över kontrollen till en annan kontrollant. Tänk på sekretessen Det är viktigt att tänka på gällande sekretessbestämmelser. I kontrollsammanhang är det särskilt viktigt när det gäller vilka lantbrukare som kommer att kontrolleras. Förhindra smittspridning För att undvika smittspridning ska du använda lämpliga skyddskläder, till exempel ren overall och plastsockor, när du går in i stallar och andra djurutrymmen. Om det krävs ska du även använda desinfektionsmedel. Du ska också tillgodose lantbrukarens önskemål som handlar om smittskydd. Det ska göras så långt det är möjligt utan att kontrollkvaliteten blir sämre. Informera lantbrukaren om hur kontrollen går till Innan du inleder kontrollen på gården ska du informera lantbrukaren om vad som ska kontrolleras och hur kontrollen kommer att gå till, det gäller även om du har informerat lantbrukaren när du föranmälde kontrollen. Du ska också upplysa lantbrukaren om de eventuella avvikelser som du konstaterar under kontrollen. Lantbrukaren ska bistå med nödvändig hjälp för att du ska kunna genomföra kontrollen. Om lantbrukaren inte gör det kan det bli avslag på ansökan eller så kan Jordbruksverket besluta om avdrag på stöden. Vid kontrollen har du möjlighet att upplysa lantbrukaren om de avdrag som finns inom regelverket och hur de tillämpas. Däremot får du inte upplysa lantbrukaren om länsstyrelsen kommer att tillämpa några avdrag i det aktuella fallet. Beslut om eventuella sanktioner ska fattas av någon annan person än den som utfört fältkontrollen. Lantbrukaren ska vara närvarande vid kontroll Du ska inte gå in i några stallar eller andra djurutrymmen, om ingen på gården vet att en kontroll genomförs. Lantbrukaren eller dennes representant måste också finnas tillgänglig någon gång under kontrollen för att du ska kunna göra en kontroll av stalljournal och 19

20 annan dokumentation. Om lantbrukaren inte har möjlighet att närvara kan det bli aktuellt att avbryta kontrollen för att fortsätta vid ett senare tillfälle. Force majeure-liknande händelse I vissa fall kan kontrollen inte genomföras eller man konstaterar att lantbrukaren inte kommer att kunna uppfylla villkoren för stöd beroende på att någon oförutsedd händelse har inträffat. Vissa händelser kan godkännas som force majeure eller force majeureliknande händelser, till exempel att lantbrukaren avlider eller under en längre tid inte är arbetsför, naturkatastrofer inträffar, djurstallar förstörs eller besättningen drabbas av en epizooti. Om det inträffar sådana händelser kan lantbrukaren ändå få behålla stödet i sin helhet eller delar av stödet. Även andra oförutsedda händelser kan leda till att Jordbruksverket ändå betalar ut stöd. Om du stöter på problem som kan kopplas till force majeure-liknande händelser, bör du diskutera dessa med den som är kontrollansvarig eller stödansvarig på din länsstyrelse. 20

21 4 Hur du kan föranmäla kontroller och vad du ska göra om du inte kan genomföra kontrollen Det finns olika riktlinjer för olika kontroller Urvalskoden för kontrollen styr om du kan föranmäla kontrollen. Hur lång tid innan som du kan föranmäla kontrollen beror på vilken typ av kontroll det är. Djurstödskontroll, registerkontroll och tvärvillkorkontroll för märkning och journalföring av djur får du anmäla max 48 timmar i förväg. Tvärvillkorskontroller av foder och djur (ej märkning och journalföring) får du föranmäla max 24 timmar i förväg. Kontroll av arealbaserade stöd och arealbaserade tvärvillkor får du föranmäla max 14 dagar i förväg. När du samordnar kontroller är det den kontroll med kortast tidsintervall för föranmälan som styr. Om du föranmäler kontrollen utanför satta tidsgränser för kontrollen ska du alltid skriva en motivering om orsaken. Det gäller även om du föranmäler en kontroll som egentligen ska vara oanmäld. Kontroller som du kan föranmäla Du kan i normalfallet föranmäla kontroller. I avsnitt 4.3 finns en uppräkning av vilka kontroller som du inte får föranmäla, övriga kontroller kan du föranmäla om det inte är tydligt att syftet med kontrollen äventyras. Du bör vara restriktiv med att skjuta upp föranmälda kontroller. Om lantbrukaren eller dennes representant inte kan närvara ska du undersöka om kontrollen går att utföra med hjälp av en ersättare eller utan assistans Kontroller som du kan föranmäla max 14 dagar i förväg Följande kontroller kan du i normalfallet föranmäla max 14 dagar i förväg. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Gårdstödskontroll Kontroll av miljöersättningar (areal) Kontroll av kompensationsbidrag (areal) Tvärvillkorkontroll av skötselvillkor Tvärvillkorkontroll av växtskydd Tvärvillkorskontroll av växtnäring Tvärvillkorskontroll av grundvatten 21

22 4.2.2 Kontroller som du får föranmäla max 48 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 48 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. kontroll av miljöersättningar (djur) kontroll av kompensationsbidrag (djur) kontroll av extra djuromsorg för suggor registerkontroll av nöt registerkontroller av får och get registerkontroller av gris tvärvillkorskontroll för märkning, journalföring och rapportering till CDB tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av gris tvärvillkorskontroll för märkning och journalföring av får och get Datum och klockslag för föranmälan ska alltid registreras. Vid registerkontroll ska du notera klockslaget på pappersprotokollet eller under övriga upplysningar i handdatorn Kontroller som du ska föranmäla max 24 timmar i förväg Följande kontroller kan du föranmäla max 24 timmar innan kontrollen. Observera att det finns undantag, se stycke 4.3. Tvärvillkorskontroll för djurskydd Tvärvillkorskontroll för foder Tvärvillkorskontroll för hormoner Tvärvillkorskontroll för TSE Tvärvillkorskontroll för andra smittsamma sjukdomar Kontroller som du inte får föranmäla Kontroller som har blivit uttagna till kontroll på grund av tips ska du inte föranmäla. För att urvalskoderna avvikelse tidigare år och övrigt urval beror det på vad du ska kontrollera om de får föranmälas. Avvikelse tidigare år får föranmälas på arealbaserade kontroller men inte på djurkontroller. För urvalskoden övrigt urval får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. För att säkerställa att stöd-, tvärvillkor- och registerkontrollen ska kunna genomföras kan du i undantagsfall föranmäla dessa kontroller. Det kan till exempel vara deltidslantbrukare som bor i avlägsna områden Registerkontroller av nötkreatur, får, get och gris Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl 22

23 Urvalskod 551, initierad av registerenheten Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av djurskydd, hormoner, TSE, anmälan av vissa djursjukdomar och foder Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Tvärvillkorskontroll av skötselvillkor, växtskydd, växtnäring och grundvatten Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt från länsstyrelsen Urvalskod 431, fågel och habitat, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Arealbaserade kontroller Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips från länsstyrelsen Urvalskod 720, tips från allmänheten Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas Kontroll av djur i miljöersättningarna Kontroller som är uttagna med någon av följande urvalskoder ska du inte föranmäla: Urvalskod 101, tips internt länsstyrelsen 23

24 Urvalskod 300, avvikelse tidigare år Urvalskod 560, uttag av veterinära skäl Urvalskod 720, tips från allmänheten Urvalskod 822, djurskydd, tips från länsveterinär med flera Vid urvalskod 730 (övrigt urval) får du göra en bedömning från fall till fall vad som kan föranmälas. Samordnade kontroller begränsar möjligheten att föranmäla Vid samordning av flera olika typer av kontroller hos en lantbrukare är det viktigt att du tänker på att det är olika bestämmelser för föranmälan för olika typer av kontroller. Föranmälan styrs då av kontrollen med den kortaste tiden för föranmälan. Detta innebär att om länsstyrelsen samordnar flera kontroller och en inte får föranmälas så får ingen kontroll föranmälas. Gå alltid igenom riktlinjer och vägledningar för respektive kontrollområde innan du föranmäler en kontroll. Informera lantbrukaren vid föranmälan När du föranmäler kontrollen ska du ge en kort information om hur kontrollen ska gå till, till exempel vad du ska kontrollera och vilken hjälp du behöver ha från lantbrukaren. Om du inte kan genomföra kontrollen Om det uppstår problem vid själva kontrolltillfället som gör att du inte kan genomföra kontrollen ska du notera detta i akten. Du ska sedan skicka en tjänsteanteckning med mottagningsbevis till lantbrukaren. Detta gäller i samtliga fall utom vid force majeure. Om lantbrukaren inte tillåter stöd- eller tvärvillkorskontroll Om lantbrukaren av någon anledning inte tillåter en stöd- eller tvärvillkorskontroll ska detta respekteras. Detsamma gäller vid kontrolltillfället om lantbrukaren eller annan ansvarig person inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändig för att du ska kunna genomföra kontrollen. Du ska dock informera lantbrukaren om att det kan bli avslag på ansökan om du inte får genomföra kontrollen. Observera att för vissa kontroller av till exempel märkning och registrering av djur måste den delen av kontrollen ändå genomföras, se djurkontrollinstruktionen. Djurskyddskontroller genomförs vanligtvis, om nödvändigt med assistans från polisen även om lantbrukaren motsätter sig kontroll. Regelverk om föranmälan Stödkontroller och vissa tvärvillkorskontroller får föranmälas, om det inte strider mot kontrollens syfte. För tvärvillkoren gäller att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Detta framgår av 25 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/

25 5 Dokumentation av kontrollen Krav som ställs på dokumentationen Dokumentationen ska ge en objektiv beskrivning Din dokumentation ska ge en så objektiv beskrivning som möjligt av det som du ser vid kontrolltillfället. Dokumentationen ska beskriva de faktiska förhållandena så väl att även den som inte varit med vid kontrollen kan få en riktig bild av de förhållanden som konstaterades. Med hjälp av din dokumentation ska en annan person, lantbrukare eller myndighet kunna förstå vad du sett och bakgrunden till de ställningstaganden som du gjort Dokumentationen ska vara ett bra beslutsunderlag Dokumentationen ska ge den handläggare som fattar beslut om stöd, och avgör om stödvillkoren är uppfyllda eller inte, en god bild av de förhållanden som konstaterades vid kontrolltillfället. För att korrekta beslut ska kunna fattas rätt pengar till rätt lantbrukare måste fältkontrollen resultera i ett bra beslutsunderlag. Både beslutsfattandet och den fortsatta kontakten med lantbrukaren blir enklare om underlagsmaterialet från kontrollen är väl genomarbetat och väl belyser vad som konstaterades vid kontrolltillfället Dokumentationen ska vara hållbar över tiden Dokumentationen ska också vara hållbar över tiden, så att den kan vara användbar som kunskapsmaterial om lantbrukaren skulle få en förnyad kontroll. Erfarenheterna från de kontroller som under åren genomförts är att en god dokumentation vid det första kontrolltillfället är till stor hjälp vid senare handläggning Dokumentationen ska vara underlag vid överklagande Om beslutet överklagas är det beslutsfattaren vid en överprövande instans som ska besluta i ärendet med stöd av dokumentationen från kontrollen. Om dokumentationen från kontrollen är bristfällig, kan det bli svårt för länsstyrelsen att motivera sitt beslut vid en överprövning Dokumentationen ska kunna hålla för en granskning Dessutom kan kontrollarbetet granskas och bedömas vid flera olika tillfällen. Granskningen kan utföras av Jordbruksverkets internkontrollenhet eller enhet för internrevision eller av andra myndigheter som granskar statlig förvaltning. Några av kontrollerna kan också bli granskade av EU-kommissionens revisorer. Om kommissionens revisorer hittar brister i dokumentationen kan det få stora konsekvenser, eftersom revisorerna kan dra slutsatserna att samtliga kontroller i länet eller landet utförts på samma sätt. Detta kan då leda till avdrag för hela landet eftersom revisorerna utgår ifrån att kvaliteten på kontrollerna är lika. 25

26 Viktigt att tänka på när du dokumenterar Dokumentera noggrant Var noggrann när du dokumenterar. I kontrollinstruktioner och protokoll är det inte möjligt att ange exakt vilka detaljer som ska dokumenteras vid en kontroll. I vissa situationer måste du därför dokumentera betydligt fler uppgifter än vad som uppenbart framgår av kontrollinstruktionen eller protokollet. Det är särskilt viktigt att dokumentera väl om det uppstår tveksamheter kring kontrollen eller om du ser brister. Tänk på att du även måste dokumentera sådana förhållanden som kan ändras efter det att kontrollen genomförts. Uppmärksamma också att lantbrukaren ska få yttra sig över all den dokumentation som används som underlag för beslut för lantbrukaren, innan beslutet fattas Dokumentera fakta och iakttagelser Det som du måste dokumentera är fakta som är riktig och som har betydelse för stödvillkoren. Det kan även vara bra att dokumentera sådana saker du ser som inte nödvändigtvis påverkar stödvillkoren. Men som kan ge ett stöd för minnet och för att ge en korrekt helhetsbild av kontrollen Dokumentation av vilka dokument du granskar När du granskar lantbrukarens dokumentation ska du anteckna vilka dokument som granskats. Signera och datera alla dokument som du har granskat Skriv utförliga kommentarer Dokumentationen ska beskriva dels hur det ser ut, dels på vilket sätt detta påverkar kontrollantens bedömning. Skriv till exempel: Lantbrukaren har ingen fullständig växtodlingsplan. I den plan som lantbrukaren upprättat fanns endast uppgifter om skiftesidentitet och gröda. Övrig information saknas. En sådan här beskrivning ger ett fullvärdigt beslutsunderlag, medan enbart kommentaren växtodlingsplan saknas saknar beskrivning om varför växtodlingsplanen inte kan godkännas Mer att tänka på när du dokumenterar Tänk också på följande: Skriv tydligt tänk på att andra ska kunna läsa dina noteringar och anteckningar. Skriv med arkivbeständig skrift, inte blyerts. Notera alltid brister eller fel som är till nackdel för lantbrukaren. Gör noteringar för alla de kontrollpunkter som du har kontrollerat. Använd inte tippex eller motsvarande. Stryk i stället över felaktiga uppgifter så att man kan se den ursprungliga texten. Signera ändringen och dokumentera orsaken, om den inte är uppenbar. Se till att noteringarna är sakliga och relevanta. 26

27 Använd det material som finns tillgängligt i form av kontrollprotokoll och bilagor. Om det utrymme som finns där inte är tillräckligt för att beskriva vad du konstaterat, ska du använda ett vanligt A4-papper Fotografier kompletterar dokumentationen Fotografier ger bra stöd för minnet och kan vara mycket användbara för handläggningen. Fotopunkt och fotoriktning ska framgå av din dokumentation. Anteckna också vad du vill visa med bilden. För de foton som kommuniceras med lantbrukaren ska det tydligt framgå var bilden är tagen. 27

28 6 Nyckelbegrepp Bedömningsvärde - 1, 2 eller 3 med vilken kontrollanten/inspektören graderar överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet. 1 motsvarar 1 procent avdrag, 2 motsvarar 3 procent och 3 motsvarar 5 procent. Rättsakt aktuell EU-lagstiftning, exempelvis nitratdirektiv, habitatdirektiv m.fl. Till de flesta rättsakter finns svensk lagstiftning kopplad. Den svenska lagstiftningen blir då i tvärvillkorssammanhang en del av begreppet rättsakt. Område det tvärvillkorsområde som rättsakten tillhör. Områdena är: 1. miljö, klimatförändring och god jordbrukshävd 2. folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, 3. djurskydd, Allvar en överträdelses allvar ska framför allt bedömas mot bakgrund av hur stora följder överträdelsen har fått, eller med stor sannolikhet riskerar att få, med hänsyn till syftet med kravet. Allvarsbedömningen ska göras för sig, utan hänsyn till omfattning eller varaktighet. Omfattning en överträdelses omfattning ska avse någon form av kvantitativ omfattning, till exempel antal djur eller hektar som har berörts av överträdelsen. Varaktighet en överträdelses varaktighet ska bland annat bedömas med hänsyn till hur länge följderna varar eller vilka möjligheter som finns att åtgärda följderna på ett rimligt sätt. Ofta är det lämpligare att försöka bedöma varaktighet bakåt i tiden än att göra antaganden om hur långt framåt i tiden en överträdelse kommer att kvarstå. Mindre överträdelse enligt varningssystemet en överträdelse som med hänsyn till dess allvar, omfattning och varaktighet är så liten att ingen minskning av lantbrukarens stödbelopp bör ske, under förutsättning att lantbrukaren inom viss tid åtgärdar överträdelsen och visar för kontrollmyndigheten att överträdelsen är åtgärdad. Detta efter att lantbrukaren blivit varnad om konsekvenserna av att överträdelsen inte åtgärdas. Överträdelser som innebär en direkt risk för människors och djurs hälsa får inte betraktas som mindre överträdelser. Mindre överträdelser ska dokumenteras och följas upp. 28

29 7 Tvärvillkor och djur I de fall det finns någon typ av djurhållning på gården måste du ta ställning till vilka djur som hör till jordbruksföretaget och som därmed ska omfattas av de olika tvärvillkoren. Det finns olika regler för olika tvärvillkor, vilket innebär att djuren som finns på företaget som söker stöd, kan ingå i tvärvillkoren för växtnäring, men inte för djurskydd. Företag med betesmark Om det finns betesmarker i företaget så finns från och med 2015 inga tvärvillkor som anger att dessa marker ska betas. Djur i olika direktiv och förordningar som ingår i tvärvillkoren Vid granskning av de olika direktiven kan vi se vilka djur som ska ingå i tvärvillkoren och vilka som inte ska vara med. Det finns alltså några djurkategorier som ska sorteras bort efter att vi har tillämpat huvudprincipen. Det innebära att följande resonemang ska tillämpas för respektive direktiv: Växtnäring (Rådets direktiv 91/676 EEG) Djur som ingår: Alla djur oavsett djurslag inklusive hobby- eller sällskapsdjur. Djur som inte ingår: Inte aktuellt Foder: (Rådets förordning (EG) 183/2005) Djur som ingår: Djur som ska bli livsmedel för den öppna marknaden. Djur som inte ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion för eget bruk, till exempel hushållsgris, några höns eller kalkoner, två kalvar etcetera. Familjens husdjur till exempel något får, get, kanin och gris Livsmedel (Rådets förordning (EG) nr 852/2004) Djur som ingår: Djur som hålls för livsmedelsproduktion där syftet är att djuren eller livsmedel från djuren, till exempel ägg eller mjölk, ska levereras vidare i livsmedelskedjan. Djur som inte ingår: 29

30 Djur som hålls för att enbart producera livsmedel som konsumeras inom privathushållet. Djur som hålls inom verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt förordning (EG) nr 852/2004, till exempel en gård med ett mindre antal värphöns, ett antal får eller hästar. För mer information om kriterierna för registrering av livsmedelsföretag och vem som är livsmedelföretagare samt gränsdragningen mellan primärproduktion och livsmedelsproduktion i efterföljande led, se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar ( Se även angående djur som inte omfattas av foderkontrollen eller djurskyddskontrollen. Om djur eller animaliska livsmedel, t ex ägg eller mjölk, som kommer från verksamheter som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag levereras direkt till konsumenter eller vidare i livsmedelskedjan omfattas de verksamheterna dock av bestämmelserna om hormoner, läkemedel och karenstider i avsnitt 13 om hormoner och inom djurskyddskontrollen Förtydligande om ansvar Det är alltid livsmedelsföretagaren som är juridiskt ansvarig för den verksamhet som bedrivs på gården om inget annat är särskilt avtalat mellan livsmedelsföretagaren och den som ansvarar för den dagliga verksamheten Djurskydd (Rådets direktiv 98/58 EG) Djuren måste som en grundförutsättning ingå i jordbruksverksamheten för att över huvud taget omfattas av tvärvillkoren för djurskydd. Djur som omfattas av tvärvillkoren för djurskydd: Djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar eller avel eller för annan typ av animalieproduktion. Exempel på djur som inte ingår i jordbruksverksamheten och inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd: Hästar som används för tävling, rid- och körskola, utställning. Hästar som används för hobby/sällskap. Hästar som tillhör någon annan person (till exempel andras hästar som står inackorderade). Hobbydjur som till exempel några höns. Familjens kanin eller minigris. 30

31 7.2.6 Förtydligande om hästar i jordbruksverksamhet och djurskydd Hästar som inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd i rådets direktiv 98/58 då de inte hålls för animalieproduktion, men ändå ingår i jordbruksverksamheten kan fortfarande omfattas av andra tvärvillkor. Exempel på djur som ingår i jordbruksverksamheten men inte omfattas av tvärvillkoren för djurskydd. Hästar som ingår i jordbruksverksamheten genom att dessa hålls i första hand som arbetsdjur. Hästar som i första hand hålls som betesdjur Djurmärkning (Rådets förordning (EG) 1760/2000, Rådets förordning (EG)21/2004) Det är djurhållaren på marken som blir betad som har det juridiska ansvaret för att djuren är korrekt märkta. Djurhållare är alltså den som är registrerad som djurhållare på platsen hos Jordbruksverket. Det kan med andra ord vara någon annan än den som äger djuren, som är djurhållare. Det innebär att om man tagit emot omärkta djur eller felaktigt märkta djur är det djurhållaren på platsen som ansvarar, och det blir därmed en tvärvillkorsbrist. I de fall djuren var korrekt märkta när de togs emot men där djuren senare har tappat ett eller flera märken gäller att: Djurhållaren ska ha uppmärksammat den person som kan beställa öronbrickor om att djuren inte är korrekt märkta. Har djurhållaren gjort detta så anses tvärvillkoret vara uppfyllt Mindre överträdelse vid sen rapportering till CDB Se Kontrollinstruktionen för djurkontroller 2016, ver 2 kapitel 7 under 7.4. Företag med enbart åkermark För företag med enbart åkermark finns ingen betesmark vilket innebär att det inte behövs djur för att sköta några tvärvillkor. I de här fallen går vi direkt in i varje direktiv och ser vad som gäller, se avsnitt

32 8 Tvärvillkor och foder Vem är foderföretagare? Foderföretagare är alla som i sin verksamhet med eller utan vinstsyfte bedriver produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder. Det är också producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av livsmedelsproducerande djur på sin egen jordbruksanläggning. Foderhygienförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien) omfattar all verksamhet som bedrivs av foderföretagare i alla led från och med primärproduktion av foder till och med utsläpp av foder på marknaden. Foderföretagare finns inom många verksamhetsområden till exempeltill exempel kycklinguppfödning, grisproduktion, vilthägn, vattenbruk och renskötsel. Det är foderföretagaren själv som ansvarar för att kraven enligt foderhygienförordningen är uppfyllda. Bestämmelserna syftar till att endast säkert foder och i slutändan säkra livsmedel ska komma ut på marknaden. Tvärvillkoren utgör bara ett litet urval av de bestämmelser som foderföretagare måste följa. Fodersäkerhetsbestämmelser som inte utgör tvärvillkor kan ställa mer långtgående krav på vad den enskilda foderföretagaren måste göra för att bidra till att endast säkra livsmedel och säkert foder konsumeras av människor respektive djur. Vad är en foderanläggning? En foderanläggning är de utrymmen i verksamheten där foder hanteras. Jordbruksverket betraktar varje jordbruksfastighet som en foderanläggning om foder hanteras som ett led i primärproduktionen av foder eller livsmedel. Det gäller för primärproducenter inom foder, det vill säga i praktiken oftast lantbrukare Om däremot jordbruksföretaget består av flera gårdar som inte ligger mycket nära varandra räknas varje gård, där foder odlas eller hanteras, som en foderanläggning. Kravet enligt foderhygienförordningen är att alla foderanläggningar, som används inom någon del av foderhanteringen, ska anmälas till Jordbruksverket. En anledning är ett ökat krav på att kunna spåra och hindra ohälsosam spridning av smitta eller förorening. Anmälningarna blir grunden för ett register som gör det möjligt att i större utsträckning spåra produkter om något går fel. Spårbarhet är viktig för att begränsa riskerna inom livsmedels- och foderkedjan Undantag Observera att kraven i foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 inte gäller för: a) privat enskild produktion av foder för livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet och icke-livsmedelsproducerande djur. b) utfodring av livsmedelsproducerande djur för konsumtion inom privathushållet, c) utfodring av icke-livsmedelsproducerande djur, 32

33 d) producentens direktförsäljning av små mängder primärproducerat foder (mindre än 10 ton torrsubstans per år) till lokala jordbruksföretag eller konsumenter eller detaljhandelsföretag (mindre än 50 kilometer) e) detaljhandel, till exempel zoobutiker med foder för sällskapsdjur. Om man har hästar och alla hästar har inskrivet i sitt hästpass att de inte ska gå vidare i livsmedelskedjan omfattas inte heller denna del av produktionen av kraven Krav på dokumentation och journalföring Foder ska kunna spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Dokumentationen är ett hjälpmedel vid kontrollen av spårbarheten. Foderföretagare ska kunna ange alla personer som de har fått livsmedel, foder, djur eller ämne som ska ingå i ett foder av. Foderföretagare ska också kunna tala om vem eller vilka företag som har fått deras produkter. För foderföretagare som omfattas av foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 finns krav på att vissa uppgifter som rör kravet på spårbarhet ska dokumenteras i journaler. Det handlar om att löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt som rör exempelvis inköp av foder. Foderföretagare som inte omfattas av foderhygienförordning (EG) nr 183/2005 måste inte journalföra när det som handlar om spårbarhetskraven. Däremot ska foderföretagen samla information på ett sådant sätt att de kan lämna över information till myndigheterna på begäran Vissa anläggningar behöver även ett godkännande för sin verksamhet I vissa fall behövs även ett godkännande eller en särskild registrering från Jordbruksverket för att en verksamhet med foder ska vara tillåten i en foderanläggning. Detta gäller för de här verksamheterna: Om ett foderföretag använder mjölk eller mjölkprodukter som inte värmebehandlats eller som endast genomgått en enkel pastörisering. Frågan gäller produkter från mejeri, inte egen mjölk som används för till exempel utfodring av egna kalvar. Om bearbetat animaliskt protein används i oblandad form eller om produkter som innehåller kött- och benmjöl som kommer från kategori 2-material används som gödningsmedel. Om lantbrukaren själv blandar in läkemedel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in koccidiostatika i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in fiskmjöl, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller blodprodukter i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren själv blandar in tillväxtfrämjande medel i foder på sin anläggning. Om lantbrukaren säljer icke värmebehandlad spannmål för utfodring av fjäderfä. 33

34 8.2.4 Kontroll av foderanläggningar Den planerade offentliga kontrollen ska enligt artikel 3 i förordningen (EG) 882/2004 vara riskoch erfarenhetsbaserad. På Jordbruksverkets webbplats, finns en vägledning som heter Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Denna vägledning bör användas i planeringen av foderkontrollen. Kontrollfrekvensen på primärproducenternas foderanläggningar bör anpassas så att de motsvarar kravet på minst 1 procent enligt artikel 68 förordning (EU) nr 809/2014, det vill säga ett minimum är att kontrollanten kontrollerar de frågor som finns i den checklista som Jordbruksverket publicerar och som finns att hämta ned från Ladan under Foder/Anläggningsregistret. Vid kontrollen bör Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Foder användas. Denna finns att läsa på Jordbruksverkets webbplats Rapportering av kontrollresultat Alla foderkontroller ska rapporteras in i Konrad. Detta gäller både tvärvillkor och de kontrollpunkter som inte är tvärvillkor. Tvärvillkorskontrollerna ska dessutom rapporteras in i det kommande systemet Atlas som beräknas vara klart under En sammanställning från foderkontrollen ska årligen rapporteras till Jordbruksverket via den enkät som skickas till Länsstyrelserna i slutet av varje kalenderår. Rapporteringen ska finnas hos Jordbruksverket senast den sista februari varje år enligt 6 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:21) och allmänna råd om offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter. 34

35 9 Anvisningar om kontrollprotokoll och checklista Det är kontrollprotokollet och all tillhörande dokumentation som är underlag för länsstyrelsens beräkning av eventuellt avdrag på lantbrukarens stödbelopp när länsstyrelsen har upptäckt ett fel. Det är mycket viktigt att du som kontrollant antecknar noga så att det finns ett bra underlag för den som ska fatta beslut. Daterad fotodokumentation är ofta en fördel om det finns något av relevans att fotografera. Länsstyrelsen ansvarar för att lantbrukaren ges möjlighet att ta del av och kommentera kontrollprotokoll och annat underlag före beslut. Lantbrukaren ska enligt EUbestämmelser underrättas om eventuella överträdelser av tvärvillkoren inom tre månader från kontrollen. Jordbruksverket rekommenderar betydligt snabbare besked till lantbrukaren än så. Länsstyrelsens beslut om avdrag på stöden ersätter inte i något avseende de åtgärder som kommunen eller länsstyrelsen ska vidta enligt miljöbalken eller annan lagstiftning. Länsstyrelsen skickar meddelande om beslut om avdrag och beslut om stödbelopp till lantbrukaren. Lantbrukaren kan överklaga länsstyrelsens beslut. Så här fyller du i kontrollprotokollet: A. Kontrollobjekt Här fyller du i lantbrukarens personuppgifter. Namn, adress och lantbrukarens kundnummer hos länsstyrelsen är obligatoriska uppgifter Specifikt för protokoll livsmedel Verksamhet Beskriv huvudsaklig verksamhet och övrig verksamhet som bedrivs på anläggningen, till exempel spannmålsproduktion och uppfödning av nötkreatur eller frilandsodling av bladgrönsaker och övriga frilandsgrönsaker. Beskrivningen bör följa uppdelningen av branscher enligt Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Med huvudsaklig verksamhet menas den verksamhet som utgör mer än 50 procent av verksamheten inom primärproduktionen. Om det är svårt att avgöra vilken verksamhet som är den huvudsakliga bör den verksamhet som har högst prioritetsklass enligt vägledningen anges som huvudsaklig verksamhet. Kvalitetssäkringssystem Frivilliga första-, andra- eller tredjepartssystem som företag i primärproduktionen använder i sin egenkontroll, till exempel branschriktlinjer, djuromsorgsprogram, mejeriföretagens kvalitetssäkringssystem (till exempel Arlagården) eller certifierade system (till exempel IP, IP Frukt och grönt, Krav). Kvalitetssäkringssystemet ska vara bedömt av Livsmedelsverket och Jordbruksverket och finnas uppräknat i 35

36 Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen. Länk till Livsmedelsverkets (SLVs) samtliga vägledningar Länk till vägledningen om riskklassificering roduktion.pdf B. Kontrollmyndighet Ange vilken kontrollmyndighet du gör kontrollen för. Fyll i ditt namn, din e-postadress och ditt telefonnummer. Kommunerna är från och med 2010 inte utpekade som kontrollmyndigheter för tvärvillkoren. Om länsstyrelsen ändå får in uppgifter om väl dokumenterade tvärvillkorsöverträdelser från kommunernas miljötillsyn är det uppgifter om kommunens inspektör som ska skrivas in i avsnitt B. Kontrollprotokollet behöver i de fallen endast fyllas i med sådant som inte framgår tydligt av den dokumentation länsstyrelsen har fått från kommunen C. Kontroll - allmänt Fyll i namnet på de personer som var med vid kontrollen, till exempel lantbrukaren och eller någon anställd vid jordbruksföretaget. Svara på frågan om lantbrukaren har fått en föranmälan om kontrollen genom att kryssa i aktuell ruta. Om du kryssar i Ja ange datum för när lantbrukaren meddelades. Förutsatt att det inte strider mot kontrollens syfte får kontrollen föranmälas. Anmälan ska begränsas till den minsta tidsperiod som behövs, och får inte överstiga 14 dagar. Anmälan högst tre timmar före planerad ankomst till jordbruksföretaget räknas inte som avisering i detta sammanhang utan kan markeras med Nej. Fyll i datum för kontrollen. Om lantbrukaren vägrade kontroll markera då Ja -rutan. Om du kryssar i Ja, beskriv då under E. Övriga kommentarer på vilket sätt lantbrukaren aktivt vägrade kontrollen. Effekten av att lantbrukaren vägrar en kontroll blir i regel att lantbrukaren inte får några tvärvillkorsrelaterade stöd utbetalda alls för det aktuella året D. Resultat Oavsett frågornas formulering innebär Ja att du vid kontrolltillfället inte har kunnat konstatera någon överträdelse, inte att du garanterar att lantbrukaren vid varje tillfälle under året uppfyller kraven. Markera Nej endast i de fall du konstaterar en överträdelse. Nej ska alltid kombineras med att du beskriver och graderar den konstaterade överträdelsen i avsnitt G. Om en viss fråga inte är aktuell att kontrollera hos lantbrukaren, till exempel för att denne inte använder växtskyddsmedel, ska du markera Ej aktuellt. 36

37 Om du av någon anledning inte har kontrollerat en fråga i samband med en fullständig tvärvillkorskontroll kryssar du i Ej kontrollerat. Lämna en förklaring under E. Övriga kommentarer i ett sådant fall. Ej kontrollerat medför att gården inte kan räknas in i länsstyrelsens obligatoriska kontrollfrekvens varför ytterligare en gård måste tas ut för fullständig tvärvillkorskontroll E. Övriga kommentarer Här kan du lämna övriga uppgifter som är relevanta för kontrollen samt information till och från den som har haft en kontroll. Det vill säga företagaren, djurhållaren och så vidare eller dennes representant F. Underskrift Det finns inget förordningskrav om underskrift, men du som är kontrollant har möjlighet ändå underteckna protokollet G. Bedömning av överträdelse nr När du har hittat en överträdelse ska den bedömas i avsnittet G. Bedömning av överträdelse nr. Fyll i beteckningen på aktuell överträdelse i rubriken, se beteckning eller numrering i avsnitt D. Resultat. Om du har hittat flera överträdelser ska du fylla i ett avsnitt för varje överträdelse. Beskriv överträdelsen så detaljerat som möjligt i fritextfältet. Överträdelsen ska graderas utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet på en skala 1-3 där 3 är allvarligast. Använd de bedömningsvägledningar som finns vid respektive avsnitt nedan. Avsiktlighet bör utredas Ta ställning till om du som kontrollant anser att länsstyrelsen bör utreda om överträdelsen är avsiktlig och därför bör leda till betydligt högre avdragsprocent än vad som gäller vid försummelse. Begreppet avsiktlighet bör endast användas vid mycket allvarliga överträdelser som har skett trots att lantbrukaren haft full vetskap om bestämmelserna. Ett Ja här måste kompletteras med noggrann motivering Mindre överträdelse enligt varningssystemet En överträdelse kan betraktas som mindre endast om kontrollanten vid kontrolltillfället bedömer att överträdelsen a) inte utgör en direkt risk för människors eller djurs hälsa, och b) med hänsyn till dess begränsade allvar, omfattning varaktighet inte ska leda till avdrag i vederbörligen motiverade fall och c) generellt sett inte leder till högre avdrag än 1 procent vid användning av ordinarie bedömningsvägledning. Observera att även om överträdelsen bedöms som mindre så måste du som kontrollant gradera den med bedömningsvärden på vanligt sätt. Graderingen behövs för att överträdelsen ska få genomslag på stöden om det visar sig att lantbrukaren inte utnyttjar möjligheten att rätta till den brist som kontrollanten har konstaterat. 37

38 Information om uppföljningen mindre överträdelser finns i en separat tvärvillkorsvägledning, som du hittar i Handläggarstödet och på Jordbruksverkets webbplats Specifikt för checklista djurskydd Typ av åtgärd som länsstyrelsen beslutar om I de fall det finns tvärvillkorsbrister måste länsstyrelsen fylla i detta avsnitt, och registrera det i DSK-Kontroll, för att Sverige ska kunna uppfylla EU-rapporteringskrav i kommissionens beslut (2006/778/EG) av den 14 april 2006 om minimikrav på insamling av informationer från produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. I kommissionens beslut anges vilka uppgifter från den offentliga kontrollen som varje medlemsstat ska rapportera. Denna rapportering ska gälla EUdirektivens djurskyddskrav och stämma överens med tvärvillkoren. Du ska redovisa vilken eller vilka av följande åtgärder som länsstyrelsen har vidtagit för varje överträdelse. a. Föreläggande eller annan form av påpekande (muntligt och/eller skriftligt) att åtgärda bristen inom 3 månader. Inga övriga åtgärder. b. Föreläggande att åtgärda bristen inom utsatt tid, längre än 3 månader. Inga övriga åtgärder. c. Omedelbara myndighetsåtgärder i form av omhändertagande och omedelbara beslut om förelägganden och förbud enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) (kontrollanten bör ha delegationsrätt för sådant beslut). Beslut om förbud enligt 26 djurskyddslagen kan till exempel innebära att kontrollmyndigheten begränsar antalet djur som får hållas på en viss anläggning eller djurutrymme. Eller förbjuda djurhållaren att använda stallbyggnad eller visst utrymme för djur som inte är lämplig ur djurskydds- och även djurhälsosynpunkt. Åtalsanmälan är också en typ c. Länsstyrelsen ska registrera detta i djurskyddskontrollregistret (DSK) när länsstyrelsen beslutat om en eller flera av ovanstående åtgärder. Vid eventuella kombinationer av åtgärder ska länsstyrelsen markera alla som är relevanta i det enskilda ärendet, till exempel A och C om länsstyrelsen har utfärdat ett föreläggande om åtgärder inom 3 månader och dessutom åtalsanmält djurhållaren. Specifikt för checklista livsmedel Rapportering av genomförd kontroll (rapportering till kommissionen KOM enligt 882/2004) När kontrollen avslutats ska kontrollresultaten rapporteras till Livsmedelsverket enligt Livsmedelsverkets anvisningar till länsstyrelserna om rapportering av livsmedelskontrollen i primärproduktionen Om tvärvillkorsbrister som noterats vid kontrollen följs upp genom extra offentligt kontroll ska resultatet av den extra offentliga kontrollen också rapporteras till 38

39 Livsmedelsverket enligt anvisningarna. Tvingande beslut som fattats med stöd av Livsmedelslagen (2006:804) eller art i förordning (EG) nr 882/2004 ska också rapporteras. Länsstyrelsens beslut om typ av uppföljning av tvärvillkorsavvikelsen avvikelsen/tvbristen dokumenteras på checklistan. Ange extra offentlig kontroll, som kan vara en kontroll på plats eller en administrativ kontroll, eller beslut om åtgärd. 39

40 10 Fågel/habitat Fågel/habitat 1 Har lantbrukaren haft tillstånd när hon/han genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område? Instruktion Kontrollera att lantbrukaren inte utan tillstånd har genomfört en eller flera åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. om lantbrukaren har sökt tillstånd för åtgärder som påverkar Natura området, har länsstyrelsen beviljat tillståndet? att eventuell tillståndspliktig åtgärd har utförts i enlighet med tillståndet, vilket kan kontrolleras i diarium eller med handläggare. att inte åtgärder som beskrivs som hotbild i Natura 2000-områdets bevarandeplan har utförts utan tillstånd eller i strid mot ett sådant tillstånd. Det kan till exempel röra sig om plöjning och sådd i en naturlig gräsmark, eller utlagd gödsel i anslutning till ett vattendrag Kommentar För att få utföra en åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område krävs särskilt tillstånd som normalt söks hos länsstyrelsen. Vilka åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt i det aktuella området anges i en bevarandeplan. Länsstyrelsen tar fram dessa efter samråd med bland annat markägare. De återfinns oftast på länsstyrelsens hemsida och är diarieförda. I bevarandeplanen anges under rubriken hotbild vilka dessa åtgärder kan vara. Lantbrukaren bör samråda med länsstyrelsen innan sådana åtgärder vidtas. Observera att försiktighetsprincipen ska följas, det vill säga redan åtgärder som kan innebära en betydande påverkan omfattas. Det handlar vidare om åtgärder på naturmiljön i området, inte bara enskilda naturtyper och arter. Åtgärden kan också ske utanför, men påverkar Natura 2000-området. Kontrollera innan fältkontrollen om skiftet ligger inom ett Natura 2000-område eller om det ligger så att åtgärder inom skiftet kan påverka ett Natura-2000 område (via vattendrag, grundvatten, ljud eller luft). Kontrollera på länsstyrelsen eller via Naturvårdsverkets Web/VIC-natur (Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbetsverktyg för områdesskyddet). Informationen finns även tillgänglig via kartverktyget, skyddad natur som du hittar på Naturvårdsverkets webbplats, eller via kartverktyget Sveriges Natura 2000-områden som du hittar på Metrias webbplats. Om så är fallet, kontrollera om lantbrukaren har sökt tillstånd för någon åtgärd som på ett betydande sätt kan skada Natura 2000-området. 40

41 Omfattningen bedöms antingen som antalet m 2 eller procentandel av det Natura-2000 område som påverkats. Tabell 1. Bedömningsvägledning Fågel/habitat Allvar Omfattning Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning. <50 m 2 eller <25 % Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras m 2 eller % Skada som är svår eller omöjlig att återställa. >1000 m 2 eller >50 % Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd som är mindre än 10 m 2 eller 5 procent. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka. Miljöbalken (1998:808) 7 kap Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Natura 2000 i Sverige Handbok med allmänna råd 2003:9, Art- och naturtypsvisa vägledningar, Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen kan man fråga lantbrukaren om han tagit del av bevarandeplanen och om han är medveten om vad tvärvillkoret innebär. 41

42 Fågel/habitat 2 Har lantbrukaren skyddat fridlysta växter från åverkan på sin jordbruksmark? Instruktion Tvärvillkoret gäller de fridlysta växtarter som är markerade med N i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Kontrollera att lantbrukaren inte har skadat några fridlysta växter på sin jordbruksmark, om några åtgärder har vidtagits som har skadat fridlysta växter, om anläggningsarbete har utförts i livsmiljöer för fridlysta arter och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter, om det finns tecken på att gödsling, spridning av växtskyddsmedel, dikesrensning eller någon annan åtgärd har utförts som kan ha påverkat naturtyper som är livsmiljö för fridlysta arter, och om lantbrukaren har tagit hänsyn till förekomster av sådana arter Kommentar Innan kontrollen ska du söka information på länsstyrelsen om förekomst av fridlysta arter på den aktuella fastigheten. Om länsstyrelsen inte har några uppgifter kan eventuellt information sökas hos den lokala Naturskyddsföreningen eller botaniska föreningen. Adresser till lokala naturskyddsföreningar och botaniska föreningar finns hos Svenska Naturskyddsföreningen ( respektive Svenska Botaniska Föreningen ( Det är inget krav att länsstyrelsen letar efter information som inte går att få fram på den egna myndigheten. Mer information med uppgifter om arternas biologi och utbredning finns bland annat i Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000 (Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) 2000). För de fridlysta arter som är rödlistade finns artfaktablad hos ArtDatabanken ( Om lantbrukaren är närvarande vid kontrollen ska du fråga om det finns förekomster av fridlysta arter på fastigheten och om lantbrukaren är medveten om vad tvärvillkoret innebär. 42

43 Tabell 2. Bedömningsvägledning Fågel/habitat Allvar Liten skada med möjlighet till omedelbar återställning. Liten skada med möjlighet till återställning utan att naturens tillstånd försämras. Skada som är svår eller omöjlig att återställa. Omfattning Maximalt ett fåtal plantor eller växter. Många plantor eller växter. Stort antal plantor eller växter eller en hel växtlokal. Varaktighet Under 1 år 1-2 år 3 eller fler år Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid en obetydlig ändring av områdets naturtillstånd och gäller en enstaka planta/växt. Varaktigheten får maximalt uppgå till en vecka. Bestämmelse som utgör tvärvillkor Artskyddsförordningen (2007:845) 7. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Art- och habitatdirektivet: Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Åtgärdsprogram för hotade arter och Art- och naturtypsvisa vägledningar, 43

44 11 Kontrollpunkter utarbetade efter nitratdirektivet Flera av de villkor som gäller inom detta verksamhetskrav handlar om hur och när man spridit gödseln. Att kontrollera att lantbrukaren har uppfyllt villkoren kan vara svårt om du inte genomför kontrollen exakt vid den tidpunkt då brukaren har spridit sin gödsel. Kontrollen får därför genomföras med muntliga frågor. Om gödseln nyligen har spridits kan du också genomföra kontrollen ute i fält. Som en hjälp att genomföra kontrollen kan du använda skriften Gödsel och miljö som är framtagen av Jordbruksverket. Skriften finns att hämta på Jordbruksverkets webbplats. Gå in på broschyrer och blanketter och tittat under rubriken miljö och klimat. Gå därefter vidare till trycksaker och välj Ingen övergödning Vnäring 1 Bedriver sökanden jordbruksverksamhet inom nitratkänsligt område? Observera att en lantbrukare som har gården utanför nitratkänsligt område ändå kan bedriva jordbruksverksamhet, t ex. bruka åkermark inom nitratkänsligt område. Ja/nej (om nej-gå vidare till V-skydd. Endast verksamheter inom nitratkänsliga områden omfattas av Vnäring tvärvillkor. Vnäring 2 Finns åkermark inom nitratkänsligt område i Skåne, Blekinge eller Hallands län? Ja/nej (om nej- gå vidare till Vnäring 5) Vnäring 3 Är den totala arealen åkermark större än 5 ha? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 5) Vnäring 4 Är åkermarken höst- eller vinterbevuxen till minst 60 %? Ja/nej Om inte, ange avvikelsen Instruktion Kontrollera att Kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen 44

45 Kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls för att åkermarken ska anses som höst- eller vinterbevuxen Kommentar Den faktiska arealen där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3-10 hektar mark Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62)om miljöhänsyn till jordbruket vad gäller växtnäring, Vnäring 5 Finns åkermark inom nitratkänsligt område i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands eller Västra Götalands län? Ja/nej (Om nej- gå vidare till Vnäring 8) Vnäring 6 Är den totala arealen åkermark större än 5 ha? Ja/nej (Om nej- fortsätt till Vnäring 8) Vnäring 7 Är åkermarken höst eller vinterbevuxen till minst 50 %? Ja/nej Om inte, ange avvikelsen Instruktion Kontrollera att Kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen Kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls för att åkermarken ska anses som höst- eller vinterbevuxen 45

46 Kommentar Den faktiska arealen där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3-10 hektar mark Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 11 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, Vnäring 8 Sprider sökanden gödsel inom nitratkänsligt område? Ja/nej (om nej-gå vidare till Vnäring 32) Vnäring 9 Undviker sökanden att sprida gödselmedel på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark? Ja/nej Om inte, ange avvikelsen Instruktion Kontrollera att Gödsel inte spridits på vattenmättad, översvämmad, frusen eller snötäckt mark Kommentar Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett Bedömningsvägledning Allvar Gödsel från spridningen har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ej aktuell Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön 46

47 Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24. Vnäring10 Används mineralgödsel som innehåller urea? Ja/nej (om nej-gå vidare till Vnäring 13) Vnäring11 Sprids mineralgödsel som innehåller urea på obevuxen mark? Ja/ nej (om nej- gå vidare till Vnäring 13) Vnäring12 Myllas eller brukas gödseln (mineralgödsel som innehåller urea) ned inom 4 timmar? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att mineralgödsel som innehåller urea har myllats eller brukats ned inom 4 timmar efter spridning på obevuxen mark Kommentar Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark Överträdelsen omfattar 3-10 hektar mark Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 47

48 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23. Vnäring 13 Finns jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 17) Vnäring 14 Hålls vid spridning av gödsel ett avstånd på minst 2 meter från åkerkanten som gränsar till vattendrag eller sjö? Ja/nej Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Om marken gränsar till vattendrag så ska ingen gödsel spridas på fältet närmare än 2 meter från åkerkanten. Observera att benämningen vattendrag finns definierat i föreskriften Kommentar När betande djur gödslar räknas inte detta som gödselspridning. Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett Bedömningsvägledning Allvar Gödsel från spridningen har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ej aktuell Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24 a. 48

49 Vnäring 15 Lutar marken mot vattendraget eller sjön mer än 10 %? (vägledning av lutande mark finns i SJVFS 2004:62) Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 17) Vnäring 16 Låter sökande bli att sprida gödselmedel på marken som lutar mer än 10 %? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om gödsling sker på mark som lutar mer än 10 % mot vattendrag Kommentar Bedömningsvärdet för omfattning utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett Bedömningsvägledning Allvar Gödsel från spridningen har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ej aktuell Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenheter för människors hälsa eller miljön Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 24 b. Vnäring 17 Sprids gödsel endast under perioden 1/3 31/10? (Vid skottår under perioden 29/2 31/10) Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen. 49

50 Instruktion Kontrollera att spridning av gödsel inte skett under otillåten tid Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder på 1-3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridning har skett vid tidpunkt då förbud råder på mer än 3 hektar mark Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 25. Vnäring 18 Sprids gödsel inom nitratkänsligt område i Skåne, Blekinge eller Hallands län? Ja/nej (Om nej-gå vidare till Vnäring 27) Vnäring 19 Sker spridning av organiska gödselmedel, inklusive stallgödsel på hösten på ett korrekt sätt? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om gödselspridning på obevuxen mark under hösten (efter 1 aug) följs av höstsådd gröda eller att spridningen gäller fasta gödselslag och genomförs mellan 1 oktober- 31 oktober. Spridning på lerjord -> följs av höstsådd, valfri höstgröda. Spridning på lättare jord än lerjord -> följs av höstoljeväxter. Fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) får spridas på obevuxen mark mellan 1 oktober -31 oktober utan krav på efterföljande sådd Kommentar Definition av lerjord och obevuxen mark finns i SJVFS 2004:62 ( 1). Allmänna råd om lerhaltsbestämning finns också i SJVFS 2004:62 (sid 15). Bedömningsvärdet för omfattningen utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett. 50

51 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har inte skett enligt lagkrav, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har inte skett enligt lagkrav på 1-3 hektar mark. Spridning har inte skett enligt lagkrav på mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 26, 26 a och b. Vnäring 20 Denna fråga utgår, se Vnäring 26. Myllas stallgödsel, som sprids på obevuxen mark ned inom 4 timmar? Vnäring 21 Sker spridning av fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) på hösten på obevuxen mark? Ja/nej (om nej-gå vidare till Vnäring 23) Vnäring 22 Brukas fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) ned vid spridning på obevuxen mark inom 4 timmar? Detta gäller under perioden 1/10-31/10. Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om nedbrukning har skett. Fråga lantbrukaren Kommentar Observera att fjäderfägödsel i detta sammanhang inte ingår i begreppet fasta gödselslag. Fjäderfägödsel kan alltså bara spridas inför höstsådd. Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 1 hektar mark. Överträdelsen omfattar 1-3 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 51

52 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 26 c. Vnäring 23 Sker spridning av flytgödsel i växande gröda (ej fånggröda)? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 25) Vnäring 24 Används korrekt metod för spridning av flytgödsel? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om lantbrukaren använder någon av de tekniker som beskrivs i SJVFS 2004:62, 23 c Kommentar Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 1 hektar mark. Överträdelsen omfattar 1-3 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23 c. Vnäring 25 Sker spridning av stallgödsel på våren/sommaren på obevuxen mark? Ja/nej (Om nej -gå vidare till Vnäring 27) Vnäring 26 Myllas gödseln ned inom 4 timmar från spridning? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen. 52

53 Instruktion Kontrollera att nedmyllning skett. Fråga lantbrukaren Kommentar Definitionen av myllning finns i SJVFS 2004:62, 1. Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska areal där överträdelsen skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 1 hektar mark. Överträdelsen omfattar 1-3 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 23b. Vnäring 27 Sprids gödseln inom nitratkänsligt område i andra områden än Skåne, Blekinge eller Hallands län? Ja/nej Om nej gå vidare till Vnäring 32. Vnäring 28 Sker spridning av organiska gödselmedel, inklusive stallgödsel på hösten (efter 1 augusti)? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 32) Om inte, beskriv avvikelsen. Vnäring 29 Sker spridning av organiska gödselmedel inklusive stallgödsel på hösten på korrekt sätt? Observera undantag av fruktsaft. Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om gödselspridning på obevuxen mark under hösten (efter 1 aug) följts av höstsådd. Fråga lantbrukaren. Fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) får spridas på obevuxen mark under period 1 oktober-31 oktober utan krav på höstsådd. 53

54 Kommentar Definition av obevuxen mark finns i SJVFS 2004:62, 1. Bedömningsvärdet för omfattningen utgår från den faktiska areal där överträdelsen har skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har inte skett enligt lagkrav, men på mindre än 1 hektar mark. Spridning har inte skett enligt lagkrav på 1-3 hektar mark. Spridning har inte skett enligt lagkrav på mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 28 a, b och c. Vnäring 30 Sker spridning av fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) på obevuxen mark under perioden 1 oktober 31 oktober? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 32) Vnäring 31 Brukas fasta gödselslag (ej fjäderfägödsel) ned vid spridning på obevuxen mark under perioden 1 oktober 31 oktober inom 12 timmar? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om nedbrukning skett. Fråga lantbrukaren Kommentar Observerar att fjäderfägödsel i detta sammanhang inte ingår i begreppet fasta gödselslag. Fjäderfägödsel kan enbart spridas inför höstsådd (eller i växande gröda). Bedömningsvärdet för omfattning utgår ifrån den faktiska arealen där överträdelsen skett Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 1 hektar mark. Överträdelsen omfattar 1-3 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 3 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 54

55 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 28 d. Vnäring 32 Sprids stallgödsel och andra organiska gödselmedel? Ja/nej (Även om svaret är nej så gå vidare med Vnäring 33 och Vnäring 34, men sätt ej aktuellt på Vnäring ) Vnäring 33 Sker införsel eller bortförsel av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel? Ja/nej (Om nej gå vidare till Vnäring 35) Vnäring 34 Finns dokumentation om införsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel eller bortförsel av stallgödsel? Observera att jordbruksföretag med mindre än 10 djurenheter inte om fattas av krav på dokumentation på bortförsel av stallgödsel. Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera om dokumentation finns. Fråga lantbrukaren Kommentar Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av t.ex. data- eller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen/kontrollanten. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs enligt bestämmelserna. 55

56 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Dokumentationen finns men upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma till- eller bortförda gödselmängder saknas Dokumentationen finns men ca % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma till- eller bortförda gödselmängder saknas. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Dokumentation saknas helt, eller dokumentation finns men mer än ca 75 % av de uppgifter som är av betydelse för att kunna bedöma tilleller bortförda gödselmängder saknas. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, Vnäring 35 Är arealen tillräcklig i förhållande till tillförsel av fosfor via stallgödsel och andra organiska gödselmedel? Observera att jordbruksföretag med högst 10 djurenheter inte omfattas av kravet vad gäller gödseln från de egna djuren. Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktioner Kontrollera om tillräcklig spridningsareal finns för stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Räkna in eller räkna bort stallgödsel eller organiska gödselmedel som förts in eller förts bort. Fråga lantbrukaren Kommentarer En överträdelse bedöms endast i omfattning. Omfattningen bedöms utifrån hur mycket spridningsareal som saknas. Saknas en redogörelse som styrker att stallgödsel förts bort från företaget får man utgå från att gödseln spridits i verksamheten. Jordbrukaren har ett ansvar för att kunna lämna uppgifter om vilka mängder gödsel som uppkommer (djurslag, antal djur, mängd gödsel och fosfor) och vilka spridningsarealer som finns (t.ex. från SAM ansökan). Definition av spridningsareal finns i SJVFS 2004:62, För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar jordbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, ålder på djur (gruppering), antal djur, kg P/år/djur, antal ha, totalt behov antal ha, befintligt antal ha. Schablonvärden för fosforinnehåll i djurgödsel finns i SJVFS 2004:62, Bilaga 8. 56

57 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 22 kg men mindre än 25 kg fosfor per hektar. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande kg fosfor per hektar. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel har i genomsnitt spridits i mängder motsvarande mer än 35 kg fosfor per hektar. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 8, 10, Vnäring 36 Fördelas stallgödsel och andra organiska gödselmedel över hela spridningsarealen under en 5 årsperiod? Observera att jordbruksföretag med högst 10 djurenheter inte omfattas av kravet vad gäller gödseln från de egna djuren. Ja/nej Om inte, beskriva avvikelsen Instruktioner Kontrollera att gödseln spridits på all spridningsareal som redovisats. Fråga lantbrukaren Kommentar Om spridningen det senaste året inte översteg 22 kg P per hektar via stallgödsel eller andra organiska gödselmedel på spridningsarealen, behöver du inte göra någon närmare kontroll över en sammanhängande 5-årsperiod Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har inte skett på hela spridningsarealen, men spridning har skett på mer än 90 % av spridningsarealen. Spridning har skett på % av spridningsarealen Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridning har skett på mindre än 60 % av spridningsarealen. 57

58 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 17. Vnäring 37 Är spridningsarealen tillräcklig för att inte kvävetillförseln (totalkväve) via stallgödsel överstiger 170 kg per hektar och år? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktioner Kontrollera om det finns tillräcklig spridningsareal i förhållande till den kvävetillförsel som görs via stallgödsel. Fråga lantbrukaren. Summera all spridningsareal och all använd stallgödsel för ett år. Tillförseln får inte överstiga 170 kg kväve per hektar i genomsnitt för ett enskilt år Kommentarer Schablonvärden för kväveinnehåll i stallgödsel finns i SJVFS 2004:62, bilaga 9. Observera att det i detta fall handlar om totalkväve Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 3 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 3-10 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 10 hektar mark. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 19 a. Vnäring 38 Har tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd varit högst 60 kg/ha för oljeväxter och högst 40 kg/ha för övriga grödor? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktioner Kontrollera om tillförseln av lättillgängligt kväve varit högst 60 kg/ha för oljeväxter och högst 40 kg/ha för övriga grödor. Fråga lantbrukaren. 58

59 Kommentar All kväve i mineralgödsel anses vara lättillgänglig. För stallgödsel eller andra organiska gödselmedel är det andelen ammoniumkväve som räknas som lättillgänglig. Om lantbrukaren gjort en enklare kväveprovtagning av ammoniumkväve vid spridningstillfället så är det helt ok att använda detta resultat för bedömning av mängden lättillgängligt kväve. Det finns även schablonvärden för ammoniumkväve i stallgödsel i SJVFS 2004:62, bilaga Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Spridning har skett i strid med bestämmelserna, men på mindre än 3 hektar mark. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 3-10 hektar mark Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 10 hektar mark. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 19 b. Vnäring 39 Finns dokumentation om planerad tillförsel av kväve via gödselmedel utifrån grödornas behov? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktioner Kontrollera om dokumentation finns om beräkning av kvävetillförsel via gödselmedel utifrån förväntad skörd. Beräkningen ska vara justerad med hänsyn till markens kväveinnehåll (stallgödsels långtidseffekt, förfruktseffekt och eventuell mulljord) och eventuell tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Kommentar En växtodlingsplan är den vanligaste formen av dokumentation, men annat sätt att dokumentera är tillåten. Exempel på tabell för beräkning finns i SJVFS 2004:62, Bilaga 6. I de fall någon punkt inte är relevant, t.ex. stallgödselns långtidseffekt eller mulljord, ska detta vara noterat i dokumentationen. Mer beskrivning om kravet finns i skriften på Gödsel och Miljö på jordbruksverkets webbplats. 59

60 Bedömningsvägledning Allvar Dokumentation saknas för mindre poster som långtidseffekt av stallgödsel, förfruktseffekt, och hänsyn till mulljord i beräkningen. Ej aktuell Omfattning Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Dokumentation saknas för viktiga poster exempelvis total gödselgiva, stallgödselgiva och behov av mineralgödselkväve. Detta medför att en beräkning för planerad kvävegödsling inte kan styrkas, alternativt ingen dokumentation finns. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 20. Vnäring 40 Har lantbrukaren mer än två djurenheter? Ja/nej (Om nej inga fler Vnäringsfrågor) Vnäring 41 Finns tillräcklig lagringskapacitet för stallgödseln? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktioner Kontrollera att Lagringskapaciteten, det vill säga storleken på utrymmet, uppfylls Det finns en dokumenterad beräkning av lagringsvolymen Relevanta faktorer ingår i beräkningen Kommentar Lagring av gödsel direkt på mark utomhus kan inte räknas som lagringskapacitet (se SJVFS 2004:62, 7). Däremot får lagring inne i stallbyggnader, exempelvis en djupströbädd, räknas in (se SJVFS 2004:62, 6). I förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, anges lagringskapaciteten i antal månader och därför används detta för bedömningskriteriet 60

61 omfattning. Det innebär att den faktiska volym som motsvarar till exempel nivå 1 kommer att vara olika i olika verksamheter beroende på hur stor gödselproduktion de har. Du ska bara bedöma uppfyllande av miniminivån utifrån förordningen. Det är lantbrukaren som ansvarar för att kunna redogöra för beräkningen. Du som kontrollant ska alltså inte behöva ta fram denna dokumentation. För att öka spårbarheten i hur vi kontrollerar lantbrukarens uppgifter ska du göra en enkel notering i en tabell som sparas i kontrollakten och som visar hur du verifierat uppgifterna. Exempel på vad tabellen kan innehålla är djurslag, antal djur, m 3 /djur, totalt behov m 3, befintlig lagringskapacitet. Lagringskapacitet Känsliga delar av Skåne, Halland Övriga känsliga områden Blekinge och Gotland samt Öland och känsliga kustområden Antal djurenheter Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning Nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning Fler än mån 10 mån 8 mån 10 mån Fler än 10 8 mån 10 mån 6 mån 10 mån upp till 100 Fler än 2 upp till 10 6 mån 6 mån 6 mån 6 mån Lantbrukarens dokumentation behöver inte vara skriftlig utan kan bestå av till exempel dataeller ljudmedia som lantbrukaren på begäran gör åtkomlig för länsstyrelsen. Oavsett dokumentationens form ska den innehålla de uppgifter som krävs i bestämmelserna som utgör tvärvillkor Bedömningsvägledning Lagringskapacitet Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mindre än 1 månad fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under 1-2 månader fattas. Lagringskapacitet motsvarande en gödselproduktion under mer än 2 månad fattas. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Dokumentations brister Allvar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Omfattning Dokumentation finns men upp till ca 25 % av de uppgifter som är av betydelse för Dokumentation finns men ca % av de uppgifter som är av betydelse för Dokumentation saknas helt, eller dokumentation finns men mer än 75 % av 61

62 bedömning av lagringskapaciteten saknas. bedömning av lagringskapaciteten saknas. Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6. de uppgifter som är av betydelse för bedömning av lagringskapaciteten saknas. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4, 4 a-b, 6-7. Vnäring 42 Är lagringen utformad så att avrinning eller läckage inte sker till grund- eller ytvatten? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att lagringsutrymmet är utformat så att avrinning eller läckage inte sker till omgivningen Kommentar Du ska bedöma utformningen på den del av lagringsutrymmet som behövs för att uppfylla kraven på lagringskapacitet enligt förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (1998:915). Du ska bedöma utformningen på det lagringsutrymme som faktiskt finns. Saknas lagringskapacitet ska du bedöma överträdelsen enligt Vnäring 41. Du ska bedöma överträdelsen av utformningskravet endast utifrån dess allvar. Allvaret graderas utifrån om det sker läckage eller inte och vilken påverkan läckaget bedöms ha på omgivningen. 62

63 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Läckage eller avrinning kan ske eller har skett men bedöms inte leda till olägenhet för miljön eller människors hälsa. Ej aktuellt Läckage eller avrinning kan ske eller har skett och bedöms kunna leda till eller har lett till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 7. 63

64 12 Växtskydd Kontrollpunkterna utarbetade efter regelträdet för förordningen av utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Vskydd 1 Använder lantbrukaren växtskyddsmedel? Kommentar Oavsett svar leder denna fråga inte till någon avvikelse. Vid svaret Nej behöver inte resterande Växtskyddsfrågor besvaras. Vid Ja gå vidare. Om betat utsäde används är det inte en användning av växtskyddsmedel. Vskydd 2 Används endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Läs igenom vad som står i sprutjournalen eller motsvarande dokumentation och kontrollera därefter att de växtskyddsmedel som används är godkända i Sverige. Titta i sprutboden eller motsvarande för att se vilka preparat som finns där Kommentar Kontrollera att För att kontrollera att preparatet är godkänt, kontakta Kemikalieinspektionen (KemI) eller sök efter preparatet i bekämpningsmedelsregistret via KemI:s webbplats Växtskyddsmedel som inte är godkända får användas i försök under förutsättning att försöksorganisationen har ett beslut från KemI. Det är inte olagligt att ha preparat som inte längre är godkända i sitt förråd. För preparat som har köpts innan en ändring av villkoren har beslutats, gäller att de får användas på det sätt som anges i märkningen. Användaren har ingen skyldighet att kontrollera att villkoren för hur produkten får användas har ändrats. Därför kan det som står i märkningen på förpackningen och det som står i KemI:s databas skilja sig åt. En produkt som är inköpt före ikraftträdandedatumet får användas på sätt som framgår av märkningen så länge som produkter är godkänd eller till och med det datum som framgår av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel. 64

65 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Ej aktuell Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt. Omfattning Ej aktuell Punktbehandling Bredspridning Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 3 Används växtskyddsmedlen till rätt gröda? Om inte, beskriv avvikelsen. Ange gröda eller användningsområde Instruktion Kontrollera att lantbrukaren bara använder växtskyddsmedlen till de grödor som framgår av villkoren Kommentar, allmänt om etiketter och villkor Var uppmärksam på att olika versioner av etiketter eller bruksanvisningar kan förekomma och det går inte alltid att avgöra vilken som är den senaste. I sådana fall bör du vara restriktiv med att betrakta det som en överträdelse. Se också kommentaren till om vad som gäller för äldre förpackningar. För flera användningsvillkor finns det ingen skyldighet att dokumentera uppgifterna, till exempel vilken avdriftsreducerande utrustning som används. Villkor om avdriftsreducerande utrustning är ett exempel på villkorade skyddsåtgärder. I praktiken får ofta därför kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om du inte anländer när bekämpningsarbetet pågår. Vissa saker kan ändå gå att kontrollera i fält, exempelvis om det finns permanent bevuxna skyddszoner. Även om lantbrukaren inte själv utför bekämpningen måste dokumentationen finnas på gården, för att uppfylla livsmedels- och foderbestämmelserna. Den som utför bekämpningen är skyldig att föra dokumentationen och förvara originalet, men lantbrukaren måste se till att få kopior från den som utfört bekämpningen. Om det handlar om energigrödor eller annan odling som inte har med livsmedels- eller foderproduktion att göra räcker det att lantbrukaren kan skaffa fram kopior inom den tid som kontrollmyndigheten begär. Verksamhetskravet utgörs av de villkor som står om användningen på etiketten, med eventuellt tilläggsblad som är fäst direkt på förpackningen. I de fall förpackningarna är små får informationen finnas på märkningssedlar eller bipacksedlar. 65

66 Det finns två undantag och det är de preparat som har fått dispens (Nödsituationer på växtskyddsområdet, enligt Art 53 i förordning (EG) nr 1107/2009) eller så kallad UPMA (Utvidgning av produktgodkännande för mindre användningsområden, enligt Art 51 i förordning (EG) nr 1107/2009). Det finns en speciell ingång för dispenser i bekämpningsmedelsregistret på Observera att bekämpningsmedelsregistret har förnyats och att just denna del inte är uppdaterad i alla delar. Eventuellt behöver du ringa till KemI för att veta om det finns ett undantag eller till dispensinnehavaren för att få reda på villkoren för dispensen. En UPMA är en form av dispens som innebär att KemI fattar ett beslut om utvidgat användningsområde för ett preparat. Det vanligaste är att preparatet får användas i ytterligare någon gröda. Användningen finns inte med i märkningen. Det som KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller som verksamhetskrav. I dessa fall får man leta upp vad som gäller i bekämpningsmedelsregistret. Dispenser och UPMA är vanligast inom trädgårdsområdet Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuell Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt till den grödan Användning av ett växtskydds-medel som inte är godkänt till den grödan Omfattning Ej aktuell Enstaka Bredspridning punktbehandling Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Vskydd 4 Används växtskyddsmedel till rätt sorts användningsområde? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att lantbrukaren bara använder växtskyddsmedlen till de områden och som framgår av villkoren. Med område avses att växtskyddsmedlet kan vara godkänt att användas i ett lager eller för en användning som inte är bunden till en gröda, till exempel totalbekämpning av ogräs Kommentar Se

67 Bedömningsvägledning Allvar Ej aktuellt Växtskyddsmedel har använts till område som det inte är tillåtet för Växtskyddsmedel har använts till område som det inte är tillåtet för Omfattning Enstaka Bredspridning punktbehandling Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 5 Används växtskyddsmedlet vid rätt tidpunkt enligt etiketten? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att Datumet för bekämpning överensstämmer med villkoren i märkningen Kommentar Det kan vara svårt att bedöma om användning har skett vid en tidpunkt som stämmer med märkningen. I sprutjournalen antecknas datum för bekämpning. Villkoret utgörs ofta av ett utvecklingsstadium för grödan och det kräver stor kunskap att kunna avgöra om det är rimligt att grödan kan ha befunnit sig i det utvecklingsstadiet vid det datumet. Se även Bedömningsvägledning För frågorna, Vskydd 5 (tidpunkt), Vskydd 6 (syfte), Vskydd 7 (dos),vskydd 8 (karens), Vskydd 9 (antal behandlingar), Vskydd 10 (behandlingsintervall), Vskydd 11, (tid mellan plantering och sådd) ska en bedömning göras för varje fråga för sig. Om det finns ett brott mot villkoret i den aktuella frågan ska det anses som en grad 1om villkoren för övriga frågor är uppfyllda. Finns det en avvikelse för denna och någon annan av frågorna är det en två på dessa båda frågor. Finns det en avvikelse för tre eller flera frågor så ska dessa anses vara av grad 3. Omfattning: Bedömningen sker utifrån hur stor del av lantbrukarens totala odlade arealer åkermark som villkoret inte har uppfyllts på under innevarande säsong 67

68 Allvar Villkoren för denna fråga är inte uppfyllt Villkoren för denna fråga + ytterligare någon av frågorna 5-11 är inte uppfyllda Villkoren för denna fråga + ytterligare några av frågorna 5-11 är inte uppfyllda Omfattning Under 25 % % Upp till 100 % Varaktighet Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 6 Används växtskyddsmedlet i rätt syfte enligt etiketten? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att växtskyddsmedlet har använts för det syfte som finns angivet på bruksanvisningen. Med syfte avses att ett växtskyddsmedel kan vara godkänt för att användas mot till exempel svamp, ogräs, tillväxtreglering eller totalbekämpning av ogräs Kommentar Att anteckna syftet med bekämpningen är ett nytt krav i sprutjournalen Se även Bedömningsvägledning Se Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 7 Respekterar lantbrukaren reglerna för rätt dos av växtskyddsmedel för att undvika överdosering? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att högst de doser som framgår av märkningen har använts. 68

69 Kommentar Dosen kan ha överstigits både genom att en enstaka dosering varit för hög eller att den sammantagna doseringen vid flera tillfällen överstigits. Det är bara vissa växtskyddsmedel som har villkor som innebär att en högsta sammantagen dos får användas. För att kontrollera det behöver man titta på om flera bekämpningar gjorts i samma gröda med samma preparat. Det är inget tvärvillkor att man måste använda hela den rekommenderade dosen. Man får använda en lägre dos, så kallad dosreducering. Vanligt vid exempelvis preparatblandningar eller under vissa förutsättningar som en åtgärd för att hålla nere bekämpningsmedelsanvändningen Bedömningsvägledning Se Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 8 Har karenstid mellan användning av växtskyddsmedlet och skörd respekterats? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Titta i sprutjournalen när behandling skett. Fråga lantbrukaren när produkten togs ut ur lagret Kommentar Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta sista behandlingstidpunkt och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium. Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring. Se även

70 Bedömningsvägledning Se Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 9 Används växtskyddsmedel endast så många gånger per år som är tillåtet? Om inte, beskriv avvikelsen. Detta framgår av sprutjournalen och innebär att man måste se om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel Kommentar Det är inte alla växtskyddsmedel som har villkor om maximala antalet behandlingar. För att kontrollera om maximala antalet behandlingar kan ha överstigits krävs att man tittar i sprutjournalen om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel. Det är inget krav att dokumentationen är förd så att man enkelt kan läsa hur varje fält har behandlats. Se även Bedömningsvägledning Se Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 10 Används växtskyddsmedel med rätt behandlingsintervall? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Detta framgår av sprutjournalen och innebär att man måste se om flera behandlingar har gjorts i samma gröda med samma växtskyddsmedel. 70

71 Kommentar Det är inte alla växtskyddsmedel som har villkor om behandlingsintervall. Behandlingsintervallet kan antingen vara angivet som antal dagar och då ofta inom ett intervall, men det kan också vara angivet som att första behandling får ske i ett visst utvecklingsstadium hos grödan och därefter upprepas när det gått ett visst antal dagar. Se även Bedömningsvägledning Se Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) Vskydd 11 Följs tid mellan användning av växtskyddsmedel och sådd/plantering av grödan? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Fråga lantbrukaren när grödan har sått eller planterats och stäm av det mot när växtskyddsmedel har använts som du ser i sprutjournalen Kommentar Det finns inget krav på att dokumentera när grödan har såtts eller planterats. Det är ovanligt att ett växtskyddsmedel har ett villkor för detta, det är i princip bara något enstaka ogräsmedel som används innan sådd eller plantering. Se även Bedömningsvägledning Se Vskydd 12 Uppfylls "Övriga villkor" för produkten vid användning av växtskyddsmedlet? Om inte, beskriv avvikelsen? Instruktion Läs villkoren för preparatet och fråga lantbrukaren hur det uppfylldes. Beroende av vilket villkoret är kan det eventuellt gå att kontrollera på plats. 71

72 Kommentar I de flesta fall finns det inget kontrollerbart under denna kontrollpunkt. För en del preparat kan det finnas begränsningar i användandet av växtskyddsmedlet för att skydda hälsan för distributörer, användare, personer i närheten, boende, konsumenter eller arbetstagare eller för att skydda miljön, som inte täcks upp av övriga kontrollpunkter. Det kan exempelvis gälla specifika krav kring utrustning och bevuxen skyddszon sådana begränsningar ska i så fall finnas angivna på etiketten. Villkor om avdriftsreducerande utrustning är ett exempel på villkorade skyddsåtgärder. I praktiken får därför ofta kontrollen baseras på befintlig dokumentation av redan utförd bekämpning, om du inte anländer när bekämpningsarbetet pågår. Ett annat mycket ovanligt exempel är karenstiden för produkten Fazor som används för groningshämmande behandling i lök före skörd. Löken får sedan inte säljas till konsument före februari året efter behandlingen. För odlaren kan det vara svårt eller omöjligt att ha rådighet över detta eftersom löken kan ha sålts eller lagrats in hos uppköpare. Se även Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009) 72

73 13 Hormoner Kapitlet om hormoner är uppbyggt på ett lite annorlunda sätt. Kontrollpunkterna som finns i kontrollprotokollet finns som en siffra efter varje stycke Instruktion Hormoner får inte användas i tillväxtbefrämjande syfte och får endast tillföras under vissa omständigheter, till exempel i samband med fertilitetsstörningar. Det innebär att djur som hålls för slakt inte får behandlas med hormoner Vilka djurslag? Kontrollera först vilka djurslag som djurhållaren föder upp i företaget (generellt ska det kontrolleras att endast godkända hormoner för aktuella djurslag används). Syftet med användningen av hormoner i djurhållningen ska även kontrolleras). Kontrollpunkt Hormon 1. Om inga av de uppräknade djurslagen finns på företaget kan resten av kontrollpunkterna besvaras med Ej aktuell Finns det tecken på att hormoner används? Kontrollera om det finns något som tyder på användning av substanser som framgår av bestämmelserna, om du ser onormalt muskulösa djur, dokumentation på gården eller förekomst av misstänkta förpackningar, sprutor eller liknande. Tillkalla veterinär vid behov för hjälp med bedömning och provtagning om det finns misstanke om användning av förbjudna preparat. Kontrollpunkt Hormon Endast hormoner i visst syfte Kontrollera att hormoner används i djurhållningen endast i syfte att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder eller synkronisera brunst. Kontrollpunkt Hormon Endast godkända preparat Endast godkända veterinärmedicinska läkemedel ska användas och dessa ska administreras enbart av veterinär eller av veterinär utsedd person och enligt tillverkarens instruktioner. Markera bristen om hormoner används utanför sådana användningsområden d.v.s. det används på annat sätt. Markera tvärvillkorsbrist om ämnena har tillförts i form av implantat. Kontrollpunkterna Hormon 4, 8, 10, Kontrollera dokumentation Kontrollera om dokumentation (stalljournal och/eller läkemedelsjournal) innehåller slag av behandling och datum för behandlingen, slag av produkt och djurets identitet. Markera tvärvillkorsbrist om dokumentation saknas eller är bristfällig. 73

74 Kontrollpunkterna Hormon 5, 11, 16, Bedömningsvägledning journalföring Hormon 5,11,16, Allvar Journalföringskraven för behandlingen har inte respekterats. Ej aktuellt Halter av minst ett förbjudet preparat påvisas. Omfattning Överträdelsen berör ett djur. Överträdelsen berör 2-3 djur. Överträdelsen berör mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås. Flera tillfällen under senaste halvåret. Återkommande tillfällen under mer än ett halvår Kontrollera om tecken på avyttrande av hormonbehandlade djur Kontrollera om det finns tecken på att lantbrukaren har avyttrat hormonbehandlade djur på ett sätt som strider mot bestämmelserna eller uppföljning av inkomna anmälningar från slakterier. Kontrollpunkterna Hormon 18, 19, 21. Kontrollera om villkoren för användning av allyltrenbolon och beta-stimulerande substanser på hästar och kor uppfylls. Kontrollpunkterna Hormon 6, 7, 9, Kontroll i medicinskåp Kontroll görs i medicinskåp eller motsvarande, behandlingsbevis, kvitton eller annan inköpsdokumentation för att upptäcka att hormoner/läkemedel som används i djurhållningen är godkända och anskaffats på veterinärordination. Kontrollera att betastimulerande substanser inte förvaras på företaget. Kontrollpunkt Hormon Brunstsynkronisering Markera tvärvillkorsbrist om östradiol 17-β ges i avelstekniskt syfte. Hormoner som innehåller östrogen (utom östradiol 17-β), androgen eller gestagen verkan får ges vid brunstsynkronisering eller vid förberedande av donatorer och recipienter vid embryotransfer. Kontrollpunkt Hormon Slaktdjur Kontrollera om det finns något som tyder på att slaktdjur inklusive uttjänta avelsdjur under sin gödningsperiod har behandlats med hormoner. Kontrollpunkt Hormon

75 Kontrollera att karensregler följs Markera tvärvillkorsbrist om karenstidsreglerna inte följs. Vid försäljning av behandlade djur eller produkter från dem ska djurhållaren följa karenstidsregler och skickar djur till slakt efter karenstiden har utgått. Hästar med högt värde får säljas innan karenstiden har gått ut under förutsättning att villkoren för tillförseln har uppfylls och att behandlingen finns angiven i hästpasset. Hästar med högt värde menas t.ex. särskilt kapplöpningshästar, tävlingshästar, cirkushästar eller hästar avsedda för betäckning. Kontrollpunkterna Hormon 19, 20, Bedömningsvägledning karenstider Hormon Allvar Omfattning Varaktighet Veterinärintyg saknas men den som övertagit djuret/djuren har ändå gjorts medveten om att karenstid pågick. Behandlade djur har inte slaktats. Överträdelsen berör ett djur. Enstaka tillfälle under senaste månaden, eller varaktighet kan inte fastslås. Behandlade djur har skickats till slakt inom karenstiden men inget kött har nått marknaden, eller har omedelbart återkallats.* Överträdelsen berör 2-3 djur. Flera tillfällen under senaste halvåret. Behandlade djur har skickats till slakt inom karenstiden och kött har nått ut på marknaden utan att återkallas.* Överträdelsen berör mer än 3 djur. Återkommande tillfällen under mer än ett halvår. Förutom överträdelser som kontrollmyndighetens personal upptäcker vid kontroll på gården ska kontrollen även genomföras när länsstyrelsen konstaterar överträdelser efter utredning av ärenden från Livsmedelsverkets restsubstanskontroll. Artiklarna 3-5 och 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG. Motsvarighet i svenska bestämmelser 2 kap Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning. 75

76 Bedömning I praktiken är det endast via provtagning och sakkunnig utredning av omständigheterna i det enskilda fallet det går att konstatera en överträdelse i bedömningen för tvärvillkorbrist. 76

77 14 Anmälan och förebyggande av TSEsjukdomar hos djur TSE 1 Håller eller föder den sökande upp idisslare i sin verksamhet? Ja/nej TSE 2 se instruktion Foder 33 (kapitel 16) Följs regeln om att inte utfodra idisslare med foder som innehåller protein från däggdjur, med undantag för bl.a. mjölk och mjölkprodukter till kalvar? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Se Foder - kapitel 16 -Foder 33 Artikel 7.1 och 3 (EG) 999/2001 TSE 3 Har den sökande haft anledning att misstänka fall av BSE, Scrapie, Nor 98 eller annan TSE-sjukdom under senaste året? Ja/nej TSE 4 Har det omedelbart gjorts en anmälan när det funnits anledning att misstänka fall av BSE, Scrapie, Nor 98 eller annan TSE-sjukdom hos något djur som befunnit sig i lantbrukarens vård? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att anmälningsplikten är uppfylld i de fall det funnits uppenbara symptom på någon TSE-sjukdom eller lantbrukaren av andra skäl borde ha misstänkt att TSE-sjukdom fanns i besättningen. För att kontrollera detta kan det vara nödvändigt att kontakta djurägarens veterinär, länsstyrelsen eller jordbruksverket Kommentar Djurägaren/djurhållaren ska kontakta veterinär om han/hon har anledning att misstänka en TSE-sjukdom. Om veterinären fortfarande misstänker TSE-sjukdom ska denne anmäla misstanken till länsstyrelsen och jordbruksverket. 77

78 Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits skäl att misstänka TSE-sjukdom i besättningen ska ej aktuellt markeras i kontrollprotokollet Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Varaktighet Har inte anmält till veterinär trots att det funnits anledning att misstänka sjukdom, grundat på annat än synliga sjukdomstecken Överträdelsen berör ett djur Det har gått högst 3 dagar sedan anmälan borde ha gjorts Har inte anmält till veterinär trots synliga sjukdomstecken. Överträdelsen berör 2-3 djur Det har gått 4-7 dagar sedan anmälan borde ha gjorts Har inte anmält till veterinär trots specifika sjukdomstecken. Överträdelsen berör mer än tre djur Det har gått mer än en vecka sedan anmälan borde ha gjorts. Artikel 11(EG)999/2001 TSE 5 Har besluten från Jordbruksverket följts avseende misstänkta och eller konstaterade fall av TSE-sjukdomar? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att de beslut som jordbruksverket har fattat har efterlevts. Kontrollera via CDB om några nötkreatur förflyttats under period då besättningen haft förflyttningsrestriktioner på grund av misstänkt eller konstaterad TSE-sjukdom. Kontrollera att de djur som bedömts som riskdjur har avlivats och destruerats. 78

79 Vid fall av NOR98/ atypisk scrapie kontrollera att utökad provtagning på får över 18 månaders ålder har skett. Detta kan göras genom att kontrollera att det finns leveranssedlar från svensk lantbrukstjänst på alla självdöda eller avlivade får över 18 mån, eller om provtagning ordnats på annat sätt, provsvar från laboratoriet. Kommentar: Jordbruksverket skickar kopia av beslut om restriktioner till länsstyrelsen för kännedom. Det går också att få information direkt från enheten för idisslare och gris på jordbruksverket. Lista på provtagna djur kan beställas från Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Vid eventuella fall av BSE eller scrapie finns det en utsedd veterinär som ska kontrollera och övervaka att beslutade åtgärder efterlevs. Om det inte finns eller under kalenderåret har funnits några TSE-restriktioner gällande besättningen ska Ej aktuellt markeras Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Djur har flyttats till ägarens andra och närliggande egendom i dennes egna fordon. Djur har inte provtagits enligt beslut om utökad övervakning. Djur har flyttats till ägarens andra egendom. Djur har flyttats till annan lantbrukare eller till annat land eller levererats till slakt. Riskdjur har inte avlivats enligt beslut. Omfattning 1 djur 2-3 djur Mer än 3 djur. Det misstänkta alternativt positiva djuret har flyttats. Varaktighet Ett enstaka välmotiverat tillfälle (till exempel av djurskyddsskäl) Flyttning utan välgrundat motiv, utförd senaste veckan Upprepade tillfällen sedan starten av avspärrningen Artikel 12 och 13 (EG) 999/

80 TSE 6 Förs nötkreatur, får, getter och deras sperma, ägg och embryon ut till andra medlemsländer? Ja/nej Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 7 För den sökande ut levande nötkreatur? Ja/nej TSE 8 Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för utförsel av levande nötkreatur? Ja/nej Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera i stalljournalen och vid behov i CDB om djur har förts ut till annat land. Kontrollera i TRACES om djur som förts ut från landet har ett hälsointyg Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär. En djurägare som för ut djur ska vara registrerad hos jordbruksverket. Om en djurägare har fört ut ett djur utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet. Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg har inte upprättats. Omfattning 1 djur 2-3 djur. Mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än 2 tillfällen 80

81 Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 9 För den sökande ut sperma, ägg eller embryon från nötkreatur? Ja/nej TSE 10 Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för sperma, ägg eller embryon från nötkreatur? Ja/nej Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera i TRACES att det finns ett hälsointyg för de aktuella sändningarna/utförseln. Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär. En djurägare som för ut sperma, embryon eller ägg från djur ska vara registrerad hos jordbruksverket. Om en djurägare har fört ut djurprodukter utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet. Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg har inte upprättats. Omfattning 1 sändning 2-3 sändningar. Mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två tillfällen Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/

82 TSE 11 För den sökande ut levande får och getter? Ja/nej TSE 12 Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för utförsel av levande får och getter? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera i stalljournalen om djur förflyttats ut ur landet. Kontrollera i TRACES om djur som förts ut från landet har ett upprättat hälsointyg. Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär. En djurägare som för ut djur ska vara registrerad hos jordbruksverket. Om en djurägare har fört ut ett djur utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet. Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg har inte upprättats. Omfattning 1 djur 2-3 djur. mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två tillfällen Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 13 För den sökande ut sperma eller embryon från får och getter? Ja/nej TSE 14 Har en officiell veterinär utfärdat ett hälsointyg för sperma eller embryon från får och getter? Om inte, beskriv avvikelsen 82

83 Instruktion Kontrollera i TRACES att det finns hälsointyg för de aktuella sändningarna/införseln. Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär. En djurägare som för ut sperma, embryon eller ägg från djur ska vara registrerad hos jordbruksverket. Om en djurägare har fört ut djurprodukter utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet. Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg har inte upprättats. Omfattning 1 sändning 2-3 sändningar. Mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle Två tillfällen Mer än två tillfällen Artikel 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 15 Låter den sökande bli att föra ut avkomma efter kor med konstaterad TSE, född inom två år efter konstaterad TSE? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera i CDB att avkomma från ko med konstaterad TSE inte har förts ut från besättningen. Kontrollen måste inbegripa minst de senaste två åren. Kommentar: Denna fråga är relevant endast i nötkreatursbesättningar där TSE har påvisats fråga om det saknas i protokollet. Avkomma efter en ko med konstaterad TSE som är född två år före och två år efter diagnosen tillhör riskgruppen och ska avlivas. 83

84 Frågan är därför kopplad till och ingår i fråga 1.6 om beslut från jordbruksverket följs. För att underlätta kan man kontrollera innan kontrollen utförs i besättningen om det har funnits någon besättning i länet med konstaterad TSE-diagnos under de senaste 2 åren. Kännedom om detta finns på länsstyrelsen och jordbruksverket Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Avkomma, född inom tvår år före eller två år efter konstaterad BSE, från ko med BSE har förts ut ur landet. Omfattning - 1 djur 2 djur eller fler Varaktighet - Enstaka tillfälle Mer än 1 tillfälle Artikel 12, 13, 15.1 samt bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 16 Låter den sökande bli att föra ut avkomma från får och getter som fötts under 2 år eller efter att moderdjuret visat kliniska tecken på BSE? Ja/nej Om inte beskriv avvikelsen Kommentar BSE på får och get är mycket ovanligt och har endast konstaterats enstaka tillfällen i hela EU. 84

85 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Avkomma från får eller get med konstaterad BSE har förts ut ur landet Omfattning - 1 djur Mer än 1 djur Varaktighet - Enstaka tillfälle Mer än 1 tillfälle Artikel 15.1 (EG) 999/2001 TSE 17 För den sökande in nötkreatur, får eller getter och deras sperma, ägg eller embryon från andra medlemsländer? Ja/nej TSE 18 För den sökande in nötkreatur från andra medlemsländer? Ja/nej TSE 19 Finns hälsointyg för de nötkreatur som förts in från andra medlemsländer? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att hälsointyg finns för de nötkreatur som förts in från andra medlemsländer. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg Kommentar Hälsointyg för djur som förts in från andra länder ska sparas på gården. De ska även finnas elektroniskt. Om djur förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas. 85

86 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Omfattning 1 djur 2-3 djur. Mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen. Artikel 15.1 och bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 20 För den sökande in sperma, ägg eller embryon från nötkreatur från andra medlemsländer? Ja/nej TSE 21 Finns hälsointyg för sperma, embryon eller ägg från nötkreatur från andra medlemsländer? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att hälsointyg finns för de produkter som förts in från andra medlemsländer. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg Kommentar Hälsointyg ska sparas på gården och även finnas elektroniskt. Om djurprodukter har förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas. 86

87 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 sändning Hälsointyg saknas för 2-3 sändningar. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen Artikel 15.1 och bilaga VIII (EG) 999/2001, 88/407/EEG TSE 22 För den sökande in levande får och getter från andra medlemsländer? Ja/nej TSE 23 Finns ett hälsointyg där det framgår att fåren eller getterna uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES) Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att det finns hälsointyg där det framgår att djuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns ett upprättat hälsointyg i TRACES Kommentar Hälsointyg för djur som förts in från andra länder ska sparas på gården. De ska även finnas elektroniskt. Om djur förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas. Det som ibland händer med får och getter är att hälsointygen kan vara felaktigt ifyllda och därmed är det risk att djuren inte uppfyller ovanstående krav. Felaktigt ifyllda intyg kan leda till 87

88 restriktioner i 7 år för de besättningar som tagit in sådana djur. Det finns enstaka besättningar med sådana spärrar i Sverige Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 djur Hälsointyg saknas för 2-3 djur. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen. Artikel 15.1 och bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 24 För den sökande in sperma eller embryon från får och getter från andra medlemsländer? Ja/nej TSE 25 Finns ett hälsointyg för sperma eller embryon från får eller getter från andra medlemsländer där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie (TRACES)? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att hälsointyg finns där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg Kommentar Hälsointyg ska sparas på gården och även finnas elektroniskt. Om dessa djurprodukter förts in utan hälsointyg ska jordbruksverket kontaktas. 88

89 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 sändning Hälsointyg saknas för 2-3 sändningar. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen Artikel 15.1 och bilaga VIII (EG) 999/2001 TSE 26 Importerar den sökande nötkreatur, får eller getter eller deras sperma, ägg och embryon från tredje land? Ja/ nej TSE 27 Importerar den sökande nötkreatur från tredje land? Ja/nej TSE 28 Finns ett hälsointyg för nötkreatur från tredje land? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att hälsointyg finns för de nötkreatur som förts in från tredje länder. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg Kommentar Ett hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är mycket ovanlig. Om hälsointyg saknas ska jordbruksverket kontaktas. 89

90 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 djur Hälsointyg saknas för 2-3 djur. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen. Artikel 15.1 och bilaga IX (EG) 999/2001 TSE 29 Importerar den sökande sperma, ägg eller embryon från nötkreatur från tredje land? Ja/nej TSE 30 Finns ett hälsointyg för sperma, embryon eller ägg från nötkreatur från tredje land? Om inte, beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att hälsointyg finns för sperma, embryon eller ägg som förts in från tredje länder. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera i TRACES om det finns ett upprättat hälsointyg Kommentar Ett hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är ovanlig. Om hälsointyg saknas ska jordbruksverket kontaktas. 90

91 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 sändning Hälsointyg saknas för 2-3 sändningar. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen Artikel 15.1 och bilaga IX (EG) 999/2001 TSE 31 Importerar den sökande levande får eller getter från tredje land? Ja/nej TSE 32 Finns ett hälsointyg för levande får eller getter från tredje land (TRACES)? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att det finns hälsointyg för får och getter som förts in från tredje land. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns upprättat hälsointyg i TRACES Kommentar Ett hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är mycket ovanlig. Om hälsointyg saknas ska jordbruksverket kontaktas Bedömningsvägledning Mindre överträdelse

92 Allvar Omfattning Hälsointyg kan inte uppvisas på gården men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 djur Hälsointyg saknas för 2-3 djur. Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES Hälsointyg saknas för mer än 3 djur. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen. Artikel 15.1 och bilaga IX (EG) 999/ TSE 33 Importerar den sökande sperma eller embryon från får eller getter från tredje land? Ja/nej TSE 34 Finns ett hälsointyg för sperma eller embryon från får eller getter från tredje land (TRACES)? Om inte beskriv avvikelsen Instruktion Kontrollera att det finns hälsointyg där det framgår att donatordjuren uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk eller med ett godkänt nationellt program för kontroll av scrapie. Om hälsointyg inte kan uppvisas på gården bör man kontrollera om det finns upprättat hälsointyg i TRACES Kommentar Ett hälsointyg ska alltid finnas och sparas på gården. Eftersom Sverige inte har någon godkänd gränskontrollstation för införsel från tredjeland sker införseln via ett annat EU-land där även TRACES-intyget upprättas. Denna typ av import är ovanlig. Om hälsointyg saknas ska jordbruksverket kontaktas Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Hälsointyg kan inte uppvisas på gården Hälsointyg kan inte uppvisas och saknas i TRACES 92

93 Omfattning men finns i TRACES Hälsointyg saknas för 1 sändning Hälsointyg saknas för 2-3 sändningar. Hälsointyg saknas för mer än 3 sändningar. Varaktighet Enstaka tillfälle 2 tillfällen Mer än 2 tillfällen Artikel 15.1 och bilaga IX (EG) 999/

94 15 Livsmedel Kontroll av att verksamheter som är livsmedelsföretag har registrerats hos länsstyrelsen. Kontrollpunkt L1 är en generell kontrollpunkt som gäller samtliga livsmedelsföretag. Den som inte uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag omfattas inte av de bestämmelser som utgör tvärvillkor och omfattas därmed inte heller av kontrollen. Innan en kontroll genomförs är det därför viktigt att länsstyrelsen har klart för sig om verksamheten är registrerad som livsmedelsföretag eller har en sådan omfattning, organisation och kontinuitet att den borde vara registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag. Bestämmelserna i lagstiftningen om att verksamhetsutövaren ska ha anmält sin anläggning för registrering är inte ett tvärvillkor och ska därför inte registreras i Konrad som en separat kontrollpunkt. Om en verksamhet som länsstyrelsen bedömer uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag inte, efter påpekande från länsstyrelsen, anmäler sin anläggning för registrerad är det däremot en avvikelse mot livsmedelslagstiftningen, och ska som sådan hanteras, dokumenteras och rapporteras till Livsmedelsverket. Om det finns behov kan Länsstyrelsen också förelägga verksamhetsutövaren att anmäla anläggningen för registrering. Instruktion L1 L1 gäller samtliga verksamheter, både växtodling och produktion av livsmedel av animaliskt ursprung. Verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag och verksamhetsutövaren har låtit registrera sin anläggning. Verksamheten bedrivs inom villkoren för registreringen. Kontrollera att verksamheten uppfyller de allmänna kriterierna för livsmedelsanläggning om kontinuitet och organisation. Se Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar: _vagledning.pdf. Kontrollera att anläggningen är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag i primärproduktionen. Detta kan kontrolleras i förväg på länsstyrelsen, på plats hos verksamhetsutövaren genom att kontrollera om anmälan om registrering har skickats till länsstyrelsen eller om länsstyrelsen har skickat ett beslut om riskklassificering av anläggningen. (När länsstyrelsernas e-tjänst för registrering har införts kan sättet att utföra kontrollen vara något annorlunda.) Uppfyller verksamheten kriterierna för livsmedelsanläggning och inte är registrerad är det en avvikelse mot de generella bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen. Anläggningen ska registreras i samband med kontrollen om inte det är gjort tidigare. Använd Livsmedelsverkets blankett för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen, den blankett som länsstyrelsen har utarbetat eller uppmana verksamhetsutövaren att registrera sin anläggning direkt via länsstyrelsernas e-tjänst. 94

95 Kommentar Är anläggningen registrerad eller godkänd ska information om detta finnas i länsstyrelsens register över livsmedelsanläggningar i primärproduktionen (PRIMÖR). Livsmedelsföretagare är skyldiga att låta registrera sin verksamhet hos den behöriga myndigheten (artikel 6.2 förordning (EG) nr 852/2004). Livsmedelsföretagaren är också skyldig att underrätta myndigheten vid betydande förändringar i verksamheten och om nedläggningar. Ett livsmedelsföretag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation. Det innebär att verksamhetsutövare som endast tillfälligt eller några gånger per år sätter primärprodukter på marknaden eller levererar livsmedelsproducerande djur till ett slakteri, inte omfattas av kravet på registrering eller planerad offentlig kontroll, inklusive tvärvillkorskontroll. Nationella bestämmelser om registrering och godkännande finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Verksamheter inom primärproduktionen ska enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien vara registrerade hos den länsstyrelse där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Primärproduktion för privat konsumtion omfattas inte av kravet på registrering eller godkännande och omfattas därmed inte heller av bestämmelserna i hygienförordningarna eller tvärvillkorskontroll. OBS! Livsmedelsföretagarna ska vidta lämpliga avhjälpande åtgärder när de har informerats om ett problem som har uppmärksammats vid kontroll. Denna bestämmelse är ett tvärvillkor. Om verksamhetsutövaren inte låter registrera sin anläggning trots påpekande från länsstyrelsen är det en tvärvillkorsöverträdelse och ska hanteras och rapporteras som en sådan. Bilaga I del AII punkt 6 i förordning (EG) nr 852/2004. LVäxt 1 Farliga ämnen förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen, till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel och olika typer av bekämpningsmedel som biocider för till exempel skadedjursbekämpning samt växtskyddsmedel. 95

96 Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport? Kontrollera att farliga ämnen förvaras och hanteras åtskilt från livsmedel som till exempel spannmål, potatis, frukt och grönsaker, inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras under odling, skörd eller transport, i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme. Kemikalier, rengöringsmedel, bekämpningsmedel med mera bör i första hand förvaras i originalförpackningar. Flaskor, burkar, dunkar ska vara tydligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid spill av kemikalier eller vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som används både till livsmedel och farliga ämnen. Olämplig hantering vid påfyllning eller rengöring av till exempel bekämpningsmedelssprutan kan också vara en källa till kontaminering. Farliga ämnen måste hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Rutinerna för förvaring och hantering av farliga ämnen kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Bilaga I del AII punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004. LVäxt 2 Avfall förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för hur avfall ska förvaras, hanteras och transporteras bort. Kontrollera rutinerna följs och att: 96

97 inget avfall till exempel förbrukade förpackningar, produktrester, matrester, döda djur, spillolja och glas förvaras intill livsmedel som till exempel spannmål och potatis, inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedelssäkerheten riskeras, kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena, avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur, skadedjur eller skadeinsekter lockas till platsen. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för avfallshantering säkerställer att livsmedel inte blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall och tömning av soptunnor. Det kan också uppstå vid rengöring av utrustning och redskap, av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för livsmedel. Tomma säckar, förpackningsmaterial eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur, och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall som till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall som till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Bilaga I del AII punkt 5 f i förordning (EG) nr 852/2004. LVäxt 3 Växtskyddsmedel och biocider användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i relevant lagstiftning Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för användning av växtskyddsmedel i växtodlingen och att det finns rutiner för att fastställa första skördedatum i förhållande till preparatets karenstid. Kontrollera att rutinerna följs och att: de preparat som används i växtodlingen är godkända i Sverige, används för rätt gröda och används enligt märkningen på etiketten, 97

98 tillåten tidpunkt för bekämpningen och eventuell karenstid respekteras så att livsmedelsföretagaren säkerställer att kraven på säkra livsmedel uppfylls. Kontrollen omfattar både konventionell odling och ekologisk odling. Enligt p 4 och p 5, 10 livsmedelslagen (2006:804) får livsmedel inte släpps ut på marknaden som innehåller förbjudna ämnen eller ämnen som inte har godkänts. Livsmedel som innehåller ämnen i en halt som överskrider de gränsvärden som fastställts i lagstiftningen får inte heller släppas ut. Vid användning av växtskyddsmedel och biocider ska de anvisningar om dosering, tidpunkt för spridning, eventuell karenstid före skörd, att bekämpningsmedlet används vid rätt tidpunkt i förhållande till planerad skörd med mera enligt produktmärkningen följas för att säkerställa att primärprodukten inte innehåller otillåtna ämnen eller otillåtna halter av bekämpningsmedelsrester. Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för användning av växtskyddsmedel och biocider säkerställer att växtprodukter inte innehåller otillåtna preparat eller halter över gällande gränsvärde eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Lagring av icke tillåtna växtskyddsmedel eller biocider strider inte mot kraven i livsmedelslagstiftningen. Även om sådan lagring av andra skäl kan vara olämplig, men det kan vara en indikation på att det finns andra brister i hanteringen. Du ska kontrollera den faktiska användningen av växtskyddsmedel och biocider i verksamheten. Genomförs en fullständig tvärvillkorskontroll ska kontrollpunkten LVäxt 3 stämmas av med motsvarande kontrollpunkter avseende växtskyddsmedel. Bestämmelsen i livsmedelslagstiftningen som utgör tvärvillkor handlar om att växtskyddsmedel och biocider ska användas enligt bestämmelserna i tillämplig lagstiftning. Tillämplig lagstiftning är bland annat förordningen om biocidprodukter (EU) nr 528/2012 och artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel. Resultatet av kontrollen av LVäxt 3 ska därför jämföras med resultatet av kontrollen av VSkydd 2 VSkydd 8. Uppfylls kraven i dessa bör LVäxt 3 i normalfallet också vara uppfylld när det gäller användningen av växtskyddsmedel. Det samma gäller också omvänt, dvs. om verksamhetsutövaren inte uppfyller eller följer ett eller flera av kraven i VSkydd 2 VSkydd 8 så uppfylls inte heller kraven i LVäxt 3. Om användningen av biocider inte uppfyller kraven i LVäxt3 uppfylls inte LVäxt3 som helhet, även om kraven i VSkydd 2 VSkydd 8 är uppfyllda. Denna punkt kommer eventuellt tas bort från livsmedelskontrollen från och med januari

99 Bilaga I del AII punkt 5 h i förordning (EG) nr 852/2004. LVäxt 4 All användning av växtskyddsmedel och biocider dokumenteras Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för dokumentation av all användning av växtskyddsmedel och biocider. Kontrollera att: all användning av kemiska och biologiska växtskyddsmedel och biocider som används i verksamheten dokumenteras dokumentationen innehåller uppgifter om o typ av preparat och använd dos o datum för användningen o vilken gröda det gällde o växtplats o eventuell karenstid o första skördedatum i förhållande till karenstiden (om preparatet har en karenstid ) o vem som utförde bekämpningen.. eventuell användning av biocider som till exempel råttgift är dokumenterad med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som utfört bekämpningen. Dokumentationskravet gäller all användning av växtskyddsmedel och biocider inklusive preparat som är tillåtna för användning i ekologisk produktion. Uppfylls kraven i verksamheten? Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för dokumentation av användning av växtskyddsmedel och biocider uppfyller livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Använder företaget inte några bekämpningsmedel alls finns förstås inget krav på dokumentation. Markera i så fall i kontrollprotokollet att punkten är Ej Aktuell och skriv samtidigt en kommentar om att företaget uppger att man inte använder några växtskyddsmedel eller biocider. Syftet med dokumentationen är att företagaren ska kunna visa att man har kontroll på sin produktion och att man minimerar risken för att livsmedlen ska innehålla otillåtna ämnen eller att fastställda gränsvärden för 99

100 bekämpningsmedelsrester överskrids. Detta är också viktigt ur spårbarhetsynpunkt och för konsumentförtroendet. Titta på senaste säsongens sprutjournal eller på kopior från den som utfört bekämpningen samt på dokumentation av skadedjursbekämpning. Den som utför bekämpningen själv ska upprätta dokumentation som innehåller all nödvändig information enligt ovan. Dokumentationen ska finnas på gården eller vara lättillgänglig på myndigheternas begäran. Den som anlitar till exempel en granne, maskinstation eller skadedjursbekämpningsföretag måste också se till att alla relevanta uppgifter är dokumenterade, t ex genom att få kopior från den som utförde bekämpningen.. Dokumentationen ska vara kompletterad med datum för skörd. Med karenstid menas den tid som minst måste flyta mellan en behandling och skörd. Om utvecklingstiden är lång skrivs ofta en sista användningstidpunkt. I preparatens dokumentation eller på etiketter står det ofta sista behandlingstidpunkt och uttrycks som ett utvecklingsstadium på grödan (till exempel DC 65, full blom). När en sista tillåten användningstid anges kan det vara fler orsaker än bara karenstid. Till exempel kan det vara att studier på resthalter inte sträcker sig längre eller att studier har visat att skördenedsättande skador sker på grödan efter ett visst utvecklingsstadium. Sista behandlingstidpunkt ska inte förväxlas med karenstiden som anger restriktioner för tidpunkten mellan behandling och skörd. Till exempel 14/35 som betyder att färska bönor med skida inte får behandlas senare än 14 dagar före skörd och torkade bönor inte får behandlas 35 dagar före skörd. Ibland kan det vara svårt att utläsa av etiketten om det finns en karenstid eller en sista behandlingstidpunkt. Många preparat har ingen karenstid varför informationen inte heller finns på etiketten eller i preparatets dokumentation och inte heller i företagarens journalföring (jfr VSkydd 8). Exempel på utformning av en sprutjournal som uppfyller kraven i lagstiftningen finns på Säkert växtskydds 1 webbplats Bilaga I del AII punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga I del AII punkt 9 a i förordning (EG) nr 852/ Säkert växtskydd är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Växtskydd. 100

101 LVäxt 5 Livsmedelsföretagaren dokumenterar resultaten från alla relevanta analyser som utförs på prover från växter eller andra prover av betydelse för människors hälsa Instruktion Kontrollera vilka rutiner som finns för provtagning och analys och hantering av analysresultat som finns i verksamheten. Kontrollera att eventuella uppgifter om provtagning och analysresultat på växtprodukter eller från produktionsplatsen till exempel vattenhalt, vattenanalys, resultat från offentlig provtagning, från kvarnar, grossister eller andra mottagare som utfört provtagning och analys av produkterna och resultaten är dokumenterade på systematiskt sätt. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna Kommentar Titta på journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat, särskilt senaste växtsäsongen. Genomförda åtgärder kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art. Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer. Lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om provtagning och analyser. Däremot kan analyser ändå behöva göras för att företagaren ska kunna kontrollera olika faror i sin verksamhet, genom faroanalys och förebyggande åtgärder, och att gränsvärden inte överskrids. Exempel på kontroll av faror är vattenhaltanalys i spannmål, analys av tungmetaller vid markkartering eller analys av bevattningsvattnets mikrobiologiska kvalitet. Om företagets faroanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver dokumentation inte heller finnas. Exempel på gränsvärden som inte får överskridas är mykotoxiner (mögelgifter) i spannmål, tungmetaller, nitrater i sallat och spenat, glykoalkaloider i potatis, patulin i frukt och bär, Cesium-137 i spannmål, frukt m m. Bestämmelser om gränsvärden för dessa och andra främmande ämnen finns i förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen och i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2012:3) om främmande ämnen i livsmedel. Om provtagningar och analyser inte görs måste företagaren kunna förklara hur faror kontrolleras genom förebyggande åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids eller kunna uppvisa analysresultat från prover som en första mottagare tagit till exempel från en siloeller kvarnanläggning. 101

102 Analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta uppgifter om hur länge branscherna själva rekommenderar att en viss typ av dokumentation sparas. Generellt bör dokumenten sparas lika länge som övriga uppgifter som behövs för att uppfylla kraven på spårbarhet. Bilaga I del AII punkt 9 c i förordning (EG) nr 852/2004. LVäxt 6 Livsmedelsföretagaren har dokumentation som visar från vem utsäde/frön till ätfärdiga primärprodukter och småplantor av ätfärdiga primärprodukter har mottagits samt till vem primärprodukter och utsäde/frön till ätfärdiga primärprodukter (ej spannmål) och småplantor av ätfärdiga primärprodukter har levererats, vilken produkt det är, när produkten levererades och hur mycket. Livsmedel som inte uppfyller lagstiftningens krav ska kunna dras tillbaka från marknaden Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för spårbarhet av inkommande varor och utgående produkter, att rutinerna följs. Myndigheter och företag ska kunna informeras om vilka som har tagit emot en vara och till vem produkter har levererats så att produkterna kan stoppas från vidare försäljning eller användning eller återkallas vid behov. Konsumenterna ska kunna informeras om en produkt är otjänlig och om den misstänks vara eller är icke säker. Företagets rutiner ska också säkerställa att dokumentationen är lättåtkomlig och sparas tillräckligt länge och att produkterna går att identifiera så att de kan spåras, hindras från att användas eller levereras vidare i livsmedelskedjan. Vid behov ska produkterna kunna återkallas (se LVäxt 7) och LVäxt 8). Kontrollera att: rutinen (dokumentationen) omfattar samtliga inköpta fröer och plantor för produktion av ätfärdiga livsmedel. rutinerna (dokumentationen) omfattar alla utgående primärprodukter samt fröer och plantor för odling av ätfärdiga livsmedel. alla leverantörer och kunder (undantaget konsumenter) kan identifieras. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om: 102

103 leverantörens namn och adress, vad som har levererats (typ av produkt och identifikationsmärkning), hur mycket som har levererats/tagits emot och när. kundens namn och adress, vad som har levereras (typ av produkt och identifikationsmärkning), hur mycket som levererats och när (transaktions- eller leveransdatum). Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga och att all nödvändig information finns. Uppgifterna som behövs för att uppfylla kraven på spårbarhet kan finnas i leverantörsregister, på följesedlar, transportsedlar och kvitton samt i kundregister, på transportsedlar, leveranssedlar och fakturor. Kan felaktiga produkter återkallas vid behov? Kontrollera att kraven i lagstiftningen uppfylls för verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att produkter kan spåras Kommentar Reglerna om spårbarhet allt som ingår eller som kan förväntas ingå i livsmedelskedjan. Reglerna gäller även den som har gett bort en vara kostnadsfritt. Reglerna gäller ett steg bakåt och ett steg framåt. Leverantören behöver inte vara en livsmedelsföretagare utan kan vara en privatperson, reglerna om spårbarhet gäller ändå. Utsäde/frön och plantor för produktion av ätfärdiga primärprodukter som levererats till producenten och styckeförpackningar och partier av primärprodukter som producenten i sin tur levererar ska vara märkta eller åtföljas av sådan information så att de går att identifiera. För att det ska finnas ett fungerande system för spårbarhet måste varornas fysiska flöde kunna följas och viss minimidokumentation måste finnas. Det räcker alltså inte att muntligen kunna uppge från vem en vara kommer eller till vem den har levererats. Det är inte primärproducentens ansvar att inkomna utsäden/frön eller plantor är märkta eller på annat sätt enkelt och entydigt går att identifiera däremot ska primärproducenten se till att den information som denne får sparas och bevaras så att varorna går att spåra. Om information saknas som gör att produkterna kan identifieras, och det försvårar spårbarheten, har däremot primärproducenten ett eget ansvar för att märka varorna så att de kan identifieras, t ex om samma sorts vara köps in från flera olika leverantörer. Med ätfärdiga livsmedel menas primärprodukter som äts råa utan att någon tillagning t.ex. sallat, morötter, groddar, krukodlade örter eller jordgubbar. Utsäde för t.ex. spannmålsproduktion eller potatis och plantor av bärbuskar eller fruktträd omfattas inte. Livsmedelsföretagare är enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 skyldiga att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden om det inte uppfyller kraven på livsmedelsäkerhet och att informera de behöriga myndigheterna och om detta samt vid behov informera konsumenter. Livsmedelsföretagare är också skyldiga att informera kunder och myndigheterna om de misstänker att ett livsmedel är felaktigt märkt, kan vara en hälsofara eller på annat sätt inte uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen. 103

104 Specialfall: Om primärprodukterna säljs till konsumenter innan skörd, t ex vid självplock, finns inte motsvarande krav på spårbarhet ett led framåt. Kravet gäller endast vid vidareleveranser till andra anläggningar i livsmedelskedjan. Däremot gäller alltid kravet om säkra livsmedel (artikel 14, förordning (EG) nr 178/2002) och kravet om återkallande, dvs information till myndigheter och konsumenter om en produkt misstänks vara icke-säker. Om primärprodukterna säljs före skörd till en annan livsmedelsföretagare ( säljs på rot ) ansvarar den som skördar primärprodukterna för spårbarhet, märkning och dokumentation. Av primärproducentens dokumentation ska det då framgå att produkterna har sålts före skörd. Anlitar primärproducenten en maskinoperatör, granne etc. för skörd av primärprodukterna har primärproducenten fortfarande ansvar för att all dokumentation som behövs för att uppfylla kraven om spårbarhet och återkallande upprättas och bevaras enligt bestämmelserna i lagstiftningen. Om någon av dessa situationer råder bör det dokumenteras i kontrollprotokollet eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av kontrollresultatet och kan vara viktigt information vid ett kommande kontrolltillfälle. Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. LVäxt 7 Den information som behövs för att kunna garantera spårbarheten förvaras och bevaras på ett sådant sätt att uppgifterna enkelt kan tas fram, så att kunder och konsumenter kan informeras och så att uppgifterna kan lämnas över till behörig myndighet på begäran Instruktion Kontrollera att Dokumentationen är ordnad på ett sådant sätt att den enkelt går att följa och förstå. dokumentationen sparas på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt och enkelt kan plockas fram på begäran av myndigheten eller för att informera kunder och konsumenter när en produkt är felaktigt märkt, är otjänlig, utgör eller misstänks utgöra en hälsofara eller om ett återkallande behöver inledas. dokumentationen sparas tillräckligt länge i förhållande till produktens hållbarhetstid. 104

105 Kommentar De uppgifter som behövs för att uppfylla kraven på spårbarhet och återkallande förvaras och bevaras på ett sådant sätt att de vid behov enkelt kan plockas fram. Enligt kommissionens riktlinjer till artikel 18 i förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter med kortare hållbarhetstid än 3 månader eller utan sista förbrukningsdag, t.ex. frukt och grönsaker. under hela hållbarhetstiden plus 6 månader till för produkter med längre hållbarhet än 3 månader. 5 år från tillverkningsdatum eller leveransdatum för produkter utan specificerad hållbarhetstid rekommenderas generellt. Om producenten känner till att produkterna är avsedda att t.ex. frysas in eller konserveras bör dokumentationen sparas i 5 år. Artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002. LVäxt 8 Förpackningar och partier av primärprodukter som producenten levererar är märkta eller åtföljas av sådan information så att produkterna går att identifiera och spårbarheten säkerställs Instruktion Kontrollera att de produkter och partier som företagaren levererar är tydligt märkta och går att identifiera, så att spårbarheten säkerställs. Kontrollera att: rutinerna omfattar samtliga utgående produkter, det finns uppgifter om vem som är leverantör, kontaktuppgifter, typ av produkt och ursprungsland (om relevant) (jfr Lväxt 6) Företagets rutiner ska säkerställa att alla produkter som levereras är märkta och går att identifiera på ett sådant sätt så att produkterna enkelt kan spåras vid behov. Kontrollera produkter som finns i lagret, palletiketter, märkning på kartonger och förpackningar, hur märkningen är utformad, vilken information som finns och jämför med informationen på leveranssedlar, transportsedlar och fakturor. Är den märkning och information som finns tillräcklig för att produkterna ska kunna identifieras, stoppas för vidare försäljning och konsumtion och dras tillbaka från marknaden? 105

106 Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga Kommentar Produkter ska vara märkta eller innehålla information så att de går att spåra. Ursprungsland ska anges för de vegetabilier som omfattas av handelsnormerna. Handelsnormerna finns på Artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002. LAnimal 1 Farliga ämnen förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hantering och förvaring av farliga ämnen. Till exempel betat utsäde, gödselmedel, rengöringsmedel, diesel, bensin, smörjmedel och olika typer av bekämpningsmedel som biocider för till exempel skadedjursbekämpning samt växtskyddsmedel. Kontrollera att farliga ämnen förvaras åtskilt från livsmedel som till exempel mjölk och ägg, inte hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller att livsmedelssäkerheten riskeras, i övrigt hanteras på sådant sätt att livsmedelssäkerheten inte riskeras. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga. Hanteras och förvaras farliga ämnen så att produkterna inte förorenas under odling, hantering, lagring eller transport? Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för hantering och förvaring av farliga ämnen skyddar produkterna från kontaminering eller att produkterna inte förorenas på sådant sätt att de blir hälsofarliga eller otjänliga, eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Titta i mjölkrum och övriga lokaler där animaliska livsmedel hanteras och förvaras, till exempel ägg, musslor, fiskeriprodukter och honung. Farliga ämnen bör förvaras i separat, avgränsat utrymme och de bör helst förvaras i sina originalförpackningar. Flaskor, burkar, dunkar ska vara ordentligt märkta så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är exempelvis giftigt, frätande, eller explosivt. 106

107 Farliga ämnen ska hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras. Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för förvaring och hantering av kemikalier. Det bör till exempel vara rimliga mängder av rengörings- och desinfektionsmedel i mjölkrum och liknande för att minimera risken för kontaminering av mjölkråvara. Rutinerna kan vara skriftiga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Det ska finnas lämpliga rutiner för att upptäcka och ta hand om livsmedel som förorenats till exempel genom läckage eller spill av kylmedium, rengöringsmedel eller andra kemikalier. Livsmedlen får inte förorenas på sådant sätt att de kan utgöra en hälsofara för konsumenten. Bilaga I del IIA punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004. LAnimal 2 Avfall förvaras och hanteras så att kontaminering av livsmedel förhindras Instruktion Kontrollera att rutiner finns för hur avfall förvaras, hanteras och transporteras bort. Kontrollera att rutinerna följs och att: inget avfall, till exempel förbrukade förpackningar, kasserat foder, matrester, kadaver, använda filter och glas förvaras intill livsmedel som till exempel mjölk och ägg, inget avfall hanteras på ett sådant sätt att livsmedel kan förorenas eller har förorenats eller så att livsmedelssäkerheten riskeras, kärl och utrymmen för förvaring av avfall hålls rena, avfall inte förvaras på ett sådant sätt att djur eller skadedjur lockas till platsen Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutiner för avfallshantering är tillräckliga för den aktuella verksamheten Kommentar Bedöm vilka rutiner som finns för anläggningens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda djur. Kontaminering av livsmedel kan uppstå till exempel vid bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av utrustning och redskap med mera 107

108 Lämpliga muntliga eller skriftliga rutiner ska finnas för både förvaring, hantering och bortforsling av avfall. Tomma säckar och fodersäckar eller spill av till exempel produktrester eller spannmål vid en spannmålsficka är avfall som kan locka till sig skadedjur och på så sätt orsaka kontaminering av livsmedel. Avfall, till exempel produktrester, bör förvaras i behållare som går att stänga. Behållare och förvaringsutrymmen för avfall, till exempel soprum, bör rengöras regelbundet. Rutiner för hantering, förvaring och bortforsling av avfall kan vara skriftliga eller muntliga beroende på verksamhetens omfattning och komplexitet. Bilaga I del IIA punkt 4 g i förordning (EG) nr 852/2004. LAnimal 3 Läkemedel (veterinärmedicinska preparat) ska användas på ett korrekt sätt, enligt kraven i tillämplig lagstiftning Instruktion Kontrollera att: karenstider för kött eller slakt, honungsproduktion, mjölkning och uppsamling av ägg respekteras, preparaten är tillhandahållna av djurhälsopersonal eller förskrivna av veterinär eller förskrivna genom villkorad läkemedelsbehandling (fråga länsveterinären vilka djurhållare/livsmedelsföretagare som har villkorad behandling, inklusive ViLA MJÖLK). endast tillåtna preparat används och att dessa enbart används för de djur eller djurslag som omfattas av förskrivningen. djur eller primärprodukter av animaliskt ursprung som kan antas innehålla resthalter av läkemedel inte levereras vidare i livsmedelskedjan under karenstiden. Finns rutiner för märkning av djur eller djurgrupper som står under behandling så att dessa kan identifieras? Säkerställer företagets rutiner att djur eller animaliska livsmedel inte levereras in i livsmedelskedjan under karenstiden? Om gamla preparat sparas. Finns rutiner för att minimera risken för felaktig användning? Hanteras och förvaras läkemedel så att inte andra djur än den/de som förskrivningen gäller kan behandlas eller primärprodukter av animaliskt ursprung kan kontamineras av läkemedel? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Säkerställer företagets rutiner att endast tillåtna preparat används och att preparaten används för rätt djurslag? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för användning av läkemedel säkerställer att livsmedel av animaliskt ursprung inte innehåller otillåtna preparat eller 108

109 restsubstanser som överskrider MRL (Maximum Residue Limit) eller på annat sätt strider mot kraven i lagstiftningen. Observera att om livsmedelskontroll och djurskyddskontroll görs samtidigt bör kontrollpunkterna LAnimal 3, LAnimal 5 och resultat från djurskyddskontrollen stämmas av så att inte motsägelsefulla resultat erhålls Kommentar Bestämmelserna omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med: 1. läkemedel, inklusive ex tempore-beredda läkemedel, det vill säga läkemedel som är specialtillverkade för enskilt djur eller djurgrupp och homeopatiska läkemedel, eller 2. läkemedel som innehåller farmakologiskt aktiva substanser omfattas av bestämmelserna i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider(ändrad genom LIVSFS 2012:8). Titta i medicinskåp eller motsvarande och fråga efter företagets rutiner för hantering av djur och primärprodukter under karenstiden. Kontrollpunkten avser rutiner vid användningen av läkemedel, identifiering av djur under behandling och att karenstider respekteras. Samtliga förskrivna preparat måste ha en specificerad karenstid, oavsett om preparatet har en av läkemedelsverket fastställd karenstid, eller om den fastställts av veterinären i det enskilda fallet (se nedan under kompletterande information). Har veterinären infört läkemedlet till Sverige i enlighet med Läkemedelsverkets föreskrifter ska antingen den karenstid om anges på preparatet följas eller den karenstid som veterinären fastställt (5 LIVSFS 2012:8). Observera även att ett preparat kan ha olika karenstider till exempel för mjölk och kött. Kontrollpunkten gäller inte själva dokumentationen av behandlingarna eller av inköpta preparat. Observera att ett preparat kan ha olika karenstider till exempel för mjölk och kött. I praktiken kan det däremot vara svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Vad dokumentationen ska innehålla finns beskrivet i kontrollpunkt LAnimal 5. Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen med preparat som finns i medicinskåpet. Om det finns läkemedel med oklart innehåll eller ursprung i medicinskåpet rådfråga vid behov länsveterinären. Det kan vara en indikation på ett otillåtet preparat används eller riskerar att användas. Uppgifter om läkemedel, naturläkemedel och homeopatiska och karenstider för dessa finns på 109

110 Kompletterande information: Om det saknas fastställd karenstid för ett preparat ska den förskrivande veterinären följa 4 i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider (ändrad genom 2012:8). Bestämmelserna gäller även för godkända humanpreparat och ex tempore-beredningar som innehåller en aktiv substans som återfinns i förordning (EG) nr 37/2010. Karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska homeopatiska vilkas aktiva substanser är upptagna på listan över gränsvärden (MRL) enligt samma förordning. Karenstiden enligt föregående stycken gäller inte om en längre karenstid finns fastställd för preparatet. (LIVSFS 2009:3). Observera att hormoner inte får användas i tillväxtbefrämjande syfte. Exempel på substanser som endast får tillföras under vissa omständigheter, till exempel i samband med fertilitetsstörningar, är progesteron och β-receptor stimulerande ämnen. (se vidare Statens Jordbruksverket föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning (Saknr D9), ändrad genom SJVFS 2015:32 och direktiv 96/22/EG.) Instruktionen till denna kontrollpunkt har utarbetats av Livsmedelsverket och Jordbruksverket gemensamt eftersom ansvaret för lagrummet är delat. Bilaga I del A punkt 4 j i förordning (EG) nr 852/2004. LAnimal 4 Obs! Kontrollpunkten har överförts till jordbruksverket och är flyttad till sist i kapitlet och har rubriken Smittskydd se även under 1 Nyheter 2016 Kapitel 15 Livsmedel. LAnimal 5 Dokumentation av uppgifter om veterinärmedicinska preparat och annan behandling som djuren fått, behandlingsdatum samt karenstid Instruktion Kontrollera rutiner för dokumentation av läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar som djuren fått. Med andra behandlingar menas främst bekämpningsmedel som har farmakologiskt aktiva substanser. 110

111 Kontrollera att dokumentationen styrker att preparaten har använts på rätt sätt, att endast tillåtna preparat har använts och att de fastställda karenstiderna har respekterats. Enligt p 4 och p 5, 10 livsmedelslagen (2006:804) får livsmedel inte släpps ut på marknaden som innehåller förbjudna ämnen eller ämnen som inte har godkänts. Livsmedel som innehåller ämnen i en halt som överskrider de gränsvärden som fastställts i lagstiftningen får inte heller släppas ut. Ytterligare bestämmelser om karenstider finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider (ändrad genom 2012:8), se även nedan under kommentarer. Kontrollera att livsmedelsföretagarens, det vill säga djurhållarens dokumentation innehåller: datum för behandlingen, klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar djurets identitet, diagnos, läkemedlets namn och dosering, behandlingstidens längd, karenstider, namn på förskrivande veterinär, namn på den som utfört behandlingen. Om flera personer utför medicinering under behandlingsperioden ska detta framgå av dokumentationen. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt att den innehåller de begärda uppgifterna (jfr SJVSF 2009:85). När livsmedelsproducerande djur behandlas med homeopatika ska dokumentationen innehålla uppgifter om: djurens identitet, orsak till behandlingen, datum för behandlingen, preparatets namn, dosering och styrka, behandlingstidens längd samt namnet på den veterinär som har kontaktats inför användningen. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatta att den innehåller de begärda uppgifterna. 111

112 Enligt Jordbruksverkets föreskrifter ska inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel kunna styrkas under en period av 5 år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret (SJVFS 2013:41). När djur lämnas till slakt före karenstidens utgång ska, enligt LIVSFS (2009:3) följande uppgifter lämnas: djurägarens namn och adress, behandlat djurslag och djurets identitet, preparat, dosering och behandlingsställe, injektionsställe (i förekommande fall), datum för sista behandlingen och karenstid i förekommande fall. Dokumentationen ska finnas på gården och ska enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:41) bevaras i minst 5 år och kunna uppvisas vid kontroll. Verifiera att dokumentationen överensstämmer med de faktiska förhållandena. Fråga efter och kontrollera: företagets rutiner för hantering av djur och primärprodukter under karenstiden. Observera att ett preparat kan ha olika karenstider till exempel för mjölk och kött. hur djur som står under behandling identifieras under karenstiden så att karenstider kan respekteras. titta i medicinskåp eller motsvarande och jämför med behandlingsbevis, stalljournal, fakturor och annan dokumentation. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om kraven i lagstiftningen uppfylls Kommentar Kontrollpunkten omfattar livsmedelsproducerande djur som behandlats med: 1. läkemedel, inklusive ex tempore-beredda läkemedel, det vill säga läkemedel som är specialtillverkade för enskilt djur eller djurgrupp och homeopatiska läkemedel, eller 2. läkemedel som innehåller farmakologiskt aktiva substanser omfattas av bestämmelserna i Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider (LIVSFS 2009:3). Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:3) om karenstider får livsmedel från djur som genomgått sådan behandling som avses i 1 inte tas tillvara för livsmedelsändamål eller släppas ut på marknaden under den karenstid som anges i villkoren till godkännandet av 112

113 preparatet eller som framgår av 3-8. I bilaga anges preparat som bedömts kunna användas utan att karenstid behöver iakttas. Kontrollpunkten avser dokumentation vid behandling av livsmedelsproducerande djur inklusive fisk samt verifiering av att preparaten har använts på rätt sätt och att karenstiderna har följts. Alla behandlingar som kan vara av betydelse för livsmedelssäkerheten ska vara dokumenterade. Dokumentationskraven är de samma vid villkorad läkemedelsanvändning. Syftet med dokumentationen är att styrka att preparaten har använts på rätt sätt i enlighet med den veterinära förskrivningen, att karenstiderna har följts och att felbehandlingar, feldoseringar eller otillåtna behandlingar inte har skett. Uppgifterna i dokumentationen är också underlag för information till livsmedelskedjan enligt förordning (EG) nr 853/2004 (FCI, Food Chain Information ), det vill säga den dokumentation som ska följa med djuret till slakterier. Kontrollen omfattar läkemedel, inklusive ex tempore-beredda och homeopatiska läkemedel, som är avsett för behandling av djur. Till annan behandling räknas samtliga behandlingar med naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel. Dessa ska dokumenteras om karenstiden är längre än 0 (noll) dagar eller om behandlingssätt eller dosering avviker från anvisningarna. Exempel på annan behandling med relevans för livsmedelssäkerheten är också behandling med humanpreparat och vissa biocider. Till exempel Renons flugmedel som används till häst och som har 60 dygns karenstid för häst och koccidiostatika till fjäderfä. För preparat som inte har en fastställd karenstid för djurslaget ifråga eller behandlingssättet ska företagaren följa veterinärens anvisning om karenstid med mera (Jfr LIVSFS 2009:3). Bestämmelser om information från livsmedelskedjan, det vill säga den information som ska följa med djuret då det lämnas till slakt, finns i bilaga II, avsnitt III i förordning (EG) nr 853/2004. När djur lämnas till slakt före karenstidens utgång finns särskilda bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas till slakteriet se 9, LIVSFS 2009:3. När en veterinär behandlar djur, skriver ut eller delar ut läkemedel till livsmedelsproducerande djur ska information lämnas till företagaren. Vilka uppgifter som ska lämnas beskrivs i 6-7 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:41, Saknr D8/L41, ändrad genom 2015:31) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. Informationen ska lämnas i form av ett behandlingsbevis eller motsvarande så att eventuella uppföljande behandlingar kan göras på ett korrekt sätt. Även för att karenstider ska kunna hållas och så att relevanta uppgifter kan lämnas till slakteriet i samband med slakt (information till livsmedelskedjan). Gör företagaren ingen uppföljande behandling finns i livsmedelslagstiftningen inga bestämmelser om att uppgifter från behandlingsbeviset måste föras över till en separat 113

114 journal. Det finns heller inga bestämmelser om att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ: Behandlingsbevis eller motsvarande dokumentation som veterinärer lämnar på gården i samband med behandling ska sparas i kronologisk ordning. Dokumentationen kan antingen vara en för hand ifylld blankett eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna är läsliga och att dokumentationen sparas på gården. Dokumentationen kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, till exempel avmaskningar. Exempel på godkända stalljournaler finns på Jordbruksverkets webbplats. Villkorad läkemedelsanvändning regleras i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42, Saknr D 9, ändrad genom 2015:32), om läkemedel och läkemedelsanvändning. Kraven på dokumentation vid villkorad läkemedelsanvändning är de samma som beskrivits ovan. Uppgifter om vilka djurhållare som har villkorad läkemedelsanvändning finns hos länsveterinären. Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkt LAnimal 5, och djurskyddskontrollen så att inte resultaten blir motsägelsefulla. Vad en fullständig dokumentation som omfattar både livsmedelssäkerhet och djurskydd ska innehålla finns beskrivet i avsnittet om djurskydd. Bilaga I del IIA punkt 7 i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga I del IIA punkt 8 b i förordning (EG) nr 852/2004. LAnimal 6 Livsmedelsföretagare ska dokumentera resultaten från alla analyser som utförs på prover från djur eller andra prover som kan vara relevanta för livsmedelssäkerheten eller vara av betydelse för människors hälsa Instruktion Kontrollera: vilka rutiner företaget har för provtagning och analys och hantering av analysresultat. att eventuella resultat från provtagning från djur, av stallmiljön eller av primärprodukter finns samlade på ett systematiskt sätt. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för hantering och 114

115 dokumentation av analysresultat som är av betydelse för människors hälsa är ändamålsenliga och uppfyller bestämmelserna Kommentar Titta i journalföring och annan dokumentation över provtagning och analysresultat Åtgärder som vidtagits kan vara skriftliga eller muntlig beroende på verksamhetens omfattning och art. Företagets eventuella rutiner för provtagning och analys kan innehålla riktlinjer för korrigerande och förebyggande åtgärder samt krav på dokumentation. Rutinerna kan utgå från till exempel branschriktlinjer. Observera att livsmedelslagstiftningen ställer krav på att genomföra och dokumentera åtgärder om analysresultaten avviker från det normala. Dessa krav är inte tvärvillkor en ingår i den normala kontrollen av livsmedelsföretag i primärproduktionen, se även Livsmedelsverkets vägledning om livsmedelskontroll i primärproduktionen. Lagstiftningen innehåller generellt sett inga detaljerade bestämmelser om provtagning och analyser i primärproduktionen men företagen ansvarar för att identifiera faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras och därefter bedöma om provtagningar ändå behöver göras för att övervaka de risker som finns i verksamheten, till exempel genom analys av vattenkvaliteten. Om företagets riskanalys visar att provtagning och analyser inte är nödvändigt behöver det inte finnas någon dokumentation, det vill säga om analyser inte utförts behövs inte heller någon dokumentation. Vissa undantag finns när gränsvärden eller bestämmelser om provtagning i annan lagstiftning. Exempel på det är mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk (somatiskt celltal och totalantal bakterier), temperaturkrav för den obehandlade mjölken och analysrapporter från obligatorisk salmonellakontroll. Dessa analyssvar och rapporter ska vara dokumenterade. Inom animalieproduktionen är det vanligt att producenten regelbundet får information om analysresultat som är relevanta för livsmedelssäkerheten, till exempel, analysrapporter från mejeriföretaget, från slakteriet om djurens renhet till exempel, från branschens frivilliga salmonellakontroll eller campylobakterkontroll. Dessa ska också dokumenteras. Rapporter och analysresultat ska bevaras på ett systematiskt sätt så att de går att hitta. Dokumentationen ska sparas under rimlig tid så att kraven på spårbarhet är uppfyllda. De nationella branschriktlinjerna innehåller ofta riktlinjer om hur länge branschen själv rekommenderar att en viss typ av dokument sparas. Syftet med provtagningen och dokumentationen är att företagaren ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas och att säkerställa spårbarhet. Exempel på analyser av specifika livsmedel är mjölkens bakteriemängd celltal, (mikrobiologiska kriterier för obehandlad mjölk finns beskrivna i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III avsnitt IX, kapitel III, punkt 3a). 115

116 Bilaga I del IIA punkt 8 d i förordning (EG) nr 852/2004. LAnimal 7 Livsmedelsföretagare ska dokumentera relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung Instruktion Kontrollera att eventuella rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung finns dokumenterade på ett systematiskt sätt. Nedan finns några exempel på rapporter som är av betydelse för livsmedelssäkerheten: tankbilskvitton som visar mjölkens temperatur vid hämtning, bör sparas minst 1 månad, tankbilsprov som visar bland annat mjölkens bakteriemängd - celltal, temperatur- eller fukthaltsmätning i lagerlokaler, slaktavräkningar som visar om förorenade djur har levererats, kvalitetsbedömning av honung. Rapporter från offentlig kontroll och åtgärder som vidtagits på grund av avvikelser som noterats ska också dokumenteras Kommentar Lagstiftningen ställer inga krav på att rapporterna bör förvaras i någon pärm eller liknande, men uppgifterna måste vara tillgängliga för myndigheten vid kontroll. Uppgifterna bör finnas samlade i kronologisk ordning, så att de är lätta att hitta vid behov. Rapporterna bör sparas under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet. Syftet med dokumentationen är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet och säkra livsmedel. Se även kontrollpunkt LAnimal 6. Kontrollera att kravet uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner för dokumentation av rapporter är av betydelse för människors hälsa. Bilaga I del IIA punkt 8 e i förordning (EG) nr 852/

117 LAnimal 8 Livsmedelsföretagaren kan genom sin dokumentation uppge från vem och till vem levande djur eller produkter från primärproduktionen har levererats. Myndigheter och företag ska kunna informeras om vilka som har tagit emot en vara och till vem produkter har levererats och så att produkterna kan stoppas från vidare försäljning eller användning och återkallas vid behov. Konsumenterna ska kunna informeras om en produkt är otjänlig, utgör eller misstänks utgöra en hälsofara. Företagets rutiner ska också säkerställa att informationen är lättåtkomlig och sparas tillräckligt länge och att djuren och produkterna går att identifiera, spåra och hindras från att användas eller levereras vidare i livsmedelskedjan. Vid behov ska produkterna kunna återkallas (se LAnimal 9 och LAnimal 10) Instruktion Kontrollera att det finns rutin för spårbarhet av inkommande djur, levande djur som lämnas till slakteri eller annan livsmedelsanläggning, vilt som lämnas till en vilthanteringsanläggning, primärprodukter av animaliskt ursprung som lämnar gården. Innehåller dokumentationen uppgifter om leverantörens namn och adress, typ av produkt som levererats och hur mycket som levererats kundens namn och adress, typ av produkt som levereras och hur mycket som levererats transaktions- eller leveransdatum? Uppgifterna som behövs för att uppfylla kraven på spårbarhet kan finnas i leverantörsregister, på följesedlar, transportsedlar och kvitton samt i kundregister, på transportsedlar, leveranssedlar och fakturor. Kontrollera att rutinerna följs och är ändamålsenliga och att all nödvändig information finns. Om inte en livsmedelsföretagare uppfyller kraven på livsmedelsäkerhet är han eller hon skyldig att dra tillbaka ett livsmedel från marknaden och att informera de behöriga myndigheterna om detta, enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 178/2002 Kan felaktiga produkter återkallas vid behov? Sparas dokumentationen på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt kan hittas i händelse av ett återkallande? (LAnimal 9) Rutinerna ska även säkerställa märkning och identifikation av levererade produkter för att underlätta spårbarhet. (LAnimal 10) Kontrollera att kraven i uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna säkerställer att levande djur och primärprodukter kan spåras. 117

118 Kommentar Reglerna om spårbarhet allt som ingår eller som kan förväntas ingå i livsmedelskedjan. Reglerna gäller även den som har gett bort en vara kostnadsfritt. Reglerna gäller ett steg bakåt och ett steg framåt. Leverantören behöver inte vara en livsmedelsföretagare utan kan vara en privatperson, reglerna om spårbarhet gäller ändå. För att det ska finnas ett fungerande system för spårbarhet måste varornas fysiska flöde kunna följas och viss minimidokumentation måste därför finnas. Det räcker alltså inte att muntligen kunna uppge från vem en ett djur eller vara kommer eller till vem den har levererats. Specialfall: Om levande djur, t ex ett lamm, säljs till en konsument finns inget krav på dokumentation om konsumenten därefter själv tar hand om lammet. Är djuret kvar på gården och livsmedelsföretagaren fortsätter att ansvara för den dagliga vården, för leveransen till slakteriet och för återtag av köttet, som sedan lämnas över till konsumenten som ursprungligen köpt lammet, gäller alla krav på dokumentation och spårbarhet fullt ut. Övriga krav i livsmedelagstiftningen gäller också fullt ut. Artikel 18 i 19 förordning (EG) nr 178/2002. LAnimal 9 Den information som behövs för att kunna garantera spårbarheten förvaras och bevaras på ett sådant sätt att uppgifterna enkelt kan tas fram så att kunder och konsumenter kan informeras och så att uppgifterna kan lämnas över till behörig myndighet på begäran Instruktion Informationen är samlad på ett sådant sätt att företagaren kan informera sina kunder och konsumenter och kan lämna över informationen till behörig myndighet på begäran. Kontrollera att dokumentationen sparas på ett sådant sätt att uppgifterna snabbt och enkelt kan plockas fram på begäran av myndigheten eller för att informera kunder och konsumenter när en produkt är felaktigt märkt, är otjänlig, utgör eller misstänks utgöra en hälsofara eller om ett återkallande behöver inledas. dokumentationen sparas tillräckligt länge i förhållande till produktens hållbarhetstid. företaget följer sina rutiner och att rutinerna är ändamålsenliga. 118

119 Kommentar De uppgifter som behövs för att uppfylla kraven på spårbarhet och återkallande förvaras och bevaras på ett sådant sätt att de vid behov enkelt kan plockas fram. Enligt kommissionens riktlinjer till artikel 18 i förordning 178/2002 bör dokumentationen sparas minst 6 månader efter tillverknings- eller leveransdatum för produkter med kortare hållbarhetstid än 3 månader eller utan sista förbrukningsdag, t.ex. frukt och grönsaker. under hela hållbarhetstiden plus 6 månader till för produkter med längre hållbarhet än 3 månader. 5 år från tillverkningsdatum eller leveransdatum för produkter utan specificerad hållbarhetstid rekommenderas generellt. Om producenten känner till att produkterna är avsedda att t.ex. frysas in eller konserveras bör dokumentationen sparas i 5 år. Artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002. LAnimal 10 Levande djur och primärprodukter av animaliskt ursprung som levereras är märkta eller åtföljas av en sådan information att djuren, djurgruppen och primärprodukterna går att identifiera Instruktion Kontrollera att de djur, djurgrupper och primärprodukter som företagaren levererar är tydligt märkta eller åtföljs av sådan information att spårbarheten säkerställs. Kontrollera att: rutinerna omfattar samtliga utgående djur och primärprodukter, det finns uppgifter om vem som är leverantör, kontaktuppgifter, typ av produkt, ursprungsland (om relevant) och annan information som är relevant för den specifika primärprodukten eller djurslaget (jfr även LAnimal 8) Företagets rutiner ska säkerställa att alla djur, djurgrupper och primärprodukter som levereras är märkta eller åtföljs av sådan information att de enkelt kan spåras vid behov. Kontrollera vilken information som finns på leveranssedlar, transportsedlar och fakturor. Kontrollera primärprodukter som finns i lagret, kontrollera palletiketter, märkning på kartonger och förpackningar etc., hur märkningen är utformad, vilken information som 119

120 finns och jämför med informationen som finns på leveranssedlar, transportsedlar och fakturor. Kontrollera att företaget följer sina rutiner och att rutinerna är ändamålsenliga. Är den märkning och information som finns tillräcklig för att djuren och primärprodukterna ska kunna identifieras och stoppas för vidare försäljning och konsumtion och dras tillbaka från marknaden? Kommentar Djur och primärprodukter ska vara märkta eller åtföljas av sådan information så att de går att spåra. Artikel 18 i förordning (EG) nr 178/2002. LMjölk 1 Rutiner ska finnas för att upptäcka sjuka djur Instruktion Kontrollera att det finns rutiner för att upptäcka sjukdomar och ätstörningar Kommentar Fråga efter rutiner om hur man agerar när man upptäckt infektioner, diarréer, juverinflammation och liknande. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hantering före mjölkning, och metoder för att upptäcka mjölk med avvikande egenskaper som kan vara tecken på sjukdom, till exempel med visuell kontroll av färg, flockar eller annat avvikande utseende eller med lämplig mätutrustning. Rutiner kan vara skriftliga eller muntliga, det viktiga är att man vet hur man ska agera. Kontrollera att även anställd personal vet hur de ska agera. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna för att upptäcka sjuka djur och säkerställa att mjölk inte kommer från sjuka djur är tillräckliga och ändamålsenliga. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b i förordning (EG) nr 853/

121 LMjölk 2 Mjölk får inte komma från djur med sår på juvren som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken Instruktion Kontrollera att: det finns rutiner för att upptäcka djur som har sår på juvret eller visar tecken på juverinflammation. Kontrollera att rutinerna följs och att de är ändamålsenliga. Mjölk från djur som har sår på juvret som kan påverka kvaliteten ska skiljas från annan mjölk. kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Enligt kraven i förordning 853/2004 får mjölk och råmjölk från djur som visar tecken på juversjukdom inte användas som livsmedel annat än i enlighet med instruktioner från veterinär. Fråga efter mjölkningsrutiner, speciellt hanteringen före mjölkning för att upptäcka djur som har sår på juvret. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 c i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 3 Mjölk får inte komma från djur som fått otillåtna preparat eller illegal behandling. Kan primärproducenten verifiera att mjölk från djur som fått otillåtna ämnen eller illegal behandling avskilts? Instruktion Kontrollera att: endast godkända preparat används och för rätt djurslag preparaten, när så krävs, är ordinerade av en veterinär. Kontrollen kan till exempel göras genom att jämföra journalföringen och övrig dokumentation med de preparat som finns i medicinskåpet och genom att titta på kvitton och följesedlar som visar inköp av preparat. Om det finns läkemedel i medicinskåpet som inte har svensk etikett eller läkemedel som inte har texten vet. efter namnet (ex. Ethacillin vet.) kontakta länsveterinären. Om något mjölkproducerande djur finns under behandling vid kontrolltillfället kontrollera att mjölken avskilts och inte används som livsmedel. 121

122 Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och följs Kommentar Titta i medicinskåp eller motsvarande, behandlingsbevis, kvitton eller annan inköpsdokumentation. Kontrollpunkten avser användningen av läkemedel, inte i första hand i dokumentationen. I praktiken är det dock svårt att få en bild av användningen utan att ta hjälp av befintlig dokumentation. Grundregeln är att otillåtna ämnen eller illegal behandling inte får förekomma. Jämför med kontrollpunkt LAnimal 3. Men om det ändå har skett till mjölkande djur återstår att avskilja mjölken så att den aldrig når någon konsument. Illegal behandling är användning av icke godkända ämnen, till exempel hormoner, eller när man använder godkända ämnen till exempel läkemedel och humanpreparat för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i lagstiftningen. Ett exempel är om en djurägare använder receptbelagda läkemedel på egen hand utan veterinärordination eller giltig delegation. OBSERVERA! Vid överträdelse av kontrollpunkt LAnimal 3 måste LMjölk 3 besvaras om överträdelsen avser mjölkande djur. I övriga fall markeras Ej aktuellt. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 d i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 4 Ta hänsyn till de karensbestämmelser som finns så att mjölk inte levereras vidare i livsmedelskedjan under behandlingstiden Instruktion Kontrollera att lantbrukaren tar hänsyn till karenstider för mjölkning och att djur inte mjölkas under karenstiden. Om något mjölkande djur är under behandling, kontrollera att karenstiden respekteras. Vilka rutiner finns för att säkerställa att karenstiden respekteras och följs dessa? Är rutinerna ändamålsenliga beroende på mjölkningssystem? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Titta i stalljournalen och annan dokumentation av läkemedelsanvändningen för att avgöra om karenstider respekteras. Vid robotmjölkning ta reda på hur djur under behandling registreras i robotsystemet och kontrollera att det finns en spårbarhet mellan veterinärens praktikjournal, företagarens egen journalföring, programmering av robotsystemet och att mjölken särskiljs under hela karenstiden. 122

123 Ansvarar en eller flera personer för mjölkningen och att karenstiderna följs? Finns behov av skriftliga rutiner för att säkerställa att karenstiden följs? Behovet av skriftliga rutiner kan variera till exempel beroende på antalet sysselsatta i verksamheten och avbytare. Jämför med kontrollpunkt LMjölk 9 som bland annat innefattar att det ska finnas rutiner för att mjölken avskiljs under karenstiden. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 e i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 5 Lokaler och utrustning ska vara utformade så att risken för kontaminering av mjölken begränsas. Det ska finnas lämplig kylutrustning och lokalerna ska vara utformade så att mjölken kan kylas enligt bestämmelserna i lagstiftningen Instruktion Kontrollera att: mjölkningsutrustning och lokaler är utformade så att risken för att mjölken ska kontamineras är begränsad, det finns lämplig och tillräcklig kylutrustning. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Titta på mjölkningsplatsen och utrymmen där mjölk hanteras och förvaras. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Lokalerna ska vara utformade och placerade så att lokaler och mjölkningsutrustning kan hållas rena och ger möjlighet till hygienisk mjölkning. Det ska finnas möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål och torkmöjlighet. Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank (mjölktanksrummet) får enbart användas till hantering av mjölkråvara och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap. Felaktig eller olämplig rengöring och förvaring av mjölkrelaterad utrustning, städredskap etcetera kan vara en källa till kontamination. Kylutrustningen ska vara dimensionerad så att mjölken kan kylas direkt efter mjölkning, enligt kraven i bilaga III i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1 och 2 i förordning (EG) nr 853/2004. Anm. med del B avses Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B i förordning (EG) nr 853/2004, hygien vid mjölkning, uppsamling och transport. Jämför med tvärvillkorskontrollpunkterna LMjölk 9 och LMjölk

124 LMjölk 6 Ytor och material som kommer i kontakt med mjölk ska vara släta, tvättbara och av giftfria material samt väl underhållna Instruktion Kontrollera att: redskap, mjölkningsutrustning, mjölktank och mjölkrummet ser rena ut, lokaler och utrustning hålls i gott skick, att ytorna som kommer i kontakt med mjölken verkar släta och lätta att rengöra, gummi- och plastmaterial är godkända för kontakt med livsmedel, vatten för rengöring av lokaler och utrustning kan rinna av på lämpligt sätt. Finns rutiner, följs de och är rutinerna ändamålsenliga? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av gjorda iakttagelser och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs Kommentar Fråga efter rutiner för underhåll och service finns för lokaler och utrustning till exempel spengummin, och särskilt beträffande mjölkningsrobot och mjölktank. Kontrollera om det finns tillfälliga lagningar, som verkar ha blivit permanenta och som kan påverka livsmedelssäkerheten. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 3 i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 7 Det ska finnas ändamålsenliga rengöringsrutiner för utrustning som kommer i kontakt med mjölk Instruktion Kontrollera att det finns diskrutiner för mjölkningsutrustning, mjölktank och redskap som kommer i kontakt med mjölkråvaran. Rengöring och ev. desinfektion ska ske regelbundet efter användning, dock minst en gång om dagen. Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs. Kommentar Rutinerna kan, beroende på mjölkningssystem, omfatta åtgärdsgränser, övervakning, utvärdering, korrigerande åtgärder samt vad som ska dokumenteras, Exempel på vad som ska dokumenteras kan vara serviceavtal, kontroll av disktid, disktemperatur, flöde, 124

125 vattenmängd, dosering av diskmedel, samt ansvarig. Rutinerna kan vara muntliga eller skriftliga. Kontrollera att alla berörda som är sysselsatta i verksamheten kan rutinerna. Transport av den obehandlade mjölken omfattas normalt inte av primärproducentens ansvar om inte denne själv transporterar mjölken till mejeriföretag eller gårdsmejeri. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 8 Det ska finnas rutiner för skadedjurskontroll och lämpliga åtgärder ska göras för att minimera risken för skadedjur i mjölkrummet Instruktion Kontrollera att: mjölkrummet är åtskilt från djurstall genom dörr eller liknande, husdjur inte vistas i mjölkrummet, det finns rutiner för förebyggande skadedjursarbete och skadedjursövervakning, skadedjursförekomsten i mjölkrummet har minimerats. det finns lämpliga rutiner för skadedjurövervakning och förebyggande skadedjursarbete. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Lokaler där mjölken förvaras ska vara tydligt avgränsade från stallet och dörrar och fönster ska i största möjliga mån hållas stängda eller förses med till exempel nät för att stänga ute skadedjur, inklusive fåglar. Lokalerna ska vara underhållna så att risken för att skadedjur tar sig in minimeras. Titta efter synlig förekomst av skadedjur, kontroll och dokumentation vid skadedjursbekämpning, eventuellt skadedjursavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra förekomst, och effektiv bekämpning vid förekomst, av skadedjur. Bekämpningsmedel ska placeras ut och hanteras på ett sådant sätt att risken för kontaminering av livsmedel minimeras, jämför med kontrollpunkt LAnimal 1. Dokumentationen ska omfatta tid och plats för bekämpningen, bekämpningsmedel som använts och eventuell karenstid, vem som utförde bekämpningen? Kontrollera eventuellt skadedjursprogram eller kontrakt med skadedjursfirma, kontraktets omfattning och eventuella åtgärder. Skadedjursfirmor lämnar normalt dokumentation 125

126 över genomförd skadedjursbekämpning. Lämnas ingen dokumentation bör producenten begära att få det. Det är inget krav att det finns ritningar över placeringen av bekämpningsmedel eller fällor. Det viktiga är att placeringen framgår på lämpligt sätt i dokumentationen. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 2 i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 9 Det ska finnas rutiner som säkerställer att mjölkningen sker på ett hygieniskt sätt. Mjölk som kan innehålla restsubstanser får inte levereras Instruktion Kontrollera att: ändamålsenliga rutiner finns för rengöring av juver, spenar och närliggande delar före mjölkning. ändamålsenliga rutiner finns och följs för att identifiera djur som är under medicinsk behandling eller står under karens och att mjölk och råmjölk från dessa djur avskiljs och inte används som livsmedel under karenstiden. kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Rengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa eller papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Den metod som användas för rengöring av juver och spenar innan mjölkning ska vara anpassad till mjölkningssystemet aktuella hygienförhållanden bakterietryck i besättningen samt, om spendoppningsmedel eller liknande använts före mjölkning, till det desinficeringsmedel som används. Desinficeringsmedel, spendoppningsmedel eller spray, används för att skydda, speciellt de efter mjölkningen öppna, spenkanalerna från bakterier och sporer som kan orsaka mastit eller kontaminera juvret mellan mjölkningar. Det finns preparat som är verksamma olika lång tid och kan kräva olika rengöring före mjölkning. Det är därför viktigt att preparatets bruksanvisning följs. Desinficeringsmedel, spendoppning eller spray, bör inte användas direkt före mjölkning eftersom det då finns risk att mjölken kontamineras av kemikalier från medlet. 126

127 Det finns i lagstiftningen inget hinder från att använda spendoppningsmedel före mjölkningen, förutsatt att mjölken inte riskerar att kontamineras. Det finns olika varianter av spendoppningsmedel och mjölkproducenten måste ta reda på vilka risker som finns, följa anvisningarna om hur medlet ska användas och i övrig ha en sådan hygienisk hantering att risken för kontaminering av mjölken minimeras. Aktiva substanser i spendoppningsmedel kan ingå i Livsmedelsverkets restsubstanskontroll. Det gäller framför att de som räknas som läkemedel men det kan även inkludera biocider som innehåller substanser som kan utgöra en risk. Djur som står under behandling med karensbelagda preparat ska mjölkas sist eller i separat utrustning under behandlingstiden och karenstiden. De kan till exempel mjölkas i separat spann, i mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. I samtliga fall är det viktigt att kontrollera att all utrustning som mjölkningsorgan, slangar och behållare rengörs innan nästa friska djur mjölkas och att mjölken inte används för livsmedelsändamål. Djur som står under behandling bör märkas tydligt till exempel via band på benet eller genom att robotar och andra datastyrda system programmeras så att avskiljning av mjölken sker. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a och 1 d i förordning (EG) nr 853/2004. LMjölk 10 Temperaturen i mjölktanken ska säkerställas Instruktion Kontrollera att temperaturkravet säkerställs genom att kontrollera mjölktankstermometer och tankbilskvitton och rutiner för temperaturövervakning. Kontrollera att rutiner finns, att de följs och är ändamålsenliga. Hur ofta kontrolleras temperaturen i mjölktanken? Hur sparar man tankbilskvitton? Hur övervakas temperaturen i mjölktanken? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna är tillräckliga och om de följs Kommentar Fråga efter rutiner vid strömavbrott. Det handlar om kontroll och omhändertagande av mjölk. Observera att det finns ett undantag för nedkylningskravet. Undantaget är att för att slippa kravet på nedkylning måste i så fall mjölkproducenten antingen kunna visa att mjölken behandlas inom 2 timmar (till exempel i ett gårdsmejeri) eller att mjölken av tekniska skäl inte bör kylas. För detta krävs ett godkännande av behörig myndighet. 127

128 Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 2 och punkt 4 i förordning (EG) nr 853/2004. Anm. punkterna 2 b och 3 ovan och del III Kriterier för obehandlad mjölk och råmjölk som nämns i texten utgör inte tvärvillkor. LÄgg 1 Ägg ska förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus Instruktion Kontrollera att rutiner finns och följs och att rutinerna säkerställer att: äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus, äggen är paketerade till exempel placerade på brickor i korgar, lådor eller på pallar och är placerade så att de inte skadas, förpackningar och förpackningsmaterial förvaras så att de är torra, rena och i gott skick, rengörings- och desinfektionsmedel inte förvaras där ägg lagras eller hanteras. Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag ammoniaklukt från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen är otillräcklig. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av de iakttagelser som du gör och avgör om livsmedelsföretagarens rutiner är tillräckliga och följs Kommentar Observera att spruckna ägg, så kallade knäckägg, får levereras så länge hinnan under äggskalet inte är skadad. Läckande ägg får däremot inte levereras vidare i livsmedelskedjan. Men kan användas för andra ändamål, till exempel till hundfoder, färg och schampo. Kvalitets- eller viktsortering av äggen får inte göras i primärproduktionen utan får bara ske på godkända äggpackerier. Smutsiga ägg får inte heller rengöras i en så kallad äggtvätt i primärproduktionen. Tvättning av ägg får endast ske på äggpackerier. Enligt djurskyddslagstiftningen får ammoniakhalten i hönsstallar inte överstiga 10 ppm och i stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligtvis utsättas för ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften (SJVFS 2010: 15, Saknr. L100, 1 kap. 21 och 6 kap. 9 ). Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/

129 Smittskydd Kontrollpunkten har överförts från livsmedelsverket till jordbruksverket se även under 1 Nyheter 2016 om kapitel 15 Livsmedel Bedömningsvägledningen ska användas även för denna punkt. Livsmedelsföretagaren ska ha lämpliga rutiner som förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, så kallade zoonoser: införsel av nya djur i besättningen, rapportering vid misstänkt utbrott av smittsamma sjukdomar som kan överföras till människor via livsmedel, övriga förebyggande åtgärder Instruktion Kontrollera: att rutiner finns för att minimera smittspridning vid införsel av nya djur i besättningen, dokumentation som avser inköp av djur, vad företagaren gör eller om företagaren vet vart man ska vända sig eller vem man ska kontakta vid misstanke om smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen, att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs eller sprids i besättningen. Omfattar dokumentationen till exempel information om säljare och om djurens hälsotillstånd? Framgår det om djuren står under behandling vid inköpstillfället? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Vilka rutiner har primärproducenten vid inköp och försäljning av djur, avelspool, kvighotell med mera och hantering av sjuka djur? Titta i stalljournalen efter inköpta djur eller efter djur som har sålts vidare. Vilka andra rutiner har livsmedelsföretagaren infört för att minimera risken för införsel och smittspridning av zoonoser och zoonotiska smittämnen? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras via livsmedlen eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav. 129

130 Kontrollera: att rutiner finns för att minimera smittspridning vid införsel av nya djur i besättningen, dokumentation som avser inköp av djur, vad företagaren gör eller om företagaren vet vart man ska vända sig eller vem man ska kontakta vid misstanke om smittsam sjukdom hos ett djur eller i besättningen, att rutinerna förhindrar att smittsamma sjukdomar som kan överföras till människa införs eller sprids i besättningen. Omfattar dokumentationen till exempel information om säljare och om djurens hälsotillstånd? Framgår det om djuren står under behandling vid inköpstillfället? Följs rutinerna och är de ändamålsenliga? Vilka rutiner har primärproducenten vid inköp och försäljning av djur, avelspool, kvighotell med mera och hantering av sjuka djur? Titta i stalljournalen efter inköpta djur eller efter djur som har sålts vidare. Vilka andra rutiner har livsmedelsföretagaren infört för att minimera risken för införsel och smittspridning av zoonoser och zoonotiska smittämnen? Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om rutinerna förhindrar införande och spridning av smittsamma sjukdomar som kan överföras via livsmedlen eller på annat sätt strider mot livsmedelslagstiftningens krav Kommentar Vad som är lämpliga rutiner för att minimera risken för smittspridning kan variera beroende på vilket djurslag det gäller och på verksamhetens omfattning. Rutinerna kan till exempel omfatta endast inköp från avelspool, hälsodeklaration vid inköp, karensbestämmelser, omgångs- eller insatsuppfödning och sektionering av djur med olika hälsotillstånd. De kan också omfatta avstånd mellan djurstallar, hygienbarriärer, skadedjurssäkring, rengöring av stallarna, rengöring mellan omgångar, rena djur och rent vatten till djuren. Rutinerna kan vara hämtade från branschriktlinjer eller annat rådgivande material från till exempel branschen, Gård & Djurhälsan eller från myndigheter. Exempel på sjukdomar som kan överföras till människa är Salmonella, campylobakter, listerios och EHEC/VTEC. Vid misstanke om smitta ska veterinär alltid kontaktas. För närvarande är det bara salmonella som är en rapporteringspliktig sjukdom. Det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet eller campylobakterprogrammet, anslutning till den frivilliga salmonella kontrollen och till olika omsorgsprogram (för unghöns, värphöns, nötkreatur, gris) är exempel på rutiner och åtgärder hos primärproducenten som minskar risken för smittspridning. 130

131 . Bilaga I del A punkt 4 h förordning (EG) nr 852/2004 Bedömningsvägledning vid tvärvillkorsbrister livsmedel Tabell 1. Bedömningsvägledning, Brister avseende dokumentation Allvar Omfattning Varaktighet Små brister i dokumentationen, men helheten är någorlunda tillfredsställande. Bristerna leder till oklar spårbarhet. Enstaka uppgifter eller dokument saknas. Kortvarigt. Bristfällig dokumentation under en kort, begränsad period eller varaktigheten kan inte fastslås. Dokumentationen är bristfällig, vissa uppgifter är konsekvent utelämnade. Bristfällig spårbarhet. Flera uppgifter eller dokument saknas. Under en längre period. Bristfällig dokumentation under en längre period, upp till en månad. Stora brister i dokumentationen, dokumentation saknas helt eller är konsekvent felaktig. Spårbarhet saknas. Alla uppgifter eller dokument saknas. Bristfällig dokumentation, konsekventa brister som pågått under en längre period. Förhållandena verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara brister i dokumentationen. 131

132 Tabell 2. Bedömningsvägledning, Brister som handlar om annat än dokumentation Allvar Omfattning Varaktighet Hanteringen innebär att det finns en mer än försumbar risk för att livsmedel kontamineras. Rutiner finns men kan förbättras. Berör enstaka delar av verksamheten. Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Hanteringen innebär att det finns en uppenbar risk för att livsmedel kontamineras. Rutiner finns men är inte ändamålsenliga. Berör flera delar av verksamheten. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Hanteringen innebär att livsmedel har eller kommer att kontamineras. Rutiner saknas eller är bristfälliga. Berör hela verksamheten. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning. Tabell 3. Bedömningsvägledning, Brister avseende förvaring av ägg Allvar Det finns brister i förvaringen som riskerar påverka livsmedelssäkerheten mer än försumbart, förvaringen är inte tillfredsställande. Det finns större brister i förvaringen, förvaringen är inte tillfredsställande. Det finns stora brister i förvaringen, Äggen är smutsiga och flera har skadade skal. Omfattning Berör enstaka delar av verksamheten. Berör flera delar av verksamheten. Berör hela verksamheten. Varaktighet Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Förhållandet har varat under en längre tid men det finns en plan för att rätta till det. Förhållandet verkar vara av permanent. Mindre överträdelse kan vara aktuellt då brister bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka livsmedelssäkerheten i ingen eller i en försumbar utsträckning. 132

133 16 Foder Kontrollpunkterna för tvärvillkorskontrollen av foder har under 2014 och början av 2015 utvecklats utifrån gällande förordningskrav och har omarbetats för att anpassas till det nya arbetssättet där en mobil lösning av registrering av kontrollpunkter ska kunna vara möjlig. OBSERVERA att samtliga kontrollpunkter inte behöver vara aktuella för samtliga foderföretagare! För att underlätta vid kontrollen är frågorna därför uppdelade i två delar. Kontrollpunkterna 1 till och med 14 är aktuella för alla som är foderföretagare. Kontrollpunkterna 15 till och med 33 ska kontrolleras hos de foderföretagare som utfodrar livsmedelsproducerande djur. Fråga 1-14 alla foderföretagare Fråga foderföretagare som utfodrar livsmedelsproducerande djur Foder 1 Är den sökande foderföretagare? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren bedriver en verksamhet som omfattar tillverkning eller hantering av foder till livsmedelsproducerande djur. Sker ingen sådan verksamhet ska foderkontroll inte genomföras hos företagaren. För ytterligare information om vem som är foderföretagare och vad som menas med en foderanläggning hänvisas till kapitel 8. Vissa verksamheter är undantagna kraven som gäller foderföretagare. Foder 2 Kommer fodret som används från anläggningar som är registrerade eller godkända (inkl. egen anläggning)? Instruktion Kontrollera att foderföretagaren endast använder foder (foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar) från foderanläggningar som är registrerade eller godkända. Vid tveksamhet, till exempel om foder har köpts in i bristfälligt märkta förpackningar eller av annat skäl kan antas komma från icke registrerat foderföretag så ska du kontrollera att foderföretagets foderanläggning finns med på Jordbruksverkets lista över registrerade och godkända foderanläggningar. Information om svenska anläggningar finns att på klicka vidare på Självservice (e-tjänster), Djur och Foderföretagare. För företag inom EU klickar du från startsidan på Handel/Övriga djurprodukter och foder/godkända anläggningar och användare. Här återfinns foderanläggningar inom EU 133

134 under rubriken anläggningar inom EU. Observera att för tillverkare av foder utanför EU så måste de representeras av en representant inom EU Kommentar Kontrollpunkten handlar om att det foder som används ska komma från registrerade eller godkända anläggningar. Vid inköp från grannar ska även grannen finnas med på listan över registrerade och godkända foderanläggningar. Observera att om grannen är undantagen från kraven i förordning 183/2005, det vill säga endast direkt säljer vidare primärproducerat foder mindre än 10 ton torrsubstans per år och till lokala jordbruksföretag belägna inom ett avstånd av 50 kilometer, så krävs det inte att grannen är registrerad som foderföretagare. Vid osäkerhet och frågor kring godkända anläggningar, kontakta enheten för CITES, Foder och djurprodukter på Jordbruksverket. Industrier som lämnar ut biprodukter i syftet att de ska användas som foder ska vara registrerade som foderanläggningar. Det kan gälla exempelvis etanolfabriker, bryggerier, bagerier, glassfabriker och liknande. Om foderföretagaren vill använda biprodukter från en industri som inte är registrerad i foderanläggningsregistret bör foderföretagaren kontakta Jordbruksverket. För att inte riskera problem med ansvarsfrågor bör foderföretagaren upplysa industrin om att deras biprodukter används som foder. Då kan industrin ta ställning till om de behöver ändra sina rutiner för att upprätthålla fodersäkerhet och spårbarhet. På gårdsnivå krävs det godkännande för användning av läkemedel eller tillsatser i form av koccidiostatika/histomonostatika eller för tillsatser tillhörande kategorin Zootekniska tillsatser och den funktionella gruppen Andra zootekniska tillsatser. Du hittar kommissionens tillsatslista via klicka vidare på Foder och därefter EU:s bestämmelser om foder, under rubriken Fodertillsatser hittar du länken. 134

135 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folk- eller djurhälsan. Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Foder från oregistrerad eller icke godkänd anläggning har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt om fodret är tillverkat av en registrerad tillverkare men inköpt från en oregistrerad butik. Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005. Foder 3 Införskaffar den sökande foder inkl. foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder? Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagaren införskaffar foder inkl. foderråvaror, kompletteringsfoder, helfoder, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder. 135

136 Foder 4 Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över införskaffat foder inkl. råvaror, tillsatser och förblandningar som ska ingå i foder? Instruktion Kontrollera att dokumentationen/ journalföringen om införskaffat foder omfattar uppgifter om varifrån fodret kommer (leverantör) datum då fodret kom till foderföretagaren vad det är för typ av foder hur mycket foder som lantbrukaren har tagit emot Kommentar Det spelar ingen roll om man köpt foder, bytt till sig det eller fått det gratis. Kraven gällande dokumentation/journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har tagit emot fodret från någon annan. OBSERVERA att kraven på spårbarhet gäller både den som producerar foder och den som utfodrar livsmedelsproducerande djur. För den som producerar foder gäller att journal ska föras löpande och förvaras samlat. För den foderföretagare som endast utfodrar egna djur krävs inga löpande journaler men krav finns ändå på att han/hon ska kunna uppvisa skriftlig dokumentation vid efterfrågan. Titta stickprovsvis på till exempel fakturor, frakt- eller följesedlar över inköpt foder samt motsvarande dokumentation över foder som tagits emot från grannar eller andra foderföretagare. Det handlar om att löpande dokumentera uppgifter och lagra information på ett samlat sätt. Det krävs dokumentation/ journalföring men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel följesedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår av denna dokumentation. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Det finns inte lagstiftat hur länge dokumentationen/journalerna ska sparas men kommissionens rekommendationer är minst 5 år. 136

137 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur Enstaka brister i dokumentationen/journalföringen avseende foder som levererats till företaget. Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor Flera olika brister i dokumentationen/ journalföringen, avseende foder som levererats till företaget. Flera ställen i verksamheten. Upp till 6 månader. Dokumentationen/ journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Hela verksamheten. Längre än 6 månader eller verkar vara permanent. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning för tvärvillkor. Art 18.2 i förordning (EG) nr 178/2002 Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning. 137

138 Foder 5 Har andra erhållit foder inkl. råvaror; t.ex. spannmål från foderföretaget? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren producerar foderråvaror eller foderblandningar t.ex. spannmål för försäljning/avyttring inom sin verksamhet. Foder 6 Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över foder som lämnar företaget? Instruktion Kontrollera att det finns uppgifter i dokumentationen/journalföringen om foder som har sålts vidare som: till vem fodret har levererats, datum då fodret har levererats, vad det är för typ av foder, kvantitet av levererad vara (gäller ej vid betesdrift) Kommentar Det spelar ingen roll om man sålt foder, bytt bort det eller skänkt bort det, kraven på dokumentation/journalföring gäller oavsett på vilka villkor man har levererat fodret till någon annan. Observera att kraven på spårbarhet gäller både den som producerar foder och den som utfodrar livsmedelsproducerande djur. Titta på till exempel fakturor, frakt- eller leveranssedlar över avyttrat foder. Det krävs dokumentation/journalföring, men det är inte rimligt att begära en separat lista eller databas. Det räcker med till exempel leveranssedlar eller fakturor om ovanstående uppgifter framgår. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Håller man andras djur på bete räcker det om dokumentationen/journalföringen visar vilket bete eller skifte som det gäller, vems djur som hålls på betet eller skiftet, datum då djuren släpptes på bete eller skiftet samt när djuren flyttades därifrån. Det krävs ingen dokumentation/journalföring av kvantitet av levererat foder vid betesdrift. 138

139 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till Enstaka brister i exempel då det tydligt dokumentationen framgår att bristerna /journalföringen, är ett resultat av oklar spårbarhet. uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Omfattning Ej relevant Några få ställen i verksamheten. Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 veckor. Flera olika brister i dokumentatio nen/ journalföring en, konsekvent utelämnad uppgift. Flera ställen i verksamheten. Upp till 6 månad er. Dokumentationen/ journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Hela verksamheten. Längre än 6 månader eller verkar vara av permanent karaktär. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning om tvärvillkor. Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 178/2002. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning. Foder 7 Märkts eller följs livsmedel och foder, som släpps eller sannolikt kommer att släppas ut på marknaden inom gemenskapen, av dokumentation för att underlätta fodrets spårbarhet? Instruktion Kontrollera att fodret är märkt eller identifierbart för att underlätta spårbarhet. 139

140 Kommentar Livsmedel och foder som släpps eller sannolikt kommer att släppas ut på marknaden inom gemenskapen skall vara lämpligt märkta eller identifierade för att underlätta spårbarheten med hjälp av tillämplig dokumentation eller information enligt tillämpliga krav i mer specifika bestämmelser. Den som producerar foder för försäljning ska se till att fodret är märkt på korrekt sätt. Bestämmelser om hur foder ska märkas finns i förordning (EG) nr 767/2009. Definition spårbarhet: möjlighet att spåra och följa livsmedel, foder, livsmedelsproducerande djur eller ämnen som är avsedda att eller kan förväntas ingå i ett livsmedel eller ett foder genom alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan. För bulkvaror, såsom ensilagebalar, höpartier (undantaget försäljning av enskilda höbalar) och spannmålspartier, räcker det att märkningen framgår av följesedlar. Ett viktigt instrument för spårbarheten är förutom rena företagsuppgifter dvs. namn och adress eller ett ID-nummer är ett partinummer. På följesedeln ska det framgå företagsuppgifter, d v s namn och adress på både leverantör och mottagare, leveransdatum samt typ av foder och kvantitet Bedömningsvägledning Mindre överträde lse Allvar Ej aktuellt Enstaka brister i möjligheten att spåra ett enskilt foder Omfattning Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Enstaka brister eller händelser av partier som levererats till gården. Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Flera olika brister i möjligheten att spåra foder Enstaka händelser av enskilda partier som levererats från gården. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. Spårbarheten saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig Hela verksamheten. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 140

141 Art 18.4 i förordning (EG) nr 178/2002 Foder 8 Lagras och hanteras avfall och farliga ämnen, kemikalier och andra produkter separat så förorening av foder förhindras? Instruktion Kontrollera att kemikalier och andra produkter som är förbjudna i foder, avfall som till exempel förbrukade förpackningar, säckar från betat utsäde, ensilageplast, kasserat foder, använda balsnören, matrester, döda skadedjur, spillolja, glas och använda filter förvaras avskilt från foder, hanteras på ett sådant sätt att inte fodersäkerheten riskeras Kommentar Kontrollera att foder lagras separat från kemikalier och andra produkter som är förbjudna i djurfoder, till exempel växtskyddsmedel, betat utsäde, gödselmedel, starka syror och baser, rengöringsmedel, drivmedel och oljor, råttgift, förpackningsmaterial, etc. Titta på gårdens avfallshantering, inklusive omhändertagande av döda skadedjur som exempelvis råttor och möss. Förorening av foder kan uppstå vid till exempel bristfällig hantering av krossat glas och lysrör, bortforsling av avfall, tömning av soptunnor, rengöring av maskiner och transportutrustning som används både för avfall och för foder. Avskilt behöver i detta sammanhang inte betyda förvaring i skilda lokaler, men att den avskilda förvaringen ska leda till att en tydlig separation finns mellan foder och avfall. Säkerställ att farliga ämnen förvaras separat, avgränsat utrymme eller åtminstone på sådant sätt att slutna förpackningar eller förvaringssilos gör att fodret inte kommer i direkt kontakt med farliga ämnen. Flaskor, burkar, dunkar, etc. bör vara ordentligt märkt så att det framgår vad de innehåller och om innehållet är till exempel giftigt, frätande eller explosivt. Kontaminering av foder kan uppstå till exempel vid bristfällig rengöring av maskiner, utrustning och fordon som använts både till foder och icke foderprodukter. Förvaringen får inte vara sådan att djuren har tillgång till lager eller säckar med gödningsmedel, betat utsäde eller andra farliga ämnen. 141

142 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till exempel då avfall förvaras eller hanteras tillsammans med foder, men utan att riskera säkerheten avseende foder och djur. Avfallet hanteras tillsammans med fodret. Omfattning Ej aktuellt Enstaka djur på har utsatts för risk att få i sig förorenat foder. Varaktighet Ej aktuellt Fodret är använt i mindre än 1 vecka. Avfallet förvaras tillsammans med fodret. Några djur har utsatts för risk att få i sig förorenat foder. Fodret är använt i minst 1 vecka men under 6 månader. Fodret innehåller oönskade eller förbjudna ämnen. Hela besättningar med djur har utsatts för risk att få i sig förorenat foder. Fodret är använt i 6 månader eller mer. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning för tvärvillkor. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e) i samma förordning. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning Foder 9 Har analyser gjorts på råvaror, foder eller i miljöer där foder hanteras? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagaren har genomfört någon/några provtagning/ar på t.ex. foderråvaror, foderblandningar eller dammprov/skrapprover i miljöer (kan t.ex. vara 142

143 dammprov/skrapprov för analys av salmonella taget i byggnader där foder hanteras) eller på utrustning m.m. samt att foderföretagaren har låtit analysera dessa prover. Foder 10 Har foderföretaget tagit hänsyn till relevanta analyser? Instruktion Kontrollera att foderföretagaren tar hänsyn till analysresultat som kan vara relevanta för fodersäkerheten Kommentar Det är inget villkor att ta prover och göra analyser. Om inga analyser utförts är denna kontrollpunkt "Ej aktuell". Analyser som kan vara relevanta för fodersäkerheten är till exempel analyser av salmonella och mykotoxiner som kan indikera att fodret är olämpligt och att åtgärder behöver vidtas. Näringsanalyser är till för att bedöma fodrets näringsmässiga kvalitét och beräkning av foderstater Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem men det finns inga tecken på att detta har medfört någon risk för folkeller djurhälsan. OmfaOmfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det finns tecken på att detta medfört risk för folkeller djurhälsan. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Relevanta analysresultat finns, producenten har inte tagit hänsyn till dem och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. 143

144 Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 g) i samma förordning. Foder 11 Används växtskydds- eller bekämpningsmedel? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagaren använder växtskydds-eller bekämpningsmedel. Foder 12 Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över användningen av växtskydds- och bekämpningsmedel? Instruktion Kontrollera att journalföringen av eventuell växtskydds- eller bekämpningsmedelsanvändning innehåller relevanta uppgifter som t.ex. Typ av preparat Datum för bekämpning Vem som utförde den Vilken gröda det gällde Karenstider Eventuell användning av bekämpningsmedel som till exempel råttgift är journalförd med uppgifter om preparat, plats, datum och vem som har utfört bekämpningen. Det finns en rekommendation från kommissionen att spara all dokumentation som rör spårbarhet av foder i 5 år. Observera att det finns andra bestämmelser som gäller användningen av växtskyddsmedel och bekämpningsmedel med krav på journalföring och att anteckningarna ska sparas i 3 år. 144

145 Kommentar Titta på senaste säsongens sprutjournal och övriga journaler. Den som sprutar själv ska föra sprutjournal med all nödvändig information. Om man anlitar till exempel en granne eller maskinstation ska ändå relevant journalföring finnas tillgänglig (eller gå att skaffa fram för kontroll inom rimlig tid). Om inga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel används i jordbruksverksamheten behöver ingen journalföring ske. I så fall ska Ej aktuellt markeras Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Enstaka brister i journalföringen Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor. Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift. Flera ställen i verksamheten Upp till 6 månader. Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Hela verksamheten Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning för tvärvillkor. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a) i samma förordning. 145

146 Foder 13 Används genetiskt modifierat utsäde? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren använder genetiskt modifierat utsäde. Foder 14 Finns tillräcklig dokumentation/journalföring över användningen av genetiskt modifierat utsäde? Instruktion Kontrollera att eventuell användning av genmodifierat utsäde finns journalfört Kommentar Titta på frakt- och följesedlar. Fråga om GMO-utsäde används. Om foderföretaget levererar spannmål eller oljeväxter är det av stor vikt att traditionella grödor och grödor odlade med GMO-utsäde inte sammanblandas. Avgör om företagets rutiner säkerställer kraven på spårbarhet. Journalerna ska sparas i 5 år Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Enstaka brister i journalföringen, oklar spårbarhet (ej uppenbara misstag). Omfattning Ej aktuellt Några få ställen i verksamheten. Varaktighet Ej aktuellt Kortvarigt 1-2 veckor. Flera olika brister i journalföringen, konsekvent utelämnad uppgift. Flera ställen i verksamheten. Journalföringen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Hela verksamheten. Upp till 6 månader. Längre än 6 månader och verkar vara av permanent karaktär. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 b) i samma förordning. 146

147 Foder 15 Sker utfodring av livsmedelsproducerande djur på företaget? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagarens verksamhet omfattar utfodring av livsmedelsproducerande djur. Kontrollera att verksamheten inte är undantagen enligt avsnitt 8. Foder 16 Produceras foder inkl. råvaror till foder, t.ex. spannmål? Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Foder 17 Finns dokumentation över egenproducerat foders art och ursprung? Instruktion Kontrollera att dokumentationen om egenproducerat foder omfattar uppgifter om till vilka djur fodret har använts vad det är för typ av foder och var fodret har producerats Kontrollera att foderföretagarens journaler, om vilket foder som ges till djuren och varifrån fodret kommer, omfattar uppgifter om egenproducerat foder som används till de egna djuren. Kontrollera att kraven uppfylls i verksamheten. Gör en sammantagen bedömning av iakttagelserna och avgör om journalföring är tillräcklig för att avgöra vilket egenproducerat foder som har getts till djuren Kommentar Egenproducerat foder ska gå att spåra via journalföringen även om det används till gårdens egna djur. Det får anses tillräckligt om foderföretagaren kan redovisa vad som producerats på gården, till exempel via växtodlingsplanen. I och med att kraft- och grovfoderpartier ibland blandas vid lagringen är det däremot inte rimligt att begära att foderföretagaren kan redovisa exakt vilket parti som används. Det bör vara tillräckligt att redovisa vad som producerats på gården och hur mycket som har levererats från gården. Resten får förutsättas ha gått till den egna djurproduktionen. Avgör om företagets rutiner och journalföring säkerställer kraven på spårbarhet. 147

148 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till exempel då det tydligt framgår att bristerna är ett resultat av enstaka uppenbara misstag. Misstagen får inte medföra risker avseende säkerheten för foder och djur. Enstaka brister i journalföring, oklar spårbarhet. Omfattning Ej relevant Några få ställen i verksamheten Varaktighet Ej relevant Kortvarigt 1-2 veckor Flera olika brister i journalföring, konsekvent utelämnad uppgift Flera ställen i verksamheten Upp till 6 månader Journalföring saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig Hela verksamheten Längre än 6 månader eller verkar vara permanenta. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning om tvärvillkor. Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/ Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter: a) Uppgifter om art och ursprung i fråga om foder som ges till djuren. Foder 18 Används fodertillsatser? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren använder fodertillsatser, t ex vitaminer, spårelement, enzymer, mykotoxinbindare, etc. Foder 19 Används fodertillsatser på ett korrekt sätt? 148

149 Instruktion Kontrollera att använda fodertillsatser, finns med på EU-kommissionens register över godkända fodertillsatser och att de används på ett korrekt sätt. Registret kan du hitta på Klicka vidare på Djur/Foder/EU:s bestämmelser om foder och under rubriken Fodertillsatser återfinns EU-kommissionens tillsatsregister Kommentar Denna kontrollpunkt är endast aktuell hos foderföretagare som använder fodertillsatser eller förblandningar för utfodring av livsmedelsproducerande djur. Titta på följesedlar och burkar, flaskor eller annat foderemballage som innehåller fodertillsatser, det ska redan där anges till vilket djurslag som produkten får användas. I kommissionens register över godkända tillsatser kan du genom att klicka vidare till de enskilda godkännandena få ytterligare information om specifikationer som kan förekomma, till exempel djurslag, utfodringsperiod, maxdos som enskild tillsats eller tillsammans med liknande tillsatser, etc. En förblandning är en blandning av fodertillsatser som inte är avsedda att utfodras direkt utan de ska blandas in i fodret och används huvudsakligen inom foderindustrin. Om förblandningar används på gårdsnivå (ska framgå av märkningen) ska foderföretagaren följa bilaga II i hygienförordningen och ett godkännande krävs för att använda tillsatser i kategorin Koccidiostatika/Histomonostatika eller tillsatser tillhörande kategorin Zootekniska tillsatser och den funktionella gruppen Andra zootekniska tillsatser. På gårdsnivå är det normala att tillsatserna levereras i form av ett kompletteringsfoder (mineralfoder är en form av kompletteringsfoder) eller tillskottsfoder som till exempel nöt- eller griskoncentrat (i dessa fall vid användning av foderråvaror eller foderblandningar ska lantbrukaren följa bilaga I i hygienförordningen). Vid funderingar om hur fodret ska klassas foderråvara, fodertillsats, förblandning, kompletterings- eller helfoder kontakta enheten for CITES, foder och djurprodukter på Jordbruksverket. Observera att av det enskilda godkännandet för en enskild fodertillsats framgår det om den får blandas in i dricksvatten eller inte tillsatser får inte blandas in i dricksvatten om det inte är angivet i beslutet. Under en övergångsperiod då flera tillsatser är under en omprövning kan inblandning via dricksvatten accepteras för fodergodkända tillsatser som saknar ett godkännandenummer eller är märkta med ett E-nummer (vid omgodkännanden får alla tillsatser ett nytt nummer och E-numret med ett internt godkännande nummer som inte börjar med E). Observera dock att alla tillsatser är under omprövning och förändringar sker löpande i registret. Inblandning i dricksvatten är inte lika med blötutfodring, i det senare fallet kan de enskilda tillsatserna blandas med olika fodermedel till en foderblandning vilket är tillåtet. Det finns även produkter på marknaden innehållande tillsatser som blandats ut med minst två råvaror till exempel olika socker och produkten blir då per definition ett kompletteringsfoder och inga legala hinder föreligger för att distribuera detta foder via dricksvattnet (det är dock inget som 149

150 ska uppmuntras då det för flera tillsatser föreligger förgiftningsrisker vilket kan vara skälet till att direktinblandningen av dessa tillsatser inte är godkänt). Det har under de senaste åren börjat dyka upp en ny grupp fodertillsatser för användning på gårdsnivå så kallade mykotoxinbindare, eller mer formellt ämnen avsedda att minska mykotoxinkontaminationen i foder: ämnen som kan hindra eller minska absorptionen av mykotoxiner, främja utsöndringen av mykotoxiner eller ändra deras verkningssätt. Observera att dessa får användas som en extra säkerhet för att minimera risken med mykotoxinhalten i foder till exempel i form av aflatoxin MEN de får inte användas för att dekontaminera ett foder som gått över gällande gränsvärde. Dessa foder till exempel spannmål med för höga värden av mykotoxiner får inte användas som foder, man får inte heller späda ut produkten för att sänka halten under gränsvärdet. Förutom vid användning av fodertillsatser i form av ensileringsmedel krävs vid användning av enskilda tillsatser på gårdsnivå att lantbrukaren följer produktionskraven i bilaga II till foderhygienförordningen 183/2005 istället för grundkraven i bilaga I. Lantbrukaren kan komma runt dessa strängare krav genom att köpa sina kompletteringsfoder innehållande de tillsatser som behövs. Under de senaste åren har många anläggningar (speciellt grisgårdar med blötutfodring) utrustats med en utrustning som från salt och vatten producerar hypoklorsyra (för vidare information se andra märken kan också förekomma). Hypoklorsyra är godkänd enligt biocidlagstiftningen för att desinficera utrustningen det vill säga blandare, ledningar, med mera. Hypoklorsyra är däremot inte en godkänd fodertillsats och får därmed inte blandas in i fodret. Företaget är informerade om vad som gäller och har uppmanats att sprida informationen vidare till sina kunder. Om det blir en diskussion om detta (många tycker att det är en förträfflig produkt som ökar produktionen vilket är mycket troligt), det har förekommit att företaget sålt utrustningen med motiveringen att syran går att använda i fodret, och man tycker att det är orättvist med sanktioner för att man använder en icke tillåten tillsats får företagen ta kontakt med företaget och kräva ersättning Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts men det finns inga tecken på att detta medfört någon risk för folkeller djurhälsan. För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts och det finns tecken på att detta medfört risk för folk- eller djurhälsan. För djurslaget icke godkänd fodertillsats har använts och det är uppenbart att detta medfört betydande risk för folk- eller djurhälsan. 150

151 Omfattning Ej aktuellt Högst 50 % av den egna djurbesättningen berörs. Mer än 50 % av den egna djurbesättningen berörs, men ingen annan besättning. Den egna djurbesättningen plus minst en annan besättning berörs. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till. Bristerna har varat under en längre period men det finns en plan för att rätta till det. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004: Med tillämplig lagstiftning avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. Lagras foder? Foder Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foder lagras på gården. Foder 21 Rengörs lagerområden och behållarna regelbundet för att undvika korskontaminering? Instruktion Kontrollera att behållare som används för lagring av foder är rengjorda och att det inte finns foder- eller dammrester kvar som kan leda till att fodret kontamineras. Speciellt viktigt vid användning av foder innehållande t.ex. läkemedel, fodertillsatser som enbart är godkända för ett specifikt djurslag. Exempelvis får ett smågrisfoder innehållande zinkoxid eller antibiotika mot smågrisdiaréer inte hamna i ett sugg- eller slaktsvinsfoder. 151

152 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Begränsad korskontamine ring av foder mellan olika djurslag där det kan bedömas att låga risker för djurhälsan föreligger. Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser där djur på gården har riskerat att få i sig fel foder. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Begränsad korskontaminer ing av djurslagsspecifi ka tillsatser där ett maxvärde för tillsatsen/erna föreligger. Upprepade händelser där djur på gården har utsatts för risken att få i sig fel foder. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Korskontamin ering av foder innehållande läkemedel eller djurslagsspeci fika tillsatser med maxvärde. Uppenbar risk att djuren på gården utsätts för risken att få i sig fel foder Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Foder 22 Är behållare för foder rena och torra? Instruktion Kontrollera att behållare, exempelvis silos, som används för lagring av foder är rena och torra Kommentar Kontrollera behållare som används för förvaring av foder, exempelvis vid förvaring av spannmål och andra fodergrödor. Undantaget när det gäller kravet på att behållare ska vara torra kan vara lagring av blöta råvaror såsom vassle och drank i blötfodersystem eller lagring av ensilage, Punkten är inte heller avsedd att tillämpas på delar av fodersystemet vid 152

153 blötutfodring. Om damm- och foderrester ansamlas i foderbehållare och särskilt i kombination med fukt finns en risk för bakterietillväxt och mykotoxinbildning. Gör en bedömning av hur foderbehållare ser ut med avseende på renhet och eventuell fuktförekomst. Ett specifikt problem kan vara t.ex. vara tygsilos som står olämpligt där det är fuktigt och mögeltillväxt (svarta silodukar) påträffas Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Begränsad förekomst av smuts och fukt i omgivningen dvs. inte i direkt kontakt med fodret som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinprod uktion) Omfattning Ej aktuellt Något enstaka djur på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås Begränsad förekomst av smuts och fukt i produktionsoch lager utrymmen som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinprod uktion) Flera djur (där ämnet kan lagras i djuret) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. Förekomst av smuts och fukt i produktionsoch lager utrymmen som kan bedömas ha en liten effekt på foderkvalitén (mikrobiell tillväxt, risk för mykotoxinpro duktion) Flera djur (där ämnet kan återfinnas i mjölk- eller ägg) på gården har utsatts för risk att få i sig kontaminerat foder. Bristerna har pågått under en längre tid och verkar vara permanenta. 153

154 Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Foder 23 Finns lämpliga åtgärder att bekämpa skadedjur? Instruktion Kontrollera om bekämpning av skadedjur sker och om den är tillräcklig Kommentar Vid lagring av spannmål och annat foder är risken stor att råttor och möss och eventuellt fåglar kan kontaminera fodret med exempelvis salmonella. Gör en bedömning av behovet av skadedjursbekämpning. Kontrollera hur verksamheten ser ut och dess omfattning och om det finns tecken på att skadedjur kommit i kontakt med fodret. Bedöm om åtgärderna för skadedjursbekämpning är tillräckliga. Om inget behov av skadedjursbekämpning bedöms föreligga får det anses att lämpliga åtgärder har vidtagits. Möjligheten för skadedjur att kontaminera foder ska begränsas med adekvata metoder (stängas ute, bekämpning). Även t.ex. katter som används för att hålla rått-/musbeståndet på en hanterlig nivå kan vara ett skadedjur vid t.ex. planlagring av spannmål (t.ex. fekalier). Det finns inget krav på att kontroll/sanering av skadedjur görs av ett separat företag utan det kan mycket väl ske i egen regi. Djurägaren ska dock på ett tydligt sätt beskriva hur han går tillväga, vilka preparat som används etc Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Tydliga spår av skadedjur förekommer och åtgärderna bedöms som otillräckliga på något ställe i verksamheten. Omfattning Ej aktuellt Spår i omgivningen. Tydliga spår av skadedjur förekommer och åtgärderna bedöms som otillräckliga på flera ställen i verksamheten. Spår i angränsande utrymmen. Tydliga spår av skadedjur och skadedjursbekä mpning saknas helt. Spår i foderutrymmen 154

155 Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Bristerna har varat under en längre tid och kan enkelt rättas till. Bristerna har varat under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Lagras utsäde? Foder Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagaren lagrar utsäde. Foder 25 Lagras utsäde utom räckhåll för djuren? Instruktion Kontrollera hur utsäde lagras på gården och att det inte finns risk att djur kan komma åt det Kommentar Utsäde kan vara betat och innehålla kemikalier. Även biologiskt betat utsäde (mikroorganismer) får inte användas som foder. Titta om utsäde lagras avskilt från djuren. Gör en bedömning av om det lagras på ett säkert sätt så att djuren inte kan komma åt det Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Biologiskt betat utsäde förvaras eller hanteras i samma utrymmen som fodret. Kemiskt betat utsäde förvaras eller hanteras i samma utrymme som fodret. Betat utsäde används som foder. 155

156 Omfattning Ej aktuellt Något djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risk att få i sig betat utsäde Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Flera djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett betat utsäde. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. Djuren kan vid flera tillfällen eller kontinuerligt utsättas för risken att få i sig betat utsäde. Bristerna har varat under en längre period och verkar vara permanenta. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Foder 26 Distribueras foder inom företaget? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren distribuerar foder på gården. Det kan gälla foder som distribueras inom gården till exempel till olika djurslag/avdelningar. Foder 27 Har sökanden ett system för distribuering som garanterar att rätt foder skickas till rätt djurslag och djur/djurgrupp? Instruktion I situationer då foder innehållande läkemedel används är det särskilt viktigt att det aktuella fodret endast distribueras och används till det aktuella djurslaget/de aktuella djuren som ska behandlas. I vissa fall finns det även restriktioner vid användning av fodertillsatser, till exempel koccidiostatika, som är kopplade till djurslag/ålder på djuren etc. 156

157 Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Mindre brister i företagets system för distribution av foder. Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser då djur utsatts för risk att få i sig olämpligt foder. Brister som innebär risk att andra än de avsedda djuren utfodras med foder innehållande ämnen som inte är godkända/avsedda för aktuellt djurslag/ djurkategori. Upprepade händelser där djur på gården utfodrats med olämpligt foder. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är Bristerna har varat under tillfälligt och kan en längre period och kan enkelt rätts till enkelt rättas till. eller varaktigheten kan inte fastslås. Fodret innehåller läkemedel, fodertillsats er eller annat foder som inte är avsedda för aktuellt djurslag/dju rgrupp Uppenbar och pågående risk att djuren på gården utfodrats med olämpligt foder. djur/djursla g. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 2 i samma förordning. 157

158 Foder 28 Hanteras foder på ett sätt som garanterar att föroreningar inte sprids vid distribuering och utfodring? Instruktion Vid distribuering och utfodring ska foder hanteras på ett sätt som garanterar att kontaminering inte sprids från kontaminerade lagerområden och kontaminerad utrustning. Kontrollera att foderföretagaren har rutiner, utrustning och lokaler för att undvika att fodret kontamineras och förstörs vid distribution och utfodring. Ett av grundkraven för att bibehålla en god hygienisk kvalitet är att möjligheter och rutiner för rengöring av lokaler och utrustning finns Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Hanteringen och distributionen av foder medför viss risk att fodret kontamineras. Omfattning Ej aktuellt Något djur på gården har vid något enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner, Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rätts till eller varaktigheten kan inte fastslås. Hanteringen och distributionen av foder innebär stor risk att fodret kontamineras. Djur på gården har vid upprepade tillfällen utsatts för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner, läkemedel) Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. Fodret har kontaminerats och innehåller farliga ämnen. Djur på gården utsätts kontinuerligt för risken att få i sig ett kontaminerat foder (salmonella, mykotoxiner, läkemedel) Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 158

159 Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 2 i samma förordning. Foder 29 Hanteras och/eller lagras foder som innehåller läkemedel? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om företagaren lagrar och/eller hanterar foder som innehåller läkemedel. Foder 30 Lagras/hanteras foder separat från foder som innehåller läkemedel? Instruktion Kontrollera hur hanteringen av foder innehållande läkemedel går till. Kontrollera om foder som innehåller läkemedel hanteras/lagras separat från foder som inte innehåller läkemedel Kommentar Foder innehållande läkemedel får endast användas efter förskrivning av veterinär till de aktuella djuren som ska behandlas. Foderföretagare som blandar läkemedel i foder ska vara godkänd av Jordbruksverket. Det får inte finnas någon risk att foder som inte innehåller läkemedel kan kontamineras med foder innehållande läkemedel så att andra djur än de avsedda får i sig läkemedel Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Foder innehållande läkemedel hanteras i samma utrymme som annat foder. Omfattning Ej aktuellt Något djur, som inte är avsedd att behandlas, på gården har vid något Foder innehållande läkemedel hanteras/lagras i anslutning till annat foder Djur på gården, som inte är avsedda att behandlas, har vid upprepade tillfällen utsatts Annat foder än det avsedda innehåller läkemedel. Djur på gården, som inte är avsedda att behandlas, utsätts 159

160 enstaka tillfälle utsatts för risken att få i sig ett foder innehållande läkemedel. för risken att få i sig foder innehållande läkemedel. kontinuerligt för risken att få i sig foder innehållande läkemedel. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till eller varaktigheten kan inte fastslås. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Foder 31 Rengörs transportfordon och utfodringsutrustning regelbundet, särskilt om det om det används för att leverera och distribuera foder som innehåller läkemedel? Instruktion Kontrollera vilka rutiner som finns för rengöring av transportfordon och utfodringsutrustning Kommentar Rengöring av fordon som används för att transportera foder samt rengöring av utfodringsutrustning ska ske regelbundet. Detta är viktigt för att uppnå en god hygienisk kvalitet på fodret. Vid hantering/transport av foder innehållande läkemedel eller foder som är avsett för visst djurslag/viss djurgrupp är det viktigt att säkerställa att det inte sker kontaminering av annat foder Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Ej aktuellt Brister i rengöring av transportfordon och/eller Brister i rengöring av transportfordon och/eller foderutrustning då foder Fodret innehåller farliga ämnen eller har kontaminerats 160

161 utfodringsutrustning. Omfattning Ej aktuellt Enstaka isolerade händelser där djur på gården har riskerat att få i sig kontaminerat foder. Varaktighet Ej aktuellt Förhållandet är tillfälligt och kan enkelt rättas till. innehållande läkemedel används. Upprepade händelser där djur på gården har utsatts för risken att få i sig kontaminerat foder. Bristerna har varat under en längre period och kan enkelt rättas till. med läkemedel. Uppenbar risk att djuren på gården utsätts för risk att få i sig kontaminerat foder. Bristerna har pågått under en längre period och verkar vara permanenta. Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 2 i samma förordning. Foder 32 Håller eller föder den sökande upp idisslare i sin jordbruksverksamhet? Instruktion Detta är en ingångsfråga som innebär att svaret Nej inte kan ge avdrag på stöden. Kontrollera om foderföretagaren håller eller föder upp idisslare. Foder 33 Låter den sökande bli att utfodra idisslare med protein från däggdjur, med undantag för bl.a. mjölk och mjölkprodukter till kalvar? Instruktion Kontrollera att det inte finns några tecken på att produktionsdjur utfodras med kött- och benmjöl, fiskmjöl eller annat otillåtet animaliskt protein. 161

162 Kommentar Observera att detta tvärvillkor enbart gäller foderföretag som har idisslare på gården. Det är inte tillåtet att använda eller lagra bearbetat animaliskt protein, inklusive fiskmjöl, dioch trikalciumfosfat av animaliskt ursprung, blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare. Genom ett undantag är det tillåtet att använda och lagra foderblandningar som innehåller de uppräknade produkterna förutsatt att åtgärder vidtas för att förhindra att dessa foderblandningar ges till djur som de inte är avsedda för. Observera även att det finns undantag för idisslare som till exempel mjölk, se bestämmelser som utgör tvärvillkor Bedömningsvägledning Mindre överträdelse Allvar Kan vara aktuellt till exempel då animaliskt protein eller di/trikalciumfosfat lagras på gården och särskild registrering saknas och det inte kan konstateras att fodret använts i produktionen. En förutsättning är att säkerheten avseende foder och djur inte riskerats. Foder till idisslare innehåller fiskmjöl. Omfattning Ej relevant Fodret innehåller mindre än 1 % animaliskt protein. Varaktighet Ej relevant Fodret är använt i mindre än 1 månad. Foder till andra produktion sdjur än idisslare innehåller förbjudet animaliskt protein. Innehåller mellan 1-5 % animaliskt protein. Fodret är använt i mer än 1 månad men mindre än 6 månader. Foder till idisslare innehåller förbjudet animaliskt protein utom fiskmjöl Fodret innehåller mer än 5 % animaliskt protein. Fodret är använt mer än 6 månader. Mindre överträdelse kan vara aktuellt för detta villkor. Vid bedömningar av mindre överträdelser, se Avdragsvägledning för tvärvillkor. 162

163 Kapitel III artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001. Kapitel III artikel 7.3 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 2, Bilaga IV kapitel I: Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1, Bilaga IV kapitel II-IV: Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag. 163

164 17 Djurskydd En lantbrukare som håller djur benämns i kapitel 17 djurhållare. Denna del av kontrollinstruktionen ska användas som ett komplement till de djurslagspecifika vägledningarna för offentlig kontroll inom djurskyddet i de fall djurskyddshandläggaren har markerat "Nej" på någon av de kontrollpunkter som är markerade med TV i checklistan för respektive djurslag. I de fallen är bristen ofta, men inte alltid, en överträdelse av tvärvillkoren. Djurskydd är ett tvärvillkorsområde där en del tydliga skillnader finns mellan EU-direktivens minimikrav och svenska bestämmelsers mer förebyggande karaktär. De svenska bestämmelserna är i vissa avseende också mindre tillåtande jämfört med EU-direktiven. Det är viktigt att markera TV-brist i djurskyddskontrollerna när djurhållningen inte når upp till EU-kraven för skydd av produktionsdjur. Men det är också viktigt att inte orsaka obefogade avdrag på lantbrukarens stöd genom att av misstag markera TV-brist för brister som inte är tillåtna enligt de svenska bestämmelserna men som är tillåtna enligt EU-direktiven. Kapitel 17 i denna kontrollinstruktion syftar till att underlätta länsstyrelsernas bedömningar genom att belysa skillnader mellan EU-direktiven och svenska djurskyddsbestämmelser. Vissa kontrollpunkter rörande gris kan förekomma dubbelt i instruktionen, då både delar i animaliedirektivet 98/58/EG och i grisdirektivet 2008/119/EG kan gälla. Länsstyrelserna ska registrera resultaten av djurskyddskontrollerna i IT-systemet DSKkontroll. Därifrån förs uppgifter om tvärvillkorsbrister automatiskt över till IT-systemet (ännu ej i drift) där ett tvärvillkorsärende skapas. Det ärendet leder i sin tur till avdrag på lantbrukarens stödbelopp, förutsatt att hon eller han söker stöd för det kalenderår som tvärvillkorsbristen konstaterades. Av rådets förordning (EU) nr1306/2013 bilaga II framgår föreskrivna verksamhetskrav (SMR): SMR 11 Rådets direktiv 2008/119/EG om lägsta djurskyddskrav för kalvar artiklarna 3 och 4 SMR 12 Rådets direktiv 2008/120/EG om lägsta djurskyddskrav för grisar artiklarna 3 och 4 SMR 13 Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur artikel 4. Alla djur som ska skyddas av direktiven och som ingår i en stödsökande lantbrukares jordbruksverksamhet omfattas av tvärvillkoren. Detta innebär att om exempelvis djurslag som häst, mink, ren, struts och hjortdjur ingår i den stödsökande djurhållarens jordbruksverksamhet kan det finnas tvärvillkorsbrister som rör dessa djurslag. För samtliga djurslag finns checklistor framtagna där tvärvillkoren framgår. Det är samma checklistor som används vid offentlig djurskyddskontroll. I kontrollinstruktionen används samma indelning i kategorier som återfinns i Kommissionens beslut av den 14 november 2006/778/EG om minimikrav på insamling av information från inspektioner vid 164

165 produktionsanläggningar där vissa djur hålls för animalieproduktion. Vad gäller kategoriindelningen för värphöns fler än 350 är den däremot annorlunda (för kontrollpunkten Personal - VhönsS finns kontrollpunkten 3 under Kontroll). SMR 13. Rådets direktiv 98/58/EG Kontrollpunkter med bestämmelser för animalieproduktionens djur Personal Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet Kontrollpunkter Nöt 1 Häst 3 Gris 1 Får 1 Get 1 VhönsS, VhönsL3 FjäderÖ 3 Skyck 3 Struts 1 Päls 2 Ren 1 Hjort 1 ÖvrTV 1 Instruktion Det finns inga formella utbildningskrav på djurhållare eller personer som djurhållaren låter ta ansvar för tillsyn och skötsel av djuren. Det finns inte heller några bestämmelser om minsta antal personer i relation till djurantalet. Ett "Nej" på denna kontrollpunkt bör normalt sett endast förekomma då andra överträdelser som inte är av tillfällig karaktär direkt visar Att djurhållaren eller övrig personal saknar kunskap om den aktuella djurhållningen och eller lämplighet att ansvara för djuren. Exempel: Du ser några magra djur, i dialogen med djurhållaren visar det sig att djurhållaren saknar kunskap om djurens foderbehov och foderkvalitet. 165

166 Att personalstyrkan till antalet är otillräcklig vilket exempelvis har lett till allvarliga brister i tillsyn och skötsel. Exempel: Du konstaterar att typiska skötseloch arbetsrutiner för aktuell djurhållningsform är eftersatt eller helt har åsidosatts. Endast i väl motiverade fall kan det vara berättigat att sätta avvikelse på denna punkt samtidigt som avvikelse sätts på annan kontrollpunkt som har med djurens välbefinnande att göra. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 1 i bilagan. Djuren skall skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur Kontrollpunkter Nöt 2 Häst 4 Gris 2 Får 2 Get 2 VhönsS, VärphönsL 4 FjäderÖ 4 Skyck 4 Struts 2 Päls 3 Ren 2 Hjort 2, 3 ÖvrTV 2 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn inte sker dagligen när det gäller djur i system där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn. I praktiken gäller det djur som hålls på annat sätt än där det finns fri tillgång till bete och vatten. För djur på bete, till exempel får, getter och vuxna nötkreatur, måste länsstyrelsen vid tvärvillkorsbedömningen avgöra i det enskilda fallet 166

167 vilket lägsta tillsynsintervall som är acceptabelt för att uppnå EU-direktivets krav på att förhindra djurlidande. För att tillsynen ska anses vara uppfylld ska djurhållaren åtgärda de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö. Om en djurhållare eller djurskötare observerar ett problem som innebär ett lidande för djuret, men inte åtgärdar problemet är tillsynen inte acceptabel. Observera att en brist alltid i första hand ska anges under specifik punkt. Men i de fall specifik punkt saknas och bristen innebär ett lidande för djuret, kan en sådan brist istället registreras som en brist i tillsynen. Då brister i hull och renhet bedöms som allvarliga och djuren exempelvis kan få en diagnos eller om det råder uppenbar risk för skada eller sjukdom är detta en självklar brist under kontrollpunkten tillsyn OM det saknas specifika kontrollpunkter för dessa brister. Exempel: Om kontrollanten ser djur med fast gödselpansar på buk, sidor och lår så utgör det en tydlig indikation på att djurhållaren under en längre tid har brustit i sin tillsyn av djuren. Djurhållaren har inte iakttagit den handlingsplikt som krävts för att i tid åtgärda en brist som orsakar ett lidande för djuren. Då det saknas en specifik punkt som reglerar renheten hos vuxna nötkreatur ska en sådan brist noteras under bristande tillsyn. Följande exempel visar när bristen inte ska registreras som en brist i tillsynen. Exempel: Ett djur med en skada som krävt behandling har under en längre tid inte tagits omhand. Djurhållaren har brustit i sin tillsyn av djuret. Eftersom det för denna brist finns specifika punkter, punkterna 9 och 45, som reglerar denna brist ska avvikelsen noteras under dessa specifika punkter. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkten 2 i bilagan. Alla djur i djurhållningssystem där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor skall inspekteras minst en gång om dagen. Djur som hålls i andra typer av uppfödningssystem skall ses till så ofta att varje lidande förhindras Skadade eller sjuka djur ges nödvändig vård. Djur som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Kontrollpunkter Nöt 9 Häst 12 Gris 9 Får 9 Get 9 VhönsS, VhönsL 8 FjäderÖ 8 167

168 Skyck 8 Struts 3 Päls 9 Ren 6 Hjort 9 ÖvrTV 5 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det vid kontrollen finns sjuka och eller skadade djur som inte fått lämplig behandling. Eller där veterinär inte konsulterats när det har funnits behov av det. Det är också en tvärvillkorsbrist om sjuka och eller skadade djur i behov av sjukutrymme eller isolering inte hålls i ett lämpligt utrymme, med en torr och bekväm ströbädd. Krav på att djuren ska hållas lösgående är inte tvärvillkor. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 4 i bilagan. Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat skall utan dröjsmål få lämplig behandling och om det inte svarar på sådan behandling skall veterinär rådfrågas så fort som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme och, i förekommande fall, få en torr och bekväm ströbädd Belysning finns så att tillsyn av djuren alltid kan ske utan svårigheter Kontrollpunkter Nöt 23 Häst 25 Gris 26 Får 21 Get 21 VhönsS, VhönsL 23 FjäderÖ 23 Skyck 23 Struts 4 Päls 19 ÖvrTV

169 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det saknas belysning för tillsyn enligt direktivets krav. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 3 i bilagan. Adekvat belysning (fast eller rörlig) skall finnas tillgänglig så att djuren kan inspekteras noga när som helst. Dokumentation Det finns journaler för minst 5 år tillbaka över djur som behandlats med karensbelagda läkemedel och antalet dödsfall i besättningen Kontrollpunkter Nöt 10 Häst 13 Gris 10 Får 10 Get 10 VhönsS, VhönsL 9 FjäderÖ 9 Skyck 9 Struts 14 Päls 10 Ren 7 Hjort 10 ÖvrTV 6 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om dokumentation saknas eller är bristfällig. Korrekt dokumentation 3 år tillbaka i tiden räcker för att uppfylla tvärvillkoret. Sakinnehållet i dokumentationen ska även i tvärvillkorssammanhang vara det som beskrivs i vägledningen för respektive djurslag. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör resultatet på 169

170 denna kontrollpunkt överensstämma med vad länsstyrelsen kommer fram till på de livsmedelskontrollpunkter som gäller dokumentation av veterinärmedicinsk behandling. Dokumentation av antalet döda djur avser djur som har dött i besättningen, exempelvis till följd av sjukdom eller skador. Dokumentera inte djur som varit döda vid födseln. Tvärvillkoret om dokumentation av dödsfall gäller bara antalet döda djur per datum som döda djur har upptäckts i besättningen. För döda djur som inte förs in i stalljournal kan noteringar göras löpande på ett separat papper som förvaras lättåtkomligt. Vid fullständig tvärvillkorskontroll, stäm av kontrollpunkterna LAnimal 5 och djurskyddskontrollen så att resultaten inte blir motsägelsefulla. Djurhållarens kompletterande behandling kan dokumenteras på förrättningsunderlaget. Tabell 1. Bedömningsvägledning. Brister avseende dokumentation (till exempel läkemedelsjournal) Allvar Omfattning Enstaka brister i dokumentationen, oklar spårbarhet. Bristerna leder till oklar spårbarhet om läkemedels-relaterade djurskyddsproblem behöver utredas. Enstaka uppgifter eller dokument saknas. Varaktighet Kortvarigt. 1-2 veckor Flera olika brister i dokumentationen, konsekvent utelämnad uppgift. Flera uppgifter eller dokument saknas. Upp till en månad. Dokumentationen saknas helt eller är konsekvent (medvetet) felaktig. Alla uppgifter eller dokument saknas. Längre än en månad, verkar vara permanent. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid uppenbara misstag i dokumentationen som är av ingen eller mycket liten betydelse för djurskyddet. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 5 och 6 i bilagan. 5. Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra bok över all medicinsk behandling som givits och över det antal döda djur som upptäckts vid varje inspektion. Om det krävs att likvärdiga upplysningar bokförs för andra ändamål skall detta vara tillräckligt för detta direktiv. 6. Denna dokumentation skall bevaras under minst tre år och skall göras tillgänglig för den behöriga myndigheten då denna genomför en inspektion eller begär det. 170

171 Rörelsefrihet Utrymmen för djur är enligt gällande måttföreskrifter Kontrollpunkter Nöt 11 Häst 14 Gris 11 Får 14 Get 14 VhönsS, VhönsL 19 FjäderÖ och 19 Skyck 19 Struts 15 Päls 11 ÖvrTV 7 Instruktion Svenska måttbestämmelserna är inte tvärvillkor. I de fall svenska måttbestämmelserna inte uppfylls ska avvikelsen godtas om kriterierna i punkt 2 och 3 enligt 1 kap 18 (L100) respektive 3 kap. 2 (L101) är uppfyllda. Direktivet (se nedan) reglerar enbart djurens rörelsefrihet. Det första stycket kan tillämpas på samtliga djur oavsett stallsystem. Medan det andra stycket bara ska tillämpas på djur som på något sätt är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet. Det är viktigt att skilja på mått som reglerar krav på utrymme respektive mått som reglerar krav på en resurs. Exempel på resurser kan vara antal liggbås till nötkreatur. Om det till exempel finns fler djur i ett utrymme än vad det finns liggbås är det en avvikelse från de svenska djurskyddsbestämmelserna. Det innebär inte att det är en tvärvillkorsavvikelse om möjlighet finns för djuren att ligga ner på annan plats i utrymmet. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 7 i bilagan. Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. 171

172 Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap. Byggnader och andra utrymmen Kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera är uppfyllda Kontrollpunkter Nöt 17 Häst 18 Gris14 Får 16 Get 16 VhönsS, VhönsL 11 FjäderÖ 11 Skyck 11 Struts 19 Päls 13 Ren 8 Hjort 11 ÖvrTV 10 Instruktion Markera TV-brist om det är uppenbart att djur har skadats eller riskerar att skadas på grund av bristfällig inredning eller bristande underhåll. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 8 och 9 i bilagan. 8. Material som används för konstruktion av olika utrymmen, och särskilt för konstruktion av kättar och utrustning som djuren kan komma i beröring med, får inte vara skadliga för djuren och skall kunna rengöras och desinficeras grundligt. 9. Utrymmen och inredning för säkert förvar av djuren skall konstrueras och underhållas så att det inte finns några vassa kanter eller utskjutande delar som kan skada djuren. 172

173 Stallet har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen Kontrollpunkter Nöt 21 Häst 23 Gris 24 Får 19 Get 19 VhönsS, VhönsL 21 FjäderÖ 21 Skyck 21 Struts 17 Päls 18 ÖvrTV 12 Instruktion Om du har anledning att misstänka att miljön som djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera tvärvillkorsbrist om det framgår att djuren hålls eller har hållits i närmiljö där dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför svenska djurskyddsbestämmelser. Du ska inte markera tvärvillkorsbrist om du konstaterar att bristerna är tillfälliga. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EU-direktivets målsättning kan uppnås. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 10 i bilagan. Luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration måste hålla sig inom de värden som innebär att de inte är skadliga för djuren Kravet på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllt Kontrollpunkter Nöt 24 Häst 25 Gris 27 Får

174 Get 22 VhönsS, VhönsL, 24 FjäderÖ 24 Skyck,24 Struts,18 Päls, 20 ÖvrTV, 15 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att djuren har bristfällig tillgång på ljus. EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 11 i bilagan. Djur som hålls i byggnader får inte förvaras i ständigt mörker och inte heller utan lämplig vila från artificiellt ljus. Om det naturliga ljuset inte räcker till för att svara mot djurens beteenderelaterade och fysiologiska behov skall lämplig artificiell belysning ordnas Kraven för hållande av utegångsdjur är uppfyllda. Kraven på stängsel är uppfyllda Kontrollpunkter Nöt 35, 36 Häst 36 Gris 36, 37 Får 32, 33 Get 32, 33 VhönsS,VhönsL 39 FjäderÖ 39 Skyck 39 Struts 20 Hjort 16 ÖvrTV 21,

175 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om utegångsdjur saknar tillgång till skydd mot dåligt väder och hälsorisker. I de fall det saknas en ligghall måste en bedömning göras i varje enskilt fall om kraven i EU-direktivet är uppfyllda. Eftersom det saknas svenska regler specifikt om skydd mot rovdjur kan inte enbart bristande rovdjursskydd utgöra tvärvillkorsbrist. Svenska bestämmelser om stängsel, till exempel att hästar inte får hägnas in med taggtråd, krav på betesmark, rastgårdar, markytor drivningsvägar och drivning samt rörelsefrihet utgör inte i sig tvärvillkor. Men om stängslet, rastgården eller markytorna är så bristfälligt utformade att de utgör en uppenbar skaderisk för djuren, har djuren inte har fått tillräckligt skydd mot hälsorisker, vilket är en tvärvillkorsbrist. Observera att animaliedirektivet gäller för djur som hålls utomhus oavsett årstid. Detta innebär att även grisar som hålls utomhus under den varma årstiden skall ha tillgång till plats som ger skydd mot direkt solstrålning, stark vind och nederbörd i den omfattning som direktivet kräver. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 12 i bilagan. 12. Djur som inte förvaras i byggnader skall, såvitt det är nödvändigt och möjligt, ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker Automatisk eller mekanisk utrustning Automatiska system och anordningar ges daglig tillsyn Kontrollpunkter Nöt 4 Häst 6 Gris 4 Får 4 Get 4 VhönsS, VhönsL 5 FjäderÖ 5 Skyck 5 Struts 32 Päls 5 ÖvrTV 3 175

176 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktiven. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för djurens hälsa och välbefinnande måste inspekteras minst en gång om dagen. Om brister upptäcks skall dessa rättas till omedelbart, eller om detta är omöjligt, lämpliga åtgärder vidtas för att skydda djurens hälsa och välbefinnande Mekaniskt ventilerade stallar har nödventilation Kontrollpunkter Nöt 22 Häst 24 Gris 25 Får 20 Get 20 VhönsS, VhönsL 22 FjäderÖ 22 Skyck 22 Struts 33 Päls 33 ÖvrTV 13 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm som stämmer överens med svenska bestämmelser. För nötkreatur över 6 månaders ålder, hästdjur, får och getter krävs inget larm. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm. I vissa fall bör ett stall/stallavdelning inte betraktas som mekaniskt ventilerad med krav på larm även om det finns en frånluftsfläkt i utrymmet. Det gäller om man konstaterat att en fullgod ventilation uppnås utan fläktens inverkan, d.v.s. fläkten behövs egentligen inte men används för att uppnå en högre djurskyddsnivå än vad som minst krävs enligt förskrifterna. I vissa stallar med kalvar eller grisar där nödventilationen fungerar automatiskt vid övertemperatur krävs inte heller larm vilket framgår av de svenska bestämmelserna. 176

177 Det grundläggande syftet med larm är att förebygga djurlidande. Djurhållaren ska upptäcka ett eventuellt problem och hinna åtgärda problemet innan djuren hinner utsättas för lidande. Ju högre risken är att djuren utsätts för lidande vid ventilationsbortfall, desto högre säkerhet måste finnas inbyggd i larmanordningen. Utifrån en riskbedömning måste djurhållaren anpassa hur larmanordningen ska varna i varje enskilt fall. Några parametrar som bör ingå vid en sådan bedömning är till exempel avstånd mellan stallet och bostaden och personalen, personalens tillsynsfrekvens, djurslag, djurtäthet i stallet, stallets luftvolym och typ av nödventilation. Om risken är hög för att djuren utsätts för lidande redan efter en kort tid kan det vara nödvändigt att koppla till exempel ett telelarm till en eller flera nyckelpersoner. På en anläggning där djuren inte påverkas av ett ventilationsbortfall lika akut kan en väl synlig varningslampa, sirén eller dylikt vara tillräckligt för att uppmärksamma djurhållaren i tid. Stallet ska också ha en nödventilation till exempel öppna dörrar eller fönster. Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djuren vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Till exempel i mekaniskt ventilerade ligg eller utfodringshallar under förutsättning att djuren hålls instängda i utrymmet och att de med lätthet själva kan ta sig ut i det fria. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, del av punkt 13 i bilagan. När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet Foder, vatten och andra ämnen Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig allsidig och välbalanserad näringstillförsel Kraven på tillgång till vatten och på vattnets kvalitet är uppfyllda. Kontrollpunkter Nöt 26, 27, 30, Häst 28, 29,30, Gris 29, 30, 31, Får 24, 25, 26 Get 24, 25, 26 VhönsS, VhönsL 27, 28, 29 FjäderÖ 27, 28,

178 Skyck 27, 28, 29 Struts 34, 35, 36 Päls 22, 23, 24 Ren 9 Hjort 15 ÖvrTV 17, 18, 19 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att djuren inte får tillgång till foder och /eller vatten i den mängd och kvalitet som krävs för att hålla dem vid god hälsa. Det är också en tvärvillkorsavvikelse om djuren till följd av konkurrens eller av olämplig utformning av vatten eller foderplatsen orsakas onödigt lidande eller skada. I den svenska lagstiftningen finns utrymmesmått vid foderplatser, antalet drickplatseroch även krav på utfodringsbås för suggor och gyltor. Detta saknas i EU-direktivet och utgör därför inte i sig tvärvillkor. Det är under förutsättning att djuren ändå har tillgång till foder och vatten i den utsträckning som EU-direktivet syftar till. Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna i bilagan. 14. Djuren skall utfodras med hälsosamt foder som är lämpligt för djurens ålder och art och som ges till dem i tillräcklig mängd för att hålla dem vid god hälsa och för att tillgodose deras näringsbehov. Djur får inte ges foder eller vätska på ett sätt som kan orsaka onödigt lidande eller skada, och inte heller får sådant foder eller sådan vätska innehålla något ämne som kan orsaka onödigt lidande eller skada. 15. Alla djur skall ha tillgång till foder med de intervall som överensstämmer med deras fysiologiska behov. 16. Alla djur skall ha tillgång till tillräckligt med färskvatten av lämplig kvalité eller ha möjlighet att tillfredsställa sitt vätskeintag på något annat sätt. 17. Utfodrings- och vattningsutrustning skall vara konstruerade, tillverkade och placerade så att förorening av foder och vatten samt skadeverkningar på grund av konkurrens mellan djuren begränsas. 178

179 Hormoner och andra ämnen används endast på tillåtet sätt Kontrollpunkter Nöt 40 Häst 37 Gris 41 Får 36 Get 36 VhönsS, VhönsL 42 FjäderÖ 42 Skyck 42 Struts 37 Päls 30 Ren 12 Hjort 18 ÖvrTV 24 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om länsstyrelsen har konstaterat att hormoner används till djur i tillväxtbefrämjande syfte eller på något annat otillåtet sätt efter laboratorieanalys. Vid fullständig tvärvillkorskontroll bör länsstyrelsen stämma av resultatet på denna kontrollpunkt mot hormonrelaterade frågor i livsmedelsprotokollet och kontrollprotokollet om epizootier med mera Skälet till att snarlika hormonrelaterade kontrollpunkter förekommer i tre olika slags protokoll och eller checklistor är att de måste redovisas i separat statistik till EU-kommissionen. Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 18 i bilagan. Inget annat ämne, med undantag för sådana som givits av terapeutiska eller profylaktiska ändamål eller för zooteknisk behandling enligt definitionen i artikel 1.2 c i direktiv 96/22/EG*, skall ges till ett djur om det inte genom vetenskapliga studier om djurs välbefinnande eller genom beprövad erfarenhet har visats att verkan av ett sådant ämne inte är skadligt för djurets hälsa eller välbefinnande. 179

180 Stympning Kraven kring avhorning är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt. Kontrollpunkter Nöt 37, 38 Häst 38 Gris 39 Får 34 Get 34 VhönsS, VhönsL 40 FjäderÖ 40 Skyck 40 Struts 39 Päls 28 Ren 10 Hjort 17 ÖvrTV 25 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan. Eftersom EUdirektivet direkt hänvisar till de nationella bestämmelserna så utgör i praktiken de svenska regler som berör någon form av stympande ingrepp tvärvillkor. Huvudregeln i den svenska lagstiftningen är att det är förbjudet att utföra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl och att en veterinär ska anlitas vid de operativa ingreppen. Vissa undantag finns dock, vilket framgår av bestämmelserna nedan. Rådets direktiv 98/58/EG, om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 19 i bilagan. I avvaktan på antagande av särskilda bestämmelser om stympning i enlighet med förfarandet i artikel 5 i direktivet och utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2008/120/EG skall de relevanta nationella bestämmelserna tillämpas i enlighet med de allmänna reglerna i fördraget. Djurskyddslagen 1988: första stycket och 11 första och andra stycket. Djurskyddsförordningen 1988: (utdrag). 180

181 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk. Avelsförfarande Kravet på att avel inte innebär förlossningssvårigheter eller annat lidande är uppfyllt. Kontrollpunkter Nöt 41 Häst 39 Gris 42 Får 38 Get 38 VhönsS, VhönsL 43 FjäderÖ 43 Skyck 43 Struts 41 Päls 31 Ren 13 Hjort 19 ÖvrTV 26 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det finns skäl att anta att djurhållaren inte vidtagit åtgärder för att motverka så kallad tjuvbetäckning för unga och icke färdigutvecklade hondjur. Ta ställning till om bristen i fråga varit en olyckshändelse eller om hondjur inte skiljts från handjur i tid. Likaså om avel har bedrivits med djur med letalanlag. Stalljournaler och behandlingskvitton är exempel på dokument som kan verifiera att för tidig kalvning skett upprepade gånger och att det lett till problem i samband med förlossning. I tvärvillkorssammanhang utgör rutinmässig abortering inte en tvärvillkorsavvikelse. 181

182 Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkt 20 och 21 i bilagan 20. Naturliga eller konstgjorda avelsförfaranden som orsakar eller kan orsaka lidande eller skada för något av de berörda djuren får inte tillämpas. Denna bestämmelse skall inte utesluta användningen av vissa förfaranden som kan orsaka smärre eller tillfälliga lidanden eller skador, eller som kan kräva ett ingrepp där ingen varaktig skada förväntas, om dessa förfaranden är tillåtna enligt nationell lagstiftning. 21. Inget djur får hållas för animalieproduktion om det inte på grundval av djurets genoeller fenotyp finns skäl att förvänta sig att djuret kan hållas utan men för dess hälsa eller välbefinnande. SMR 11. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för kalvar Kontroll Kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 44 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om tillsyn av kalvarna sker mer sällan än som framgår av EUdirektivet. Skillnaden jämfört med övriga nötkreatur är att kalvdirektivet kräver tätare tillsynsintervall när kalvarna hålls inomhus. I begreppet inspekteras av ägaren m.m. ingår djurhållarens så kallade handlingsplikt som följer av tillsynskravet. Tillsyn av djur anses därför vara uppfylld om djurhållaren åtgärdar de brister som upptäcks vid inspektionen av djuren och djurens närmiljö. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 6 i bilaga I.. Alla kalvar som hålls inomhus ska inspekteras av ägaren eller av den person som bär ansvaret för djuren minst två gånger per dag och kalvar som hålls utomhus ska inspekteras minst en gång per dag. 182

183 Sjuka/skadade kalvar ges nödvändig vård. Kalvar som behöver särskild vård kan tas om hand i särskilt utrymme Kontrollpunkt Nöt, 45 Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 6 i bilaga I...Varje kalv som uppvisar tecken på sjukdom eller skada ska behandlas på lämpligt sätt utan dröjsmål och en veterinär ska konsulteras så snart som möjligt för varje kalv som inte reagerar på djurskötarens vård. När så är nödvändigt ska sjuka eller skadade kalvar isoleras i lämpligt utrymme på torr och bekväm bädd. Rörelsefrihet Kalvar hålls lösgående och på ett sådant sätt att de kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själva rena Kontrollpunkt Nöt 13 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om utrymmet där kalvar hålls inte uppfyller nedanstående krav i kalvdirektivet eller om kalvar hålls tjudrade utöver vad EU-direktivet medger. Tjudring av kalvar som går i grupp högst en timme i samband med utfodring är inte en tvärvillkorsbrist. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkterna 7 och 8 i bilaga I. 7. Det utrymme där kalvarna hyses måste vara utformat så att kalvarna kan ligga ner, vila, stå upp och hålla sig själv rena utan besvär. 8. Med undantag för kalvar som är hysta i grupp, som får tjudras i perioder på högst en timme vid den tidpunkt då de utfodras med mjölk eller mjölkersättning, ska kalvar inte tjudras. När tjuder används får det inte förorsaka kalvarna skada, det ska kontrolleras regelbundet och om det är nödvändigt anpassas för att säkerställa att det sitter bekvämt. Varje tjuder ska vara utformat så att risken för kvävning eller skada undviks och så att kalven kan röra sig i enlighet med vad som anges i punkt

184 Utrymmeskrav Utrymmen för kalvar är enligt gällande måttföreskrifter Kontrollpunkt Nöt 12 Instruktion Markera TV-brist om utrymmena för kalvarna inte uppfyller EU-direktivets krav. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar artikel 3 punkt 1b. För kalvar som föds upp i grupp ska det fria utrymmet för varje kalv minst vara lika med 1,5 m 2 för varje kalv på under 150 kg levande vikt, 1,7 m 2 för varje kalv på minst 150 kg levande vikt men under 220 kg och åtminstone 1,8 m 2 för varje kalv på minst 220 kg levande vikt eller däröver Kraven för hållande av kalvar individuellt och i grupp är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 14 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte bestämmelserna i EU-direktivet nedan följs, och det är en anläggning med sex kalvar eller fler. Markera tvärvillkorsbrist om ensamboxar eller hyddor för individuellt hållande inte ger möjlighet till ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna, med undantag för sjukboxar. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a). En kalv får inte vara instängd i en enskild box efter åtta veckors ålder, om inte en veterinär har intygat att dess hälsotillstånd eller beteende kräver att den isoleras för behandling. Bredden på kalvens box ska minst motsvara kalvens mankhöjd, mätt i stående ställning, och längden ska vara minst lika med kalvens kroppslängd, mätt från nosspetsen till den bakre spetsen på tuber ischii (sittbenet) multiplicerat med 1,1. Ingen enskild kalvbox (med undantag av de boxar, som är avsedda för att isolera sjuka djur) får ha täta väggar utan ska ha genombrutna skiljeväggar som tillåter ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna. Bestämmelserna i det första stycket ska dock inte tillämpas på anläggningar med färre än sex kalvar, 184

185 dikalvar som hålls hos sina mödrar. Byggnader och andra utrymmen Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Kontrollpunkt Nöt 18 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 10 i bilaga I. Golven får varken vara ojämna eller hala så att det är risk för att kalvarna skadar sig och de bör vara så konstruerade att kalvarna som står och ligger på dem inte skadar sig eller lider. De bör vara passande för kalvarnas storlek och vikt och utgöra en fast, jämn och stabil yta. Liggarealen ska vara bekväm, ren och ordentligt dränerad och får inte kunna skada kalvarna Stallutrymmen rengörs och utgödslas på ett sätt som ger en god hygien och god djurhälsa Kontrollpunkt Nöt 31 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte krav i EU-direktivet nedan uppfylls för kalvar. I de flesta fall är kalvarnas renhet också beroende av djurhållarens tillsynsrutiner, till exempel klippning av djur, ryktning, regelbunden utgödsling eller användning av korrekta mängder strö av god kvalitet. Om du bedömer att smutsiga kalvar i övrigt är ett sådant problem ska du markera tvärvillkorsbrist under kontrollpunkten kraven på tillsyn av kalvar är uppfyllda. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 9 i bilaga I. Stall, bås, utrustning och redskap till kalvarna ska rengöras och desinficeras ordentligt för att förebygga korsinfektion och utveckling av sjukdomsframkallande organismer. 185

186 Gödsel, urin och överblivet eller utspillt foder ska tas bort så ofta som nödvändigt för att minimera lukt och för att inte dra till sig flugor eller gnagare Kravet på ströets kvalitet och användningen av strö på liggytor är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 32 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte alla kalvar yngre än två veckor försetts med strö enligt nedanstående krav i EU-direktivet. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 10 i bilaga I.. Alla kalvar som är under två veckor gamla ska förses med lämplig ströbädd För kalvar är kraven på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker etcetera uppfyllt Kontrollpunkt Nöt 47 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte de svenska reglerna nedan om elsäkerhet är uppfyllda eller om det är uppenbart att kalvar har skadats eller utsätts för skade- eller hälsorisker på grund av bristfällig inredning. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkterna 1 och 2 i bilaga I. 1. De material som används till kalvutrymmet och i synnerhet boxar och inventarier som kalvarna kan komma i kontakt med får inte vara skadliga för kalvarna och ska kunna rengöras och desinficeras ordentligt. 2. Tills gemenskapens bestämmelser på området har införts ska elektriska installationer och utrustning installeras i enlighet med gällande nationella bestämmelser så att det inte finns någon risk för elektriska stötar. L100, 1 kap. 15 andra stycket (angående elsäkerhet): Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren. 186

187 L100, 1 kap. 16 (de delar som rör elsäkerhet): belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk Stall för kalvar har en luftkvalitet och ett stallklimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen. Kontrollpunkt Nöt 48 Instruktion Om du har anledning att misstänka att miljön djuren hålls i inte uppfyller kraven på god luftkvalitet bör du utföra relevanta luftkvalitetsmätningar. Markera TV-brist om det framgår att djuren hålls eller har hållits i en närmiljö där dammhalt, temperatur, relativ luftfuktighet och gaskoncentration ligger utanför de ramar som anges i svenska djurskyddsbestämmelser. Endast om du konstaterar att bristerna är av tillfällig karaktär ska du inte markera TV-brist. De svenska gränsvärdena 80 % RF, 3000 ppm CO2 och 10 ppm NH3 speglar Jordbruksverkets syn på hur EU-direktivets målsättning kan uppnås. Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 3 3. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation ska säkerställa att luftcirkulation, dammnivå, temperatur, relativ luftfuktighet och koncentration av gaser hålls på en nivå som inte är skadlig för kalvarna Utfodrings- och vattensystem för kalvar är utformade, konstruerade, placerade och underhålls så att risken för förorening av foder och vatten minimeras. Kontrollpunkt Nöt, 49 Instruktion Markera TV-brist om inte nedanstående krav är uppfyllda. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 14 i bilaga I. Utrustning för utfodring och vattning ska utformas, konstrueras, placeras och underhållas så att risken för förorening av kalvarnas foder och vatten minimeras. 187

188 Minimikrav på belysning Belysning finns så att tillsyn av kalvar alltid kan ske utan svårigheter och övriga krav på belysning och dagsljusinsläpp är uppfyllda Kontrollpunkt Nöt 50 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det är uppenbart att kalvarna har bristfällig tillgång på ljus. EU-direktivet kräver inte tillgång till dagsljus. Det är därför inte en tvärvillkorsbrist om fönster saknas eller är igensatta, förutsatt att artificiell belysning finns. Belysningen ska vara påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset, vilket normalt finns mellan klockan 9 och 17. Svenska rekommendationer finns för ungefärligt ljusbehov men dessa utgör inte tvärvillkor. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 5 i bilaga I. Kalvarna får inte hållas i konstant mörker För att tillfredsställa deras beteendemässiga och fysiologiska behov ska det därför, med hänsyn tagen till de olika klimatvillkoren i medlemsstaterna, finnas naturlig eller artificiell belysning, som i sistnämnda fall ska vara påslagen under en period som minst motsvarar det naturliga dagsljuset som normalt finns mellan klockan 9 och 17. Därtill bör en lämplig ljuskälla finnas (fast installerad eller bärbar) som är stark nog för att kalvarna ska kunna inspekteras oavsett tidpunkt. Automatisk eller mekanisk utrustning Automatiska system och anordningar hos kalvar ges daglig tillsyn Kontrollpunkt Nöt 51 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav är uppfyllda Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 4 i bilagan. All automatisk eller mekanisk utrustning som är väsentlig för kalvarnas hälsa och välfärd ska inspekteras minst en gång om dagen. I de fall felaktigheter upptäcks ska dessa omedelbart åtgärdas eller om detta är omöjligt ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa kalvarnas hälsa och välfärd tills felaktigheten har åtgärdats, exempelvis genom att använda alternativa metoder för utfodring och för att upprätthålla en tillfredsställande miljö. 188

189 Mekaniskt ventilerade stallar med kalvar har nödventilation och är utrustade med en fungerande larmanordning Kontrollpunkt Nöt 52 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om mekaniskt ventilerade stallar, med de undantag som nämns i följande meningar, saknar nödventilation och eller larm. Skilj på mekanisk ventilation och naturlig ventilation. I stallar med naturlig ventilation, så kallat självdrag, krävs inget larm. Om det är ett stall med enbart kalvar eller exempelvis stallar med kalvar och ungdjur tillsammans, ska larmet varna för övertemperatur och vara försett med en batteribackup. Om det i stallet också hålls kor räcker det med att larmet varnar för övertemperatur. Om ett sådant stall med kor dessutom har en nödventilation som fungerar automatiskt vid övertemperatur behövs inget larm, under förutsättning att nödventilationen fungerar automatiskt, dvs. fungerar utan att manuella insatser ska behöva göras av djurhållaren. Nödventilationen måste också ha en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande under den tid som den mekaniska ventilationen inte fungerar. Det är av samma skäl inte en tvärvillkorsbrist om det saknas larm i ett mekaniskt ventilerat stall där djur vistas så kort tid att ett eventuellt ventilationsbortfall inte hinner utgöra någon risk för djurens hälsa och välbefinnande. Till exempel i mekaniskt ventilerade ligg- eller utfodringshallar under förutsättning att kalvarna aldrig hålls instängda i utrymmet och att de med lätthet själva kan ta sig ut i det fria. Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 4, andra stycket i bilaga I. 4. I de fall då mekanisk ventilation används, ska åtgärder vidtas för ett lämpligt reservsystem som kan garantera tillräcklig luftomsättning så att kalvarnas hälsa och välfärd kan upprätthållas, om ventilationssystemet skulle gå sönder, och ett alarmsystem ska finnas för att varna djurskötaren vid fel på ventilationssystemet. Alarmsystemet ska provas regelbundet. 189

190 Foder, vatten och andra ämnen Kalvar utfodras minst 2 gånger per dag Kontrollpunkt Nöt 28 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 12 i bilaga I. Alla kalvar ska utfodras minst två gånger om dagen. I de fall då kalvar hålls i grupper och inte har fri tillgång till foder eller utfodras med hjälp av ett automatiskt utfodringssystem, ska varje kalv få tillgång till fodret vid samma tidpunkt som de andra i gruppen Nyfödda kalvar får råmjölk Kontrollpunkt Nöt 43 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer överens med EU-direktivet. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 15 i bilaga I. Alla kalvarna ska få råmjölk så snart som möjligt efter födseln och alltid inom de sex första levnadstimmarna Kraven på kalvars tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda. Kontrollpunkt Nöt 53 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 13 i bilaga I. 190

191 Alla kalvar som är äldre än två veckor ska ha tillgång till tillräckliga kvantiteter färskt vatten eller kunna tillfredsställa sitt vätskebehov genom att dricka andra vätskor. När det är mycket varmt eller i fråga om sjuka kalvar ska dock färskt dricksvatten alltid finnas tillgängligt. Hemoglobinhalt Kalvar ges foder med tillräckligt järninnehåll. Kontrollpunkt Nöt 54 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Den som följer det svenska kravet och ger kalvarna fri tillgång till grovfoder ska anses uppfylla direktivets krav. Observera dock att kravet i kalvdirektivet endast beskrivs som att fodret ska innehålla tillräckligt med järn, därför behöver avsaknad av grovfoder inte innebära tvärvillkorsavvikelse. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 11 i bilaga I. 11. För att främja deras hälsa och välbefinnande ska alla kalvar utfodras med en diet som är anpassad till deras ålder, vikt och beteendemässiga och psykologiska behov. I detta syfte ska deras foder innehålla tillräckligt med järn för att säkra en genomsnittlig hemoglobinkoncentration på 4,5 mmol/liter blod... Fiberhaltigt foder Kalvar har senast från 2 veckors ålder fri tillgång till grovfoder. Kontrollpunkt Nöt 29 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Den som följer det svenska kravet och ger kalvarna fri tillgång till grovfoder ska anses uppfylla direktivets krav. Observera dock att kravet i kalvdirektivet endast beskrivs som att fodret ska innehålla en minimiranson fibrer, därför behöver avsaknad av grovfoder inte innebära tvärvillkorsavvikelse om annat foder uppfyller detta krav. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, del av punkt 11 i bilaga I. 191

192 11. För att främja deras hälsa och välbefinnande ska alla kalvar utfodras med en diet som är anpassad till deras ålder, vikt och beteendemässiga och psykologiska behov och från det att kalvarna är två veckor gamla ska det varje dag innehålla en minimiranson fiberrikt foder, som när kalvarna är i åldern 8 till 20 veckor ökas från 50 till 250 gram. Kalvar får inte förses med munkorg. SMR 12. Kontrollpunkter med särskilda bestämmelser för grisar Kontroll Daglig tillsyn sker av alla grisar. Kontrollpunkt Gris 2 Instruktion Svensk djurskyddslagstiftning har inga detaljregler om utförande av parasitbehandlingar på dräktiga suggor och gyltor. Det finns inga särskilda regler om rengöring av nedsmutsade suggor eller gyltor inför grisning. Det saknas eftersom de svenska reglerna till skillnad från EU-direktivet innebär att djuren ska hållas lösgående även under grisningen. En kontroll av eventuellt behov av rengöring av suggor och eller gyltor inför grisningen är därför normalt sett inte aktuellt. Markera tvärvillkorsbrist om dräktiga suggor och gyltor uppvisar tecken på att vara angripna av skabb och om du bedömer att avskabbnings- och avmaskningsrutiner för djurbesättningen helt saknas. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. B.2 i bilaga I. B. Suggor och gyltor 2. Dräktiga suggor och gyltor ska, om det är nödvändigt, behandlas mot ekto- och endoparasiter. Om dräktiga suggor och gyltor placeras i grisningsbox* ska djuren först rengöras ordentligt. * I engelska versionen av EU-direktivet används begreppet farrowing crate vilket egentligen borde översättas till grisningsbur. 192

193 Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder. Kontrollpunkt Gris 20 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Att avvänja smågrisar vid tre veckors ålder är inte en tvärvillkorsbrist, förutsatt att djurhållningen uppfyller direktivets krav som är förknippade med avvänjning före 28 dagars ålder. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i bilaga I. 3. Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder såvida inte modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa annars skulle påverkas negativt. Smågrisar får emellertid avvänjas upp till sju dagar tidigare om de flyttas till specialiserade utrymmen som töms och grundligt rengörs och desinfekteras innan en ny grupp placeras där, och som är avskilda från de utrymmen där suggorna hålls, i syfte att minimera överföringen av sjukdomar till smågrisarna Grisar som är aggressiva eller har angripits av andra grisar hålls och sköts på lämpligt sätt. Kontrollpunkt Gris 43 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om nödvändiga åtgärder inte har gjorts för att minska aggressioner mellan grupphållna grisar. Det är också en brist om särskilt aggressiva grisar inte har tillräckligt med utrymme. Vid kontroll av hur grisarna hålls i grupp ska du särskilt observera om det förekommer aggressiva eller andra oönskade beteenden mellan grisarna. Eller om det finns grisar med bit- eller rivskador, om grisarna verkar vara stressade, om det förekommer överbeläggningar, eller om det förekommer rangordningsstrider. Vid tveksamheter bör djurhållaren kunna redovisa hur gruppering av djuren är ordnad. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel Svin som måste hållas i grupp, och som är särskilt aggressiva, som har angripits av andra svin eller som är sjuka eller skadade får tillfälligt hållas i individuella 193

194 boxar. I sådant fall ska den individuella box som används ge utrymme för djuret att lätt kunna vända sig om detta inte strider mot särskilda råd från veterinär. Avvanda smågrisar och slaktsvin Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. D i bilaga I. 1. Om svin hålls i grupper ska åtgärder vidtas för att förhindra sådana slagsmål som går utöver djurens normala beteende. 2. Svin från olika grupper bör inte blandas i onödan. Om svin som inte känner varandra måste blandas bör detta ske då svinen är så unga som möjligt och helst före eller upp till en vecka efter avvänjning. Då svin från olika grupper blandas ska de ha tillräckliga möjligheter att fly och gömma sig för andra svin. 3. Om det finns tecken på våldsamma slagsmål ska orsakerna omedelbart undersökas och lämpliga åtgärder vidtas, t.ex. att om möjligt ge djuren rikligt med halm eller andra material att undersöka. Djur i riskzonen och utpräglat våldsamma djur ska hållas avskilda från gruppen. 4. Att använda lugnande läkemedel för att underlätta blandning av grupper är bara tillåtet i undantagsfall och endast efter det att veterinär rådfrågats. Rörelsefrihet Ej avvanda grisar har tillgång till utrymmen som uppfyller gällande föreskrifter samt har under den första levnadsmånaden en liggplats som är avskild från suggan Kontrollpunkt Gris 19 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.B. 4 och 5 i bilaga I. Suggor och Gyltor 4. Det ska finnas ett fritt utrymme bakom suggan eller gyltan så att grisningen, vare sig denna sker med eller utan hjälp, underlättas. 5. Grisningsboxar där suggor hålls lösgående ska vara utformade så att smågrisarna skyddas, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. 194

195 Smågrisar som inte är avvanda Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.1 och 2 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. C punkterna 1 och 2 i bilaga I. 1. En del av den totala golvarean, tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vila där samtidigt, ska vara fast eller vara belagd med en matta eller täckt av halm eller något annat lämpligt material. 2. Om grisningsboxar* används måste smågrisarna ha tillräckligt med utrymme för att kunna dia utan svårighet. * I engelska versionen av EU-direktivet används begreppet farrowing crate vilket egentligen borde översättas till grisningsbur Grisarna hålls normalt lösgående, aggressioner mellan grisar åtgärdas Kontrollpunkt Gris 21 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Det svenska förbudet mot fixering utgör inte tvärvillkor. Markera tvärvillkorsbrist om nödvändiga åtgärder inte har gjorts för att minska aggressioner mellan grupphållna grisar. Vid kontroll av hur grisarna hålls i grupp ska du särskilt observera om det förekommer aggressiva eller andra oönskade beteenden mellan grisarna. Eller om det finns grisar med bit- eller rivskador, om grisarna verkar vara stressade, om det förekommer överbeläggningar, eller om det förekommer rangordningsstrider. Vid tveksamheter bör djurhållaren kunna redovisa hur gruppering av djuren är ordnad. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.3 Det ska vara förbjudet att uppföra eller bygga om anläggningar i vilka suggor och gyltor hålls uppbundna. Från och med den 1 januari 2006 ska det vara förbjudet att binda upp suggor och gyltor. Suggor och gyltor Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.1 i bilaga I. Åtgärder ska vidtas för att minimera aggressiviteten i grupp. 195

196 Utrymmeskrav Utrymmen för grisar uppfyller gällande måttföreskrifter Kontrollpunkt Gris 11 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte kraven i grisdirektivet uppfylls med beaktande av det som sägs i instruktionen nedan. Med begreppet totalarea enligt artikel 3.1 b menar vi areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean räknas inte in i denna. Däremot får ätbås i ströad liggbox för vuxna grisar samt foderliggbås för vuxna grisar räknas in i totalarean under förutsättning att funktionen i boxen inte påverkas negativt. Begreppen ätbås och foderliggbås avser den definition som finns i L00. När det gäller boxutrymmen där djurens tillgängliga ytor delvis består av bås får alltså ätbås och foderliggbås räknas in i totalarean. Detta får dock bara göras under förutsättning att djuren inte hålls instängda i båsen annat än när de utfodras och att de i övrigt fritt kan röra sig in och ut ur båsen när de själva vill. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel Alla anläggningar ska uppfylla följande krav: a) Den fria golvarean för varje avvand smågris, avels- eller slaktsvin som hålls i grupp, med undantag för gyltor efter betäckning och suggor, måste vara minst: Levande vikt kg m2 högst 10 kg 0,15 över 10 men högst 20 kg 0,20 över 20 men högst 30 kg 0,30 över 30 men högst 50 kg 0,40 över 50 men högst 85 kg 0,55 över 85 men högst 110 kg 0,65 över 110 kg 1,00 196

197 Specifikt för suggor och gyltor b) Den totala fria golvarean för varje gylta efter betäckning och för varje sugga när gyltor och/eller suggor hålls i grupp måste vara minst 1,64 m 2 respektive 2,25 m 2. När dessa djur hålls i grupp med mindre än sex individer ska den fria golvarean ökas med 10 %. När dessa djur hålls i grupper om 40 eller fler individer kan den fria golvarean minskas med 10 % Grisarna hålls normalt i par eller grupp Kontrollpunkt Gris 22 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls, och det är en anläggning med 10 suggor eller fler. Kortaste sidor (enligt artikel 3.4) Föreskrifter om minsta tillåtna boxsida finns i 3 kap. 19 a verkets föreskrifter (L 100:5). Föreskriften införlivar artikel 3.4 (2008/120/EG) avseende detta. En box ska anses uppfylla direktivets krav på minsta boxsida om en tänkt kvadrat med måtten 2,8 m x 2,8 m resp. 2,4 m x 2,4 m kan placeras in inom boxens omgivande skiljeväggar. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.4. Suggor och gyltor ska hållas i grupp under tiden från och med fyra veckor efter betäckning till en vecka före den beräknade tidpunkten för grisningen. Den box där gruppen med suggor eller gyltor hålls måste ha sidor som är längre än 2,8 m. Om färre än sex individer hålls i en grupp måste den box där gruppen hålls ha sidor som är längre än 2,4 m. Trots vad som föreskrivs i bestämmelserna i första stycket får suggor och gyltor som hålls i anläggningar med mindre än tio suggor hållas i individuella boxar under den period som avses i det stycket, under förutsättning att de lätt kan vända sig i boxen. 197

198 Byggnader och andra utrymmen Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda Kontrollpunkt Gris 27 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om ljusintensiteten enligt väl dokumenterade mätvärden understiger 40 lux i den miljö där grisarna vistas dagtid. EU-direktivet kräver inget dagsljusinsläpp oavsett när stallet är byggt. Avsaknad av dagsljusinsläpp utgör därför ingen tvärvillkorsbrist, förutsatt att kravet på minst 40 lux under en sammanhängande period på minst åtta timmar per dygn ändå är uppfyllt. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning Kap. I. punkt 2 i bilaga I. Svinen ska vistas i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux under minst åtta timmar per dag Buller i stallet har godtagbar nivå och frekvens. Uppmätt värde Kontrollpunkt Gris 28 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om bullernivån enligt väl dokumenterade mätvärden mer än tillfälligt överstiger 85 dba i grisarnas närmiljö. Tvärvillkoret avser bullernivå som orsakas av ventilationssystem eller andra mekaniska källor, inte de ljud grisarna själva åstadkommer. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, kap. I punkt l i bilaga 1. I den del av byggnaden där svin hålls ska konstant buller på 85 db eller mer undvikas. Konstant buller och plötsliga ljud ska undvikas. 198

199 Liggytor hålls rena och torra samt är anpassade efter djurslag och stallklimat Kontrollpunkt Gris 35 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, kap. I del av punkt 3 i bilaga I. Djuren ska ha tillgång till en bekväm och lämpligt dränerad och ren liggplats med lämplig temperatur som är så stor att alla djur kan ligga samtidigt. Minimikrav på belysning Kraven på dagsljusinsläpp och belysning är uppfyllda. Kontrollpunkt Gris 27 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om ljusintensiteten enligt väl dokumenterade mätvärden understiger 40 lux i den miljö där grisarna vistas dagtid. EU-direktivet kräver inget dagsljusinsläpp oavsett när stallet är byggt. Avsaknad av dagsljusinsläpp utgör därför ingen tvärvillkorsbrist, förutsatt att kravet på minst 40 lux under en sammanhängande period på minst åtta timmar per dygn ändå är uppfyllt. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I. punkt 2 i bilaga I. Svinen ska vistas i en miljö där ljusintensiteten är minst 40 lux under minst åtta timmar per dag 199

200 Golvytor Golv och liggytor har en jämn och halksäker yta Kontrollpunkt Gris 15 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan, eftersom de svenska reglerna stämmer bra överens med EU-direktivet. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I. 5 i bilaga I. Golven ska vara släta, men inte hala så att svinen kan skadas, och de ska utformas och underhållas på ett sådant sätt att svinen inte skadas eller lider. De ska vara anpassade efter svinens storlek och vikt och, om det inte lagts ut strö, utgöra ett fast, jämnt och stadigt underlag Kraven på utformningen av dränerande golv är uppfyllda. Kontrollpunkt Gris 17 Instruktion Vid kontroll av betongspaltgolv ska djurhållaren ta hänsyn till den tekniska standarden SS-EN 12737:2004+A1:2007, som också är europastandard. Standarden innehåller detaljerade anvisningar om hur spaltgolv ska vara tillverkade och vilka avvikelser som medges. De avvikelser som medges enligt denna standard ska anses inrymmas i Jordbruksverkets måttföreskrifter. I de fall spaltöppningen överskrider den tillåtna avvikelsen enligt den tekniska standarden kan ändå en sådan avvikelse godtas med stöd av 1 kap. 18 verkets föreskrifter (SJVFS 2010:15) i ett enskilt fall. Denna bestämmelse gäller oavsett djurkategori. Vid en sådan bedömning kan alltså mindre måttavvikelser godtas i befintliga stallar under förutsättning att samtliga kriterier som anges i 18 är uppfyllda. Ett sådant kriterium är att djurmiljön i stallet som helhet är mycket god. Grundförutsättningar för att det ska anses kunna finnas är att det aktuella betongspaltgolvet inte förekommer på djurens liggytor. Samt att liggytorna i övrigt inte innehåller gödseldränerande golv oavsett material. Därutöver bör också särskild vikt läggas på stallmiljön i sin helhet. Främst gäller det sådana faktorer som kan påverka grisarnas beteende eller hälsa. Det kan vara till exempel tillgång till ren luft, dagsljus, strömedel och god boxhygien. Andra kriterier som också måste uppfyllas är att konsekvenserna av måttavvikelsen bara bedöms ha en liten påverkan på djuret för den 200

201 funktion som måttföreskriften syftar till, och att måttavvikelsen inte innebär någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuret. Vid bedömning av detta bör du ta särskild hänsyn till avvikelsens storlek, spaltgolvets skick, halksäkerhet och spaltgolvets utformning i övrigt. På det sättet kan du säkerställa att det inte finns någon ökad risk för skador på grisarna och att grisarna inte har svårt att röra sig på spaltgolvet. Slutligen får inte avvikelsen innebära att tillsynen eller skötseln av djuren försvåras. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.2. Golvytorna skall uppfylla följande krav: a) För gyltor efter betäckning och dräktiga suggor: En del av den area som krävs i 1 b på minst 0,95 m 2 per gylta och minst 1,3 m 2 per sugga, måste vara en sammanhängande fast golvarea. varav högst 15 % får reserveras för dräneringsöppningar. b) Om spaltgolv av betong används när svin hålls i grupp i) får spaltvidden vara högst 11 mm för smågrisar 14 mm för avvanda smågrisar 18 mm för avels- eller slaktsvin 20 mm för gyltor efter betäckning och suggor ii) måste stavbredden vara minst 50 mm för smågrisar och avvanda smågrisar - 80 mm för avels- eller slaktsvin, gyltor efter betäckning och suggor Utrymmen för galtar uppfyller gällande föreskrifter. Kontrollpunkt Gris 44 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II. A i bilaga 1. Galtboxar ska vara så belägna och utformade att galten kan vända sig om samt höra, känna lukten av och se andra svin. En vuxen galt ska ha tillgång till en fri golvarea på minst 6 m 2. När boxar också används för naturlig betäckning ska en vuxen galt ha tillgång till en fri golvarea på minst 10 m

202 Material att sysselsätta sig med Kraven på ströets kvalitet och användningen av strö är uppfyllda. Kontrollpunkt Gris 33 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om det helt saknas material som grisarna kan undersöka och sysselsätta sig med. Eller om suggor och gyltor inte har konstant tillgång till bökbart material. Tvärvillkoren ställer inget krav på halmströ utan ger exempel på olika sätt att uppnå funktionskravet att alla grisar ska ha tillgång till material att undersöka och sysselsätta sig med. Det kan finnas andra exempel än de som anges i EU-direktivet. Krav på konstant tillgång till tillräckligt med material ska tolkas så att det inte får vara tomt på strö (eller annat material) när grisarna är aktiva. Det är inte rimligt att kräva att grisarna ska ha tillgång till sysselsättningsmaterial nattetid. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.5. Utan att det påverkar kraven i bilaga I ska suggor och gyltor ha konstant tillgång till bökbart material som åtminstone uppfyller de relevanta kraven i den ovannämnda bilaga I. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.4. i bilaga I. Trots vad som sägs i artikel 3.5 ska svin ha ständig tillgång till tillräckligt med material som de kan undersöka och sysselsätta sig med, material som halm, hö, trä, sågspån, svampkompost, torv eller blandningar av dessa utan att djurens hälsa äventyras Suggor och/ eller gyltor har tillgång till strömedel för bobyggnadsbeteende under veckan före grisning. Kontrollpunkt Gris 34 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. 202

203 Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II B.3 i bilaga I. Veckan för beräknad tidpunkt för grisning måste grisande suggor och gyltor få tillgång till tillräcklig mängd lämpligt material att bygga bo av om det inte visat sig vara tekniskt omöjligt på grund av det system för flytgödsel som används på anläggningen. Foder, vatten och andra ämnen Foder, vatten och andra ämnen Utfodrings- och vattensystem är utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Kontrollpunkt Gris 29 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.6. Suggor och gyltor som hålls i grupp ska utfodras med hjälp av ett system som garanterar att varje djur kan få tillräckligt med foder även när det finns konkurrenter om fodret. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.6 Alla svin ska utfodras minst en gång per dag. Om svinen utfodras i grupp och inte ad lib eller genom ett automatiskt utfodringssystem som gör att djuren utfodras individuellt, ska alla svin i en grupp få tillgång till fodret samtidigt Kraven på tillgång till vatten och vattnets kvalitet är uppfyllda. Kontrollpunkt Gris 31 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, kap. I. 7 i bilaga I. Alla svin som är äldre än två veckor ska ha ständig tillgång till färskt vatten i tillräcklig mängd. 203

204 Fiberhaltigt foder Djuren ges foder som garanterar en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel Kontrollpunkt Gris 30 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Då det saknas specifik svensk regel som motsvarar nedanstående artikel 3.7 i grisdirektivet är det särskilt viktigt att kontrollera att sinsuggor och dräktiga gyltor har tillgång till grovfoder av något slag. Det kan exempelvis vara ensilage, hö eller halm. Detta är särskilt viktigt om suggorna hålls i system där underlaget inte består av en djupströbädd eller jämförbart material som har ett fodervärde för grisar. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, artikel 3.7. För att de ska kunna äta sig mätta och med hänsyn till behovet att tugga måste alla dräktiga sinsuggor och gyltor ges tillräckligt med foder som ger bukfylla eller med högt fiberinnehåll samt foder med högt energiinnehåll. Stympning Reglerna kring reducering av smågrisars tänder är uppfyllda. Operativa ingrepp utförs på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt Kontrollpunkter Gris 38 och Gris 39 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om du kommit fram till ett Nej i checklistan. Varken svanskupering eller reducering av smågrisars hörntänder få ske rutinmässigt. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, I.8 i bilaga I. I. Alla ingrepp som sker i annat syfte än att ge behandling eller ställa diagnos, eller för att identifiera svinen enligt gällande lagstiftning och som resulterar i skada i eller förlust av känslig kroppsdel eller förändring av benstrukturen ska vara förbjudna med undantag av följande: 204

205 Hörntänderna på smågrisar får reduceras i storlek genom filning eller klippning, förutsatt att detta sker på ett likformigt sätt som lämnar en oskadad jämn tandyta. Filningen får inte göras efter den sjunde levnadsdagen. Betarna hos galtar får minskas i längd om detta är nödvändigt för att förhindra skador på andra djur eller av säkerhetsskäl. Kupering av en del av svansen. Kastrering av galtar som inte sker genom att det slits i vävnader. Håltagning för nosringar är bara tillåtet om djuren föds upp utomhus och i enlighet med nationell lagstiftning. Varken svanskupering eller reducering av hörntänder får ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit på suggornas spenar eller på övriga svins öron eller svansar. Innan sådana ingrepp genomförs ska andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs ska hänsyn tas till miljön i dess helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden ska åtgärdas. Samtliga förfaranden som beskrivs ovan får endast utföras av veterinär eller en person som utbildats enligt föreskrifterna i artikel 6 i direktiv 2008/120/EG och som har erfarenhet av den teknik som används med lämpliga verktyg och under hygieniska förhållanden. Om kastrering eller svanskupering görs efter den sjunde levnadsdagen får ingreppen endast göras, under bedövning och med långtidsverkande smärtlindring, av en veterinär. Avelsförfarande Smågrisar avvänjs tidigast då de uppnått 4 veckors ålder Kontrollpunkt Gris 20 Instruktion Markera tvärvillkorsbrist om inte nedanstående krav i EU-direktivet uppfylls. Att avvänja smågrisar vid tre veckors ålder är inte en tvärvillkorsbrist, förutsatt att djurhållningen uppfyller direktivets krav som är förknippade med avvänjning före 28 dagars ålder. Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, II.C.3 i bilaga I. 3. Smågrisar får inte avvänjas före 28 dagars ålder såvida inte modersuggans eller smågrisarnas välbefinnande eller hälsa annars skulle påverkas negativt. Smågrisar får emellertid avvänjas upp till sju dagar tidigare om de flyttas till specialiserade utrymmen 205

206 som töms och grundligt rengörs och desinfekteras innan en ny grupp placeras där, och som är avskilda från de utrymmen där suggorna hålls, i syfte att minimera överföringen av sjukdomar till smågrisarna. Tabell 2. Bedömningsvägledning, Brister avseende annat än dokumentation. Allvar Omfattning Varaktighet Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i liten utsträckning. Bristen berör mindre än ca 10 % av djuren i aktuell djurgrupp*. Bristen bedöms ha påverkat djur negativt högst ca 1 månad. Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i måttlig utsträckning. Bristen berör ca 10 % - 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*. Bristen bedöms ha påverkat djur negativt mellan ca 1-6 månader. * Aktuell djurgrupp är de djur som omfattas av den bestämmelse som respektive tvärvillkor grundar sig på. Bristen bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i stor utsträckning. Bristen berör mer än ca 50 % av djuren i aktuell djurgrupp*. Bristen bedöms ha påverkat djur negativt mer än ca 6 månader. Exempel 1: I en besättning med 40 kalvar och 160 nötkreatur som är äldre än 6 månader får 10 av kalvarna bara foder en gång per dag. Tvärvillkoret om utfodring minst två gånger per dag gäller för kalvar, inte för övriga nötkreatur. Bristen berör därmed 10/40 = 25 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 2: I en ladugård där djurens välbefinnande är beroende av upprepad tillsyn från människor vistas 18 nötkreatur, 15 grisar och 5 hästar som ska bli livsmedel. Inga av djuren får tillsyn oftare än varannan dag. Tvärvillkoret om daglig tillsyn gäller alla produktionsdjur. Bristen berör därmed samtliga 38 djur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 3: I en besättning med 200 nötkreatur hålls 150 djur inne i en ladugård vintertid och 50 djur hålls utomhus. För utegångsdjuren finns inget godtagbart skydd mot dåligt väder och hälsorisker. Tvärvillkoret om skydd för utegångsdjur omfattar inte de djur som hålls inne. Bristen berör samtliga 50 utegångsdjur, det vill säga 100 procent av aktuell djurgrupp. Exempel 4: I en grisbesättning finns 40 suggor, 200 smågrisar och 360 slaktsvin. 50 av smågrisarna har ingen liggplats som är avskild från suggan. Det tvärvillkoret berör endast smågrisar. Bristen berör därmed 50/200 = 25 procent av aktuell djurgrupp. 206

207 Exempel 5. I en besättning med 100 nötkreatur äldre än sex månader och 35 kalvar vistas 10 nöt äldre än sex månader och 2 kalvar i en box med stor skaderisk. Tvärvillkoret om krav på inredningens utformning med hänsyn till skaderisker regleras i såväl animaliedirektivet 98/58/EG som kalvdirektivet 2008/119/EG. Aktuell djurgrupp som omfattas av animaliedirektivet är 10 /100 = 10 procent. Bristen berör därmed 10 procent av aktuell djurgrupp. Aktuell djurgrupp som omfattas av kalvdirektivet är 2/35 = 5,7 procent. Bristen berör därmed 5,7 procent av aktuell djurgrupp. Mindre överträdelse kan vara aktuellt vid brister som bedöms ha påverkat eller riskerar att påverka djuret/djuren i ingen eller i mycket liten utsträckning. 207

208 18 Normer Norm 1. Uppfylls kravet på en 2 m bred gödslingsfri zon intill vattendrag och sjö? Instruktion Normen gäller i hela landet. Kontrollera att lantbrukaren uppfyller villkoren för spridning av gödsel som ligger nära vattendrag eller sjö. Det innebär att gödselmedel inte får spridas på jordbruksmark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag som bäck, å, flod, älv, kanal och damm eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. (11 SJVFS 2014:41) Normen om gödslingsfri zon gäller även som verksamhetskrav inom känsligt område, se kontrollpunkt Vnäring 14. Det innebär att i de fall som det finns avvikelser på kontrollpunkt Norm 1 ska det också få effekt på kontrollpunkt Vnäring 14. Om det inte går att avgöra i fält om gödselmedel har spridits närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag får man ställa frågan till lantbrukaren om ett avstånd på 2 meter har hållits till vattendrag eller sjö vid gödsling. Notering Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med Ej aktuell. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som inte gränsar till vattendrag eller sjö, ska du besvara kontrollpunkten med Ej aktuell. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt ska du notera vad som skett. 208

209 Tabell 1. Bedömningsvägledning gödslingsfri zon Mindre överträdelse, Allvar Ej aktuellt Gödsel från spridning har sannolikt eller kommer sannolikt inte att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Omfattning Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelsern a, dock på mindre än 1 hektar mark. Ej aktuellt Spridning har skett i strid med bestämmelserna på 1-3 hektar mark Spridningen av gödsel har sannolikt eller kommer sannolikt att orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Spridning har skett i strid med bestämmelserna på mer än 3 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Bestämmelse som utgör tvärvillkor 11 Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd Norm 2. Uppfylls kraven gällande uttag av bevattningsvatten? Instruktion På kontoret Beroende på vilka uppgifter om jordbruksföretag med bevattning som finns vid respektive länsstyrelse kan ett eller flera av följande moment utföras antingen före eller efter gårdsbesöket. 1. Ta reda på om lantbrukarens verksamhet omfattas av en dom eller ett tillstånd för uttag av bevattningsvatten. Vissa länsstyrelser har kopior av vattendomar och tillstånd. Om uppgifterna inte finns på länsstyrelsen kan länsstyrelsen begära kopior från domstolen/databasen Miljöboken. För att underlätta matchning mellan domar och stödansökningar kan du ta reda på hur domstolen har sina ärenden registrerade. Kopiera domens eller tillståndets kontrollprogram eller motsvarande som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer villkoren i domen eller tillståndet. Det gäller under förutsättning att dessa handlingar finns 209

210 tillgängliga vid länsstyrelsen. Ta med dokumentationen vid kontrollen. Om det vid kontrollen kommer fram att det finns en dom eller ett tillstånd som du inte fått fram i förväg kan du be lantbrukaren tillhandahålla domen eller tillståndet. 2. Ta reda på om lantbrukaren gjort en anmälan till länsstyrelsen om uttag av bevattningsvatten. Kopiera i så fall papper som kan utgöra grund för kontroll av att lantbrukaren följer intentionerna i sin anmälan. Ta med dokumentationen vid kontrollen. 3. Ta reda på om länsstyrelsen har fått in anmälan från allmänheten eller annan information som indikerar att lantbrukaren under innevarande kalenderår tar ut bevattningsvatten på ett sätt som strider mot bestämmelserna. Läs i så fall igenom ärendet noga och ta med en expert på vattenverksamhet till gården om det behövs. Under kontrollen på gården Kontrollera om det i lantbrukarens jordbruksverksamhet eller på dennes jordbruksmark finns något som tyder på att bevattning av jordbruksmark har förekommit eller förväntas förekomma under innevarande kalenderår. Utgå från vad du själv kan se och information du får från lantbrukaren om denne deltar vid kontrollen. Om bevattning förekommer Ta reda på vilket av följande alternativ som gäller, om det inte redan har kommit fram vid förberedelserna inför kontrollen. Kontrollera enligt följande beroende på vilket alternativ som gäller. 1. Lantbrukaren har tillstånd från miljödomstol eller dom från vattendomstol som medger uttag av grund- eller ytvatten: Kontrollera att lantbrukaren har dokumenterat avlästa värden enligt vattendomens eller tillståndets villkor och kontrollprogram. Om nödvändig dokumentation inte finns lättillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer. 2. Lantbrukaren har gjort en anmälan om uttag av ytvatten till länsstyrelsen med åtföljande underrättelse från länsstyrelsen: Kontrollera eventuell dokumentation av avlästa värden om uttaget av vatten håller sig inom det maximala vattenuttag som får ske enligt en anmälan. Om nödvändig dokumentation inte finns lätt tillgänglig vid kontrolltillfället får lantbrukaren komplettera med den inom en rimlig tid som länsstyrelsen bestämmer. 3. Det finns ingen vattendom eller tillstånd till uttag av vatten och ingen anmälan om ytvattenuttag är inlämnad: Om bevattningen pågått under flera år och ingen har klagat är det sannolikt att inga allmänna eller enskilda intressen skadas. Detsamma gäller om lantbrukaren endast tar bevattningsvatten ur en eller flera dammar som enbart fylls på under vintern. Notera om lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har orsakat skada. Baserat på vad du objektivt kan se vid kontrolltillfället eller vad som har meddelats i en dom i ett miljöärende. Skada på enskilda intressen kan exempelvis uppstå om lantbrukaren tagit så stora grundvattenmängder ur egen brunn att det i sig kan påvisas ha orsakat torrläggning av en grannes brunn. Det finns en antydan om en skada på allmänna intressen om lantbrukaren exempelvis har bevattnat jordbruksmark med vatten ur ett vattendrag, under en period när länsstyrelsen har rekommenderat återhållsamhet eller att ingen bevattning bör ske med ytvatten. 210

211 Ange Nej på denna kontrollpunkt endast om det finns en dom som vunnit laga kraft i ett miljöärende om brott mot 11 kap. miljöbalken. Eller om du vid kontrolltillfället kan konstatera att lantbrukarens uttag av bevattningsvatten har orsakat objektivt verifierbar skada på enskilda eller allmänna intressen. Eller om du objektivt kan verifiera att lantbrukaren har brutit mot villkor som finns i ett tillstånd eller i en vattendom. Observera att en påverkan inte alltid innebär en skada. Den svenska miljölagstiftningen lägger bevisbördan på lantbrukaren när det gäller att avgöra om det behövs tillstånd eller inte för uttag av bevattningsvatten. Den principen ska dock inte tillämpas på detta tvärvillkor. Notering Bevattning förekommer inte; besvara kontrollpunkten med Ej aktuell. Lantbrukaren har tillstånd eller har gjort anmälan om uttag av vatten men bevattnar inte under innevarande kalenderår; besvara kontrollpunkten med J. Om bevattning förekommer och allt är okej ska du besvara frågan med J. Om bevattning förekommer och det finns avvikelser ska du besvara frågan med N. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur allvarlig avvikelsen är. I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys. Om villkoret är uppfyllt: Om det finns dokument som du kontrollerat, ska du signera dessa. Om villkoret inte är uppfyllt ska du beskriva vad som skett och vilka effekter som avvikelsen har gett. Kommentar Huvudregeln i miljöbalken är att det krävs tillstånd för uttag av grund- eller ytvatten. Miljöbalkens 11 kap 12 anger att tillstånd eller anmälan enligt 9 a inte behövs, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas. Regeln i 11 kap. 12 miljöbalken gör att det i praktiken oftast inte behövs ett tillstånd eller en anmälan då det gäller uttag ur sjö. Det borde inte krävas tillstånd att ta vatten ur en stor sjö även om uttaget överstiger de kvantiteter som gäller för anmälan enligt 11 kap. 9 a miljöbalken. Att söka tillstånd är en tidsödande och kostsam process som kräver både teknisk och juridisk utredning av experter på vattenverksamhet. Tvärvillkorskontrollen av bevattning ska inte provocera fram tillståndsansökningar där sådana inte behövs. Uppenbara objektivt verifierbara överträdelser av 11 kap. miljöbalken ska betraktas som överträdelse av tvärvillkoret om bevattning. Vid tveksamhet om hur miljöbalken ska tolkas är det viktigt att studera utfallet av miljödomar i liknande ärenden. Detsamma gäller när anmälningar om miljöbrott kommer in från allmänheten till exempel när någons brunn sinat. Avdrag på stöden ska baseras på ett rättssäkert underlag. Erfarenheten från miljödomar om uttag av vatten visar dock att det saknas tydlig rättspraxis. 211

212 Bevattningsförbud kan bara riktas mot en enskild verksamhetsutövare. Det går alltså inte att lägga generella bevattningsförbud inom ett vattendrag, område eller län Länsstyrelser kan meddela rekommendationer om återhållsamhet med vattenuttag för bevattning, något som i media ibland felaktigt beskrivs som förbud. Om en lantbrukare fortsätter bevattna trots länsstyrelsens rekommendation om återhållsamhet kan det innebära risk för skada. Men det är observationer vid gårdsbesöket som ska ligga till grund för hur länsstyrelsen bedömer tvärvillkorsärendet. En kommun kan besluta om bevattningsförbud men då avser det förbrukning från det kommunala vattennätet. Tabell 2. Bedömningsvägledning, Uttag av bevattningsvatten. Mindre överträdelse, Allvar Om tillstånd/anmälan finns: Om tillstånd/anmälan finns: Om tillstånd/anmälan finns: Om tillstånd/anmälan finns: Försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ett tillfälligt och enstaka överskridande av uttags-mängden yteller grundvatten eller att registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram inte finns i detalj. Om tillstånd/anmälan inte finns: Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit försumbar skada. Mer än försumbara brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel flera överskridanden av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram. Om tillstånd/anmälan inte finns: Allmänna eller enskilda intressen har påvisats tagit Stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel ofta återkommande överskridanden av uttags-mängden yt- eller grundvatten eller ofta återkommande brister i registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram. Om tillstånd/anmälan inte finns: Allmänna eller enskilda intressen Mycket stora brister konstateras gentemot villkoren i tillståndet, till exempel systematiska stora överskridanden av uttagsmängden yteller grundvatten eller avsaknad av registrering av uppgifter enligt ett kontrollprogram. Om tillstånd/ anmälan inte finns: Allmänna eller enskilda 212

213 Mindre överträdelse, skada, men skadan är ringa. har påvisats tagit mer än ringa skada. intressen har påvisats tagit betydande skada. Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. 11 kap miljöbalken förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten. Norm 3. Uppfylls kraven för att begränsa utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet? Instruktion Kontrollera att direkta och indirekta utsläpp av farliga ämnen till grundvattnet förebyggs genom att lantbrukaren hanterar dessa ämnen på rätt sätt. Exempel på dessa ämnen är kemikalier, oljor och diesel. Kontrollera också att lantbrukare som i juridisk mening bedriver miljöfarlig verksamhet inom sin jordbruksverksamhet har anmält eller sökt tillstånd för verksamheten, och att lantbrukaren följer myndigheternas anvisningar och beslut i de delar som kan ha inverkan på grundvatten Kommentar Det grundvattenrelaterade tvärvillkoret är relevant för alla jordbruksföretag från och med Lantbrukaren ska ha en förvaring och hantering av växtskyddsmedel så att det inte förekommer direkt eller indirekt utsläpp till grundvattnet. Vid påfyllning och rengöring av sprutan ska man stå på biobädd eller gödselplatta med tank. Det är också acceptabelt att fylla sprutan i fält eller på annan biologisk aktiv mark. Påfyllning och förvaring av diesel och oljor ska ske på ett sätt så att det inte förekommer uppenbar risk för läckage till grundvattnet. Cisterner och tankar måste vara i ett bra skick så att de inte riskerar att läcka. Det är också viktigt att tankar och cisterner placeras så att de inte förorenar mark eller vatten om de trots allt skulle läcka. Det finns också andra verksamhetskrav som har betydelse för att förhindra och begränsa föroreningsspridning till grundvatten. Eventuella brister i hanteringen av stallgödsel ska hänföras till relevanta kontrollpunkter i växtnäringsavsnitten i kontrollprotokollet. 213

214 Det går att förbereda en kontroll för företag som kan antas ha anmälningsplikt, det vill säga de har mer än 100 djurenheter. Du förbereder kontrollen genom att ta reda på om kommunen och eller länsstyrelsen har beslutat om restriktioner eller åtgärder av relevans för skydd av grundvatten. Själva kontrollen kan sedan, riktas in på att granska om lantbrukaren följer myndigheternas beslut när det gäller grundvattenfrågan. Pressvatten från ensilage innehåller mycket lätt nedbrytningsbart organiskt material och även kväve. Vid ensilering i silos, t ex plansilo med hårdgjord yta ska pressvattnet omhändertas. Pressvatten kan också uppkomma vid ensilering i rundbalar och fyrkantsbalar. Dessa ska vara så väl plastade så att de håller tätt och lagras på lämplig plats. Fåglar brukar ge sig på och hacka sönder balarna med risk för läckage från trasiga balar med den förruttnelseprocess som startar upp. Trasiga balar ska tas om hand och forslas bort. Speciella skyddsnät kan behöva användas för balarna för att förhindra angrepp från fåglar. Balar bör inte förvaras på hårdgjorda ytor om inte eventuellt läckande pressvatten kan samlas upp. De bör förvaras på åkermark eller annan mark med åtminstone en meters djup till grundvattenyta eller berggrundsyta. Detsamma gäller vid annan ensilering, t ex i form av limpor i fält. Avstånd på minst 100 m till närmsta dricksvattenbrunn bör upprätthållas. Om förhållandena vad gäller dessa punkter inte är uppfyllda och det finns risk att grundvattnet och dricksvattenbrunnar kan förorenas kan det utgöra en tvärvillkorsavvikelse. Gränsen för anmälningsplikt till kommunen går vid 100 djurenheter medan gränsen för tillståndsplikt (ansökan hos länsstyrelsen) går vid djurenheter beroende på djurslag. Det kan finnas exempel på anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet även vid jordbruksföretag med färre eller inga djur. Det är dock endast överträdelser inom jordbruksverksamheten som har relevans i tvärvillkorssammanhang, till exempel om lantbrukaren sprider ut eller gräver ned spillolja på åker- eller betesmark. Om en lantbrukare till exempel hanterar stora mängder farliga ämnen i en industriverksamhet som råkar ligga på gården har det inte med tvärvillkoren att göra. Tabell 3. Allvartillståndspliktig verksamhet Allvar - alla jordbruksföretag Bedömningsvägledning Norm 3 Grundv Har inte tillstånd, Har inte tillstånd och kan men kan få det. inte få det. Risk finns för förorening av grundvatten men ingen eller endast en försumbar otillåten förorening kan konstateras. Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men åtgärder för att förhindra ytterligare förorening påbörjas direkt. Förorening av grundvatten, eller förorening av mark som kan leda till förorening av grundvatten, kan konstateras men inga åtgärder för att förhindra föroreningen har vidtagits. 214

215 Omfattning Varaktighet Risk finns för förorening av grundvatten men denna bedöms inte begränsa grundvattnets användning eller medföra påverkan på miljön. Överträdelsen upphör inom maximalt 14 dagar. Förorening har spridits till grundvatten och påverkar grundvattnets användning som dricksvatten inom det egna företaget. Överträdelsen upphör senare än inom 14 dagar men inom 3 månader. Förorening som spridits till grundvatten påverkar möjligheten att använda grundvattnet som dricksvatten eller medför att grundvatten påverkar ekosystem i angränsande områden med ytvatten på ett negativt sätt. Överträdelsen kan inte rättas till inom 3 månader. Bedömningsfaktorn "Allvar" har delats upp i två olika kriterier. Vid sammanräkningen används de kriterier som gett högst poäng. Mindre överträdelse kan vara aktuellt när lantbrukaren inte har tillstånd, men har sökt om tillstånd och kan få det. Ingen otillåten förorening kan konstateras samt att risken för förorening av grundvattnet är i det närmaste obefintlig. Överträdelsen ska kunna rättas till direkt. 12 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. Listan över farliga ämnen förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG). Direktivet är upphävt men bilagan enlig den sista versionen ska användas för bestämmelsen. Annan bakomliggande information Information om skydd av grundvatten finns via Sveriges geologiska undersökning på deras webbplats Norm 4. Uppfylls krav på höst och vinterbevuxen mark? Anmärkning gäller endast i Götaland Instruktion Kontrollera att kraven på andelen höst- eller vinterbevuxen mark uppfylls inom respektive område, kraven för godkända grödor och obearbetad åkermark används på rätt sätt för att marken ska anses som höst- eller vinterbevuxen, kraven på tidpunkt för sådd, avbruten tillväxt och bearbetning uppfylls inom respektive område för att åkermarken ska anses som höst eller vinterbevuxen. Kommentar Den faktiska areal där överträdelse har skett ingår i de olika nivåerna för omfattning. 215

216 Tabell 4. Bedömningsvägledning, Norm 4, Höst- eller vinterbevuxen mark Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Överträdelsen omfattar mindre än 3 hektar mark. Överträdelsen omfattar 3 10 hektar mark. Överträdelsen omfattar mer än 10 hektar mark. Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. 13 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. 11 Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Norm 5. Uppfylls kraven på bevuxen sluttande åkermark? Instruktion Inom känsliga områden gäller att för åkermark som lutar mer än 20 procent ska marken vara bevuxen under perioden den 15 september till den 15 februari. Obearbetad mark efter skörd räknas i detta sammanhang som bevuxen. Kravet gäller på sådan mark som ligger i direkt anslutning till bäckar, åar, kanaler, dammar, älvar eller floder. I de fall som du konstaterar en avvikelse gäller att den del av skiftet som lutar mer än 20 procent, och som inte är bevuxen under perioden ska markeras. Den del av skiftet som lutar mindre än 20 procent omfattas alltså inte av kravet. För att identifiera vilka skiften där kravet är aktuellt är det enklast att använda multikuben och tända lagret för Höjdkurvor (5m). Mät mellan kurvorna (närmast vattnet). Är det mindre än 25 meter mellan kurvorna lutar den delen av skiftet mer än 20 procent. I så fall gäller normen. När du har bildat dig en uppfattning om hur mycket 20 procent lutning innebär kan du göra det här momentet efter kontrollen. Det innebär att du inte behöver göra det i förväg på alla kontrollgårdar. Väljer du att mäta höjdkurvorna efter kontrollen är det viktigt 216

217 att du noterat avvikelser som kan bli aktuella för en senare notering på kontrollpunkten när höjdmätningen är genomförd. Notering Är allt okej besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med Ej aktuell. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför känsligt område eller att skiftena ligger inom känsligt område med lutar mindre än 20 procent, ska du besvara kontrollpunkten med Ej aktuell. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1. Om villkoret är uppfyllt så kan det vara på det viset att villkoret är så utformat att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt så ska du notera utseendet på marken Tabell 5. Bedömningsvägledning, Bevuxen sluttande åkermark Mindre överträdelse, Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Högst 0,10 ha per skifte < 0,50 ha 0,51 2,00 ha > 2,00 ha Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 14 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. 5 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. 2 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 217

218 Norm 6. Uppfylls kravet på bibehållande av markens organiska material Instruktion För bränning av stubbåker råder det undantag från bränningsförbudet för växtskyddsskäl och förberedelse inför höstoljeväxter, varav växtskyddsskäl kräver en uttrycklig dispens från länsstyrelsen, men för förberedelse för höstoljeväxter bränning tillåten utan dispens. Skälet är att för växtskyddsskäl måste man säga till innan för annars är det svårt att bevisa i efterhand att det t.ex. fanns snömögel innan bränning. Att man har sått höstoljeväxter kan man ju se efter bränningen (SJVFS 2014:41). Om det har förekommit bränning av stubbåker som verkar förbjuden så ska du först kontrollera att det inte finns någon dispensansökan innan du markerar kontrollpunkten. Notering Besvara frågan med J i de fall som lantbrukaren har bränt stubbåker och halmbränning är tillåten eller där det finns en dispensansökan. Besvara frågan med Ej aktuell i de fall som en gröda som odlats på skiftet är sådan bränning inte är aktuell. Det kan vara till exempel vall, eller då skiftet består av en gröda med halm men där bränning av stubbåker inte har skett. Finns det finns en avvikelse ska den också graderas med 0, 1, 2, eller 3 beroende på hur många hektar avvikelsen omfattar. Vanligtvis så är stubbåkern eldad i de strängar som bildas efter tröskningen. Det innebär att det är hela den yta där halmen kommer ifrån som är den konstaterade avvikelsen (inte bara ytan som täcktes av halmen). I de fall som du konstaterar en mindre överträdelse kan lantbrukaren inte åtgärda detta. Men länsstyrelsen kan följa upp överträdelsen genom att tydligt informera lantbrukaren om denna regel, och ge företaget en något högre vikt i nästa års riskanalys. Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt ska du försöka att ange vid vilken tidpunkt bränningen skedde om det går. 218

219 Tabell 6. Bedömningsvägledning, Bränning av stubbåker Mindre överträdelse, Allvar Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Omfattning Högst 0,10 ha per skifte < 0,50 ha 0,51 2,00 ha > 2,00 ha Varaktighet Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 15 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. Norm 7. Uppfylls kravet på bibehållande av tvärvillkorselement? Instruktion Enligt norm som gäller från och med den 1 januari 2010 får inte tvärvillkorselementen solitärträd, småvatten, stenmur eller öppet dike skadas eller flyttas om de finns i åkermark i stödområde 9. För solitärträd gäller dessutom att de ska omges av en minst 2 meter bred skyddszon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort enligt en dispens lämnad i enlighet med miljöbalken eller kulturminneslagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. Definitioner av tvärvillkorselement, se bilaga 1. Om du konstaterar att något av dessa tvärvillkorselement aktivt har skadats eller flyttats efter årsskiftet 2009/2010 ska överträdelsen noteras med N på kontrollpunkten. En indikation på att det kan finnas tvärvillkorselement som är skadade eller flyttade är att det finns områden i åkermarken där marken är bar (saknar grässvål), man har grävt i marken eller att det på annat sätt ser ut som att lantbrukaren har tagit bort ett tvärvillkorselement. I de fall du får sådana indikationer ska man fråga lantbrukaren vad som skett. En hjälp för att avgöra vad som tidigare har funnits på skiftet kan vara att förstora upp ortofotot i Multikuben eller direkt i handdatorn efter att kontrollen är genomförd. Inventering av tvärvillkorselement För att både lantbrukarna på förhand ska kunna veta vilka tvärvillkorselement som finns på jordbruksföretaget och som ska skötas enligt tvärvillkoren är det viktigt att dessa finns identifierade. Därför har Jordbruksverket inventerat dessa under

220 Notering Är allt OK besvaras frågan med J. Om kravet inte är aktuellt hos lantbrukaren ska kontrollpunkten besvaras med Ej aktuell. Det innebär att om kontrollen skett på ett företag med skiften som ligger utanför stödområde 9 eller att skiftena ligger inom stödområde 9 men det inte finns några landskapselement på skiftena, ska du besvara kontrollpunkten med Ej aktuell. I de fall det finns en avvikelse ska den också graderas beroende på hur avvikelsen ser ut. Om mindre överträdelse är aktuell (bedömningsvärdet 0) ska denna avvikelse senare följas upp av länsstyrelsen. Om lantbrukaren åtgärdar den mindre överträdelsen ska bedömningsvärdet 0 vara kvar. Åtgärdar inte lantbrukaren överträdelsen ska bedömningsvärdet ändras till 1. Om villkoret är uppfyllt ska du notera om det finns en dispensansökan. I övrigt är villkoret utformat så att det inte uppenbart finns något ytterligare att notera. Om villkoret inte är uppfyllt: Notera vilket tvärvillkorselement som är skadat eller förstört, omfattning samt hur skadan uppstått. Sätt blockpåverkan till <Blocket ska redigeras> i Multikuben eller i handdatorn och notera till blockredigeraren att det är tvärvillkorselementet som ska redigeras. Tabell 7. Bedömningsvägledning, Bibehållande av tvärvillkorselement Mindre överträdelse, Allvar Elementet eller delar av det har flyttats varsamt så att inga skador har uppstått på elementet eller de flyttade delarna. Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört måttliga skador på elementet eller dess delar. Elementet eller delar av det har skadats eller flyttats på ett sätt som medfört betydande skador på elementet eller dess delar. Elementet eller delar av det har schaktats eller grävts bort på ett sätt som medfört irreparabla skador på elementet eller dess delar. Omfattning Högst 2 löpmeter av längdelement Högst 1 punktelement Högst 5 löpmeter av längdelement. Högst 2 punktelement. Högst 20 löpmeter av längdelement. Högst 3 punktelem ent. Mer än 20 löpmeter av längdelement. 220

221 Mer än 3 punktelement. Varaktighet Återställning kan ske inom en dag. Återställning eller reparation av skador kan ske inom en vecka. Återställning eller reparation av skador tar mer än en vecka men kan ske inom 6 månader. Återställning eller reparation av skador kan inte ske inom 6 månader. 16 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd Särskilt om solitärträd Har lantbrukaren beskurit eller klippt solitärträd under vilda fåglars häckningstid? Instruktion Kontrollera om lantbrukaren har beskurit eller klippt träd under fåglars häckningstid, dvs 1 april- 15 augusti. Kommentar Det är inte tillåtet att avsiktligt störa fåglar, speciellt inte under deras häckningstid, om störningen kan påverka fågelartens bevarandestatus. Det är större risk för arter som förekommer i mindre populationer. Det gäller särskilt de fågelarter som anges som prioriterade i Naturvårdsverkets handbok. Det är arter som är rödlistade, har en negativ populationstrend eller är markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1. Det är inte heller tillåtet att avsiktligt förstöra eller skada ägg eller bon. Med avsiktligt menas att lantbrukaren insett att en åtgärd leder till en störning eller förstörelse, även om detta inte är syftet med åtgärden. För åtgärder som sker i samband med jordbruksåtgärder bör inte skyddet omfatta enstaka individer om det inte är så att även påverkan på enstaka individer påverkar artens bevarandestatus negativt. Till exempel påverkas inte bofinkars bevarandestatus av att några bon förstörs, medan för en rödlistad art kan det ha stor betydelse och krävas ett skydd på individnivå. Där fåglar häckar kan särskild hänsyn behöva tas i brukandet av marken för att undvika att häckningen misslyckas. Exempel på åtgärder som kan störa fåglar och som kan leda till att fåglars häckningsframgång minskar eller uteblir kan vara att lantbrukaren i anslutning till eller på jordbruksmark beskurit solitärträd under fåglars häckningstid. 221

222 Notera att vissa arter får jagas även under häckningstid och deras bo förstöras för att förebygga skada av vilt enligt bestämmelserna i jaktförordningen (1987:905), bilaga 4. Tabell 8. Bedömningsvägledning solitärträd Allvar Tagit bort enstaka grenar Beskurit solitärträd kraftigt. Tagit bort hela solitärträd Omfattning Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Varaktighet Genomfört en åtgärd vid ett tillfälle Återkommande klippningsåtgärder Beskärningar har genomförts på många solitärträd Mindre överträdelse är inte aktuellt för detta villkor. Bestämmelser som ingår i norm för tvärvillkorselement i jordbrukslandskapet Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41 ändrad genom SJVFS 2015:42) 16, tredje stycket. Bakomliggande EU-direktiv samt annan information Fågeldirektivet: Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar Naturvårdsverkets handbok om artskyddet: Handbok för artskyddsförordningen Del 1 fridlysning och dispenser 2009:2 ArtDatabankens websida om rödlistade arter: Artskyddsförordning 2007:

223 19 Regelverk Nedan sammanfattas de olika regelverk som kan vara aktuella vid utförandet av tvärvillkorskontroller inom de områden som behandlas i denna instruktion. För en mer specifik hänvisning, se vid respektive kontrollpunkt i kap Fågel/habitat Miljöbalken (1998:808) 7 kap Artskyddsförordningen (2007:845) Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark inom känsligt område Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4, 4 a-b, 5 a-d, 6-14, 17-19, 19 a-b, 20, 23-, a, 27-28, 28 a-d, 29-34, 36. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark utanför känsligt område Förordning 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket, 6, 7, 11. Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, 4, 5 a-d, 6-14, 17-19, a, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket, Växtskydd Artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EG 1107/2009). Hormoner Artiklarna 3-5 och 7 Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β- 223

224 agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG. 2 kap Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning. Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur Artikel 7.1 och 3 (EG) 999/2001. Artikel och 15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. Artikel 15.1 samt bilaga VIII och IX (EG) 999/2001. Livsmedel Bilaga I del AII punkterna 4 g,5 f, 5 h, 6, 8 a, 8 b, 8 d, 8 e, 9 a, 9 c i förordning (EG) nr 852/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, punkt 1 b 1 e i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II A, punkt 1-4 i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt IX, kapitel II B, punkt 1 a, 1 d, 2 och 4 i förordning (EG) nr 853/2004. Bilaga III, avsnitt X, kapitel I, punkt 1 i förordning (EG) nr 853/2004. Artikel 18 och 19 i förordning (EG) nr 178/2002. Foder Artikel 5.6 i förordning (EG) nr 183/2005. Art /2005 Art 18.2 i förordning (EG) nr 178/2002 Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 178/2002. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 e) i samma förordning. Art 18.4 i förordning (EG) nr 178/2002 Art 18.4, Förordning (EG) nr 767/2009 artiklar Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 e) i samma förordning. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning 224

225 Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2 a) i samma förordning. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt II.2b) i samma förordning. Artikel 5.1 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga I del A avsnitt I.4 g) i samma förordning. Bilaga I del A punkt 8a i förordning (EG) nr 852/2004 Bilaga I del A punkt 4j i förordning (EG) nr 852/2004: Med tillämplig lagstiftning avses i detta fall bland annat artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1831/2003. Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 1 i samma förordning Artikel 5.5 i förordning (EG) nr 183/2005 i kombination med bilaga III punkten 2 i samma förordning. Kapitel III artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001. Kapitel III artikel 7.3 i förordning (EG) nr 999/2001 i kombination med bilaga IV punkt 2, Bilaga IV kapitel I: Utvidgning av det förbud som föreskrivs i artikel 7.1, Bilaga IV kapitel II-IV: Undantag från de förbud som föreskrivs i artikel 7.1 och 7.2 och särskilda villkor för tillämpningen av sådana undantag. Djurskydd Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, punkterna 1-3, 4-12, i bilagan, del av punkt 13 i bilagan. Rådets direktiv 2008/119/EG, om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, punkt 1-3, 5, 7-9, i bilaga I, del av punkt 4, 6 och 10 i bilaga I. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar punkt 7 i bilaga I samt punkt 1 b) i artikel 3. Rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artikel 3.1 a. Djurskyddslagen 1988: första stycket och 11 första och andra stycket. Djurskyddsförordningen 1988: (utdrag). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård, de 225

226 delar av 5 kap. som avser någon form av stympning av produktionsdjur som förekommer i lantbruk. L100, 1 kap. 15 andra stycket (angående elsäkerhet). L100, 1 kap. 16 (de delar som rör elsäkerhet). Rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (För specifik hänvisning se vid respektive kontrollpunkt). Normer Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. 11 kap miljöbalken förordning (1998:1388) om vattenverksamhet med mera, de delar som gäller anmälningsplikt som kan röra uttag av bevattningsvatten. Delar av 5, 11 a, 21 och bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 226

227 20 Bemyndiganden att utföra kontroller I nedan uppräknade regelverk framgår ansvarsfördelningen när det gäller kontroller av tvärvillkor. Direktstöd Av 33 förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare framgår att Jordbruksverket samordnar kontrollen över att denna förordning följs. Jordbruksverket samordnar även kontroller över att följande förordningar följs. Förordning (EU) nr 1307/2013, i den ursprungliga lydelsen (EU) nr 1306/2013, i den ursprungliga lydelsen och artikel 37 i förordning (EU) nr 640/2014, i den ursprungliga lydelsen. Den närmare kontrollen inom länet utövas av länsstyrelsen. Stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Innebörden av 1 kap. 28 förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder är att Jordbruksverket samordnar kontrollen av miljöersättningar och kompensationsstöd och att länsstyrelsen utför kontrollen på plats när det gäller tvärvillkor. I detta ärende har avdelningschefen Lena Nilsson beslutat. Mirjam Håkansson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även Kristin Friberg deltagit. 227

228 Bilaga 1 Tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 Uppräkning och definition av tvärvillkorselement i åkermark i stödområde 9 enligt 16 i Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd 2014:41. Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Stenmur Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,1 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 1 kap. 9. Diket ska vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till åkerkanterna. Bilaga 2 Avdragsvägledningen Avdragsvägledningen för tvärvillkor 2016, ver 2 se bilaga. 228