Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner

Transkript

1 Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt och att granska deras potential att genomföras inom en banbrytande lågkostnadsbudget. Detta förväntas ske genom att använda framväxande teknik och innovativa arbetssätt. Rymdstyrelsen noterar att svenska forskargrupper och svenska rymdindustrier idag har utvecklat och besitter hög vetenskaplig och teknisk kompetens med stor internationell konkurrenskraft. Tillsammans bedöms dessa kunna samverka till att finna nya kostnadseffektiva sätt att genomföra satellitburna forskningsprojekt. På lång sikt vill Rymdstyrelsen pröva förutsättningarna för svensk forskning och teknik att markant ändra hur satellitprojekt genomförs, med målet att öka tillgängligheten till rymdflygning av relevanta instrument och underlätta nationella rymdinitiativ. Som ett led till detta vill Rymdstyrelsen utreda möjligheten att bibehålla den vetenskapliga kvaliteten i ett rymdprojekt samtidigt som kostnaden reduceras radikalt. 2 Bakgrund Svensk rymdverksamhet har under lång tid präglats av innovationskraft och kostnadseffektivitet, både hos svenska forskargrupper och hos rymdindustrin. Sedan åttiotalet har detta lett till flera framgångsrika satellitprojekt i nationell regi, med vetenskapliga och tekniska mål. Satellitprojekten i det svenska rymdprogrammet har varit ytterst kostnadseffektiva och därmed levererat goda resultat i form av nya vetenskapliga data och teknikdemonstrationer. Rymdstyrelsen bedömer att den svenska rymdbudgeten inte långsiktigt och med kontinuitet förmår rymma ett satellitprogram baserat på farkoster med sådan prestanda ens till dessa historiskt sett jämförelsevis låga kostnader. Rymdstyrelsens bedömning är att teknik och lösningar som utvecklats i Sverige kan bidra till att radikalt sänka kostnaden för nya satellitprojekt i Europa. Rymdstyrelsen gör idag bedömningen att Sverige (forskare och företag) har goda förutsättningar att åstadkomma en sådan förändring och att Sverige har ett försprång gentemot andra länder. Bedömningen bygger på den kännedom Rymdstyrelsen har om svensk forskning, instrumentutveckling, satellitdelsystem, satellitsystem, projektanalys och arbetssätt som till exempel demonstrerats i tidigare genomförda projekt. Emellertid kräver den nödvändiga förändringen sannolikt en konstruktiv och innovativ samverkan mellan flera olika expertgrupper för instrument, satellitsystem och rymdprojekt. Rymdstyrelsen anser att tillräckligt låg kostnad (omkring 40 MSEK per projekt) endast är möjlig med små satelliter, eftersom kostnaden för uppsändning annars snabbt blir en för stor del av den totala projektkostnaden. Om teknikskiftet är framgångsrikt kommer det dock att kunna användas även för större och dyrare satellitprojekt, men i sådana fall måste bilaterala eller multilaterala lösningar sökas med andra länder.

2 Svenska forskare inom många olika rymdforskningsdiscipliner inklusive jordobservation är idag internationellt mycket framgångsrika. Detta visas genom starkt deltagande i internationella satellitprojekt, där svenskt deltagande har valts ut i konkurrens, och av publikationer i framstående vetenskapliga tidskrifter. Den goda kompetensen och forskningsmiljön upprätthålls också delvis av detta aktiva deltagande i satellitprojekt och instrumentutveckling. Svenska instrument till olika satellitprojekt utmärks av långsiktigt innovativ utveckling i internationell konkurrens. Svenska forskargrupper har själva stått för tekniskt nytänkande eller samarbetat aktivt med kunniga instrumentutvecklare för att möta allt mer utmanande forskningsmål. Från att inledningsvis ha varit dominerat av tre stora företag har det svenska rymdindustrilandskapet under den senaste årsperioden breddats avsevärt, många gånger till följd av de tidigare svenska satellitprogrammen som gett möjlighet till avknoppningar och nya företag att etablera sig som underleverantörer både nationellt och internationellt. Sverige är ett litet land i rymdsammanhang och nyckeln till framgång ligger ofta i att hitta nischområden för etablering som ryms inom den svenska rymdbudgeten. Ledstjärnor har varit förenklade arbetsmetoder och miniatyrisering. Bägge dessa områden är kontroversiella i ett internationellt perspektiv främst för att de utmanar gamla etablerade arbetsmetoder i de större europeiska rymdnationerna och ESA. Genom att använda den samlade tekniska expertis som de svenska rymdföretagen i dag besitter tror Rymdstyrelsen att tiden är mogen att försöka bryta de gamla mönstren. Nyckelordet här är samlade. Bland annat följande företag har identifierats av Rymdstyrelsen (i bokstavsordning): NanoSpace AB, OHB Sweden, Omnisys Instruments, Ruag Space AB och ÅAC Microtec. Denna lista gör inget anspråk på att vara komplett men utgör ett axplock av kompetens som kan behövas i projektet för att uppfylla målen. 3 Händelser i närtid Under tiden fram till sista inlämningsdag för idéförslag i denna inventering, ber Rymdstyrelsen att förslagsställare noterar två andra viktiga händelser: en hearing om inventeringen och en intresseanmälan. 3.1 Hearing Rymdstyrelsen organiserar en hearing om denna idéinventering, där tillfälle ges för intresserade forskargrupper att höra om de senaste tekniska landvinningarna från svensk industri, samt ställa frågor till industrin och Rymdstyrelsen. Syftet är att ge forskargrupperna som förväntas svara på idéinventeringen en möjlighet att bedöma hurdana satellitprojekt som kan bedömas vara trovärdiga inom ramen för inventeringen, och erbjuda en möjlighet till konstruktivt utbyte kring idéerna. Hearingen sker 11 november 2011, kl 9-12, på plan 6 i SSCs lokaler på Solna Strandväg 86, Solna. Anmäl ditt deltagande senast 9 november till Johan Köhler, Rymdstyrelsen (johan.kohler@snsb.se).

3 3.2 Intresseanmälan Rymdstyrelsen önskar senast 7 december höra av intresserade förslagsställare i en intresseanmälan, alltså en avsikt att lämna in ett förslag. Syftet med detta är att underlätta för Rymdstyrelsen att hitta lämpliga externa granskare till idéförslagen som lämnas in i januari. En intresseanmälan bör innehålla förslagställarens namn, institution eller motsvarande, preliminärt projektnamn, och även ange vilket forskningsområde idén kommer att fokusera på. Skicka intresseanmälan med e-post till Johan Köhler, SNSB (johan.kohler@snsb.se). 3.3 Idéförslag inlämnas Senast 23 januari skall idéförslagen som svarar på denna inventering vara Rymdstyrelsen tillhanda. Förslagen ska skickas med e-post som ett dokument i pdf-format. Ett signerat exemplar ska dessutom lämnas in på papper (enkelsidig utskrift). Idéförslagen skall utformas enligt riktlinjerna i kapitel 4. 4 Idéförslag Idéförslagen skall utformas som ett dokument på omkring tio sidor plus bilagor och skickas till Rymdstyrelsen elektroniskt som ett sammanhängande pdf-dokument. Förslaget kan skrivas på engelska eller svenska. Då granskningen huvudsakligen görs av internationella experter, kommer Rymdstyrelsen att låta översätta förslag skrivna på svenska. Idéförslagets innehåll skall följa strukturen i punkterna nedan. Under varje punkt nedan beskrivs relevanta frågor för rubriken. Idéinventeringen riktar sig främst till aktiva forskare på svenska universitet och forskningsinstitut, som bedriver rymd- och jordobservationsforskning (forskning i, om eller från rymden). Forskningsprojektförslagen förutsätts utnyttja svensk industris tekniska landvinningar för att möjliggöra ett projekt till låg kostnad genom att anamma innovativ teknik, design, arbetssätt, operationskoncept, och så vidare. Förslagsställaren uppmuntras att kontakta representanter för relevant industri under tiden förslaget utformas, för konstruktiv dialog. 4.1 Försättsblad Idéförslaget skall inledas med ett försättsblad som anger satellitprojektets namn (skriv ut eventuella förkortningar), förslagsställarens namn och kontaktuppgifter, inklusive institution eller motsvarande, samt en sammanfattning på ord. Denna sammanfattning kan Rymdstyrelsen publicera, till exempel på myndighetens hemsida. 4.2 Vetenskapligt sammanhang Här efterfrågas en sammanfattning av forskningsfronten för det forskningsområde eller områden som satellitprojektet verkar inom. Kapitlet bör innehålla en redogörelse även för de senaste genomförda och planerade satellitprojekten inom området. 4.3 Forskningsmål Här efterfrågas en redogörelse för de specifika forskningsmålen som det föreslagna satellitprojektet har. Målen skall motiveras i förhållande till det vetenskapliga sammanhanget ovan.

4 4.4 Instrumentkoncept Här efterfrågas en övergripande beskrivning av nyttolasten och en redogörelse för hur den svarar mot forskningsmålen. 4.5 Utkast till plan för driftfasen Här efterfrågas en preliminär beskrivning av hur projektet är tänkt att löpa från uppsändning till dess projektet avslutas. 4.6 Vetenskapligt team (preliminärt) Här efterfrågas en kortfattad beskrivning av det vetenskapliga konsortium som ämnar bedriva forskningen genom projektet. Särskild vikt läggs vid svensk medverkan och teamets lämplighet för den föreslagna forskningen. Erfarenhet av arbete med instrumentkrav eller instrumentdesign är också värdefullt. Beskrivningen bör klargöra vilka som förväntas delta i utvecklingsfasen och forskningsfasen. 4.7 Nödvändig teknik och arbetssätt Här efterfrågas en uppräkning av vilken teknik och arbetssätt förslagsställaren ser som nödvändig för att projektet ska kunna genomföras till låg kostnad enligt det presenterade konceptet. 4.8 Lågkostnadsmotivering (långsiktig) Här efterfrågas en motivering till varför projektet och andra efterföljande projekt i ett långsiktigt rymdprogram kan genomföras till låg kostnad. Låg kostnad på lång sikt avser här ett långsiktigt mål på en bråkdel av dagens projektkostnader, omkring 40 MSEK per projekt (inklusive uppsändning). Ett pilotprojekt kan överskrida detta mål något, då viss teknikutveckling kan vara nödvändig i och med det förväntade teknikskiftet. Detta kapitel ligger till grund för en bedömning av om det överhuvudtaget finns en möjlighet att uppnå en radikal kostnadsreducering jämfört med traditionell svensk rymdverksamhet. 4.9 Bilaga 1: CV för projektets huvudman En CV för den föreslagna svenska huvudforskaren bifogas ansökan (högst 4 sidor) Bilaga 2: Referenser En referenslista till förslaget bifogas ansökan. 5 Vad händer sedan? De inkomna förslagen kommer att granskas i en peer-review-process, samt av ledamöter i Rymdstyrelsens rådgivande kommittéer och handläggare på Rymdstyrelsen. Den samlade bedömningen kommer att ligga till grund för beställningar av ett antal korta tekniska förstudier av de mest lovande förslagen. Dessa förstudier kommer därefter att utvärderas av satellitprojektexperter och handläggare. Härefter kan något eller några av de kvarvarande koncepten gå vidare till beställning av projektstudier på fas-a-nivå. 5.1 Bedömning

5 De inlämnade förslagen kommer främst att bedömas med avseende på vetenskaplig kvalitet. Här beaktas det vetenskapliga sammanhanget, relevansen och trovärdigheten hos de presenterade forskningsmålen, instrumentkonceptet och dess koppling till forskningsmålen samt forskningsteamets sammansättning och dess förankring i Sverige. En första bedömning av om projektet har någon möjlighet att kunna genomföras inom det lågkostnadsramar som avses kommer också att göras, men endast för att sålla bort uppenbart bristfälliga förslag. En fullständigare analys av genomförbarheten till låg kostnad görs under de senare tekniska förstudierna. 5.2 Tekniska förstudier Rymdstyrelsen planerar att välja ut de bäst vetenskapligt värderade projektförslagen som har någon möjlighet att passa den föreslagna lågkostnadsramen för fortsatt analys i korta tekniska förstudier. Under förutsättning att kvaliteten är god nog, är tanken att välja ut tre till fem förslag. Rymdstyrelsen avser att beställa förstudier av relevanta rymdföretag i samarbete med forskarna att fördjupa satellitprojektet och utveckla den tekniska genomförbarheten inom den föreslagna lågkostnadsramen. Förstudierna skall genomföras snabbt, två till tre månader, till en preliminär kostnad av kkr. Detaljerade frågeställningar till de tekniska förstudierna kommer att utvecklas medan förslagen granskas. 5.3 Efter förstudierna? Den nuvarande planen är att sedan de tekniska förstudierna lämnats in kommer de att granskas av oberoende experter på satellitprojekt och av Rymdstyrelsens handläggare, med stöd av de vetenskapliga rådgivande kommittéerna. Under förutsättning att resultaten fortfarande är lovande planerar Rymdstyrelsen välja ut upp till två projektförslag för vidare detaljering i fas-a-studier. Inom ramen för detta initiativ kommer Rymdstyrelsen inte att åtaga sig att faktiskt bygga och flyga något av de utvalda satellitprojekten. Möjliga framtida flygtillfällen beror istället på tillgänglig budget, prioriteringar och kvaliteten hos satellitprojektet. 6 Viktiga datum 11 november: Hearing om idéinventeringen 7 december: Intresseanmälan Rymdstyrelsen tillhanda ( , preliminärt namn och ämne för projektet, sökande, institution). 23 januari: Idéförslag Rymdstyrelsen tillhanda