Växjö
|
|
|
- Rolf Eliasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Växjö 2014
2 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.
3 Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som vind och sol och vatten.
4 Coal 18,7 TWh; 4,8% Fossil gas 9,7 TWh; 2,5% Heat pumps 4,8 TWh; 1,2% Nuclear power 57,8 TWh; 14,9% Bioenergy 130,2 TWh; 33,6% Oil 102,5 TWh; 26,4% Hydro power 55,2 TWh; 14,2% Wind power 9 TWh; 2,3%
5 Elproduktion 2013 (inkl. elexport) Fossilkraft 3,7 TWh, 2,4% Biokraft 11,3 TWh, 7,6% Kärnkraft 63,6 TWh, 42,6% Vattenkraft 60,8 TWh, 40,7% Källa: Svebio, baserat på statistik från Energimyndigheten. Vindkraft 9,9 TWh, 6,6%
6
7
8 How much bioenergy from the Energy tree? Stem: 0.5 x 60 % = 30 % Tops & branches: 1 x 17.5 % Stump: 1 x 7.5 % Summary: = 55 % Products Pulp/paper 0.5 x 25 % = 12.5 % Planks, etc 0.5 x 35 % = 17.5 % Summary: = 30 % Residues Roots: 15 % In addition: recycled wood and paper waste from the use of products
9
10 Projektet Syftet: Att identifiera biobränslenas möjliga bidrag till energiförsörjningen år 2030 Fem områden har bedömts: Fjärrvärmeproduktion, inkl. elproduktion i kraftvärme Småskalig värmeproduktion i bebyggelsen, t.ex. ved- och pelletspannor Industrins energiförsörjning, inkl. elproduktion i industriellt mottryck Elproduktion utöver kraftvärme och industriellt mottryck Transportsektorn, inrikes transporter inkl. arbetsmaskiner Beställare:
11 Biobränslen, avfall och torv idag Dagens användning uppgår till 135 TWh/år (2012)
12 Något om scenariot till år 2030 De identifierade biobränslenivåerna är mycket ambitiösa, men rimliga med hänsyn till: Det befintliga systemets uppbyggnad Trögheter i systemet Tillgänglig teknik Andra åtgärder relaterade till energi- och klimatpolitiska mål Utgått från att kraftiga incitament driver fram önskad utveckling
13 Fjärrvärmeproduktion, inkl. el i kraftvärme Möjlig biobränsleintroduktion påverkas bland annat av framtida storleken på framtida fjärrvärmeleveranser: Källa: Scenarier från projektet Värmemarknad Sverige
14 TWh Fjärrvärmeproduktion, inkl. el i kraftvärme, forts Utgår från svagt ökande fjärrvärmeleverans (+ 4 % till 2030) Fasar ut fossilt Ger en ökning av biobränsle med 11 TWh (40 -> 51 TWh) Olja Naturgas+gasol Kol+hyttgas Elpannor Värmepumpar Torv Biobränsle Brännbart avfall Biobränsle+avfall+torv Spillvärme+solvärme Källa: Energimyndighetens Energiläget 2014 och Långsiktsprognos 2012 (bearbetad)
15 Fjärrvärmeproduktion, inkl. el i kraftvärme, forts Kraftvärme ökar samtidigt: 2012: 4,5 TWh el från bio och 1,5 TWh från avfall Scenario 2030: 15 TWh el från bio och avfall Ger en ökning av biobränsle med 12 TWh (8 -> 20 TWh) Källa: Energimyndighetens Energiläget 2014 och Långsiktsprognos 2012 (bearbetad)
16 Fjärrvärmeproduktion, inkl. el i kraftvärme, forts Ett hot mot den beskrivna utvecklingen är minskade fjärrvärmeleveranser. => Mindre biobränsle för värmeproduktion och mindre värmeunderlag för kraftvärme. Ny teknik med högre elutbyte skulle kunna ge större biobränsleanvändning, men stor del av utbyggnaden sker före 2020 (finns redan som planer, med konventionell teknik)
17 Småskalig värmeproduktion i bebyggelsen Idag används 14 TWh/år biobränslen (10 TWh ved och 4 TWh pellets) inom bostäder och lokaler Total energianvändning för uppvärmning: drygt 80 TWh/år Svårt att se tydlig biobränsleökning till 2030: Effektivisering minskar uppvärmningsbehov Fjärrvärme har 50 %, byts ej till småskalig bio Nästan ingen oljeeldning att ersätta Elvärme konverteras främst till värmepump Nya biopannor blir allt effektivare => mindre bränsle Bekvämlighetsaspekten bromsar En optimistisk bedömning ger en ökning på 3 TWh till 2030
18 Industrins energianvändning, inkl. el i mottryck Dagens biobränsleanvändning: 66 TWh/år, varav 8 TWh/år för elproduktion Biobränsleanvändningen kan öka till följd av: Ökad energianvändning inom industrin Konvertering från fossila bränslen till biobränsle Energimyndighetens Långsiktsprognos 2012 visar på relativt stor energianvändningsökning till 2030, trots effektiviseringar, och måttlig konvertering till biobränsle Källa: Energimyndighetens Energiläget 2014 och Långsiktsprognos 2012 (bearbetad)
19 Industrins energianvändning, inkl. el i mottryck, forts Andra bedömningar pekar på mindre energianvändning, men stor konverteringspotential till biobränsle Höga oljepriser, ökade fossilbränsleskatter för industri utanför CO 2 -handelssystemet, m.m. En samlad bedömning ger en ökning av biobränsleanvändningen till 2030 med 14 TWh, varav 3 TWh för ökad elproduktion i mottryck
20 Elproduktion utöver kraftvärme och mottryck Elproduktion i kondenskraftverk är möjlig, men har nackdelar: Lägre effektivitet än kraftvärme Hög elproduktionskostnad (investering + hög bränslekostnad) Kan köras när elpriset motiverar drift (planerbar, reglerbar, ) Ny teknik med högre elutbyte kan förbättra kalkyl? Specialfall: återkylar- eller kondenssvansdrift av kraftvärmeverk Mycket liten investering, men begränsad drifttid (då inte el i kraftvärmedrift) Även här lägre effektivitet än kraftvärme
21 Elproduktion utöver kraftvärme och mottryck, forts Räkneexempel återkylardrift 2030: Några antaganden: 10 TWh el från biokraftvärme 5000 timmars utnyttjningstid i kraftvärmedrift En månads avställning för revision behövs Elverkningsgrad i återkylardrift: 33 % Tillkommande elproduktionsmöjlighet: 2000 MW 3000 timmars möjlig drifttid 6 TWh el (och 18 TWh biobränsleanvändning) Elproduktionskostnad: ca 700 kr/mwh el Drifttiden begränsad till vår/sommar/höst (vinter kraftvärme)
22 Transportsektorn 2012 års användning av biodrivmedel: 6,9 TWh (2,4 TWh etanol, 3,7 TWh biodiesel och 0,8 TWh biogas) År 2013 ytterligare 2,5 TWh, främst biodiesel. Utgångspunkt för 2030-bedömningen: Profus Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030 (rapport för Elforsk och Svensk Energi) Mål: Hur långt kan man komma i omställningen till 2030? Jämför också med: FFF-utredningen Färdplan 2050
23 Transportsektorn, forts Energianvändningen inom dagens transportsystem i Sverige sett med olika systemgränser.
24 Transportsektorn, forts Åtgärderna för att minska fossila drivmedel kan delas in i fyra kategorier: Transportbehovsminskning Överflyttning (från ett trafikslag till ett annat) Fordonseffektivisering Drivmedelsbyte Alla åtgärder behövs! Alla tre referenserna pekar på att användningen av fossila drivmedel kan minska med 80 % till 2030!
25 Transportsektorn, forts Total drivmedelsanvändning (TWh) i Roadmapsscenariot samt redovisning av hur framskrivningsscenariots energianvändning reducerats.
26 Transportsektorn, forts Resultat: Minskad total energianvändning 32 TWh biodrivmedel år 2030 (25 TWh mer än 2012) Ökningen omfattar biogas, etanol, biodiesel och andra generationens biodrivmedel FFF och Färdplan 2050 pekar på mindre biodrivmedelsanvändning än detta. Mycket stora ansträngningar behövs. FFF lyfter fram styrmedelsförslag, exempelvis: Höjd energiskatt (lika beskattning diesel/bensin) Bonus-malus-paket för att styra bilköp Biodrivmedel: kvotplikt, alternativt nytt regelverk för att stimulera investeringar i produktion Nationella samordnare
27 Sammanställning Totalt uppgår den identifierade möjliga ökningen av biobränsleanvändningen till drygt 80 TWh Elproduktionen från bio skulle kunna öka med drygt 15 TWh (TWh biobränsle) Användning 2012 Möjlig ökning till 2030 Användning 2030 För elproduktion i kraftvärme För elproduktion inom industri För värme i fjärrvärme För energi inom industrin För lokal uppvärmning i bostäder och lokaler För transporter För elproduktion i kondensdrift Summa
28 Sammanställning, forts Sammanställning över biobränsleanvändningen historiskt samt år 2030 enligt framtaget scenario
29 Andel förnybar energi Andel förnybar energi idag: 51 % (2012 enligt Energiläget) Uppskattning av möjlig ökning genom biobränsle till år 2030: Ökning med 83 TWh, varav 79 förnybart, till 2030, i förhållande till total användning 395 TWh samma år (Långsiktsprognos 2012) Ökad förnybarandel med 79 / 395 = 0,20, dvs. 20 procentenheter Total förnybarandel: = 71 % Uppskattning av förnybarandel genom biobränsle, vindkraft och solel till år 2030: Antag som ett räkneexempel 30 TWh vind (23 TWh mer än 2012) och 2 TWh sol Ökad förnybarandel med ( ) / 395 = 0,26, dvs. 26 procentenheter Total förnybarandel: 77 %
30 Nuvarande och framtida användning av bioenergi i Sverige, TWh Biokraft, elektricitet Biodrivmedel Värme, mm Biototal tillförd
31 Hortlax Pite Energi Förgasningsanläggning levererad av MEVA Energy AB 1,2 MW el och 2,2 MW värme, 35 % elverkningsgrad
32
33
34 Teknik för förnybar baskraft från biobränsle Euroturbine föreslår utveckling av en gasturbinrelaterad produktionsanläggning med förgasning av biobränsle där o närmare 60 % elutbyte kan uppnås - en dubblering jämfört med konventionell teknik Steam generator GasTurbine Condenser Drier Gasifiers o ökad lönsamhet ger möjlighet att producera el hela året o 4ggr mer el från svensk fjärrvärme, jämfört med dagens teknik o Relativt låg investeringskostnad o stark potential för samproduktion av förädlade bioprodukter, exempelvis träkol 34 34
35 Etanol från cellulosa (halm), POET, Emmetsburg, Iowa
36 Tack för uppmärksamheten! Kjell Andersson Svebio
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Nordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Juli 2014. Biobränslescenarier hur mycket biobränsle kan vi använda i det svenska energisystemet år 2030?
Juli 2014 Biobränslescenarier hur mycket biobränsle kan vi använda i det svenska energisystemet år 2030? Sammanfattning Idag uppgår den svenska användningen av biobränslen, avfall och torv för energiändamål
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 [email protected]. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 [email protected] Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Visst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori [email protected] Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?
Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och
Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor [email protected] Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Vad ska vi göra när det inte blåser?
Vad ska vi göra när det inte blåser? Fem förslag som kan lösa effektfrågan Det råder inte längre något tvivel om att Sverige, på årsbasis, kan försörjas med 100 % förnybar el när dagens kärnkraft går i
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Ger vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 [email protected]
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden [email protected] Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Spanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB
GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB Vår vision. Göteborg Energi ska aktivt bidra till det hållbara Göteborgssamhället. innefattar
Biogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,
Köparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?
Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012
Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012 Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post [email protected]
1 SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post [email protected] 2010 04 08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm SEROs remissvar på Energimyndighetens förslag
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2
Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne [email protected]
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne [email protected] Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
2014 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby
2014 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson
Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se
Svebios och AEBIOMs vision Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen g Ökad BNP och sjunkande utsläpp av klimatgaser beror på åökad användning av bioenergi i 200 190 Bioenergy GDP Growth Climate
Finns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA
A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets
