Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg
|
|
- Sebastian Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla invånare i Örebro under ett år äter st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka 700 kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka kg Hönor som äter ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden st Antal gårdar och värpbesättningar som ställs om till eko, cirka 90 st Omställd mark till ekoproduktion 520 ha Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom större odlad areal. GMO Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) Minskad tillförsel av kadmium, cirka ingen minskad 80 g Biologisk mångfald Det kan leda till: ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna Handla ekologiskt? huhu huhu huhu huhu huhu huhu Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. h u h
2 Ekologiskt kvitto om alla i Burträsk bara drack ekologisk mjölk, fil och youghurt Om Burträsks invånare bara konsumerade liter ekologisk mjölk, fil, och yoghurt istället för konventionell skulle det kunna medföra följande miljöeffekter varje år: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka 50 kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka Kor som äter ekologiskt och som kontrolleras för att de ska få utlopp för wsina naturliga beteenden, cirka kg 30 st Antal gårdar som ställts om till eko, cirka 1 st Omställd mark till ekoproduktion 50 ha Det ger, bland annat, mer öppna landskap genom svenskt grovfoder och större odlad areal. GMO Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) cirka ingen minskad MJ kwh Biologisk mångfald Det kan leda till: ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna huhu huhu huhu huhu huhu huhu Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. h u h
3
4 Handla ekologiskt? Först ett kvitto på att miljön verkligen tjänar på det. Varsågod
5 Nu kan miljöfördelarna räknas fram på användarnas egna kvitton! Allt fler konsumenter vill se tydliga resultat av hur miljön påverkas när man köper ekologisk mat. Gör det verkligen någon nytta för naturen och djuren om vi handlar ekologiskt? Dessutom kan det ju ibland vara lite dyrare. Inom dialogprojektet Framtida Handel har Arla, Coop, ICA, Skånemejerier, Jordbruksdepartementet, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, KRAV, Ekologiska lantbrukarna och Svensk Dagligvaruhandel diskuterat möjligheterna att synliggöra miljöpåverkan. Det man kommit fram till är att ekologiska kvitton är ett bra sätt att peka på resultaten för miljön. Kvittona är inga vanliga kvitton, utan sätter siffror på miljöförbättringar som åstadkoms i lantbruket genom att välja ekologiska livsmedel. Det här är en handledning om de ekologiska kvittona, ekokvitton. I denna ges tips om hur man kan göra sina egna kvitton och hur de kan användas för att konsumenterna ska ta till sig och förstå den ekologiska produktionens miljöfördelar. Men först, vad är egentligen ekologisk mat?
6 Produktion på naturens och djurens villkor Ekologisk produktion är att bedriva jordbruk i ett utvecklat samspel med naturen och djuren. Odlingen bygger på att stimulera och utnyttja naturliga processer för att bevara jordens bördighet och motverka angrepp på grödan. Kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel får inte användas. Idag vet forskarna att bekämpningsmedel som kommer ut i naturen kan ge växter och djur nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning och försämrad fröbildning. Dessutom kan bekämpningsmedlen läcka från åkrar till sjöar och vattendrag. Den biologiska mångfalden, artrikedomen, gynnas av den ekologiska odlingens växelbruk där grödorna varieras för att förhindra att ogräs, sjukdomar och skadedjur får fäste. Livsvillkoren förbättras för insekter, fåglar och vattenlevande organismer. För att bevara markens bördighet ingår vall och ärtväxter i växtföljden; växter som binder näringsämnet kväve. Stallgödsel är en annan viktig del i den ekologiska odlingen och sluter kretsloppet. I den ekologiska produktionen är det också förbjudet att använda såväl genmodifierade organismer, GMO, som syntetiska tillsatser. Naturligt bäst för djuren Det ekologiska jordbruket ger djuren utlopp för sina naturliga beteenden. Alla djur får gå ute på sommaren, alltså även grisar och hönor. Kalvar och smågrisar får vara längre hos modern, vilket bland annat stärker ungarnas immunförsvar. Ekologiskt lantbruk bidrar också till att ta fram nya kunskaper som jordbruket i stort kan få glädje av. Gränslös nytta för miljön När vi i Sverige konsumerar ekologiska matvaror minskar miljöpåverkan i andra länder. Vi importerar idag stora mängder konventionellt producerade livsmedel och foder från länder, där produktionen medför omfattande utsläpp av kemiska bekämpningsmedel som dessutom kan vara förbjudna i Sverige.
7 Eko-produktionen ökar, men är fortsatt liten Det ekologiska lantbruket har ökat kraftigt de senaste 15 åren. Bakom den utvecklingen ligger bland annat ekonomiskt stöd, engagemang från handeln och konsumenternas efterfrågan. Trots ökningen utgör ekologiska livsmedel bara en liten del av den totala livsmedelsförsörjningen i Sverige. Av de svenska hushållens matpengar går i dagsläget 3 procent till inköp av ekologiska matvaror. Den ekologiska produktionen regleras av EU och av den svenska organisationen KRAV. KRAVs regler baseras på EUs regelverk, men är strängare för till exempel djuromsorgen. Ekologiska produkter godkända av EU får bära EU-märkningen. KRAV-godkända produkter får bära såväl EUs som KRAVs märke. EUs märke för ekologisk produktion
8 Svart på vitt om grön nytta Ekokvittona visar på miljöfördelar när konsumenter köper ekologiskt producerade livsmedel istället för konventionellt producerade. Siffrorna på miljöeffekterna utgår ifrån: Minskad användning av bekämpningsmedel. Det bidrar till fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Innebär också att risken för förorening av grundvatten och vattendrag minskar Hur många fler djur som får utlopp för sina naturliga behov Hur många fler gårdar som blir ekologiska Hur mycket mer jordbruksmark som blir ekologisk. Det ger oss bland annat fler öppna landskap genom mer inhemskt odlad areal för grovfoder (hö, halm och ensilage) Hur mycket energiförbrukningen går ner genom att handelsgödsel inte produceras Minskad spridning av kadmium till följd av att handelsgödsel inte sprids. Kadmium är en miljöförorening som medför risk för njurskador Hur mycket den biologiska mångfalden påverkas. Hur många fler växtarter, fågelarter, arter av nyttoinsekter och spindlar och hur många fler individer av arterna det kan bli Kvittona redovisar också att inga GMO (genetiskt modifierade organismer) har använts i produktionen. Saknas vetenskapligt underlag anges inte effekterna för vissa livsmedel.
9 Står på vetenskaplig grund Det finns idag ett färdigutvecklat och kvalitetssäkrat kalkylprogram som i siffror visar på miljöeffekterna vid ekologisk produktion jämfört med konventionell. Modellens miljödatabas bygger på vetenskapliga studier och aktuell statistik. Beräkningarna är baserade på en helhetssyn, där produktionssystemen och inte enskilda gårdar eller åkrar jämförs. Jämförelserna utgår i de flesta fall från svenska förhållanden. Vissa resultat kan stå sig väldigt länge, andra en kortare tid genom nya forskningsrön. För att rätt kunna värdera resultaten, har ekokvittona ett framtagningsdatum. Från apelsiner till öl Miljöeffekterna i siffror av att välja ekologiska alternativ har tagits fram för 15 vanliga livsmedel: Apelsiner Apelsinjuice Bananer Bröd Gryner Kaffe Mjöl Mjölk, fil, yoghurt Morötter Nötkött Ost Pasta Potatis Smör Öl
10 Så här kan ekokvitton se ut Ekokvitton kan presenteras på olika sätt och riktas till olika målgrupper. Men oavsett hur de utformas och i vilka sammanhang de används kan de utgå från samma grunddata. Det gör kommunikationen tydligare och öppnar nya möjligheter till jämförelser. Här under ser du exempel på ekokvitton. Kvittona på omslagets flikar är perforerade, så riv gärna av dem och använd kvittona i din presentation av hur de synliggör nyttan för miljön. Ekologiskt kvitto om Östersunds sjukhus enbart använde ekologisk potatis Om Östersunds sjukhus enbart serverade kg ekologisk potatis istället för konventionell under ett år skulle det kunna medföra följande miljöeffekter: Ekologiskt kvitto om ett dagis med 100 barn enbart serverade ekologisk potatis & mjölk Om ett dagis på Hammarö serverar kg ekologisk potatis och 900 liter ekologisk mjölk istället för konventionell under ett år skulle det kunna medföra följande miljöeffekter: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka 00 g Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), 90 kg Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka 25 kg Omställd mark till ekoproduktion m 2 Omställd mark till ekoproduktion 2 ha GMO ingen GMO ingen Energianvändning minskad (ingen handelsgödselframställning) Energianvändning minskad (ingen handelsgödselframställning) Hälsa för lägre exponering människor pga mindre mängd och djur bekämpningsmedel i vatten och mark Hälsa för lägre exponering människor pga mindre mängd och djur bekämpningsmedel i vatten och mark Biologisk mångfald ökad Biologisk mångfald ökad huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu huhu Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket.
11 Många tillfällen att synas och påverka 9 Ekologisk produktion är en del för att nå Sveriges mål om ett rikt odlingslandskap och giftfri miljö. För att den ekologiska produktionen ska bidra till att uppnå denna målsättning krävs att konsumenter, butiker, restauranger, storkök, kommuner, myndigheter, företag, offentliga upphandlare, politiker, konsumentorganisationer och leverantörer av livsmedel vill ha de ekologiska produkterna. Det gäller därför att informera dessa målgrupper om vad som händer när man handlar ekologiskt, och det finns gott om tillfällen att kommunicera. Till exempel: I livsmedelsaffären. Det kan vara vid till exempel in- och utgångar, vid olika varugrupper eller på hyllkanter. Ekokvitton kan också finnas i bland annat broschyrer och receptfoldrar Direkt på förpackningar I årsredovisningar och på webbplatser I redovisningen från offentliga aktörer, exempelvis skolkök I olika sammanhang där samhällets miljökvalitetsmål diskuteras och följs upp I offentlig upphandling och inför politiska beslut I broschyrer, tidningar, webbaserad information etc från till exempel organisationer, kommuner, landsting och myndigheter Det är bara fantasin som sätter gränser för möjligheterna att nå ut med miljöeffekterna.
12 10 Familjer, butikens kunder, restaurangens gäster, länets invånare Miljövinsterna som redovisas på ekokvittona är beräknade utifrån hur många som handlar ekologiska livsmedel och hur stora mängder under en viss tid. Självklart blir effekterna större ju fler som väljer ekologisk mat. Ett exempel: Om 25 familjer normalkonsumerar ekologisk mat (mjölk, fil, müsli, knäckebröd, havregryn, vetemjöl, hamburgare, ägg, bananer, potatis och morötter) under en månad resulterar det i att: 3 mjölkkor och 28 hönor får leva ekologiskt och få utlopp för sina naturliga beteenden 16 kilo kemiska bekämpningsmedel inte behöver spridas på åkrarna 560 kilo handelsgödsel inte behöver användas Nästan 6 hektar mark ställs om till ekologisk odling Den biologiska mångfalden ökar med upp till 60 procent fler fågelarter, 20 procent fler nyttoinsekter och spindlar samt 125 procent fler växter Inga genetiska modifierade organismer, GMO, har använts
13 Gör omkring familjehushåll motsvarar en stadsdel i Göteborg samma val i en månad blir följden att: 770 mjölkkor och hönor får leva ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden kilo kemiska bekämpningsmedel inte behöver spridas på åkrarna kilo handelsgödsel inte behöver användas detta besparar jordbrukets kretslopp ett nytillskott av milligram (mg) giftigt kadmium Drygt hektar ställs om till ekologisk odling 103 bondgårdar ställs om till ekologisk produktion Den biologiska mångfalden ökar på samma sätt som ovan 11 Egna kvitton ligger närmare hjärtat Det är upp till användarna av ekokvittona att bestämma beräkningsunderlagen. En livsmedelshandlare kan välja att basera effekterna på exempelvis hur många kunder som köpt ett speciellt ekologiskt livsmedel eller det totala ekologiska utbudet under en viss tid. Andra användare kan till exempel utgå ifrån vad resultatet skulle bli om alla i idrottsföreningen eller hela länet handlade ekologiskt. Vid en offentlig upphandling kan ekologisk upphandling motiveras genom att man till exempel visar på miljörelaterat resultat om kommunens alla skolor bara serverar ekologisk mjölk till skolmåltiderna.
14 12 Några tips till sist Ekokvittona är till sin natur förenklingar. Siffrorna stämmer inte på decimalkommat. Men uträkningarna bygger på vetenskapliga studier och aktuell statistik. De som tar del av resultaten på kvittona kan läsa mer om beräkningsförutsättningar, källor och referenser. Konsumentverkets webbsida och Framtida Handels webbplats fungerar som baskällor. Vill du veta mer Om du är intresserad av att göra egna kvitton kan du få mer information via Konsumentverket. Telefon växel Kontaktperson Katarina Frisk. E-post: Vill du läsa mer om ekologiskt: Produktion BIGG annonsbyrå Foto Anna Littorin / Pressens Bild Tryck Wikströms
15 Ekologiskt kvitto för kaffekonsumtionen i stadsdelen Majorna i Göteborg under ett år Om boende i Majorna under ett år dricker liter ekologiskt kaffe istället för konventionellt bidrar det till nedanstående: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, minst kg i snitt Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Det bidrar också till en minskning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige eller som svenska myndigheter vill förbjuda. Minskad handelsgödselanvändning (NPK), cirka kg Produktion av handelsgödsel kräver stora insatser av energi. Handelsgödsel kan bidra till övergödning. Omställd mark till ekoproduktion GMO Energianvändning (ingen handelsgödselframställning) 300 ha ej tillåten minskad Organiskt avfall kg som kan, utöver NPK, bidra till övergödning och annan miljöpåverkan om det hamnar i vattendrag. Används som gödsel i ekologisk odling. Biologisk mångfald ökad Ekologiskt skuggkaffe kan leda till 10 ggr fler fågelarter än konventionellt solkaffe odlat i monokultur. Det kan leda till minskad skövling av känsliga naturområden, vilket kan ske för att odla upp nya områden (t.ex. cerrodo i Brasilien, naturskog i Indonesien). Ej hållbart bruk kan leda till jorderosion och utarmning vilket kan leda till att ny naturmark tas i anspråk. Hälsa för lantarbetare ökad Kaffe odlas många gånger av lantarbetare som har lässvårigheter, bristande skydd eller bristande kunskap, vilket kan leda till skador av bekämpningsmedel. Klimatpåverkan minskad Ett ekologiskt skuggkaffe odlat i skogsjordbruk motverkar avskogning. Nedhuggning av skog (bland annat för odling av solkaffe) bidrar starkt till klimatpåverkan. Mängden av skog varierar dock i de olika odlingssystemen. Ekologiskt solkaffe utan träd, i den utsträckning det existerar, minskar ej klimatpåverkan i samma utsträckning. huhu huhu huhu huhu huhu huhu Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket.
16 Ekologiskt kvitto om Karlstad sjukhus enbart skulle servera ekologisk mjölk Om Karlstads sjukhus enbart serverade liter ekologisk mjölk istället för konventionell under ett år, skulle det kunna medföra följande miljöeffekter: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, cirka 19 kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad handelsgödselanvändning (N+P), cirka Kor som äter ekologiskt och som kontrolleras för att de ska få utlopp för sina naturliga beteenden, cirka kg 10 st Antal gårdar som ställts om till eko, cirka 1 st Omställd mark till ekoproduktion: GMO 20 ha ingen Energianvändning: (ingen handelsgödselframställning) cirka minskad MJ kwh Biologisk mångfald Det kan leda till: ökad upp till 125% fler växtarter upp till 60% fler fågelarter upp till 20% fler arter av nyttoinsekter och spindlar upp till dubbelt så många fler individer av arterna huhu huhu huhu huhu huhu huhu Ovanstående kvitto är framtaget: februari 2007 Beräkningsunderlag och källor redovisas på Projekt Ekokvitto 2005 är finansierat av Jordbruksverket och Konsumentverket. Konsumentverket Box Karlstad Telefon: Webbplats: E-post: konsumentverket@konsumentverket.se h u h
Ekokvitto för Destination Sigtuna
Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum
Läs merEkokvitto för Arla Foods
1(5) Ekokvitto för Arla Foods Ekologisk mjölk 2011 2(5) Positiva effekter av den ekologiska mjölkproduktionen hos Arla Sammanfattning Totalt har Arla Foods vägt in 286 miljoner kilo ekologisk mjölk under
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merOmläggning till ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text
Läs merEtiska och sociala krav vid Upphandling
Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merGRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006
med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet
Läs merOmställning. av Åsa Rölin
LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk
Läs mer1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.
1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merRiktlinje för inköp och upphandling av livsmedel
Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merImportera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
Läs merVilka problem och möjligheter finns i den offentliga upphandlingen? Staffan Carlberg KRAV Kundansvarig Offentlig sektor
Vilka problem och möjligheter finns i den offentliga upphandlingen? Staffan Carlberg KRAV Kundansvarig Offentlig sektor Det går att ställa krav Det finns verktyg Goda exempel finns Sveriges mest kända
Läs merDroppen Nr 2016:1 Vi fyller 25 år! Välkomna 20 april till stämman! senast den 30 mars Mångfaldens Matland
Droppen Nr 2016:1 Vi fyller 25 år! Då är det dags att byta logotyp och förenkla vårt namn en smula - vi tar bort "resurs" och blir Miljö Linné. Vi vill också fira vårt jubileum genom att bjuda våra medlemmar
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merMotion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Rev. 2015-08-18 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merBorlänge är en miljökommun som vågar gå före!
Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Kan man upphandla närodlat? En av landets vanligaste frågor Svaret är: Ja och nej Transporter Kvalitet Näringslivsutveckling Från mittcirkeln gör endast
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merVårt dagliga bröd och gifterna
Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merBetänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33
Läs merHöstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunchrestaurang
Höstmatsedel Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden restaurang V 34 49, 2015 Lite information Höstmatsedel vecka 34-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel är beräknat
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merNedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga.
Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. 2014-09-04 Hälsorörelsen (HR = Samverkan mellan och Riksförbundet Hälsofrämjandet), ställer följande 6 frågor till Riksdagens partier
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merKriterier för kolonial/specerier
Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merPris och utbud av. ekologiska livsmedel. i Jönköpings kommun
Pris och utbud av ekologiska livsmedel i Jönköpings kommun 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Utbud... 4 Pris... 6 Diskussion... 7 Slutsatser... 7 Bilaga...
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merMåltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life
Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merUppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion
Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-98-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 17 juni 2009 att
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merRapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79
Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merÖvergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun
Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merMotion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-03-23 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsen Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår
Läs merEN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.
EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merSammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Läs merVi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.
Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merFaktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter
Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs mer2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merEkologiska påståenden på serveringar och i butiker
Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merSammanträdesdatum 2015-04-16. Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
n sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-04-16 < ',1 -'T T,,-., '-~\,-W L, ~ _:) 2Cl5 29 (47) 76 Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Dnr2014/823
Läs merHöstmatsedel. Äldreomsorgen Rönnens restaurang. Lunch Välj mellan två maträtter
Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Lunch Välj mellan två maträtter V 34 49, 2015 Lite information Höstmatsedel vecka 34-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merNedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel.
Bilaga I Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel. Enheten Kem 2 Analys av ergosterol i spannmålsprodukter och sylt Huvudansvarig: Anders Staffas Från butiksledet
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merHur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011
Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur
Läs merFler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt
Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och
Läs merKostpolicy för Sameskolstyrelsen
Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av
Läs merKemikalieinspektionen inspekterar ditt företag
Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag KemI:s inspektionsverksamhet Kemikalieinspektionen, KemI, inspekterar företag som tillverkar* och importerar kemiska produkter, biotekniska organismer och
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs mersvårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.
Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merKonsumtion av livsmedel 1960 2006
Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs mer