Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Transkript

1 Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland

2 Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt aktiv mindre än två timmar per vecka Rättelse2 Andelen snusare för Bredbyns vårdcentral på sidan 15 skall vara 12% (färgen stämmer). Rättelse 3 Andelen som varit sjukanmäld mer än 30 dagar för Ramsele vårdcentral på sidan 21 skall vara 8% (färgen stämmer)

3 ISSN Landstinget Västernorrland Johannes Dock 1, Iwona Jacobsson 1, Leif Hammarström 2, Per Arne Lyrén 2, Tove Olofsson 2, Lisbeth Färnkvist 3, Barbro Forslin 3, Peter Möllersvärd 4. 1 Utvecklingsenheten Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård 2 FolkhälsoCentrum, landstingets kansli, Härnösand 3 Avdelning folkhälsa och forskning, Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 4 Primärvården, Örnsköldsviks hälso- och sjukvård Tryck: Sollefteå Tryckeri AB, 2004

4 Vårdcentralen och folkhälsan Vårdcentralen är den del av Landstinget där den största andelen av befolkningen passerar årligen, och det är på vårdcentralen den största möjligheten finns att nå många människor. Hälso- och sjukvården har genom vårdcentralen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin kompetens och auktoritet. Det stora antalet individuella möten mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient erbjuder många naturliga tillfällen att ta upp frågor om livsstil och levnadsvanor. Att hälsan är ojämnt fördelad är en av slutsatserna i regeringens folkhälsoproposition. I denna rapport kan vi tydligt se hur den upplevda hälsan och faktorer som har betydelse för hälsan varierar mellan länets vårdcentralsområden. Varför ser det ut som det gör, och vad kan göras? Något enkelt och entydigt svar ger inte denna rapport. Förhoppningsvis ger den underlag för diskussion och väcker frågan om vad som är angeläget att börja med på den enskilda vårdcentralen. Det finns idag enkla datoriserade frågeformulär som kan användas för att screena individers alkoholvanor och viljan att förändra dessa. I länet är det 75 procent av dagligrökarna som vill sluta röka, självklart skall vårdcentralen kunna erbjuda rökavvänjning. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) tydliggör behovet av samverkan med föreningslivet. Hälsosamtal erbjuds till vissa åldersgrupper redan idag i några områden i länet, där flera olika livsstilsfrågor tas upp. Andelen överviktiga kommer att öka både bland barn och vuxna. Det finns en överhängande risk att andelen fysiskt aktiva blir oförändrat låg. Alkoholkonsumtionen kommer att öka till EU-nivå. Det förebyggande arbetet får därmed en ökad betydelse, eftersom våra vanligaste folksjukdomar i stor utsträckning kan förebyggas genom livsstilsförändringar. Markus Kallioinen Leif Persson Lars-Olov Ögren 1 Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan 3

5 Sammanfattning Våren 2003 genomförde de fyra nordligaste landstingen en gemensam befolkningsenkät Liv och hälsa i Norrland, för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Resultatet från den enkäten har som ett led i landstingets folkhälsoarbete analyserats på vårdcentralsnivå. Rapporten riktar sig främst till primärvården och dess vårdcentraler, och kan användas som underlag i det förebyggande folkhälsoarbetet. Tanken är att rapporten ska kunna ge underlag till att lyfta fram olika områdens starka sidor likaväl som vad som behöver förbättras. Resultatet visar på skillnader i befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan de olika vårdcentralsområdena i Västernorrlands län. Andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd varierade mellan 51 och 72 procent. Andelen med låg fysisk aktivitet varierade mellan 10 och 34 procent. Andelen som angav att de sällan eller aldrig varit berusade varierade mellan 55 och 90 procent. Andelen som rökte dagligen varierade mellan 5 och 31 procent. Andelen som snusade dagligen varierade mellan 7 och 29 procent. Andelen personer med övervikt och fetma varierade mellan 40 och 68 procent. Andelen personer som varit arbetslösa de senaste två åren varierade mellan 6 och 28 procent. Andelen som varit sjukanmäld mer än 30 dagar de senaste 12 månaderna varierade mellan 0 och 51 procent. Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin kompetens, auktoritet och stora kontaktyta med länets befolkning. Mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient erbjuder många naturliga tillfällen att ta upp frågor om livsstil och levnadsvanor. Hälsosamtal är ett exempel på hur primärvården kan arbeta för att förebygga övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsosamtal kan till exempel erbjudas till hela åldersgrupper för att ge råd och stöd om hur man själv kan påverka sitt hälsoläge. 4

6 Inledning Denna vårdcentralsrapport är en del i landstingets folkhälsoarbete för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Eftersom rapporten bygger på ett enkätmaterial som är inhämtat från ett representativt urval av befolkningen så får vi en uppfattning om hälsoläget även för de som inte söker hälso- och sjukvården. Rapporten riktar sig främst till primärvården och dess vårdcentraler och kan användas som underlag i det förebyggande folkhälsoarbetet. Rapporten vänder sig också till Västernorrlänningar och politiker som vill veta mer om hälsan i länet. Rapporten bygger på resultatet av den stora befolkningsenkäten Liv och Hälsa i Norrland som våren 2003 skickades ut till Norrlänningar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Av dessa var Västernorrlänningar. Svarsfrekvensen i Västernorrland ligger på 66,6 procent. I denna rapport redovisas resultatet från Västernorrland uppdelat på länets vårdcentralsområden. Antalet svarande per vårdcentralsområde varierar beroende på vilket befolkningsunderlag området har. I åtta vårdcentralsområden (Bosvedjan, Granloholm, Husum, Liden, Ljustadalen, Nacksta, Stöde och Trehörningsjö) är antalet svarande under 100 individer, vilket gör att resultaten blir osäkra. Dessa vårdcentralsområden är markerade med *. I denna rapport visas resultatet i form av kartbilder, där länets vårdcentralsområden är markerade. Dessa områden har olika färg beroende på hur befolkningen i området har svarat på den aktuella frågan. Grön färg tyder på ett bättre resultat än en röd färg. Mer information De lokala hälsoplanerarna kan ge ytterligare information om de lokala resultaten. För mer information besök oss på hemsidan Där finns utförligare metodbeskrivning samt andra rapporter som bygger på samma befolkningsenkät. 5

7 1. Allmänt hälsotillstånd Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Kartorna visar hur många procent av de som svarat i de olika vårdcentralsområdena som uppger att deras allmänna hälsotillstånd är gott eller mycket gott. På vårdcentralsnivå är det mellan 51 och 72 procent av befolkningen som uppger att det egna hälsotillståndet är gott eller mycket gott. På länsnivå uppger 64 procent att de upplever sitt allmänna hälsotillstånd på samma sätt, och i hela Norrland är det 60 procent som uppger att det egna hälsotillståndet är gott eller mycket gott. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 6 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

8 Kramfors-Sollefteå hälso- och sjukvård Örnsköldsvik hälso- och sjukvård * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag 7

9 2. Fysisk aktivitet Hur stor andel av befolkningen har en låg fysisk aktivitet? Med låg fysisk aktivitet menas att personen uppger att han eller hon rör sig mindre än två timmar i veckan i vardagsaktiviteter som till exempel cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning och trädgårdsarbete. Personer med låg fysisk aktivitet motionerar eller tränar** dessutom mindre än en timme i veckan. På vårdcentralsnivå varierar siffran mellan 10 och 34 procent. På länsnivå är det 26 procent som har en låg fysisk aktivitet. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 8 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag ** Med motion och träning menas t.ex. "gympa", joggning, fotboll, ridning.

11 3. Alkoholbruk Hur stor andel av befolkningen uppger att de under de senaste tolv månaderna sällan eller aldrig varit berusade? På vårdcentralsnivå är det mellan 55 och 90 procent som uppger att de sällan eller aldrig varit berusade, medan det i hela länet är 73 procent. I länet uppger 10 procent av de svarande att de vill minska sin alkoholkonsumtion. De flesta anser att man klarar att minska sin alkoholkonsumtion själv, men det finns också de som vill ha hjälp med detta. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 10 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

13 4. Rökvanor Hur stor andel av befolkningen röker dagligen? På vårdcentralsnivå är det mellan 5 och 31 procent som röker dagligen, i hela länet är det 16 procent, i Norrland är det 15 procent. Av rökarna i länet är det 75 procent som uppger sig vilja sluta röka. Av de som vill sluta uppger fyra av tio att de behöver få hjälp med detta. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 12 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

15 5. Snusvanor Hur stor andel av befolkningen snusar dagligen? På vårdcentralsnivå är det mellan 7 och 29 procent som snusar dagligen, i länet är det 15 procent. Av länets snusare uppger 34 procent att de vill sluta snusa, och två av tio av dessa uppger att man behöver hjälp med detta. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 14 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

17 6. Övervikt Hur stor andel av befolkningen är överviktig? Med övervikt menas att en person har BMI (Body Mass Index) som är lika med eller större än 25. BMI är ett index baserat på en persons längd och vikt, som används för att beräkna om en person är underviktig, normalviktig, överviktig eller har fetma. Ett BMI som ligger mellan 20 och 24,9 räknas som normalvikt. På vårdcentralsnivå varierar andelen personer med BMI större än eller lika med 25 mellan 40 och 68 procent. I Norrland är det 42 procent av kvinnorna och 58 procent av männen som är överviktiga eller har fetma, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet, som ligger på 35 respektive 47 procent. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 16 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

19 7. Arbetslöshet Att vara arbetslös är en faktor som anses påverka hälsan negativt. I detta kapitel redovisas hur stor andel av befolkningen som uppger att man varit arbetslös någon gång under de senaste två åren. Andelen personer, som uppger att man varit arbetslös de senaste två åren, varierar mellan 6 och 28 procent på vårdcentralsnivå. I hela länet är det 7 procent av de tillfrågade som uppger att de har varit arbetslösa någon gång under de senaste två åren. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 18 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

21 8. Sjukfrånvaro Hur stor andel har varit sjukanmäld mer än 30 dagar de senaste 12 månaderna? På vårdcentralsnivå varierar siffran mellan 0 och 51 procent. I hela länet är det 25 procent av de tillfrågade som uppger att de har varit sjukskrivna så många dagar det senaste året. Härnösand-Medelpad hälso- och sjukvård 20 * osäkra uppgifter på grund av ett litet svarsunderlag

23 Vad kan göras? Hälsan är inte jämnt fördelad mellan samhällets invånare. I denna rapport kan vi konstatera att hälsan varierar mellan länets vårdcentralsområden. Epidemiologiska data kan ge en uppfattning om vilka problem länets vårdcentraler kommer att brottas med i framtiden genom att det blir lättare att förutse sjukdomsutvecklingen i vårdcentralsområdet. Rapporten är tänkt att ge underlag för diskussion om hälsosituationen i vårdcentralernas upptagningsområden. Hälso- och sjukvården har en stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin kompetens, auktoritet och stora kontaktyta med länets befolkning. Mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient erbjuder många naturliga tillfällen att ta upp frågor om livsstil och levnadsvanor. Hälsosamtal är ett exempel på hur primärvården kan arbeta för att förebygga övervikt, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsosamtal kan till exempel erbjudas till hela åldersgrupper för att ge råd och stöd om hur man själv kan påverka sitt hälsoläge. Fysisk aktivitet på Recept, FaR, är ett annat exempel på hur hälso- och sjukvården kan påverka den enskildes levnadsvanor genom att uppmana till en ökad fysisk aktivitet. 75 procent av länets dagligrökare vill sluta röka. Många av dessa vill ha hjälp. Redan idag finns på några vårdcentraler fungerande verksamheter för rökavvänjning, stresshantering, viktminskning, men det finns ett behov av att utveckla dessa och andra förebyggande verksamheter. Det finns också möjligheter att utveckla screening, hälsoenkäter med hjälp av datoriserade frågeformulär. 22

24 Tabellsammanställning Tabellen ska läsas som att bland män i åldern år är det 84 procent som uppger att de mår bra eller mycket bra. Tabellen visar också till exempel att det är 16 procent av befolkningen i Västernorrland som röker dagligen. 23