Elevhälsoplan. För Brickebackens skola F-6 och fritidshem. Jag har en plan! En elevhälsoplan! En elevhälsoplan är ingenting utan en engagerad personal

Transkript

1 Dnr: 2-15:1 Elevhälsoplan För Brickebackens skola F-6 och fritidshem Jag har en plan! En elevhälsoplan! En elevhälsoplan är ingenting utan en engagerad personal Senast reviderad januari 2015 Brickebackens skola F-6 och fritidshem

2 Inledning Skolans uppgift är att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för en lärande miljö utifrån alla elevers förutsättningar. Det huvudsakliga elevhälsoarbetet sker i arbetslagen. Läraruppdraget ägs av lärarna. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt. Rektor har den yttersta befogenheten och ansvaret för båda dessa uppdrag. På Brickebackens skola strävar vi efter att ha en gemensam förståelse för uppdragen. Det är viktigt att elevhälsoteamet och arbetslagen ser varandra som samarbetspartners i arbetet med skolans elevhälsa. Skolan ska vara kompensatorisk och inkluderande, vilket innebär att den ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och uppväga skillnader i deras förutsättningar. Vissa elever kan behöva extra stöd för att nå de mål som minst ska uppnås. Om man sett över organisationen runt eleven och skolan märker att det inte räcker ska man sätta in extra anpassningar. Det är en stödinsats av mindre karaktär som oftast är möjlig att genomföra för lärare och övrig personal inom den vanliga undervisningen. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig personal inom den ordinarie undervisningen. Det är rektor som ansvarar för att det görs en utredning om behov av särskilt stöd. Rektor ska meddelas direkt ifall arbetslaget behöver göra en pedagogisk utredning. Åtgärdsprogram beslutas av rektor eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till utifrån den pedagogiska utredningen. När som helst under processen kan arbetslaget initiera samtal, konsultation eller handledning av specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, kurator, språk- och talpedagog eller psykolog, efter samtycke med vårdnadshavare, alternativt lyfta ärendet anonymt. Både vårdnadshavare och elever kan ta kontakt med elevhälsoteamet. Kanske är det meningen med alla såna små att de kloka får något att fundera på. För om aldrig någonsin en gåta dök upp, va skulle jag då med min klyftiga knopp? Ja därför ska gåtfulla barn dyka upp och sätta sprutt på vår sovande knopp!

3 STEG 2 STEG 1 STEG 3 Detaljerad arbetsgång, särskilt stöd Steg 1: Arbetslaget pedagogisk utredning Skolans insatser och elevers utveckling följs och utvärderas löpande på arbetslagsträffar. När man sett över lärmiljön och märker att det inte räcker ska man sätta in extra anpassningar (se bilaga 1. Extra anpassningar). Det kan exempelvis vara att hjälpa en elev eller grupp med planering och struktur över skoldagen, särskilda läromedel eller specialpedagogiska insatser under en kort period. Om de extra anpassningarna som har gjorts för en elev inte är tillräckliga anmäls detta till specialpedagogen och tas upp på steg 2 mötet. Som stöd finns samtalskort (se material) Dokumentation Ansvarig lärare dokumenterar vilka extra anpassningar som genomförs. Det sker i den Individuella utvecklingsplanen samt i dokumentet Extra anpassningar. Dokumentet Extra anpassningar förvaras i elevakten. Ansvar Ansvarig pedagog/övrig skolpersonal

4 Steg 2: Arbetslag/rektor/specialpedagog (vissa tillfällen skolkurator och skolsköterska) Arbetslaget meddelar specialpedagogen vad man vill ta upp för konsultation på steg 2 mötet. Det sker utifrån samtycke eller anonymt. Samtycket från vårdnadshavare innebär att eleven nämns med namn. När behov av särskilt stöd anmäls ska en pedagogisk utredning genomföras. Rektor beslutar vem eller vilka som ansvarar för utredningen. Utredningen består av en kartläggning och pedagogisk bedömning. I kartläggningen dokumenteras elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Kartläggning tar upp skol- och gruppnivå, extra anpassningar som gjorts och elevens kunskaper i relation till kunskapskraven. I den pedagogiska bedömningen ska framgå om eleven har behov av särskilt stöd och hur det särskilda stödet ska tillgodoses. Rektor beslutar om att upprätta alternativt inte upprätta ett åtgärdsprogram. Ansvarig pedagog återkopplar till elev och vårdnadshavare. Som stöd finns samtalskort (se material). Som stöd finns exempel på frågor som kan vara till stöd för kartläggningen (se bilaga 2) Dokumentation Ansvarig pedagog skriver tjänsteanteckning för sin elev. Specialpedagogen skriver minnesanteckningar för steg 2 mötet. Utredningen dokumenteras enligt skolverkets blankett (bilaga 3, Utredning av en elevs behov av särskilt stöd). Finns att hämta på Brickebackens skolas hemsida. Rektor skriver beslut om att upprätta/inte upprätta ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet skrivs av ansvarig pedagog i samarbete med specialpedagogen. Ansvar Pedagog Specialpedagog Rektor Steg 3: Elevhälsoteamet När arbetslaget upplever att fler perspektiv från annan kompetens behövs för att uppnå resultat och framsteg enligt åtgärdsprogram, konsulteras elevhälsoteamet. Konsultation kan ske utifrån samtycke eller anonymt. Vid steg 3 mötet deltar rektor, specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska samt vid vissa tillfällen skolläkare. Andra personer kan delta, t ex lärare, övrig skolpersonal och språk- och talpedagog. Syftet är att skapa en helhetsbild utifrån den samlade kompetensen och söka vägar att gå vidare. Under mötet beslutas det om vem som ansvarar för att återkoppla till arbetslaget, vårdnadshavare och elev. Dokumentation Specialpedagog skriver minnesanteckningar från steg 3 mötet. Specialpedagog skriver tjänsteanteckningar för respektive elev. Bevaras i elevakten. Psykolog skriver journalanteckningar. Skolsköterska skriver journalanteckningar. Ansvar Specialpedagog Psykolog Skolsköterska

5 Bilaga 1 Datum: Extra anpassningar Elev: Personnummer: Hur visar sig svårigheterna: Antecknat av: (namn och titel) Individnivå Allmänt: Individuellt arbetsschema Genomgång av dagen med vuxen Extra vuxenstöd Förförståelse vid förändringar Utvärdering av dagen Anpassat material (ange ämnen) Regelbunden kontakt med vårdnadshavare (ange i vilken form) Dubbel uppsättning böcker Plats för återhämtning Inlagda pauser i arbetstiden Inplanerade schemabrytande fysiska aktiviteter Plats att gå till vid affekt Tid att ställa om till annan aktivitet Gå i förväg på rast, idrott, lunch osv Sociala berättelser/seriesamtal Kostanpassning matsal Anpassade läxor Samtalsstöd vuxen Övrigt: Alternativa verktyg: Dator Ipad Appar (vilka?) Talsyntes (Clario read mm) Stava Rex/Spell right Miniräknare Övrigt:

6 I undervisningssituationen: Möjlighet att göra prov/läxförhör muntligt Utökad provtid Anteckningshjälp Anteckningar i förväg En instruktion i taget Skriftliga instruktioner Muntliga instruktioner en till en Individuell uppföljning av gruppinstruktion Avskärmad arbetsplats Öronproppar/hörselkåpor Visuellt stöd Auditivt stöd Hjälp med uppstart och avslut Enskild undervisning (SVA, Specialpedagog) Övrigt: Gruppnivå Personal konsulterar elevhälsoteamet Gruppstärkande aktiviteter Övrigt:

7 Bilaga 2 Pedagogisk kartläggning Elev: Personnummer: Skola: Datum: Syfte och frågeställning Skriv syftet med kartläggningen. T ex (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) Tillvägagångssätt (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) När påbörjades den pedagogiska kartläggningen? Hur har kartläggningen gått till? T ex observationer, elevdokumentation, elevsamtal, tester av specialpedagog/språk- och talpedagog mm. Tidigare dokumentation (specialpedagog) Finns det tidigare gjorda pedagogiska kartläggningar/utredningar? Vilka extra anpassningar har eleven fått? Finns det åtgärdsprogram? Andra gjorda utredningar (specialpedagog) Finns det psykologiska, sociala, medicinska eller språkliga utredningar i ärendet? Ange i så fall vem som gjort utredningarna, vilken befattning den eller de personer har samt vilket datum utredningarna gjordes. Vad beskriver elev och vårdnadshavare? (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) Vad kan påverka på skol- och gruppnivå? (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) Exempel på frågor som kan vara ett stöd i kartläggningen - Hur ser gruppens sammansättning ut och hur påverkas eleven av detta? - Hur är klimatet och bemötandet i gruppen? - Hur tydlig är verksamheten vad gäller struktur, rutiner och regler? - Hur fungerar övergångar när lektioner och aktiviteter inleds och avslutas? - Hur påverkas eleven av olika arbetssätt/arbetsformer? - Hur påverkas eleven av tidslängd på arbetsuppgifter? - Vilka faktorer påverkar eleven på rasterna? - Hur ser resursfördelningen ut? - Vilka samarbetsformer finns inom och mellan enheterna på skolan? - Vilka lokalmässiga förutsättningar finns, till exempel grupprum?

8 Hur ser elevens kunskapsutveckling ut? (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) Exempel på frågor som kan vara ett stöd i kartläggningen - Vilka förmågor är väl utvecklade och hur visar det sig? - Vilka förmågor är mindre utvecklade och hur visar det sig? - Vilka delar av kunskapskrav och delar av kunskapskraven har redan nåtts respektive är eleven på väg att nå? - Vilka kunskapskrav befaras eleven ha svårt att uppnå? - Vilka situationer i lärmiljön fungerar särskilt väl för eleven? Hur visar det sig? - Vilka situationer är problematiska för eleven? Hur visar det sig? Hur ser elevens sociala utveckling ut? (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) Exempel på frågor som kan vara ett stöd i kartläggningen - Hur samspelar eleven med andra barn? Hur samspelar eleven med vuxna? - Initiativförmåga? - Status i gruppen? - Har eleven vänner att vara med? Fritidshemmet? (fritidspedagog/resursperson) Exempel på frågor som kan vara ett stöd i kartläggningen - Vilka situationer under fritidshemsvistelsen fungerar särskilt bra för barnet? Hur visar det sig? - Vilka situationer under fritidshemsvistelsen är problematiska för barnet? Hur visar det sig? Analys (lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog) De lärare/övrig skolpersonal/specialpedagog som deltagit i kartläggningen gör gemensamt en analys genom att diskutera hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljön. Pedagogisk bedömning (specialpedagog) Vad skulle i dagsläget kunna förbättra elevens förutsättningar till lärande och utveckling? Här tas elevens samtliga stödbehov upp, både det som bedöms som behov av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning och det som bedöms som behov av särskilt stöd.