Badvett. Barnens Livräddningsskola 1. Lärarhandledning till BADVETT

Transkript

1 Badvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 1 Lärarhandledning till BADVETT 1

2 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i hur de ska uppträda vid vatten och isar. Dessutom vill vi att barnen ska få kunskap i att hjälpa en medmänniska i nöd, att rädda liv. Vi vill med Barnens Livräddningsskola ge er ett pedagogiskt material som kan bidra till att aktivera eleverna. Från och med den 1 september 2007 gäller nya tydligare mål i skolans läroplan för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven ska: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Välkommen till Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningssskola består av 3 häften. Pedagogisk utformning, Tove Svea Madland, teckningar, Anita Vårnarveit efter en idé från Norges Livredningsselskap Svenska Livräddningssällskapet, Spångavägen 47, Bromma, tel , telefax , Det går bra att citera materialet om källan anges. Vid kopiering ska alltid tillstånd begäras från Svenska Livräddningssällskapet. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Strålsäkerhetsmyndigheten, SweBoat och Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet. 2 Lärarhandledning till BADVETT

3 Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningsskola består av tre häften med tillhörande lärarhandledningar och diplom. Badvett klass 1, Vattenlivräddning, fria luftvägar, larmning, uppträdande vid vatten och solvett. Båtvett klass 2, Båtvett och sjökunskap Isvett klass 3, Issäkerhet och islivräddning Barnens Livräddningsskola distribueras till alla elever i klasserna 1, 2 och 3. Lätt och roligt Hur materialet ska användas bestäms av varje skola. För att underlätta undervisningen finns det en lärarhandledning framtagen till varje häfte. Efter det att klassen har gått igenom Barnens Livräddningsskola kan eleverna ta med sig materialet hem. Häftena är utformade för att kunna användas även i hemmet tillsammans med syskon och föräldrar. Målsättningen med badvett Att eleverna förstår badvettsreglerna. Att veta hur man larmar. Att eleverna kan göra fria luftvägar och utföra mun till mun andning. Att kunna placera en nödställd person i stabilt sidoläge. Att kunna skuggtestet. Att veta och förstå nyttan av att använda flytväst. Lärarhandledning till BADVETT 3

4 Lärarhandledningen Denna handledning har tagits fram för att underlätta lektionsplanering och genomgång med eleverna i klassen. Handledningen ger steg för steg förslag till hur man kan uppnå målen för undervisningen. I vänsterspalten finns frågeställningar och i högerspalten text och faktauppgifter. Genom att följa anvisningarna i vänsterspalten kan man enkelt och utan större förkunskaper gå igenom materialet med klassen. I slutet av lärarhandledningen finns tips och ideer om ni vill utveckla och omsätta den inhämtade kunskapen praktiskt i skolan, simhallen eller utomhusbadet. Förberedelser Gå igenom häftet. Se till att ni fått tillräckligt antal elevhäften för er klass. (Antalet bygger på de uppgifter som skolan meddelat SLS.) Förbered eleverna på lektionen genom att be dem tänka efter om de själva råkat ut för något tillbud eller olycka. Om eleverna har egen flytväst mm, så låt dem ta med dessa till lektionen. Vi kommer att repetera mun till mun andning. Prata med skolsköterskan, simhallen eller SLS länsförbund om ni kan få låna eller hyra en eller flera dockor till lektionen. Tidsåtgång med klassen: minuter. Studiedagar Vi kan erbjuda skolan en genomgång av innehållet i Barnens Livräddningsskola. Genomgången tar cirka två timmar och då går vi igenom hela Barnens Livräddningsskola samt genomför en del praktiska övningar. Kursen syftar till att göra dig som lärare säkrare när du ska arbeta med materialet i klassen. Anmälan gör du till Svenska Livräddningssällskapet. Telefonnummer och adress kan du finna på SLS hemsida, eller om du ringer till SLS centrala kansli Lärarhandledning till BADVETT

5 Badvakta varandra I första berättelsen träffar du bland annat Emma och Johan när de hälsar på hos mormor och morfar under sitt sommarlov. Läs först igenom häftet med barnen sedan kan ni tillsammans prata om det. Förslag på frågor och svar finner du nedan. Vad är det som mormor alltid brukar säga när Emma och Johan ska åka och bada? Hon brukar alltid be dem att de ska vara försiktiga, se till varandra och inte simma för långt ut. Att badvakta varandra alltså. Vad betyder det som simläraren brukar säga att bli vän med vattnet? Christian spelade att han bröt mot en badregel då han helt ensam kunde simma omkring utan att bry sig om någon annan. Vilken regel bröt han mot då? När barnen tillsammans hade fått in Andreas till stranden var han livlös och blek. Vad var det första dom gjorde? Och sedan...? Vad ska man tänka på vid mun till mun andning? Det betyder att man ska känna sig trygg i vattnet och inte bli rädd om man till exempel skulle få vattnet över huvudet. Christian bröt mot regeln som säger att man ska alltid bada tillsammans med någon. Att larma 112. Medvetandekontroll. Fria luftvägar. Mun till mun andning. Att klämma till om näsan samt blåsa lugnt och fint in i munnen samtidigt som man tittar på bröstkorget. Lärarhandledning till BADVETT 5

6 Simma längs med stranden! Hoppa eller dyk inte på okänt vatten! Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet! Badvett Bada alltid tillsammans med någon! Ropa bara på hjälp om du är i nöd! Undvik uppblåsbara leksaker i öppet vatten! Lek inte med livräddningsmateriel! Simma inte under bryggor och hoppställningar! Undvik solens starka strålar mitt på dagen! Spring inte på bassängkant eller brygga du kan halka! Ha alltid något mellan dig och den nödställde, den förlängda armen! Meddela alltid var någonstans du ska bada och när du tänker komma tillbaka! Gå tillsammans igenom och repetera badvettsreglerna noga. 1. Varför är det så viktigt att alltid bada tillsammans med någon? 2. Varför är det bäst att simma längs stranden och inte ut från den? 3. Varför ska man inte hoppa eller dyka på okänt vatten? Om du badar ensam och det händer något finns det ingen som kan hjälpa dig. Det kan ta lång tid innan någon upptäcker att du råkat ut för en olycka. En bra komihågregel är: Utan sällskap - ingen räddning! Om du simmar rakt ut från land och får kramp eller inte orkar längre, har du lika lång sträcka tillbaka till säkerheten, som den du redan simmat. Simmar du istället längs med stranden är sträckan in till land betydligt kortare. Du måste alltid ta reda på hur djupt det är där du tänker hoppa eller dyka i. Är det för grunt kan du skada dig ordentligt. 6 Lärarhandledning till BADVETT

7 Även om du vet att det var djupt förra året när du badade på samma plats, kan någon slängt i en cykel, en spark eller något annat. Tänk själv efter vad som kan hända om du skulle dyka rakt ner på den. 4. Varför ska man inte knuffa i någon eller hålla fast någon under vattnet? 5. Man ska inte simma under bryggor och hoppställningar, varför? 6. Varför ska man inte springa på bassängkanten eller på bryggan? 7. Varför ska man inte ropa på hjälp på skoj? De flesta tycker inte om att bli fasthållna. Inte ens om det sker på land. Man kan lätt gripas av panik. Sker detta i vattnet kan den fasthållne bli så stark av panikkänslan att både den som håller fast och den som är fasthållen kan drunkna. Även en van simmare kan, om han blir iknuffad, bli så rädd att han grips av panik. Den som knuffas i kan också falla så oturligt att hon skadar sig. Det är inte säkert att de på bryggan eller hoppställningen ser dig. Därför kan de hoppa rakt ner på dig. Tänk efter vad som kan hända med dig eller den som hoppar. Alla våta ytor är mycket hala. Det är lätt att halka. Man reagerar alltid om någon ropar på hjälp. Man ser sig omkring och försöker upptäcka vem som ropar och är beredd att hjälpa till. Hör man då upprepade rop på hjälp och ser att det bara är på lek eller att det är någon som retas blir det till slut så att ingen bryr sig om hjälpropen längre. Den som då verkligen behöver hjälp får ingen. Lärarhandledning till BADVETT 7

8 8. Uppblåsbara leksaker är roliga men de kan vara farliga också. Varför då? 9. Får man lov att låna livräddningsmaterielen? Om du leker på en badmadrass eller liknande kan den lätt hamna på för djupt vatten. Vinden kanske gjorde att den drev ut från land. Vågor och vind gör att du sedan inte orkar paddla tillbaka mot stranden. Du grips lätt av panik. Så vad gör du? Det är viktigt att du stannar kvar på madrassen. Den hjälper till att hålla dig flytande. Ropa på hjälp, visa genom att göra nödtecknet. Någon kommer att upptäcka dig. Lämna inte madrassen för att simma mot land. Det är stor risk att du inte orkar ända fram. Även badbollar kan bli farliga. Tänk dig att ni är några stycken som leker och kastar bollen till varandra. Alla är inte så säkra simmare. Någon kastar bollen till en som inte simmar så bra. Bollen hamnar där det är lite för djupt. Under leken tänker inte den dålige simmaren på att det är för djupt utan kastar sig efter bollen. Plötsligt är han på för djupt vatten. Vad kan då hända? Livbojar mm ska alltid finnas på plats om det skulle hända en olycka. Vill man träna på att kasta livboj är det klart att man får låna den. Det är viktigt att man sätter tillbaka den riktigt så att den fungerar om någon hamnar i nöd och behöver hjälp. 10. Varför ska man använda den förlängda armen? 8 Lärarhandledning till BADVETT Det är viktigt att alltid ha något mellan sig och den man försöker rädda. När man hamnar i nöd blir man rädd och försöker ta tag i det som finns väldigt hårt. En nödställd person kan klamra sig fast vid räddaren så hårt att båda sjunker. Har man något att sträcka fram kan man släppa taget om man inte skulle orka.

9 11. Man ska alltid tala om var man tänker bada. Varför ska man göra det? 12. Varför ska man undvika solens starka strålar mitt på dagen? Om ni glömmer tiden och inte kommer hem när det är sagt så vet andra var de ska leta någonstans. Mitt på dagen mellan kl. 11 och 15 är solen som starkast. Gör skuggtestet: Är din skugga kortare än du själv, är solen stark. Är skuggan längre, är solen inte lika farlig. Vilket telefonnummer ringer man och vad är det som man ska kunna tala om när man larmar? Man ringer 112. De är bra om man kan berätta; - Vad är det för typ av olycka - Hur många som är skadade - Sitt namn - Från vilket telefonnummer man ringer - Adressen där olyckan skett - En eventuell vägbeskrivning - Om man kan möta och visa vägen. Om ni hinner Skriv badvettsreglerna på lappar. En lapp för varje regel. Dela upp klassen i grupper så att varje grupp får minst en regel. Låt barnen träna en stund. Sedan kan de spela upp reglerna för varandra. De andra i klassen gissar vilken regel gruppen spelar upp. Träna sedan vidare. Bjud in andra klasser och spela upp badvettsreglerna för dem. Gör en tavla över reglerna och sätt upp den i korridoren. Lärarhandledning till BADVETT 9

10 Kan de rädda Nadja I andra berättelsen av häftet är Emma och Johan först tillsammans med klassen i simhallen och provar hur det känns att bada med flytväst. Prata tillsammans om berättelsen och förslag på frågor och svar finner du nedan. Emma och Johan fick prova hur det kändes att flyta och simma med flytväst på i simhallen. Vad ska man tänka på då man väljer flytväst? Om barnen tagit med sig egna flytvästar till skolan kan ni titta på dessa och jämföra. Flytvästen måste passa precis. Den får inte vara för liten och inte för stor. Titta hur de olika flytvästarna ser ut. Var sitter flytelementen? Vilken färg har västen och varför har den den färgen? Var står det till vilken vikt flytvästen passar? Hur ser man att västen är godkänd? Kontrollera att västen sitter rätt och att grenbandet används. Ha gärna en mannekänguppvisning. I nästa del av berättelsen är Emma och Johan tillsammans med Christian och Nadja vid bryggan på sommarlovet för att fiska krabbor. Då inträffar ett tillbud. Läs igenom berättelsen och prata om vad som hände. Nadja som inte hade flytväst på sig ramlade i vattnet. Hon hade tur eftersom hennes kompisar som var med hade tränat livräddning i skolan. Vad gjorde dom då Nadja ramlade i vattnet? Medan Emma sprang efter hjälp letar dom andra efter något som de kan sträcka fram till Nadja och använda som förlängda armen. Prata om ifall det finns förlängda armen i närheten, eller vid badplatsen. 10 Lärarhandledning till BADVETT

11 OBS! Barn ska inte försöka simma fram till en person i nöd. I första hand ska de försöka få hjälp av en vuxen. Om de ändå tvingas ingripa vad måste de då tänka på att ta med sig? (Detta är så viktigt att det tål att upprepas flera gånger) Mer om förlängda armen De ska ha den förlängda armen med sig. Det bästa är en livboj eller något annat som flyter men kan också vara, en åra, en kastlina, en livboj, en gren, en handduk mm Sträck först fram den förlängda armen och låt den nödställde ta tag om den. Då kan den som hjälper till släppa taget om han eller hon inte orkar och slipper på så sätt att själv bli nerdragen under vattnet. Om en panikslagen nödställd får tag i räddaren kan det vara mycket svårt att komma loss. Det krävs både stor styrka och en god vattenvana. En person som ser ut att vara medvetslös kan vakna till liv när man kommer fram och då ta tag i räddaren. Den förlängda armen kan bli både din och den nödställdes räddning. Exempel på förlängda armen kan vara, en åra, en kastlina, en livboj, en gren, en handduk, ett skärp mm Lärarhandledning till BADVETT 11

12 Medvetandekontroll Hur gör man en medvetandekontroll? Börja med att låtsas att du ska väcka den medvetslösa personen genom att lite försiktigt ruska och fråga hur hon mår. Får du inget svar är personen troligen medvetslös. Kontrollera andningen genom att sätta örat mot personens mun och titta på bröstkorgen samtidigt. Nu kan du både se på bröstkorgen, lyssna på andningen och känna mot kinden om personen andas. Glöm inte att larma 112. Fria luftvägar Om en medvetslös person inte andas gör man fria luftvägar genom att böja huvudet försiktigt bakåt. (På bilden har tungan fallit bakåt och förhindrar luft att passera ner till lungorna). Lägg försiktigt en hand på personens panna och tryck huvudet bakåt samtidigt som du med andra handen lyfter uppåt under käkbenet. Se, lyssna, känn om den medvetslösa personen andas själv när du gjort fria luftvägar. Skulle den medvetslöse fortfarande inte andas så behöver hon hjälp att andas. Låt gärna eleverna prova att göra fria luftvägar på varandra. Glöm inte att larma 112. Hur gör man fria luftvägar? Se - lyssna - känn 12 Lärarhandledning till BADVETT

13 Mun till mun andning Alla kan hjälpa en person att andas genom att blåsa in luft genom munnen på den medvetslöse genom mun till mun andning. Du gör först fria luftvägar som vi beskrivit tidigare. Du kan behöva hjälp. Försök väcka omgivningens uppmärksamhet. När du gjort fria luftvägar ska du klämma ihop näsborrarna på den person du ska ge mun till mun andning. Använd tummen och pekfingret på den hand som du lagt på personens panna. Du öppnar sedan din egen mun, ta ett djupt andetag och lägg dina läppar runt personens mun och blås in. Blås tills personens bröstkorg höjer sig. Vrid ditt huvud åt sidan och ta ett nytt andetag. Blås in igen och titta så att bröstkorgen höjer sig. Du ska nu upprepa detta i den takt som du själv normalt andas i. Man ska hålla på med mun till mun andning tills personen andas själv eller till läkare eller annan tar över ansvaret. När personen andas själv lägger man henne i stabilt sidoläge. Glöm inte larma 112. Lärarhandledning till BADVETT 13

14 Att tänka på vid mun till mun andning En person som fått vatten i lungorna ska alltid till läkare. Ibland uppträder inga komplikationer förrän efter några timmar. Om du misstänker att en nödställd fått vatten i lungorna och ska börja med mun till mun andning behöver du inte tömma ut vattnet först. Det kommer upp av sig självt när du gör mun till mun andning. Du behöver bara vrida den nödställdes huvud åt sidan och låta vattnet rinna ut och sedan fortsätta tills den nödställde andas själv eller annan hjälp kommer. Andas personen själv så lägg henne i stabilt sidoläge och kontrollera hela tiden att andningen fortsätter. Skulle personen sluta andas så ge mun till mun andning igen. Det vanligaste felet är att man inte lyckas få ner luft i den nödställdes lungor. Det beror då på att man böjt huvudet för lite bakåt. Gå igenom fria luftvägar. Har ni en övningsdocka kan ni nu låta eleverna själva försöka ge mun till mun andning. Utan docka kan man öva på att skapa fria luftvägar och hur man håller när man ger mun till mun andning. Man kan också låta barnen blåsa i en ballong för att känna om de blir yra, trötta eller andfådda. 14 Lärarhandledning till BADVETT

15 Stabilt sidoläge Lägg dig på knä vid sidan av den medvetslöse. Den medvetslöse ska ligga på rygg. Placera armarna som på bilden Ta tag som på teckningen och rulla över den medvetslöse på sidan. Kontrollera att den medvetslöse har: fria luftvägar, handen under kinden, ena benet över det andra som på teckningen. Kommer ni ihåg hur och varför man ska placera en person i stabilt sidoläge? För att den skadade ska ligga bekvämt med fria luftvägar. Ge barnen gärna i läxa att öva att lägga sina syskon och föräldrar i stabilt sidoläge. Kanske kan de lära föräldrarna också. Glöm inte larma 112. Z Fakta larmning Var man än befinner sig i Sverige kan man alltid ringa 112 i en nödsituation. En larmoperatör tar emot samtalet. Med hjälp av det telefonnummer som man ringer ifrån kan operatören se från vilken adress samtalet kommer. Om man ringer 112 kommer man alltid till en larmcentral. Därifrån larmas ambulans, brandkår eller polis beroende på den hjälp som behövs. Om man ringer från en telefonkiosk behövs inga pengar eller telefonkort. Läs bara på telefonen hur du ska göra. Ringer du på en mobiltelefon räcker det att du trycker in 112. Du behöver inte trycka in något riktnummer. En del mobiltelefoner har också en speciell larmknapp som man kan trycka på. Detta nummer gäller även i alla EU-länder. Lärarhandledning till BADVETT 15

16 Klippdockor Låt eleverna rita två egna klippdockor eller förstora och färglägg nedanstående dockor. Det är bra om de är uppklistrade på lite styvare papper. Klipp ut figurerna och prova flytvästarna. Tejpa fast en blompinne på baksidan av dockorna så att barnen kan hålla i skaftet på pinnen. Låt barnen sedan spela dockteater med sina dockor. Låt dem spela olika nödsituationer. De löser säkert själva hur de ska få med övrig rekvisita. Använd katedern eller två bänkar som dockornas scen. Lägg ett tyg över så att barnen kan gömma sig bakom scenen. Teaterstycket kan sedan innehålla allt de nu lärt sig. Rätt uppförande vid vatten. Flytväst. Förlängda armen. Medvetandekontroll. Skuggtestet mm. Spela upp de olika styckena för varandra eller varför inte låta eleverna visa föräldrarna i samband med klassmöte. Att göra i klassrummet 16 Lärarhandledning till BADVETT

17 Att göra utomhus Finns det några livbojar i närheten av skolan eller i simhallen? Gå i så fall till någon boj och titta hur den är upphängd. I simhallen finns säkert livbojar som ni kan få titta på och öva att kasta med. Frågor man kan ställa när man står vid en livboj är; Varför sitter det en livboj här? Hänger den ordentligt i sin hållare? Ligger linan ordentligt instoppad i hållaren och är det bara det svarta plaströret som sitter runt linan som utsätts för solljus? Tag ned livbojen från hållaren. Låt barnen känna på den. Berätta att det är viktigt att hålla i eller stå på linbehållaren när man ska kasta livbojen, så att man sedan kan dra in den nödställde. Om ni har möjlighet så prova att kasta livbojen. Låt barnen gissa hur långt de kan kasta en livboj. Låt dem sedan kasta. Man kommer inte långt. Man ska hålla i livbojen och inte i de linor som sitter runt livbojen när man kastar. Det är mycket lättare att sikta då. Träna också på att kasta linbehållaren, men dra ut linan först. Träna på att stoppa in linan igen. När den stoppas in behöver man bara tänka på att det inte får fin- Lärarhandledning till BADVETT nas knutar eller trassel. Tag meter för meter och pressa in linan i behållaren. Tala om att det tyvärr finns de som leker med räddningsmaterielen. Om alla lät bli det, skulle vi tryggt kunna lita på att livbojen finns på plats och är hel och fin när den verkligen behövs. Det är bra om vi alla hjälps åt att göra en livbojskontroll. Se efter om de hänger ordentligt på sina hållare. Se efter om linan ligger i sin behållare. Se efter att bara det svarta plaströret som sitter på linan exponeras för solen. Rätta till det som är fel. Är livbojen förstörd kontakta den som står som livbojsansvarig. Ligger skolan nära ett hamnområde, tag en promenad och titta hur livbojarna och annat räddningsmaterial ser ut. Passa också på att göra en enkel livbojskontroll. 17

18 Träna på i simhallen - Hoppa och dyka från kanten och startpallarna. (Det måste vara tillräckligt djupt). - Simma ryggsim med riktiga bentag utan att använda armarna. - Simma bröstsim med en livboj framför dig. - Simma ryggsim med en livboj som du håller med raka armar ovanför magen. - Simma ryggsim och bogsera en kamrat i en livboj. - Simma ryggsim och bogsera en kamrat genom att hålla honom under hakan utan att trycka mot mjukdelarna. Lär barnen hur man påkallar uppmärksamhet genom att ropa på hjälp och höja och sänka armarna liksidigt från rakt hängande nedåt och uppåt till de nuddar varandra ovanför huvudet. Upprepa rörelsen flera gånger. Detta är en internationell nödsignal och ska bara användas när man behöver hjälp. 18 Lärarhandledning till BADVETT

19 Vi hoppas ni har haft en trevlig och givande stund tillsammans med oss. Givetvis hoppas vi också att Barnens Livräddningsskola givit eleverna bra kunskaper. Nästa häfte heter Båtvett och handlar just om båtvett och sjökunskap. Det häftet kommer till klasserna i årskurs 2. Har ni några synpunkter, negativa eller positiva, är vi tacksamma om ni vill förmedla dessa till oss. Vill eleverna veta mer så kan de fråga personalen i simhallen. Glöm inte heller att maila eller faxa in hur många elever det är i din klass i god tid före varje utskick. Faxa till , maila till birgitta@pir87.se. Svenska Livräddningssällskapet Spångavägen Bromma Tel , fax info@sls.a.se Lärarhandledning till BADVETT 19

20 Alla kan rädda liv Alla kan bli duktiga livräddare. Du behöver inte vara stor och stark eller ens vuxen för att kunna hjälpa en människa i nöd. Alla kan rädda liv, på sitt eget sätt. Om alla, både barn och vuxna lär sig hur man kan undvika olyckor och hur man kan hjälpa en människa i nöd, kan vi tillsammans rädda många liv. Det viktigaste är ju att man gör något och inte bara står där och tittar. När du vet hur man kan hjälpa en vän, känner du dig också lite säkrare själv. Och säkerhet är viktigt. Då kan du tryggt ha kul i vattnet, i båten, på isen och alla andra platser där det är roligt att vara. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan 20 Lärarhandledning till BADVETT PIR