Slutrapport för projektet Kvalitet i fritidshemmen

Transkript

1 Handläggare Datum Nettie Börjesson Rektor/projektledare Slutrapport för projektet Kvalitet i fritidshemmen Inledning Syftet med rapporten är att redovisa vad projektgruppen kommit fram till och föreslå åtgärder till förbättringar. Slutrapporten inleds med de förbättringsförslag som projektgruppen har identifierat. Dessa förbättringsförslag följs av en kortare fördjupning och analys som har lett fram till förbättringsförslagen. Förbättringsförslag - Ett nytt personaltäthetsmått bör relateras till barnens faktiska vistelsetid på fritidshemmen och till faktiskt antal vuxna. - Att tillskjuta resurser för att öka personaltätheten på fritidshemmen. - Att ge förvaltningen i uppdrag att förändra resursfördelningssystemet till en elevbaserad ersättning istället för timbaserad. - Att rektor blir mer delaktig i planering och utvärdering av fritidshemsverksamheten så den styr mot de nationella målen. - Att ge en fortbildning till rektorerna om fritidshemmens roll och uppdrag i skolan. - Att ge fritidspedagogerna fortbildning i fyra steg om fritidshemmens förnyade uppdrag. - Beslut av huvudman om undervisningstiden för eleverna. Detta för att bedriva verksamhet inom fritidshemmets ram och att integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid. Det innebär att huvudmannen kan organisera arbetet så att fritidshemmets personal även arbetar i skolan, där skolan har det formella ansvaret för sådana insatser. - Att tillskjuta resurser för att kunna erbjuda eleverna egen hemvist, rum för lugna aktiviteter, rum för rörelser samt rum där fritidshemsbarnen kan få ha sina alster uppe under arbetets gång på fritidshemmen detta skulle ge förutsättningar för att förbättra den pedagogiska miljön. Adress Tel vx

2 2 (5) Bakgrund,syfte, projektgrupp och metoder Bakgrund Skolinspektionen har inspekterat 77 kommuner och dess kvalitet i fritidshem och har utifrån det publicerat en rapport med sina iakttagelser. Med den rapporten som grund har frågan debatterats såväl i Kalmar och i riket. I Kalmar kommun uppvisar statistiken att personaltätheten har försämrats över åren. I budgetarbetet syns också hur rektorer flyttar pengar från fritidshemsverksamheten till skolan. Syfte Syftet med projektet är: - att ta fram nyckeltal/metoder för att beskriva fritidshemmens kvalitet - att genomföra en kvalitetsgranskning av fritidshemmens kvalitet enligt dessa nyckeltal, metoder. - att föreslå en eventuell förändring av resursfördelningssystemet. Efter det att projektet hade dragit i gång har nämndens ordförande Jonas Hellberg (s) kommit med utredningsdirektiv som kompletterar ursprungsuppdraget. - Redovisar kostnader för att successivt förbättra personaltätheten - Se över lokalbehoven utifrån att alla fritidshemmen behöver någon form av egen hemvist också. Var är behoven störst och vad skulle det kosta att ta ett första steg? - Hur kan fritidshemmens verksamhet blir bättre på att komplettera skolundervisningen, d v s bidraga mer till att uppfylla kunskapsmålen? - Hur ser fritidspedagogernas möjligheter ut att planera sin verksamhet och behöver de förbättras? - Vad skulle det kosta att låta barn till arbetslösa få gå på fritidshemmen? Projektgrupp Kristina Olsson, Malin Neander, Torbjörn Hansson och Sara Andersson efter halva projekttiden ersattes Kristina Olsson av Nettie Börjesson En referensgrupp bestående av en rektor från varje nätverk har deltagit. Rektorerna är Nettie Börjesson som ersattes av David Idermark efter halva tiden, Eva Andersson, Annelie Olsson, Ann-Charlotte Nilsson och Peter Åkesson. Metoder Referensgruppen har fått ett antal frågor att reflektera över. Projektgruppen har sammanställt ett antal frågeställningar som har skickats ut till alla rektorer. Alla enheter har svarat. Utifrån det insamlade materialet, diskussioner med referensgruppen, den genomförda brukar- och personalenkäten kommer projektgruppen att kunna besvara projektets frågeställningar och föreslå åtgärder.

3 3 (5) Nyckeltal/metoder för att beskriva fritidshemmets kvalitet Personaltäthet och bemanning. Projektgruppen har tittat på olika alternativa sätt att beskriva personaltätheten på fritidshemmen. Dagens mått antal barn per årsarbetare är ett trubbigt mått, då måttet innebär att man ställer heltidstjänster mot antal elever. Det är projektgruppens synpunkt att detta inte ger en rättvisande bild. Skolverket anser också att det måttet inte beskriver verkligheten på ett adekvat sätt. Efter mätningen av den faktiska vistelsetiden vet vi att barnen inte är på fritidshemmen hela sin schemalagda vistelsetid. I genomsnitt är de 71 % av den tidens som är bokad. Det betyder att de i genomsnitt vistas på fritidshemmet 11 timmar av planerade 15,5 timmar. Det är allt fler barn i åldern år som har fritidshemsplats Närvaron för dess barn är i genomsnitt 52% eller 6,6 timmar per vecka. Ett nytt personaltäthetsmått bör relateras till barnens faktiska vistelsetid på fritidshemmen och till faktiskt antal vuxna. Kalmar kommun har som ambition att alla som vill skall ha heltidstjänster. Fritidshemmens verksamhet är förlagd till morgonen innan skolan börjar och eftermiddagen efter skolan slutar samt på lov. Detta medför att fritidspedagogerna, för att kunna ha heltidstjänster, måste arbeta med något annat i skolan, som ex. resurs i skolan under icke fritidshemstid. Det behövs mer kompetensutveckling som är direkt riktad till fritidspedagogerna tillsammans med rektorerna när det gäller bl.a Fritidshem det förnyade uppdraget. Skolplikten omfattar inte enbart den minsta garanterade undervisningstiden utan även den tid därutöver som kommunen beslutar. Sådan tid kan avse insatser i skolan under ledning av fritidshemspersonal. Detta måste rymmas inom vad som förskrivs om skolplikten högst 190 dagar/läsår, högst 6 timmar/dag för åren 1 och 2 och för åren 3 och uppåt högst 8 timmar/dag. Att fritidspedagogernas tid i skolan redovisas under grundskolan har medfört att personaltätheten i skolan har kunnat hållas relativt konstant och t o m förbättrats något trots det minskade elevunderlaget. Personaltäthet i grundskolan Barn/helårsarbetare 11,6 11,1 11,4 11,2 Projektgruppen drar slutsatsen att rektorerna klarar den obligatoriska skolverksamheten genom att fritidspedagogerna används under skoltid. Förbättring av personaltätheten. Personaltäthet på fritidshem Barn/helårsarbetare 18,3 22,6 25,1 24,6 Barn/vuxen - 13,0 15,4 14,4

4 4 (5) En återgång till samma personaltäthet som 2007 bedöms kosta 11 mkr i ökad lönekostnad medan en återgång till 2008 års nivå kostar 2,8 mkr. Lokalbehov En enkätundersökning har skickats ut till alla rektorer angående lokalbehovet. Frågeställningen var Har ni ändamålsenliga lokaler enligt skolinspektionens definition. Projektgruppen gör bedömningen att totalt saknas 1080 kvm för att leva upp till skolinspektionens krav på fritidshemmens lokaler. Den uppskattade investeringskostnad är ca 27,0 mkr vilket skulle ge Barn och ungdomsförvaltning en ökad hyreskostnad på c:a 2,7 mkr. Lokalerna var även ett område som fick ett lägre resultat från föräldrarna i kundenkäten. Fritidspedagogernas planeringstid Fritidspedagogerna har en arbetstid på 40 timmar/vecka. I de 40 timmar ingår planeringstid (enskilt och i grupp), ställtid i den mån det behövs (ställtid= den tid man har för att gå från en verksamhet till en annan), föräldramöte, utvecklingssamtal m.m. Rektor tillsammans med den anställde se till att detta ryms inom arbetstiden. Rätt för barn till arbetslösa att gå på fritidshem I Kalmar kommun har barn till arbetslösa redan denna rättighet, utöver lagstiftningens krav. Rätten till fritidshem finns dock inte för barn till föräldralediga. Kvalitet i fritidshemmen Kalmar kommuns fritidshem når ett stort antal barn idag och är ett viktigt komplement till skolan när det gäller att erbjuda en innehållsrik fritid samt att stimulera elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmen har under senare år knutits allt närmare skolan. Verksamheten har samordnats med skolan organisatorisk, genom lokalintegrering, gemensam personal och en gemensam arbetsledning. Samverkan mellan fritidshemmet och skolan har utvecklats men varierar mellan de olika enheterna. Integration och samverkan mellan fritidshem och skola är viktigt och tydliggörs genom att det framgår att utbildningen i fritidshemmet ska komplettera utbildningen i de olika skolformerna. Att bestämmelserna samlas i ett eget kapitel är främst en lagteknisk fråga och påverkar inte möjligheten till integration mellan olika verksamheter i praktiken, skriver man i prop. 2009/10:165. Utbildningen i fritidshemmet är, och ska alltjämt vara en läroplansstyrd verksamhet. Det innebär att läroplanerna för de skolformer som fritidshemmet ska komplettera även skall gälla för fritidshemmet. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativt och praktisk metodik även medverka till skolans kunskapsmål uppnås. En gemensam syn på lärandet i de olika skolformerna utgör inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. Fritidshemmet bör utifrån sitt uppdrag fortsätta att utvecklas i samverkan med skolan, så skriver man i prop. 2009/10:165.

5 5 (5) Skolplikten omfattar inte enbart den minsta garanterade undervisningstiden utan även den tid som kommunen beslutar. Sådan tid kan exempelvis avse insatser i skolan under ledning av fritidshemmets personal. Självfallet måste detta rymmas inom vad som föreskrivs om skolplikten avseende högsta antal dagar/läsår och högst antal timmar/ dag som eleverna är skyldiga att delta i. Viktigt är att bestämmelserna i kap. 2-4 i den nya skollagen om bl. a ledning av utbildningen, ansvaret för undervisningen, kvalitet och inflytande sam elevernas utveckling mot målen ska gälla även fritidshemmet. Det är viktigt att uppmärksamma och tydliggöra att det är samma läroplan och därmed samma mål som båda verksamheterna arbetar för att nå. Skolan har mål enligt kursplanen att nå utöver läroplanen och fritidshemmen har allmänna råd och kommentarer för fritidshem att utgå ifrån. I enkätsvaren från rektorerna såväl som i rapporten från skolinspektionen kan projektgruppen konstatera att fritidshemmen ofta är en nedprioriterad verksamhet. Fritidshemmets roll idag är att stödja skolan, främst genom att tillskjuta resurser snarare än att ges möjligheter att vara delaktiga i måluppfyllelsen. Nettie Börjesson Rektor/projektledare