Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby

Transkript

1 Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby

2 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade förändringar i utlakning av kväve Uppskattade förändringar av fosforförluster, ammoniakförluster Frågor om förändrat beteende i Miljömålsavstämning vid rådgivningsbesök 1B Uppföljning -Kväveutlakning -Ammoniakavgång -Fosforförluster -Växtskydd -Markpackning

3 Databasen växtnäringsbalanser gårdar gårdar där det finns två balanser som kan jämföras Innehåll N, P och K flödena Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust H I K M N O AB C D E T U

4 Jämförelse första senaste balansen Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Blandad produktion Övriga djurslag (häst, får) 919 st st 186 st 124 st 124 st 34 st *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori

5 Jämförelse mellan första och senaste växtnäringsbalansen Produktions- Antal Skåne inriktning gårdar Västra Götaland Kalmar Halland Övr. län % % % % % Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Totalt Gårdar totalt i Greppa

6 Djurtäthet och åkerareal Första balans Senaste balans Produktion Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Växtodling Mjölk 1, ,04 98 Gris 0, , Köttdjur 0, ,66 80

7 Resultat växtnäringsbalanser Förändring i kväveöverskott (absoluta tal)

8 Resultat från växtnäringsbalanser Kväveöverskott i förhållande till jämförelsevärdet 10 kg N/ha Första balans Senaste balans ,0** -5-5,4*** ,4*** -0,9 ej sign Växtodling Mjölk Gris Kött

9 Antal Förändring av överskott av kväve och fosfor mellan första och senaste balansen Medelvärdes Förändring av överskott Förändring av införsel mineralgödsel Förändring av införsel foder gårdar N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha Växtodling 919-5,4 *** -1,6 *** 0,3-0,6 * Mjölk ,4 *** -1,4 *** -6,6 *** -0,6 *** -0,7-1,0 *** Gris ,0 ** -6,1 *** 0,6-0,4-6,8-3,6 ** Köttdjur 124-0,9-2,2 ** 1,0-0,6 5,1 0,3 Blandad prod 121-4,3-2,7 * -7 ** 1,4 *** -0,7-1,9 * Övriga djurslag 34 0,9-0,9 9,1 ten -0,7 3,1 0,4 *** P<0,001 ** P<0,01 * P<0,05 ten P<0,1

10 Resultat växtnäringsbalanser Förändring i fosforöverskott Kg P/ha Första balans Senaste balans Förändring ,6*** -1,4*** -6,1** -2,2 ** -6-8 Växtodling Mjölk Gris Kött

11 Uppskalning av effekter Areal ansluten till Greppa Näringen Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% 27% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 32% Total areal: ha Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar

12 Förändring i överskott av fosfor Förändring i överskott av fosfor på gårdar som har: fosforklass IV-V ett överskott större än 0 i balansen. Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök 69 ton 182 ton 59 ton Totalt ca 310 ton fosfor

13 Förändring av överskott av fosfor Förändring av överskott av fosfor från första till senaste balansen för gårdar som har fosforklass IV-V OCH ett överskott större än 0 i balansen. Förändring i överskott på medelvärdesgårdar Omräknat till 14 % av arealen: alla gårdar med minst 4 rådgivningsbesök kg P/ha sign Areal, ha Antal företag kg P Areal, ha Antal företag kg P Växtodling -2,3 ten Mjölk -1,1 * Kött -5,1 * Gris -3,2 * Blandat -5, Övriga -2, Minskning i överskottet från första till senaste balansen: 250 ton fosfor Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Ca 310 ton fosfor

14 Minskad årlig utlakning av kväve Kategori gårdar Antal Grödfördelning stallgödsel Ändrad bearbetning vallbrott Ändrad fånggrödeareal Ändrad gödslingsintensitet Totalt kg/ha Växtodling 919 0,10 0,12 0,06-0,9-0,62 Mjölk ,20-0,71-0,08-1,3-2,28 Gris 186-0,30 0,17 0,57-1,0-0,55

15 Beräknad förändring av utlakning av kväve Beräkningar gjorda för: växtodlingsgårdar mjölkgårdar grisgårdar Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök 383 ton 257 ton 147 ton Totalt ca 790 ton kväve

16 Uppskalning Beräknad minskning av kväveutlakning Beräknad minskad utlakning på medelvärdesgårdar Omräknat till 69% av arealen: alla gårdar med minst 4 rådgivningsbesök kg/ha Areal, ha Antal företag kg N Areal, ha Antal företag kg N Växtodling 0, Mjölk 2, Kött* 1, Gris 0, Blandat* 1, Övriga* 2, * Skattad utlakningsminskning Baserat på: grödfördelning stallgödselanvändning bearbetningstidpunkter, inkl. vallbrott förändring i fånggrödeareal Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Blir uppskattad total effekt ca 790 ton kväve

17 Åtgärder miljömålsavstämning vid rådgivningsbesök 1B uppföljning -t.o.m. 25 oktober 2012

18 Miljömålsavstämning - Åtgärder kväveutlakning Anpassa kvävegivor Efter grödans behov Efter direkt stallgödseleffekt Efter långsiktig stallgödseleffekt Antal gårdar Spridning Minskat flytgödsel på hösten (till höstsäd) Ändrad bearbetning Från tidig till sen höst Från höst till vår Senarelagt vallbrott