Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Transkript

1 Dnr /2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) Ert dnr: S2012/1273/FST Sammanfattning Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans och återkallelse av tillstånd vid bristande personlig eller ekonomisk lämplighet, men efterfrågar vissa klargöranden gällande vilka personer som ska omfattas av lämplighetsprövningen och vilken brottslighet och misskötsamhet som ska anses olämplig och leda till att tillstånd inte beviljas eller återkallas. Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att det som villkor för assistansersättning/ekonomiskt stöd till assistans ska gälla att den assistansberättigade samtycker till att Försäkringskassan respektive kommunen samt Socialstyrelsen får inspektera utförandet av assistansen i hans eller hennes bostad då den som avses arbeta som personlig assistent är närstående eller lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade, men anser att det av lagtexten bör framgå att även oanmälda inspektioner kan komma ifråga. Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att tydliggöra vårdnadshavarens skyldighet att tillse att barnet får den vård, habilitering och utbildning som står till buds trots att ekonomisk ersättning för personlig assistans begärs. Socialstyrelsen föreslår dock att bestämmelsen istället förs in i föräldrabalken med en hänvisning till denna bestämmelse i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org.nr Plusgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 2(7) Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag att utvidga bemyndigandet till regeringen på sätt som föreslås. Socialstyrelsen föreslår att det i LSS införs en bestämmelse om att uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete av såväl den som begär ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 2 LSS som dennes vårdnadshavare, gode man, förvaltare eller ombud, så som föreslås införas i Socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Socialstyrelsen föreslår att det i LSS bör införas bestämmelser som reglerar hur och när en ansökan om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans får ske, till vem utbetalning av sådan ersättning får ske samt bestämmelser gällande förutsättningar för retroaktiv ersättning för personlig assistans enligt lagen, så som föreslås införas i SFB. Socialstyrelsen föreslår att det i LSS införs en bestämmelse enligt vilken tillstånd att bedriva tillståndspliktig verksamhet enligt lagen får beviljas endast om verksamheten bedrivs med god kvalitet och säkerhet och att tillståndet får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten. Allmänna synpunkter De förslag som utredningen presenterar omfattar i huvudsak de assistansberättigade samt de tillståndspliktiga verksamheterna. Socialstyrelsen vill emellertid belysa det faktum att det är svårt att sörja för en kvalitetssäkring för de assistansberättigade som anordnar sin egen assistans i en enskild firma i de fall den assistansberättigade har en legal företrädare såsom t.ex. god man för att tillvarata sina rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för hans person. Eftersom verksamheten inte är tillståndspliktig kan inte heller krav ställas på den legale företrädaren, som i praktiken anordnar assistans åt sin huvudman. Den som anordnar sin egen assistans har ett stort ansvar för verksamheten. Bl.a. följer ett arbetsgivaransvar för de personliga assistenterna, som kan vara svårt att hantera för den som har en legal företrädare, så som god man. Socialstyrelsen anser, mot denna bakgrund, att det finns anledning att närmare utreda och reglera vad som gäller då en person som har en legal företrädare anordnar sin egen assistans i form av en enskild firma och därmed inte omfattas av tillståndsplikten.

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 3(7) 12 Förslag för att motverka fusk och överutnyttjande 12.1 Skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans m.m. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men anser att det i lagens förarbeten bör ges viss ledning gällande vilka fysiska personer som kan omfattas av bestämmelsen, så som sker i förarbeten till 1994 års alkohollag (prop. 1994/95: 89 s. 102). Utredningen anför att bestämmelsen har utformats efter mönster av motsvarande bestämmelse i 1994 års alkohollag och att den praxis som har utvecklats på alkohollagstiftningens område tillsammans med Socialstyrelsens redan utarbetade handläggningsrutiner bör kunna utgöra grund för styrelsens fortsatta utvecklingsarbete med tillståndsprövning, uppföljning och tillsyn av LSS-verksamheterna (s. 351 f). Socialstyrelsen anser dock att det av rättssäkerhetsskäl är lämpligt med närmare vägledning från lagstiftaren. Därför anser Socialstyrelsen att det i lagens förarbeten också bör föras resonemang om vilka brott och form av misskötsamhet som kan påverka bedömningen om en anordnares lämplighet, såsom förs i förarbeten till 1994 års alkohollag (prop. 1994/95:89, s. 102 ff). Det är, som utredaren föreslår, av vikt att 16 b förordningen (1999:1134) om belastningsregister ses över i relation till de föreslagna bestämmelserna (se sid. 407). Socialstyrelsen vill i det sammanhanget uppmärksamma regeringen på att 16 b i förordningen inte omfattar brott mot bidragsbrottslagen (2007:612). Socialstyrelsen anser att kännedom om brott mot denna lag är relevant för lämplighetsprövningen och anser att denna lag tas upp i listan över lagar som nämns i bestämmelsen. Socialstyrelsen föreslår också att det i LSS införs en bestämmelse enligt vilken tillstånd att bedriva tillståndspliktig verksamhet enligt lagen får beviljas endast om verksamheten bedrivs med god kvalitet och säkerhet och att tillståndet får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten. En motsvarande bestämmelse avseende tillståndspliktig verksamhet återfinns i 7 kap. 2 första respektive andra stycket Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Skälet till förslaget är att såväl Förvaltningsrätten som Kammarrätten i Stockholm i ett antal beslut att bifalla begäran om inhibition uteslutande har fokuserat på om något har framkommit som talar för att verksamheten bedrivs på sätt som innebär fara för enskildas liv, personliga

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 4(7) säkerhet eller hälsa och inte lagt någon vikt vid kvalitetsaspekter, vilka Socialstyrelsen anser vara av stor vikt för tillståndsprövningen. I förarbeten till SoL anges som exempel på vilka villkor som avses krav på att det finns personal nattetid i heldygnsverksamhet och att det finns viss säkerhetsutrustning där funktionshindrade får vård, omvårdnad och tillsyn (prop. 1996/97:124 s. 186). Genom en möjlighet att förena tillståndet med villkor kan verksamhetens kvalitet säkras ytterligare i Socialstyrelsens tillståndsprövning. Enligt 9 förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska Socialstyrelsen i det skriftliga beviset som utfärdas när tillstånd beviljats ange bl.a. övriga villkor för tillståndet. Denna formulering i förordningen talar för att tillståndet får förenas med särskilda villkor, men något uttryckligt stöd i lagen anges inte Återkallelse av tillstånd vid bristande personlig eller ekonomisk lämplighet Socialstyrelsen tillstyrker förslaget och instämmer i att det är ett viktigt principiellt krav att den som missköter sig inte bör få fortsätta som tillståndshavare. Socialstyrelsen föreslår att det även i LSS införs en bestämmelse motsvarande den som föreslås i 110 kap. 5 SFB, att uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete av såväl den som begär ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt 9 2 LSS eller dennes vårdnadshavare, gode man, förvaltare eller ombud. Det skulle bidra till att stävja problematiken med felaktiga eller överdrivna uppgifter i ärenden om ersättning för personlig assistans enligt såväl LSS som SFB Skyldighet för anordnare av personlig assistans att tillhandahålla all assistans Socialstyrelsen tillstyrker förslaget Utbetalning av assistansersättning Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men anser att det i LSS bör införas en bestämmelse som reglerar till vem utbetalning av ekonomiskt stöd till skäliga kostnader enligt 9 2 LSS för personlig assistans får ske, liksom det föreslås finnas i SFB.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 5(7) Socialstyrelsen konstaterar att det idag inte är ovanligt att kommuner fattar beslut om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans som långt överstiger 20 timmar per vecka. En assistansberättigad persons grundläggande behov kan understiga 20 timmar per vecka fastän dennes övriga hjälpbehov kan vara betydligt mer omfattande. I dessa fall handlar det även för kommunerna om betydande belopp som betalas ut. Enligt Socialstyrelsens officiella statistik över insatser enligt LSS år 2010 överstiger cirka 65 procent av besluten som kommunerna fattat om personlig assistans enligt 9 2 LSS 20 timmar per vecka. De belopp som kommunerna utbetalar för personlig assistans är således inte av obetydlig omfattning Uppgiftsskyldighet för anordnare av personlig assistans m.m Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Av författningskommentaren till 110 kap. 31 SFB (s. 416) framgår att anordnarens tillstånd att bedriva personlig assistans kan ifrågasätts eller, i vart fall om saken upprepas, återkallas om anordnaren inte fullgör sin uppgiftsskyldighet. Socialstyrelsen anser att motsvarande resonemang bör tillämpas i lagens förarbeten avseende den föreslagna bestämmelsen i 51 kap. 16 b SFB och 9 e LSS. Av författningskommentaren till 26 g LSS framkommer endast att även sådant som underlåtenhet att uppfylla föreskriven uppgiftsskyldighet kan motivera att tillståndet ifrågasätts Krav på den som anställs som personlig assistent Socialstyrelsen tillstyrker förslaget och instämmer i utredningens skäl för förslagen Anhöriga som personliga assistenter Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men anser att det av lagtexten bör framgå att det kan avse oanmälda inspektioner. Eftersom en oanmäld inspektion i hemmet kan komma att uppfattas som integritetskränkande anser Socialstyrelsen att det är befogat att det tydligt framgår av lagtexten Förutsättningar för retroaktiv ersättning för personlig assistans

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 6(7) Socialstyrelsen tillstyrker förslaget, men anser att det är av vikt för att motverka fusk, oegentligheter och överutnyttjande, att motsvarande bestämmelse även införs i LSS. 9 2 LSS innefattar biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Biträde av personlig assistent utgör en insats som av naturliga skäl inte kan beviljas retroaktivt (se uttalande i bl.a. RÅ 2006 ref. 76). Däremot finns, enligt kammarrättspraxis, inte hinder för att prövning av ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans sker i efterhand (se Kammarrätten i Göteborgs mål nr ) eller mot att en sådan ansökan prövas för förfluten tid (se bl.a. Kammarrättens i Göteborgs dom i mål nr , och ). Som framförts ovan (se gällande avsnitt 12.4) är det idag inte ovanligt att kommuner fattar beslut om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans som överstiger 20 timmar per vecka. Socialstyrelsen anser mot bakgrund av detta att bestämmelser om förutsättningar för retroaktiv ersättning för personlig assistans bör införas i LSS. I LSS saknas regler om när och hur en ansökan enligt lagen ska göras och praxis har uppstått som innebär att en ansökan om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans kan göras och prövas i efterhand. Socialstyrelsen anser därför, mot bakgrund av vad som anförs ovan om de betydande belopp som dessa ansökningar kan omfatta, att det finns skäl för att i LSS införa bestämmelser om när och hur en ansökan om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans ska göras Barn ska garanteras vård, habilitering och utbildning Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att tydliggöra och lyfta fram vårdnadshavarens skyldighet att tillse att barnet får den vård, habilitering och utbildning som står till buds även om ekonomisk ersättning begärs för personlig assistans. Enligt Socialstyrelsens mening är det dock inte lämpligt att införa specialreglering om vårdnadshavares ansvar i LSS. Det kan skapa en oklarhet om vårdnadshavares ansvar för barn. Socialstyrelsen föreslår i stället att bestämmelsen förs in i föräldrabalken för att tydliggöra att de här aktuella skyldigheterna är en del av vårdnadshavarens ansvar enligt föräldrabalken. En hänvisning till föräldrabalkens regler kan då införas i LSS för att erinra om detta i sitt sammanhang.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2012 7(7) Myndighetssamarbete m.m Socialstyrelsen tillstyrker förslagen Bemyndigande att utfärda föreskrifter Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Socialstyrelsen anser att det idag saknas författningsstöd på många områden där sådant behövs för att Socialstyrelsen ska kunna ställa erforderliga krav i tillståndsprövningen enligt 23 LSS. Socialstyrelsen anser därför att det är lämpligt att utvidga bemyndigandet till regeringen på sätt som föreslås. Beslut om detta yttrande har fattats av ställföreträdande myndighetschefen Taina Bäckström. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Anders Printz deltagit. Utredaren Johanna Eksgård har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN Taina Bäckström Johanna Eksgård