FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Transkript

1 FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan Fråga: Vad är det egentligen som Kyrkomötet har beslutat? Svar: Kyrkomötet beslutade den 21 november 2012 om ändringar i Kyrkoordningen som innebär att Svenska kyrkan ska genomföra barnkonsekvensanalys inför beslut. Detta gäller församlingar, stift och nationell nivå. Beslutet gäller fr. o m 1 januari 2013 Fråga: Vad menas med barnkonsekvensanalys? Svar: Precis de tre delarna som begreppet består av. Barn, konsekvens och analys. När Svenska kyrkan tog beslutet att införa krav på genomförd barnkonsekvensanalys inför beslut, så innebar det att varje beslut ska prövas utifrån barnets intressen. Frågan som ska ställas är: Om vi nu beslutar si eller så, vilka konsekvenser för detta beslut för barnet? Fråga: I min församling är det självklart att vi följer barnkonventionen. Men, jag tycker det är krångligt och onödigt med att skriva massa rapporter. Räcker det inte att vi följer barnkonventionen? Svar: Beslutet som Kyrkomötet tog 2012 vill försäkra sig om att barnets rättigheter säkerställs. Därför lades barnets rättigheter i beslutsorganisationen. Det är de beslutande organen som ska säkra barnets rättigheter. Detta sker genom att beslut bereds med en barnkonsekvensanalysrapport (=ett beslutsunderlag som redogör för beslutets positiva/negativa konsekvenser för barnet). Sedan är det jätteviktigt att hela arbetslaget är medvetna om barnkonventionen och barnets rättigheter i det dagliga mötet med barnet. Fråga: Jag förstår inte hur det hänger ihop med barnkonventionen och barnkonsekvensanalys? Svar: Svenska kyrkan har beslutat att barnkonsekvensanalys ska som ett beredningsunderlag inför beslut. Beredningsunderlaget ska belysa vilka konsekvenser som uppstår för barnet om ett beslut fattas. För att kunna avgöra om dessa konsekvenser är positiva eller negativa används barnkonventionen. Detta betyder att ett beslut som får konsekvenser som strider mot barnkonventionen är negativa konsekvenser för barnet. Ett beslut vars konsekvenser stärker de rättigheter som barnkonventionen slår fast, är då att förstå som positiva konsekvenser. Fråga: När behöver man göra Barnkonsekvensanalys? Svar: Kyrkoordningen anger att barnkonsekvensanalys ska göras inför alla beslut. Det finns undantag från detta. Du hittar mer om detta handbokens avsnitt om Kyrkoordningen läs mer. Fråga: Kan beslutsfattarna gå emot resultatet av en barnkonsekvensanalys? Svar: I princip ja. De förändringar som infördes i Kyrkoordning anger att en barnkonsekvensanalys ska göras. Samtidigt måste detta förstås och tolkas i ljuset av det övriga som står i Kyrkoordningen, t.ex. det som handlar om barnets särställning: I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. Fråga: Måste man använda Handboken för Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan? Svar: Kyrkomötet tog beslut om att ändra Kyrkoordningen som innebär att barnkonsekvensanalys ska göras inför beslut på kyrkans samtliga nivåer. Däremot är man fri använda andra modeller om så önskar. Fördelen med Handboken för Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan är att du får med alla delarna som bör vara med i en barnkonsekvensanalys samt att många statliga myndigheter och även övriga organisationer som arbetar aktivt med barnkonventionen använder en denna modell vilket ökar möjligheterna till direkt erfarenhetsutbyte med dessa myndigheter och organisationer.

2 Fråga: Pratas det inte längre om strategiska och löpande beslut? Svar: I tidigare handböcker har vi använt begreppen strategiskt och löpande. Detta har hela tiden varit en tänkt definition för att underlätta hur man kan tänka kring barnkonsekvensanalys. Detta visade sig bli rörigt då denna tänkta definition (dela upp beslut i löpande och strategiskt ) fungerade dåligt i verkligheten. Ett beslutsorgan delar inte upp besluten i kategorierna strategiska eller löpande. Beslutsorganet tar beslut som ofta är strategiska till karaktären då t.ex. ett kyrkoråd är att betrakta som ett styrorgan (styrorgan som tar styrande/strategiska beslut). Men, det behöver inte alltid vara så. Därtill är det svårt att tänka sig att anställda och ideella i t.ex. församlingsverksamheten alltid tar löpande beslut. Vissa beslut anställda och ideella tar är strategiska till karaktären. Fråga: Jag tycker att Handboken för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan fokuserar allt för mycket på metoder, kan inte barnens bästa tas tillvara ändå? Svar: Att arbeta med barnkonsekvensanalys utifrån en modell är ett säkra upp hela den stora processen med barnets rättigheter. Att arbeta med barnkonsekvensanalys är bra sätt att bli medveten om vad som är barnets bästa. Fråga: Vad innehåller en Barnkonsekvensanalysrapport? Svar: En Barnkonsekvensanalysrapport ska enligt Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan innehålla delarna: Kartläggning, Beskrivning och Analys. Kartläggning ska först och främst ge stöd åt analysen. Detta innebär, omvänt, att de slutsatser som görs i analysen måste kunna härledas till kartläggningen. Barnkonsekvensanalysrapporten ska klart och tydligt berätta om vilka konsekvenser ett beslut får för barnet. Fråga: Vad händer om beslut tas utan att barnkonsekvensanalys är gjord? Svar: De kan överprövas och upphävas av överprövningsinstans. Fråga: Vem ansvarar för att barnkonsekvensanalyser genomförs? Svar: De som fattar beslutet ska försäkra sig om att besluten har tillkommit i laga ordning. Därmed inte sagt att de ska göra sina egna beslutsunderlag (detta kan göras av anställd, handläggare eller liknande). Fråga: Är det bra om beslutsfattare göra egna barnkonsekvensanalyser? Svar: En barnkonsekvensanalys är ett beslutsunderlag och det av många skäl vara olämpligt att beslutfattare skriver sina egna beslutsunderlag (då det påverkar själva beslutet). Syftet med barnkonsekvensanalysen är att ta fasta på vad som är barnets bästa och ska inte användas som en redskap för politiska grupper att göra genomdriva politiska program. Fråga: Om en barnkonsekvensanalys visar på intressekonflikter mellan olika grupper av barn, vad gör man då? Svar: Detta är inte alls ovanligt. Det som kan vara bra för en grupp av barn, t.ex. konfirmander behöver inte alltid vara bra för en grupp av t.ex. yngre barn i församlingen. Inte så sällan kan dessa intressekonflikter handla om hur lokaler ska utformas och disponeras. En barnkonsekvensanalysrapport har då i uppgift att beskriva detta och försöka identifiera lösningar som blir så bra som det bara är möjligt utifrån rådande omständigheter.

3 Fråga: Vad är barnkonsekvensanalys och barnkonsekvensanalysrapport? Svar: När Svenska kyrkan beslutade om att barnkonsekvensanalys skulle införas i Svenska kyrkan lade man ansvaret i första hand på beslutsorganen. Barnkonsekvensanalysrapporten kan man säga är en rapport som innehåller steg 1-3 i 5-stegsmodellen. Barnkonsekvensanalysrapporten är det som är själva beredningsunderlaget (det beslutsfattarna läser innan de fattar beslut). Fråga: I församlingsinstruktionsarbetet ska vi göra en omvärldsanalys. Kan inte denna användas som kartläggning i en barnkonsekvensanalys? Svar: Ja, det är fullt möjligt om omvärldsanalysen också innefattar barnets villkor och livsförutsättningar. Fråga: Kan jag återanvända en redan gjord kartläggning eller omvärldsanalys i min barnkonsekvensanalys? Svar: Ja, det går alldeles utmärkt om kartläggningen eller omvärldsanalysen fortfarande är relevant och ger tillräckligt med underlag för att kunna genomföra den analys som ska göras i den aktuella barnkonsekvensanalysen. Ett bra tips är att gå igenom vad som gjorts i pastoratet tidigare. Kanske har det gjorts kartläggningar i samband med framtagande av t.ex. församlingsinstruktioner. Finns det någon handlingsplan gjord för arbetet med barn 0-18 år i pastoratet? Vad skrivs om barnet, i denna handlingsplan? Fråga: Hur får jag tag i de uppgifter som jag behöver i min kartläggning? Svar: Det bästa är att göra en egen kartläggning där du frågar de personer/barn som själva får berätta hur de upplever sina livsvillkor. Beroende på vilken typ av ärende som barnkonsekvensanalysen ska täcka så kan du också behöva fråga professionella grupper som socialarbetare, lärare, polis, vårdpersonal osv. Ytterligare uppgifter kan du hitta i forskningsrapporter, verksamhetsberättelser och annan rapportering från organisationer och myndigheter. Du hittar statistiska uppgifter i olika typer av databaser som tillhandahålls av t.ex. Statistiska Centralbyrån, Barnombudsmannen (Max18) samt Svenska kyrkans egen statistikdatabas. Ett tips är gå igenom kommunala handlingar. Inte så sällan så kan man hitta intressanta underlag i motioner till kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen behandlingen av dessa motioner. Fråga: Hur mycket tid ska jag lägga på kartläggningen? Svar: Här är det svårt att ge något generellt svar men du bör i vart fall göra en kartläggning som räcker till en analys. Det vill säga analysen ska hänga samman med kartläggningen. Du kan inte föra in nya uppgifter (som inte stöds av kartläggningen) i analysen. Fråga: Vilket fokus ska jag ha på min kartläggning? Svar: Till att börja med är det bra att ha fokus vid kartläggningar. Problemet är sällan att det finns för lite information utan för mycket! Försök att rikta in kartläggningen på sådant som är relevant för analysen, vilket kan låta enklare än vad det i själva verket är. Ett allt för snävt fokus kan göra att du missar information som är faktiskt påverkar de konsekvenser ett beslut faktiskt får för barnet. Samtidigt är det mycket svårt att göra en begriplig analys av en allt för vid kartläggning. Fråga: Vad är skillnaden på kartläggning och beskrivning? Svar: Om kartläggning är den delen där du berättar om vad barnets livsvillkor, vad barnet säger, känner och tycker, vad forskning, olika barnföreträdare (t.ex. lärare) har att berätta om barnets situation, så är beskrivningen den del där du skriver om hur du gått tillväga för lyssna in. Har du

4 använt några särskilda metoder? Hur har barnet fått komma till tals? Vilka barn har fått komma till tals? Vilken forskning har använts? Vilka barnföreträdare har du pratat med? Beskrivningen ska också innehålla en del om vilka artiklar i Barnkonventionen som du tycker berörs i det specifika beslutsärendet? Vilken lagstiftning gäller på området? Du bör också i Beskrivningen ange om det finns några intressekonflikter (dels mellan olika grupper av barn men också mellan en barngrupps intresse och övriga grupper i den kyrkliga verksamheten)? Fråga: Det känns som det är svårt att hålla isär de olika delarna kartläggning beskrivning analys? Svar: Ibland att hålla isär de tre delarna som ska ingå i barnkonsekvensanalysrapport. Men huvudregeln är att alla delarna kommer med (sedan om kartläggning och beskrivning går i varandra är ingen katastrof) samt att analysen faktiskt bygger på Kartläggning och beskrivningen (att du inte för in nya uppgifter eller tankar som inte stöds av det som framkommit i din kartläggning). Läsaren av barnkonsekvensanalysrapporten måste kunna förstå hur du har kommit fram till det du presenterar i din analys. Fråga: Är det beslutsfattarna som bestämmer om barnkonsekvensanalysen är tillräcklig? Svar: Beslutsfattarna har alltid att bestämma om ett beslutsunderlag (i det här fallet barnkonsekvensanalysrapporten) är tillräckligt. Vi kan tänka oss en situation där beslutsfattare inte tycker att barnkonsekvensanalysrapporten som de fått inte fungerar som beslutsunderlag eller som de av någon annan anledning inte är nöjda med. Naturligtvis har de då möjlighet att bestämma på vilka punkter barnkonsekvensanalysrapporten behöver kompletteras. Fråga: Hur kan stiften använda Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan? Svar: I första hand handlar det om att göra barnkonsekvensanalyser i de beslut som rör den egna organisationen. Här kan man använda Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan. I relationen till församlingarna så handlar det om att stötta dem i deras arbete med barnkonsekvensanalys. Eftersom stiften, som pastoral nivå, arbetar med regionala och övergripande strategifrågor i relation till församlingar, så ger församlingarnas barnkonsekvensanalyser (oavsett vad som är anledningen till det) värdefull information i stiftets uppgift att bedriva främjande och tillsyn. Fråga: När domkapitel t.ex. ska utfärda församlingsinstruktioner, ska de också arbeta med de 5 stegen? Svar: Domkapitel ska bedöma om en församlingsinstruktion (FIN) innehåller alla delar som ska vara med, samt hur detta dokument fungerar som mål- och strategidokument. Församlingen ska ha gjort en barnkonsekvensanalys som en del i arbetet med FIN. Domkapitlet har att bedöma om församlingens arbete med barnkonsekvensanalysen har gjorts på ett sätt de anser är tillräckligt. Denna bedömning kan de göra utan att de gör en egen barnkonsekvensanalys. Fråga: Jag har hört att när en församling gör en FIN, så ska FIN utarbetas med hjälp av en barnkonsekvensanalys, sedan ska kyrkorådet enligt Kyrkoordningen göra en barnkonsekvensanalys på det färdig utbetade FIN förslaget, då Kyrkorådet beslutar om att skicka in den till Domkapitlet? Svar: Det stämmer utifrån Kyrkoordningen, men det borde gå fungera om Kyrkorådet (när det tar beslutet att skicka in sin FIN för utfärdande) hänvisar till den barnkonsekvensanalys som redan är gjord i processen med att arbeta fram FIN. I de flesta fall borde arbetsgången bli följande. Församlingen påbörjar ett FIN-arbete. I detta arbete görs en kartläggning om barnets villkor i församlingen. Denna kartläggning kan innehålla intervjuer med barn, statistiska fakta m.m. och

5 kanske ingår som en urskiljbar del i FIN:s omvärldsanalys del. Kyrkorådet använder denna kartläggning som ett beredningsunderlag när de tar sitt beslut att skicka in FIN för utfärdande. Har du frågor som du vill ha svar på? Kontakta: Peter Ekman peter.ekman@svenskakyrkan.se