Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall)

Transkript

1 Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall) och Unionen Parterna har enats om att det för avtalsåren 2010 och 2011 gällande avtalet ska gälla som kollektivavtal fr o m den 1 februari 2012 med nedanstående ändringar. Överenskommelsen omfattar avtalsåret 2012, varmed avses perioden 1 februari mars Tidsplan och procedur m m för omförhandling framgår av Industriavtalet. Fredsplikt gäller under avtalsperioden. Överenskommelsens omfattning - löneavtal enligt Bilaga A - allmänna anställningsvillkor enligt Bilaga B - Arbetstidsavtalet Bilaga C - anteckningar till förhandlingsprotokollet enligt Bilaga D - tekniska anvisningar enligt, Bilaga E - avtal om villkor för facklig förtroendeman Bilaga F - överenskommelse om ändring i Utvecklingsavtalet Bilaga G - Direktiv till industriövergripande arbetsgrupper (Rehabilitering och arbetsmiljö och Kartläggning av utbud av utbildningar relevanta för anställda inom industrin) Bilaga H:1-2 Stockholm den 12 december 2011 Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Unionen

2 2 BILAGA A Löner 1 Gemensamma utgångspunkter Det är Stål och Metall Arbetsgivareförbundets (Stål och Metall) och Unionens gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet, investeringar och innovationskraft i företagen utgör avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas förutsättningar för tjänstemännens löneutveckling i företagen. Produktivitetsutveckling är ett resultat av en skapande process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för tjänstemannen. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker. Motivet för varje utvecklingsinsats ska vara att stärka företagets konkurrenskraft. Tjänstemännens kompetens och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse. Det är därför viktigt att under hela deras yrkesliv ge dem tillfälle och motiv till en ändamålsenlig kompetensutveckling vilket bör återspeglas i den praktiska lönesättningen. 2 Grundläggande principer för lönebildningen i företagen 2:1 Lönesättning och löneutveckling för tjänstemännen sker mot bakgrund av de förhållanden som skapar företagets ekonomiska förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen och tjänstemännens bidrag härtill. Lönesättningen ska därför vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser. Lönesättningen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning. I företaget bör även finnas kriterier för lönesättning för alla karriärvägar t ex specialister/experter och chefer. Samma löneprinciper ska gälla för samtliga tjänstemän. 2:2 Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav och arbetsuppgifternas art och innehåll, individuell kompetens, duglighet och uppnådda resultat samt insatser för utvecklingen av andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand måluppfyllelse och faktiska resultat.

3 3 Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft ska beaktas vid lönesättningen. En utgångspunkt är att lönen ökar med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet. 3 Löner och löneutveckling 3:1 Gemensam genomgång De grundläggande principerna för lönebildningen och de gemensamma utgångspunkterna enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden bör de lokala parterna komma överens om tidsplan och formerna för lönerevisionen. De lokala parterna ska årligen inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande eller på annat sätt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med lönerevisionerna. 3:2 Lönesamtal En genomgång sker årligen av varje tjänstemans lön. Lönesamtalet sker mellan lönesättande chef och tjänstemannen med utgångspunkt från de grundläggande principerna för lönebildning samt de gemensamma utgångspunkterna i detta avtal. Varje tjänsteman ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad tjänstemannen kan göra för att öka lönen. 3:3 Lönerevisioner De lokala parterna ska genomföra en lönerevision per avtalsår. Lönerevisionen ska ske den 1 april om inte parterna enas om annat. Lönehöjningarna ska gälla fr o m 1 februari 2012 om inte annat överenskommes. Revisionerna ska ske med utgångspunkt från "Gemensamma utgångspunkter och Löneprinciper enligt punkterna 1 och 2. För genomförandet av förhandlingarna ställs till de lokala parternas förfogande ett löneökningsutrymme om 2,5 % för Unionens medlemmar dagen före lönerevisionsdatum. Vid lönesättningen ska beaktas tjänstemannens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser. I samband med lönerevisionen ska de lokala parterna, utöver ovan angivna utrymme förhandla om individuella löneökningar i syfte att bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur för tjänstemännen. För tjänsteman som erhåller liten eller ingen löneökning ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna

4 4 och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. 3:4 Lägsta löneökning Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska en avstämning avseende tjänstemannens löneutveckling under avtalsperioden ske i samband med lönerevisionen. Efter lönerevision ska löneökningen för heltidsanställd uppgå till lägst 328 kronor, att gälla fr o m 1 februari Lägsta lön Avtalets lägsta månadslön, för närvarande kronor, höjs från och med den 1 februari 2012 till kronor. För arbetstagare som varit anställd sammanhängande ett år i företaget höjs avtalets lägsta månadslön för närvarande kronor fr o m 1 februari 2012 till kronor. Beloppet avräknas löneutrymmet vid företaget. Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under 12 månader. De lokala parterna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet särskilda skäl i företaget. 5 Förhandlingsordning 5:1 Saknas Unionklubb vid företaget kan förslag lämnas och överläggning ske med berörd Unionavdelning om tjänstemannen så önskar. 5:2 Kan de lokala parterna ej enas, äger part rätt att påkalla central förhandling.

5 5 BILAGA B - Allmänna anställningsvillkor m m 1 Avtalets omfattning Mom 5 Första stycket får ny lydelse enligt följande: För tjänsteman som i tillämpning av 2 mom 2, 2:1 har anställts för tidsbegränsad anställning, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4 och mom 6, dels av 11 mom 1 och 2. 2 Anställning Nytt lydelse moment 2 Tidsbegränsad anställning eller provanställning Mom 2:1 Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas 1. För allmän visstidsanställning 2. För vikariat 3. När en tjänsteman har fyllt 67 år. Om en tjänsteman under en femårsperiod varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än tre år, eller som vikarie i sammanlagt mer än tre år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Detsamma gäller om anställningstiden i allmän visstidsanställning och vikariat tillsammans uppgår till fyra år under en femårsperiod. Anmärkning: Med vikariat avses - Att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning, eller föräldraledighet eller - Att tjänstemannen under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på en ny innehavare av befattningen har utsetts. Mom 2:2 Avtal får träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, ska besked om detta lämnas till motparten senast

6 6 vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. Om inte annat avtalats får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång. Då särskilda skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock högst med ytterligare sex månader. Om arbetsgivaren står i begrepp att provanställa en tjänsteman bör arbetsgivaren dessförinnan, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det att anställningsöverenskommelse har träffats. Anmärkning till moment 2:2 Om den fackliga organisationen anser att missbruk av denna bestämmelse sker, kan den påkalla lokal förhandling. Löses ej tvisten kan arbetsgivarparten begära central förhandling. Begärs ej sådan förhandling eller om tvisten efter sådan förhandling ännu ej lösts erfordras i fortsättningen överenskommelse med lokal organisation omfattande det företag tvisten gäller. Anmärkning till moment 2: Regeln tillämpas på anställningsavtal som träder i kraft efter För anställningsavtal som har ingåtts dessförinnan tillämpas moment 2 i sin tidigare lydelse. 11 Uppsägning Nytt moment 3:3 Ny lydelse Tidsbegränsad anställning och provanställning Vid tidsbegränsad anställning är uppsägningstiden för både tjänstemannen och arbetsgivaren en månad eller den längre uppsägningstid som följer av mom 2:1, om inte annat överenskommits. En arbetsgivare som avser att ge en tjänsteman besked om att en provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning ska underrätta tjänstemannen om detta minst två veckor i förväg. Är tjänstemannen fackligt organiserad, ska arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala tjänstemannaorganisationen som arbetstagaren tillhör. Tjänstemannen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

7 7 13 Giltighetstid Ny lydelse Detta avtal gäller fr o m den 1 februari 2012 t o m den 31 mars Gäller för Unionen och Sveriges Ingenjörer Tidplan för omförhandling framgår av Industriavtalet. Fredsplikt gäller t o m den 31 mars Gäller för Ledarna Part äger senast den 30 november 2012 rätt att säga upp avtalet att upphöra den 28 februari Om part inte sagt upp avtalet tre månader före giltighetstidens utgång prolongeras det för ett år åt gången. Fredsplikt gäller t o m den 31 mars 2013.

8 8 BILAGA C ARBETSTIDSAVTALET 2 Ordinarie arbetstid Mom 1 Ny anmärkning införs 3. Mot bakgrund av bytet från annandag Pingst till nationaldagen som allmän helgdag är parterna överens om att det inte ska påverka tjänstemannens arbetstidsmått. Parterna rekommenderar därför de lokala parterna att finna lösningar med utgångspunkt från tjänstemännens olika arbetstidsformer. Om de lokala parterna inte kan enas om annat så ska tjänsteman anställd på nationaldagen i tidsbank eller motsvarande erhålla 2 timmar och 18 minuter beräknat som för en heltidsarbetande tjänsteman. 3 Regler om dygns-, natt- och veckovila Ny anmärkning införs 6. Om undantag från lagens regler om veckovila görs, och veckovila ej kan beredas ska tjänstemannen under nästföljande sju-dagarsperiod erhålla 72 timmars sammanhängande ledighet. Ledighet förlagd till ordinarie arbetstid medför ej löneavdrag. 4 Övertid Mom 2 Ny lydelse enligt följande: När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 200 timmar per kalenderår. Mom 4 Fjärde stycket får ny lydelse enligt följande: Under kalenderåret får högst 100 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

9 9 Mom 6 Första stycket får ny lydelse enligt följande: Utöver vad ovan sagts kan när särskilda skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret med högst 100 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.

10 10 BILAGA D ANTECKNINGAR TILL FÖRHANDLINGSPROTOKOLLET Arbete över avtalsgränser Den samlade kompetensen hos de anställda är viktig för företagens konkurrenskraft. Det är positivt att anställda innehar kompetens även för arbetsuppgifter utanför det avtalsområde denne är anställd inom. På grund av detta förekommer att anställda tillfälligtvis utför arbetsuppgifter utanför dennes huvudsakliga avtalsområde. Tjänsteresor utomlands Mot bakgrund av Unionens och Sveriges Ingenjörers yrkande om att kollektivavtalen ska gälla vid tjänsteresa utomlands för det fall annan överenskommelse inte träffats eller särskilt utlandsreglemente upprättats, har parterna enats om att tillsätta en arbetsgrupp. Arbetsgruppen ska göra en analys och sammanställning av nödvändiga regleringar som ska gälla i avsaknad av utlandsreglemente eller överenskommelse. I detta arbete ska tas i beaktande att tjänsteresor utomlands skiljer sig åt i till exempel omfattning och regelbundenhet. Restid Tjänsteresor är ett naturligt inslag i företagens verksamhet och förkommer såväl inom som utom landets gränser. Tjänsteresor kan ske inom den dagliga arbetstiden, men även utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid. Tjänstemännens resande i tjänsten har ökat under de senaste åren och jämfört med tidigare förläggs restiden oftare utanför den ordinarie arbetstiden. Detta medför att tjänstmannens fritid minskar samt att möjligheten till återhämtning från arbetet och resande ibland uteblir. Mot bakgrund av ovanstående är det parternas uppfattning att arbetsgivare särskilt ska uppmärksamma tjänstmannens arbetsmiljö samt behov av återhämtning i samband med tjänsteresor. Arbetsgrupp Löneprocess Parterna konstaterar att tillämpningen av löneavtalet varierar i företagen. För att utveckla och förbättra nuvarande löneavtal är det parternas uppfattning att en framgångsrik lokal tillämpning förutsätter informations- och stödinsatser. Ett väl fungerade löneavtal kan på sikt underlätta en övergång till andra löneavtalsmodeller. Parterna finner det angeläget att löneprocessen ges en allsidig belysning. Detta gäller löneprocessens samtliga delar som exempelvis, lönesamtal, utvecklingssamtal, lönestrukturbegreppet och kvalitetssäkring och de lokala parternas roll osv. Parterna avser därför att gemensamt utbilda och informera företag, chefer, lönesättande chefer, avdelningar samt medlemmar om löneavtalets tillämpning.

11 11 Det arbete som genomfördes under föregående avtalsperiod - med förankring av företrädare för de lokala parterna -kan tjäna som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Mot den bakgrunden tillsätter parterna en arbetsgrupp enligt nedan, vars arbete ska vara klart senast den 31 december En arbetsgrupp bildas bestående av en representant från Stål och Metall samt en representant från Unionen samt två lokala företrädare från respektive part. Arbetsgruppen avser att genomföra företagsbesök och seminarier. Arbetsgruppens slutsatser och resultat kan redovisas genom regionala konferenser under avtalsperioden. UVA Genom överenskommelse i förhandlingsprotokoll daterat den 12 augusti 1983 antog parterna det mellan SAF-LO-PTK den 15 april 1982 träffade Utvecklingsavtalet (UVA), med vissa tillägg och ändringar. En ändring avsåg 16 mom 1 andra stycket i UVA och innebar att central förhandling skulle begäras inom 14 dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Parterna noterar att i samband med årets avtalsförhandlingar särskild överenskommelse har träffats om förändring avseende denna regel på så sätt att tidsfristen ska vara sju dagar. Parterna är överens om att se över formerna för hur begäran av central förhandling kan ske. Kompletterande tjänstepension I samband med 2010 års förhandlingar avsattes 0,2 % i syfte att inrätta ett system med individuella kompetenskonton. Då något sådant system inte inrättats är parterna överens om att hantera frågan på följande sätt: Parterna är överens om att senast den 31 mars 2012 träffa särskild överenskommelse rörande den s k 0,2:an. Avsättning enligt sådan överenskommelse ska göra fr o m avtalsperiodens början. Sådan överenskommelse ska innebära att den s k 0,2:an ska avsättas som kompletterande tjänstepension till antingen ITP 1 eller till ITPK inom ITP 2. För den som är under 25 år och inte omfattas av någon ITP-plan ska månadslönen höjas med 0,2 % fr o m revisionsdatum. För den som har frilagd premie (s k tiotaggarlösning) och inte omfattas av ITP och ITPK ska månadslönen höjas med 0,2 % fr o m revisionsdatum. Arbetsgrupp Rehabilitering och arbetsmiljö Arbetsgruppen ska rapportera sitt arbete till Förhandlingsrådet. Korttidsarbete Parterna är överens om att fortsätta det arbete som bedrivits för att utarbeta ett förslag om korttidsarbete som kan vinna gehör hos regering och riksdag och således leda till den lagstiftning och andra författningsändringar som krävs. Arbetet är

12 12 långt framskridet och parterna har kontakter med regeringskansliet. Ambitionen är att parternas egna arbete ska vara slutfört före februari månads utgång Som en följd av förslaget om korttidsarbete ska parterna även bedriva arbete med kartläggning av utbud av utbildningar enligt bilaga H:2.

13 13 BILAGA E TEKNISKA ANVISNINGAR 1 LÖNEAVTALENS OMFATTNING a) Löneavtalens tillämpningsområden Löneavtalen gäller endast medlemmar i Unionen och i Stål och Metalls medlemsföretag. Avtalet för respektive avtalsår omfattar endast de tjänstemän som börjat sin anställning vid företaget senast 31 januari b) Undantag Avtalet för respektive avtalsår gäller ej för tjänsteman som påbörjat sin anställning vid företaget senast 31 januari 2012 och som, - är tidsbegränsat anställd (allmän visstidsanställning eller vikariat) och vars anställning ej vara fortlöpande 6 månader - är anställd på prov - innehar anställning som utgör bisyssla - kvarstår i tjänst vid företaget efter uppnådd pensionsålder - är tjänstledig under minst tre månader - räknat från av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. c) Anställningsavtal träffat senare än den 1 augusti 2011 Om ett anställningsavtal har träffats senare än ovan angiven tidpunkt ska tjänstemannen ej omfattas av lönerevisionen. d) Redan genomförd lönerevision Har i avvaktan på 2012 års löneavtal lönehöjningar utgetts ska detta beaktas om ej de lokala parterna överenskommit om annat. e) Kontraktslön Löneavtalen tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades. f) Tjänstemän som slutat Till tjänstemän som slutat sin anställning bör företagen, utan särskild anmaning, betala ut vad dessa kan ha att fordra efter lönerevisionen. g) Företag med verksamhet vid skilda enheter För de företag som bedriver verksamhet på flera orter eller vid flera enheter på en och samma ort gäller följande: - Företaget ska tillämpa bestämmelserna i avtalen på företaget som helhet, om detta varit "klar praxis" vid tidigare lönerevisioner eller om lokal överenskom-

14 14 melse om detta träffats i samband med tillämpningen av nu aktuellt löneavtal. - I övriga fall ska företaget tillämpa löneavtalen för varje ort där företaget bedriver verksamhet respektive för varje enhet av företaget på samma ort. h) Föräldralediga tjänstemän Tjänsteman som är eller har varit föräldraledig ska normalt tillförsäkras samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när denne arbetar fullt ut enligt sin normala arbetstid. 2 RETROAKTIVA OMRÄKNINGAR M M Retroaktiva omräkningar Då löneavtalet för 2012 ska tillämpas fr o m den 1 februari 2012, måste vissa ersättningar och avdrag omräknas retroaktivt från detta datum. Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar, gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag. Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Om inte lokal överenskommelse träffats om att omräkningen ska ske individuellt ska en "schablonmetod" tillämpas som innebär omräkning med den genomsnittliga lönehöjningen vid företaget inom respektive förbund. De genomsnittstal som vid schablonmetoden används för de organiserade tjänstemännen bör även tillämpas för oorganiserade tjänstemän. Då en långtidssjukskriven eller föräldraledig tjänsteman erhåller retroaktiv löneökning ska ersättning utgå för mellanskillnaden mellan faktiskt utbetald sjukpenning/föräldrapenning och den sjukpenning/föräldrapenning som skulle utgått om beräkning skett med den nya lönen som underlag. Denna retroaktiva ersättning ska utgå från dagen för löneökningen. Detta gäller under förutsättning att retroaktiv ersättning ej kan erhållas från Försäkringskassan. Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt. Schablonmetod är inte tillåten. Sjukavdrag ska omräknas enligt följande. Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen ska omräknas retroaktivt. Retroaktiv omräkning ska ej ske för sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen. 3 Provision och premielön Reglerna avseende provisions- och premieavlönade är oförändrade sedan tidigare år. För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilde tjänstemannen kan variera - att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.

15 15 För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän. 4 Vissa pensionsfrågor Avtalets tillämpning vid pensionsfall Om lönehöjning utges till tjänsteman, som slutat sin anställning 1 februari 2012 eller senare respektive år och som är pensionsberättigad, ska höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall, ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande. Anmälan om pensionsmedförande lön Företaget ska till Collectum/PRI som pensionsmedförande lön anmäla lönehöjning till följd av detta avtal.

16 16 BILAGA F Avtal mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Unionen om villkor för facklig förtroendeman inom avtalsområdet. 1 Syfte Parterna är ense om att det fackliga uppdraget är ett naturligt inslag i företagets verksamhet och utveckling samt att det för den enskilde kan utgöra en viktig del i den personliga karriärutvecklingen. Parternas syfte med detta avtal är att: Framhålla betydelsen av en väl fungerande facklig verksamhet för såväl de anställdas inflytande som för företaget och dess verksamhet. Med dessa utgångspunkter skapa goda förutsättningar för facklig förtroendeman att åta sig fackliga uppdrag och på ett kvalitativt och förtroendeskapande sätt fullgöra detta. Härigenom skapa förutsättningar för de fackliga förtroendemännens legitimitet och representativitet. Underlätta för fackligt förtroendeman att avveckla sina fackliga uppdrag och återgå fullt ut till en lämplig yrkesroll. 2 Omfattning Avtalet gäller företag som är medlemmar inom Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Avtalet omfattar fackligt förtroendeman och som enligt FML 1 till företaget anmälts som facklig förtroendeman. 3 Tillämpning Inledning av det fackliga uppdraget Det är den fackliga organisationens uppgift att anordna utbildning för de fackliga förtroendemännen avseende de skyldigheter och rättigheter som följer med det fackliga uppdraget samt vad gäller tillämpningen av lagar och avtal, samverkansregler och facklig policy. För att nå syftet enlig 1 är förbunden ense om att företaget och facklig förtroendeman ska diskutera uppdragets omfattning och dess inverkan och konsekvenser avseende det ordinarie arbetet.

17 17 Under pågående uppdrag I syfte att möjliggöra för den fackliga förtroendemannen att upprätthålla sin yrkesroll och att på så vis underlätta för en återgång då det fackliga uppdraget avslutats, är det parternas gemensamma uppfattning att det är av vikt att förtroendemannen behåller en kunskap om verksamheten, i första hand genom att bevara arbetsuppgifter i sin ordinarie linjebefattning. Endast undantagsvis eller då verksamheten så kräver bör det fackliga uppdraget ske på heltid. Det är angeläget att företaget och facklig förtroendeman under mandatperioden diskuterar vidareutbildning och utvecklingsinsatser avseende såväl den yrkesmässiga som den fackliga rollen och samspelet dem emellan. Vid behov ska även alternativa karriärvägar diskuteras. Detta kan vara en de av det normala utvecklingssamtalet men också diskuteras med andra företrädare i företaget än den närmaste chefen Avslutande av det fackliga uppdraget För att underlätta för förtroendemännen att avsluta sina fackliga uppdrag ser förbunden det som naturligt att förstärka möjligheterna att fullt ut återgå till tidigare yrkesroll eller att med hjälp av utvecklingsinsatser skolas in i en ny yrkesroll inom företaget. Företaget och den facklige förtroendemannen ska gemensamt kartlägga dennes kompetens och förutsättningar i förhållande till behoven vid företaget. För att utifrån denna ta fram en handlingsplan för hur återgång ska ske eller för annan åtgärd. Detta är väl förenligt med förbundens uppfattning, att de fackliga uppdragen inte ska innehas under alltför lång tid. 4 Lönesättningspolicy Samma löneprinciper ska gälla för anställda med fackligt uppdrag som för övriga. Det är viktigt, att erforderlig hänsyn härvid tas till att fackligt förtroendevalda till följd av det fackliga uppdraget inte har samma möjligheter som övriga att fullt ut satsa på sin yrkeskarriär så länge som det fackliga uppdraget varar. Det bör betonas, att förtroendemannens sätt att fullgöra sitt fackliga uppdrag principiellt inte ska ligga till grund för lönesättningen. Däremot kan naturligtvis det fackliga uppdraget ge kunskap om företaget, dess verksamhet och anställda på ett sätt som har relevans för lönesättningen liksom sättet att planera den fackliga verksamheten kan bedömas efter samma kriterier som sättet att planera och genomföra andra uppgifter. 5 Giltighetstid Detta avtal gäller tillsvidare och har en ömsesidig uppsägningstid om tre månader.

18 18 BILAGA G Överenskommelse mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Industrifacket Metall, Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen angående ändring i det mellan parterna gällande Utvecklingsavtalet (UVA) Genom överenskommelse i förhandlingsprotokoll daterat den 12 augusti 1983 antog parterna det mellan SAF-LO-PTK den 15 april 1982 träffade Utvecklingsavtalet (UVA), med vissa tillägg och ändringar. En ändring avsåg 16 mom 1 andra stycket i UVA som fick följande lydelse: Önskar arbetstagarparten enligt 14 MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts, ska förhandling begäras inom 14 dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Om annat ej överenskommes gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingar upptas skyndsamt. Parterna har nu överenskommit om ändring av ovan nämnda regel, med innebörden att central förhandling som där avses ska begäras inom sju dagar istället för som tidigare gällande 14 dagar. Efter ändringen får UVA 16 mom 1 andra stycket sålunda följande lydelse: Önskar arbetstagarparten enligt 14 MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts, ska förhandling begäras inom sju dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Om annat ej överenskommes gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingar upptas skyndsamt.

19 19 Bilaga H:1 DIREKTIV Arbetsgrupp Rehabilitering och arbetsmiljö Bidraget till företagshälsovården Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arbetsgivaren vid behov har tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det statliga bidraget till företagshälsovården enligt förordning 2009:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnå sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möjligt, gemensamt utarbeta ett förslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Målsättningen ska vara att de av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete med rehabilitering och förebyggande insatser. Köp av arbetsmiljö- och hälsotjänster Vidare kommer parterna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Även utbildningar och seminarier kan komma ifråga. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehabiliteringsarbete och rehabiliteringskedjan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala parterna kan arbeta systematiskt med arbetsanpassning och rehabilitering. Om behov bedöms föreligga avser parterna att under avtalsperioden ta fram en sådan vägledning. Stärka arbetsmiljökompetensen Parterna är överens om att verka för att företagen tillsammans med skyddsombuden lättare ska kunna få tag på relevant arbetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arbetsmiljöområdet. Parterna ska med bl.a. det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att få ut relevant arbetsmiljöforskning för praktisk tillämpning.

20 20 Övrigt Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att på olika sätt försöka bistå företagen och skyddsombuden med relevant arbetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations- och utbildningsprojekt via Prevent samt utvecklings- och forskningsprojekt via AFA Försäkring.

21 21 Bilaga H:2 DIREKTIV Arbetsgruppen för kartläggning av utbud av utbildningar relevanta för anställda inom industrin Bakgrund Som ett följdarbete i tiden efter den ekonomiska krisen och för att skapa förutsättningar för en effektiv hantering av liknande kriser i framtiden har parterna bedrivit ett utredningsarbete rörande s.k. korttidsarbete, där en arbetsgrupp har studerat system för korttidsarbete i olika länder och lämnat förslag på hur ett sådant system skulle kunna utformas i Sverige. Korttidsarbetsgruppen redovisade sitt arbete i oktober Som en av flera slutsatser i rapporten anger korttidsarbetsgruppen att ett svenskt system för korttidsarbete bör innehålla någon form av utbildningsinslag. Parterna har dock kunnat konstatera att det under den ekonomiska krisen för många lokala parter förelåg betydande svårigheter att finna utbildningar som var relevanta för arbetstagarna och företagen. Det var till och med så att de lokala parterna hade svårt att få en överblick över vilka utbildningar som över huvud taget erbjöds. Det finns anledning att anta att dessa svårigheter består alltjämt. Mot angiven bakgrund är parterna överens om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga utbudet av kortare utbildningar med relevans för industrin och vid behov lämna förslag på utbildningar som borde erbjudas men som i dagsläget inte finns tillgängliga. Uppdrag Syftet med arbetsgruppens arbete ska vara att kartlägga och gå igenom befintligt utbud av kortare utbildningar med relevans för industrin och dess olika branscher göra en bedömning av dessas syfte, funktion, tillgänglighet m.m. Arbetsgruppen ska göra en analys av vilka behov av kortare utbildningar som finns inom industrin och beskriva det väsentligaste innehållet i sådana utbildningar. Det är inte en uppgift för arbetsgruppen att utveckla kursplaner eller på annat sätt ta ansvar för utvecklandet av kursinnehåll i sådana kurser. Syftet ska vara att beskriva det behov av kortare utbildningar som industrin har, särskilt i samband med ekonomiska kriser då korttidsarbete eller andra extraordinära åtgärder måste vidtas för att undvika uppsägningar. Därefter ska arbetsgruppen kartlägga utbudet av relevanta utbildningar och redovisa vilka utbildningsanordnare som bör komma i fråga för de kortare utbildningar som avses.

22 22 Arbetsgruppen bör under 2012 presentera en slutrapport. När rapporten presenterats har Utvecklingsrådet i uppgift att bedöma hur arbetet fortsättningsvis ska uppdateras och även hur kartläggningen kan göras tillgänglig för de lokala parterna.